Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Iiungl. Maj.ts proposition angående vissa frågor rörande totalförsvarets upplysningsverksamhet man.

1962-04-05 · 11 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1962:62, Utlåtande i anledning av Iiungl. Maj.ts proposition angående vissa frågor rörande totalförsvarets upplysningsverksamhet man.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 62 år 1962

1

Nr 62

Utlåtande i anledning av Iiungl. Maj.ts proposition angående

vissa frågor rörande totalförsvarets upplysningsverksamhet

man.

(1 :a avd.)

Sedan Kungl. Maj :t i propositionen nr 1 (bilaga 6, punkterna 172 och

187) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för

budgetåret 1962/63 beräkna dels till För svar supplysning ett reservationsanslag

av 600 000 kr., dels ock till Vissa nämnder m. in. ett förslagsanslag

av 300 000 kr., har Kungl. Maj :t i propositionen nr 74, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 23 februari

1962, föreslagit riksdagen att för nämnda budgetår anvisa dels till Försvarsupplysning

ett reservationsanslag av 480 000 kr., dels ock till Vissa

nämnder in. in. ett förslagsanslag av 225 000 kr.

Anslagen Försvar supplysning och Vissa nämnder in. in. är för innevarande

budgetår uppförda med 206 000 kr. respektive 225 000 kr.

Departementschefen upptar till behandling först frågan om den centrala

nämndorganisationen på personalvårdsområdet.

Försvarets personalvårdsutredning 1958 har föreslagit, att försvarets upplysnings-

och personalvårdsnämnd såvitt avser personalvårdsfrågor skall

ersättas av en särskild personalvårdsnämnd. I fråga om denna nämnds

ställning och organisation föreslår utredningen bland annat följande. Antalet

ledamöter i nämnden skall vara 13, varav chefen för försvarsstabens

personalvårdsbyrå skall vara självskriven medan de övriga skall utses av

Kungl. Maj :t. Kungl. Maj :t skall utse ordförande i nämnden. Nämnden

bör vara ett organ åt främst överbefälhavaren och sålunda icke vara direkt

underställd Kungl. Maj :t. Nämnden hör fungera endast i fred.

De hörda remissinstanserna har i allmänhet tillstyrkt utredningsförslaget

eller lämnat detsamma utan erinran. Åtskilliga remissinstanser

önskar dock att nämnden skall ställas direkt under Kungl. Maj:t. I fråga

om nämndens sammansättning har ett flertal olika förslag framförts.

Departementschefen biträder förslaget att ersätta den nuvarande upplysnings-

och personalvårdsnämnden med, för personalvårdsområdet, eu

central personalvårdsnämnd. I personalvårdsnämnden bör som utredningen

föreslagit ingå företrädare för myndigheter såväl inom som utom krigsmakten,

för organisationer och för personalen. Antalet ledamöter bör som

1—3487 62 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 6 saml. Nr 62

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 62 år 1962

utredningen föreslagit vara 13. Beträffande sammansättningen i övrigt av

nämnden torde det få ankomma på Kungl. Maj :t att besluta.

Departementschefen anser att den nya nämnden bör vara direkt underställd

Kungl. Maj:t för att även utåt markera organets självständiga karaktär.

Beträffande nämndens uppgifter ansluter sig departementschefen i

huvudsak till vad utredningen föreslagit. Eu närmare precisering av uppgifterna

torde ankomma på Kungl. Maj :t, som bör utfärda reglerande föreskrifter

rörande nämndens uppgifter och verksamhet.

I frågan om arvode in. in. åt nämndens ordförande, ledamöter och sekreterare

torde det likaledes få ankomma på Kungl. Maj :t att besluta.

Departementschefen upptar därefter till behandling vissa frågor rörande

totalförsvarets upplysningsverksamhet. Härvid tar departementschefen

ställning till vissa spörsmål dels av intresse för samtliga totalförsvarsgrenar,

dels ock närmast avseende det militära försvaret. De av 1960

års försvarsupplysningsutredning gjorda, allmänt hållna rekommendationerna

avseende en eller flera av de icke-militära totalförsvarsgrenarna prövar

departementschefen inte; det torde få ankomma på vederbörande myndigheter

att efter eget bedömande i vanlig ordning framlägga preciserade

förslag i aktuella hänseenden.

Den hittills bedrivna försvarsupplysningens främsta syfte har varit att

bevara och stärka försvarsviljan. Den har också syftat till att öka intresset

och förståelsen för försvaret och främja känslan av samhörighet mellan

folket och totalförsvaret. — I upplysningsverksamheten har man i enlighet

härmed bland annat sökt klarlägga totalförsvarets uppgifter, sammanhanget

mellan utrikespolitiken och försvaret, försvarets materielanskaffning,

krigsplanläggning, organisation, ekonomiska förhållanden in. in.

Upplysningens form och innehåll har i allt väsentligt byggt på av 1946

års riksdag i princip godtagna riktlinjer. Enligt dessa bör försvarsupplysningen

ge utrymme åt skilda meningsriktningar och statliga direktiv i görlig

mån undvikas. Vissa bestämmelser i ämnet är meddelade i det år 1960

fastställda tjänstereglementet för krigsmakten. Enligt dessa gäller bland

annat att upplysningsverksamheten bör bedrivas så att den ej framstår som

inblandning i den politiska debatten och att polemik därför bör undvikas

i frågor där parlipräglade meningsskiljaktigheter föreligger. I fråga om

de icke militära delarna av totalförsvaret har inga motsvarande bestämmelser

meddelats.

Samarbete på upplysningsområdet har i olika frågor skett emellan berörda

myndigheter. Särskilda organ för samarbetet saknas.

1960 års försvarsupplysningsutredning har i betänkande framlagt vissa

förslag rörande totalförsvarets upplysningsverksamhet.

I betänkandet konstaterar utredningen, att behovet av försvarsupplysning

ökat. Som orsaker härtill pekar utredningen bland annat på uppbyggnaden

av det totala försvaret, de ekonomiska uppoffringarna härför och

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 62 ur 1962

3

den åtföljande politiska debatten, publiciteten kring den tekniska utvecklingen

och de militära maktmedlens plats i världspolitiken. Utredningen

understryker härvid särskilt behovet av upplysning i dessa frågor till ungdomen.

Samtidigt framhåller utredningen att utvecklingen av press, radio

och television ökat möjligheterna att ge upplysning.

Utredningen anser, att upplysningsverksamheten i princip skall avse

totalförsvaret. Utredningen framlägger synpunkter på vilka ämnen upplysning

bör meddelas i och behandlar ingående hur upplysningsverksamheten

bör utformas i princip för att tillgodose kraven på saklighet och fullständighet.

Allmänt uttalas härvid, att de problem som uppstått vid tilllämpningen

av hittills gällande riktlinjer inte får leda till att upplysningen

inom viktiga områden eftersätts. De uttalanden som utredningen gör på

olika punkter i detta sammanhang ansluter i allt väsentligt till vad som

gäller för närvarande.

Administrationen av totalförsvarets upplysningsverksamhet diskuterar

utredningen med utgångspunkt i vissa av utredningen gjorda bedömningar

av samordningsbehovet på detta område. Enligt utredningen erfordras för

närvarande en principiell samordning men däremot icke ett dagligt samarbete.

Något samgående i fråga om verkställigheten anses därför inte lämpligt;

undantag göres dock för utgivningen av en för totalförsvaret gemensam

upplysningstidskrift, som utredningen föreslår skola tillskapas. — Såsom

ledningsorgan för upplysningsverksamheten föreslås en totalförsvarets

upplysningsnämnd, sammansatt av kvalificerade företrädare för totalförsvarsgrenarna

och utrikesdepartementet samt av riksdagsmän. Nämnden,

som föreslås lyda direkt under Ivungl. Maj :t, skall ha till uppgift att genom

egna initiativ främja upplysningen om totalförsvaret och därmed bidra

till att bevara och stärka försvarsviljan samt genom råd och anvisningar

till totalförsvarets myndigheter verka för en samordning av upplysningsverksamheten.

Nämnden föreslås få en heltidstjänstgörande sekreterare,

tillika redaktör för den föreslagna upplysningstidskriften. — Verkställigheten

av nämndens beslut föreslås anförtrodd åt en kommitté, sammansatt

av nämndens sekreterare samt företrädare för upplysningsorganen inom

totalförsvarsledningarna.

I fråga om presstjänslen räknar utredningen med att nuvarande organisation

med en jämförelsevis decentraliserad presstjänst bibehålies.

I fråga om publikationsverksamheten föreslår utredningen, som här

ovan nämnts, tillskapande av eu för totalförsvaret gemensam upplysningstidskrift,

utgiven av den nya upplysningsnämnden. Upplagan angives till

80 000 exemplar, varav omkring 70 000 avses för totalförsvarsgrenarnas

personal och återstoden till större delen för frivilligorganisationerna och

till mindre del för skolor, bibliotek etc. Kostnaderna härför beräknas till

sammanlagt 280 000 kr. för år. Samtidigt föreslås, att de nuvarande försvarsgrenstidskrifternas

spridning och uppgifter begränsas.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 62 år 1962

I fråga om utställningsverksamheten understryker utredningen bland

annat behovet av en samordning men framlägger inga konkreta förslag.

I fråga om film och television uttalas, att produktionen av upplysningslilm

bör närmare anpassas till televisionens behov. Några organisatoriska

förändringar föreslås icke.

Beträffande anslagsfrågorna framhåller utredningen allmänt behovet av

ökade ekonomiska resurser och förordar bland annat, dock utan närmare

precisering, ett kraftigt ökat stöd till Centralförbundet Folk och Försvar.

Vidare framhalles önskvärdheten av att de icke militära totalförsvarsarenarnas

ledning ges ökade ekonomiska och personella resurser för upplysningsverksamhet.

Vid remissbehandlingen har utredningens förslag i stort tillstyrkts eller

lämnats utan mera väsentliga invändningar av det övervägande antalet av

remissinstanserna. Åtskilliga av dessa remissinstanser har dock uttryckt

tvekan inför förslaget att utge en särskild tidskrift. — Den i direktiven

för utredningen angivna allmänna riktpunkten att kostnaderna för upplysningsverksamheten

inte bör tillåtas stiga har åtskilliga remissinstanser

direkt eller indirekt kritiserat. Bland annat har uttryckts önskemål om att

staten skall lämna Centralförbundet Folk och Försvar ett avsevärt kraftigare

ekonomiskt stöd än för närvarande. — I flera remissyttranden uttalas

vidare, att utredningen bort mera uppmärksamma skolans roll i upplysningsarbetet.

För egen del anser departementschefen, i likhet med upplysningsutredningen

och remissinstanserna i allmänhet, att behovet av upplysning om

vårt totala försvar har ökat under efterkrigstiden. Orsakerna härtill är flera

(se prop. s. 46 och 47).

Sammanfattningsvis uttalar departementschefen, att upplysningsverksamheten

om vart totalförsvar alltmer framstår som en av hörnstenarna

i de fredstida förberedelserna för en fullständig och verkningsfull försvarsinsats.

En ökning av denna verksamhet är nödvändig för att stärka välvilja

och förmåga att motstå nutida krigföring.

Vad upplysningsutredningen förordat beträffande riktlinjer för upplysningsverksamhetens

form och innehåll kan departementschefen, såsom också

flertalet remissinstanser, i allt väsentligt ansluta sig till. På några punkter

av dessa avsnitt finner departementschefen dock anledning att uttala sig

särskilt.

Sålunda anför departementschefen att han i likhet med utredningen

anser att tveksamhet beträffande upplysningsverksamhetens form och innehåll

inte får leda till att viktiga områden i upplysningshänseende eftersätts;

departementschefen erinrar på denna punkt om att i tjänstereglementet

för krigsmakten anges att utebliven eller ofullständig information

kan minska förtroendet för den militära verksamheten. — Den upplysning

som meddelas till de olika totalförsvarsgrenarnas personal bör som före
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 62 ur 1962

o

slagits i princip gälla hela totalförsvaret. Det är emellertid självfallet, att

denna upplysning i skilda fall måste avvägas olika och anpassas till uppgifterna

för den personal, för vilken den avses. Också den utåtriktade upplysningsverksamheten

bör gälla totalförsvaret, vilket främst bör innebära

att man i den upplysning som de skilda totalförsvarsgrenarna meddelar

strävar att redovisa även verksamhetens plats i totalförsvaret. — De av

utredningen angivna allmänna riktlinjerna anser departementschefen böra

i princip gälla icke blott krigsmakten utan även övriga totalförsvarsgrenar.

Särskilda bestämmelser i ämnet för dessa grenar anses i regel icke vara

erforderliga. Det torde i stället i första hand få ankomma på den totalförsvarets

upplysningsnämnd, som departementschefen föreslår skola inrättas,

att följa denna fråga och meddela de rekommendationer, som kan behövas.

Särskilt vad gäller spörsmålen om upplysningens saklighet och fullständighet

hänvisar departementschefen till att den enskilde befattningshavaren

är underkastad samma ämbetsinannaansvar vid handläggning i tjänsten av

upplysningsärenden som vid övrig tjänsteutövning. — Såsom utredningen

föreslagit bör den inåtriktade upplysningen utgå från den av statsmakterna

beslutade målsättningen för försvaret. — Departementschefen delar helt

utredningens uppfattning att den inåtriktade upplysningen aldrig får vara

polemisk till formen. Detta utesluter givetvis icke att felaktiga sakuppgifter

kan tillrättaläggas. — Utredningens uttalande om att upplysningsverksamheten

ej får missbrukas till propaganda i politiska stridsfrågor synes departementschefen

i huvudsak motsvara vad som nu är föreskrivet i tjänstereglementet

för krigsmakten. Anledning att ändra dessa föreskrifter har

departementschefen — som han anförde i ett interpellationssvar i riksdagens

andra kammare den 7 februari 1962 — icke funnit föreligga.

Departementschefen ansluter sig lili vad utredningen anfört om att i

upplysningsverksamheten bör ingå att ge anvisning på källor, där olika

uppfattningar på ett tillfredsställande sätt redovisas. Han understryker att

nämnda uttalande innebär bestämda krav på vederhäftigheten hos de

källor, till vilka hänvisning får göras. — Utredningen har uttryckt den

uppfattningen, att i den inåtriktade upplysningsverksamheten det stundom

vore lämpligt att en föreläsare även omtalade vilken hans personliga mening

vore. Denna uppfattning delar departementschefen inte. Han hänvisar

härvid till vad Publicistklubben i sitt remissutlåtande anfört, att -— med

hänsyn till risken för att subjektiva deklarationer av misstag uppfattas som

en del av en objektiv redogörelse — det är klokt att i varje fall i politiska

stridsfrågor inskränka befälets information inför trupp till en objektiv redogörelse.

— Mot utredningens uttalanden rörande den utåtriktade upplysningsverksamheten

har departementschefen intet att invända. Departementschefen

erinrar om att han rörande personalens möjligheter att utom

tjänsten deltaga i den politiska debatten redan i förenämnda interpellationssvar

den 7 februari 1962 anfört alt varje medborgare har samma oinskränkta

rätt i detta hänseende.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 62 år 1962

Det ligger i sakens natur att reglementerade föreskrifter icke kan ge

absolut täckning för varje i den dagliga tjänsten uppkommande situation.

Departementschefen vill starkt betona att ett betydande utrymme alltid

måste lämnas åt den enskilde befattningshavarens egen bedömning av vad

efterlevnaden av ett tjänstgöringsreglemente kan kräva i olika situationer.

Departementschefen föreslår att upplysnings- och personalvårdsnämnden

på upplysningsområdet ersättes med en totalförsvarets upplysningsnämnd,

vilken bör lyda direkt under Kungl. Maj :t. Nämndens arbetsuppgifter

bör i huvudsak bestämmas på sätt utredningen angivit; det bör dock

icke ankomma på nämnden att utge någon tidskrift. Nämnden bör endast fungera

i fred. Antalet ledamöter i nämnden bör som föreslagits vara nio. Ledamöterna

synes böra utväljas efter i huvudsak de riktlinjer som betänkandet

anger, ehuru med möjlighet för Kungl. Maj:t att välja bland en större krets

av personer än utredningen förutsatt. Närmare bestämmelser om nämndens

verksamhet, ställning och sammansättning torde det få ankomma på Kungl.

Maj :t att meddela.

Departementschefen anser att uppdraget som sekreterare bör kunna

skötas av någon befattningshavare vid sidan av ordinarie befattning. Den

föreslagna verkställande kommittén synes överflödig.

Utredningens förslag att skapa en statlig upplysningstidskrift om totalförsvaret,

företrädesvis avsedd för inåtriktad upplysning, kan departementschefen

i likhet med flera remissinstanser ej biträda. En tidskrift för försvarsupplysning

bör ha ett innehåll som till så stor del som möjligt behandlar

läsarens direkta intresseområden. En viss specialisering av tidskrifterna på

detta område bör därför äga rum. De nuvarande försvarsgrenstidskrifterna

anses i detta hänseende numera vara ändamålsenliga. Departementschefen

föreslår att det ökade behovet av inåtriktad försvarsupplysning för krigsmaktens

del tillgodoses genom en förstärkning av försvarsgrenstidskrifterna.

En sådan förstärkning bör ta sikte dels på att öka tidskrifternas upplaga

så att tidskrifterna kan — som bland andra chefen för armén önskat

— tillställas även värnpliktiga underofficerare, dels på att höja tidskrifternas

kvalitet och, i någon mån, omfång. En mindre ökning av medelsanvisningen

till tidskriften Vårdkasen bör även ske. Sammanlagt föreslås

för hithörande ändamål eu anslagshöjning av cirka 75 000 kr.

I fråga om Centralförbundet Folk och Försvar föreslår departementschefen,

i anslutning till utredningens allmänna rekommendation och till

önskemål från åtskilliga remissinstanser, en avsevärd ökning av det statliga

ekonomiska stödet.

Departementschefen utgår härvid från det allmänt vitsordade behovet

av att öka den utåtriktade försvarsupplysningen. En dylik ökning kan

genomföras på olika sätt. För egen del anser departementschefen det angeläget

att en icke oväsentlig del av upplysningen meddelas i fördjupad form

och avses främst för de opinionsbildande grupperna. Sådan upplysning bör

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 62 är 1962

/

om möjligt utformas så att den stimulerar till aktivt studium från olika synpunkter

av totalförsvaret eller delar av detta. På detta område anses centralförbundet

ha särskilda förutsättningar alt göra en god insats. Organisationens

ekonomi utgör emellertid hinder för en utvidgning av verksamheten.

En ökning av stödet till förbundet bör enligt departementschefen avse

följande ändamål. Förbundets stab av kvalificerade sekreterare bör utökas

från två till tre. Den nye sekreteraren skulle härvid avses främst för konferenser,

kortare kurser och lokala möten, vilka förutsättes skola öka till

antalet. Kostnaderna för lön in. in. för en sådan sekreterare uppskattas till

40 000 kr. för år. — Den nuvarande konferens- och kursverksamheten bör

utökas. Här avses dels rikskonferenser av några dagars längd, dels konferenser

för lärare omfattande ett par dagar, dels ock ortskonferenser på

kvällstid främst för klarläggande av totalförsvarets funktioner på en viss

ort. Det behövliga medelstillskottet för en dylik intensifiering av arbetet,

beräknas till 62 000 kr. — Vissa för centralförbundet nya eller delvis nya

verksamhetsformer bör upptas. Här skulle kunna ifrågakomma åtgärder

i syfte att stimulera andra föreningar, exempelvis studieförbund, till verksamhet

på försvarsupplysningens område. Centralförbundets roll skulle därvid

närmast vara att svara för utarbetande av underlag för sådan verksamhet

och att verka för att detta underlag kommer till utnyttjande. För

en kontinuerlig verksamhet av detta slag saknas medel. Vidare skulle

kunna ifrågakomma att, i syfte att tjäna ett mera fördjupat studium av

försvarets problem, utge en skriftserie i ämnet. Det anses icke uteslutet att

en dylik serie skulle kunna göras ekonomiskt självbärande. För hithörande

ändamål uppskattas behovet av ytterligare medel till avrundat 25 000 kr.

Sammanlagt föreslår departementschefen, att medelsanvisningen under

fjärde huvudtiteln till centralförbundet ökas från nuvarande 28 000 kr. med

127 000 kr. till 155 000 kr.

Flera remissinstanser har understrukit skolans möjligheter att meddela

upplysning om totalförsvaret. Härvid har man särskilt framhållit möjligheten

att i samhällsorientering ge också de unga kvinnorna en grundläggande

upplysning om vårt totalförsvar. Departementschefen delar remissinstansernas

uppfattning i detta avseende och förordar att skolans möjligheter

i detta hänseende tillvaratas. Principiellt synes det härvid lämpligt,

att undervisningen om försvaret samordnas med undervisningen om fredsfrågan.

Det bör tydligt framhållas, att det för vårt land inte föreligger någon

motsättning mellan försvars- och frcdssträvandena. Vad gäller undervisningens

innehåll är det väsentligt att lör de unga klarlägga vårt försvars

frihets- och fredsbevarande syfte och all påvisa, alt vårt riksförsvar omfattar

även andra grenar än krigsmakten. Vidare är det viktigt att betona,

att försvaret är både en samhällsfunktion och eu medborgerlig uppgift för

envar. I frågan om läroplanens innehåll ankommer i princip på Kungi.

Maj:t alt besluta. Departementschefen förutsätter att man vid utarbetande

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 62 år 1962

av nya läroplaner för olika skolformer i första hand inom ämnet samhällskunskap

bereder ökat utrymme för försvarsupplysning.

En del försvarsupplysande åtgärder bekostas nu från andra anslag än

anslaget till försvarsupplysning. Departementschefen föreslår, att kostnaderna

för vissa sådana åtgärder från och med nästa budgetår bestrides från

försvarsupplysningsanslaget, som härför bör uppräknas med sammanlagt

39 300 kr. Av nämnda belopp avser 16 300 kr. arvoden till författare av

artiklar till försvarsgrenstidskrifterna, vilka arvodeskostnader hittills bestritts

av försvarsgrenarnas övningsanslag, 5 000 kr. kostnader för den årligen

utkommande publikationen Militära fakta, vilka kostnader hittills bestritts

av anslaget publikations- och blankettryck, samt 18 000 kr. kostnader

för upplysnings- och propagandafilm, vilka kostnader hittills bestritts från

anslaget Försvarsfilm (jfr prop.. 1962:1, bil. 6, s. 313).

Chefen för försvarsstaben har föreslagit utgivande av eu broschyr för utlandet

om Sveriges totalförsvar. Departementschefen anser detta vara eu

betydelsefull åtgärd, varigenom en påtaglig brist skulle botas. Sedan numera

överlämnats manuskript in. m. till en sådan broschyr, föreslås därför

att för ändamålet beräknas ett engångsbelopp av 30 000 kr.

Sammanlagt bör anslaget Försvarsupplysning uppräknas med avrundat

274 000 kr. till 480 000 kr.

Anslaget Vissa nämnder in. in. har budgetåret 1960/61 belastats med

200 180 kr. och är för innevarande budgetår uppfört med 225 000 kr. För

nästa budgetår bör från anslaget bestridas kostnaderna för de nu föreslagna

tva nya nämnderna, vilka uppskattningsvis drar en årlig kostnad av 8 000

kr. vardera. Samtidigt bortfaller emellertid kostnaderna för upplysningsoch

personal vårdsnämnden. Med beaktande av nu angivna omständigheter

föreslår departementschefen att anslaget för nästa budgetår uppföres med

oförändrat belopp.

Utskottet. Kungl. Maj :ts föreliggande proposition bygger på ett av 1960

års försvarsupplysningsutredning avgivet betänkande rörande totalförsvarets

upplysningsverksamhet samt ett av försvarets personalvårdsutredning

1958 framlagt förslag rörande central nämndorganisation för personalvårdsfrågor

in. m. inom försvaret.

Försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd har till uppgift alt

genom initiativ och annan vägledande och rådgivande verksamhet främja

försvarets personalvård samt upplysningen om och inom försvaret.

Enligt det föreliggande förslaget skall försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd

upphöra och ersättas av två principiellt skilda nämnder,

nämligen eu nämnd för krigsmaktens personalvård och en nämnd för totalförsvarets

upplysningsverksamhet. Mot en dylik tudelning synes utskottet

icke något vara att erinra. Åsyftad effektivitet i verksamheten skulle

härigenom vinnas, samtidigt som den föreslagna åtgärden skulle bidraga

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 62 år 1962

9

till en klarare gränsdragning mellan begreppen upplysning och personalvård.

Utskottet tillstyrker förslaget i denna del. Till frågan om inrättandet

av upplysningsnämnden återkommer utskottet i det följande.

Vad beträffar den nya personalvårdsnämnden tillstyrker utskottet, att

densamma i likhet med vad som är fallet i fråga om den nuvarande upplysnings-

och personalvårdsnämnden direkt underställes Kungl. Maj :t. Utskottet

har icke heller något att erinra mot vad departementschefen föreslagit

beträffande nämndens uppgifter, sammansättning in. in.

Vad härefter beträffar det militära försvarets upplysningsverksamhet

må erinras om att organen för denna verksamhet utgöras av förenämnda

försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd, av de centrala stabernas

pressavdelningar (motsvarande) samt av pressofficerare vid förband m. m.

Den utåtriktade försvarsupplysningen inom det militära försvaret bedrives

bl. a. via press, ljudradio, television och film eller genom kontaktkonferenser

m. in., under det att den inåtriktade försvarsupplysningen omfattar

bl. a. utarbetande av pressöversikter, föredrag, utgivning av tidskrifter för

försvarsgrenarnas personal m. m.

Såsom departementschefen erinrat om har den hittills bedrivna försvarsupplysningens

främsta mål varit att bevara och stärka försvarsviljan. Den

har också syftat till att öka intresset och förståelsen för försvaret och atl

främja känslan av samhörighet mellan folket och totalförsvaret.

Till vad departementschefen anfört rörande ökat behov av försvarsupplysning

kan utskottet ansluta sig. Utskottet anser likaledes, att upplysningsverksamheten

bör avse totalförsvaret och att den skall vara dels inåtriktad

till försvarets personal, dels utåtriktad till allmänheten. Den i det

föregående föreslagna upplysningsnämnden synes ha goda förutsättningar

att såsom ett samordnande ocli rådgivande organ medverka till att upplysningsverksamheten

inom totalförsvaret får en gemensam inriktning.

Upplysningens form och innehåll grundar sig för närvarande i allt väsentligt

på av 1946 års riksdag i princip godtagna riktlinjer. Enligt dessa

bör försvarsupplysningen ge utrymme åt skilda meningsriktningar och statliga

direktiv i görligaste mån undvikas. Vidare må erinras om att i tjänstereglementet

för krigsmakten anförcs, att upplysningsverksamheten bör bedrivas

så, att den ej framstår som inblandning i den politiska debatten och

att därför polemik bör undvikas i frågor, där partipräglade meningsskiljaktigheter

föreligga. Det kan nämnas, att i fråga om de icke-militära delarna

av totalförsvaret några motsvarande bestämmelser icke meddelats.

1960 års försvarsupplysningsutredning har framfört synpunkter på försvarsupplysningens

ändamål och vad som är att hänföra till försvarsupplysning.

Såsom utredningen framhållit är det icke möjligt att i form av allmänna

riktlinjer täcka alla de gränsfall och intrikata avvägningsfrågor,

som kunna uppstå. De uttalanden, som utredningen gjort beträffande de

allmänna riktlinjerna för upplysningsverksamheten, ansluta sig i allt vä
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 62 år 1962

sentligt till vad som gäller för närvarande. Vad därvid anförts anser utskottet

sig i likhet med departementschefen kunna i princip biträda.

Vad beträffar den i det föregående föreslagna totalförsvarets upplysningsnämnd

tillstyrker utskottet, att densamma direkt underställes Kungl.

Maj :t. Antalet ledamöter torde, såsom föreslagits, böra utgöra nio. Liksom

i fråga om förenämnda personalvårdsnämnd synes det jämväl beträffande

upplysningsnämnden få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela närmare

bestämmelser om nämndens verksamhet, ställning och sammansättning.

I syfte att bättre än vad nu är fallet tillgodose behovet av inåtriktad upplysning

synes en förstärkning av försvarsgrenstidskrifterna — såväl kvalitativt

som kvantitativt — vara motiverad. Dessa böra, såsom föreslagits, tillställas

även värnpliktiga underofficerare. Någon statlig upplysningstidskrift

om totalförsvaret anser utskottet i likhet med departementschefen

icke böra ifrågakonnna.

Utskottet finner välbetänkt, att Centralförbundet Folk och Försvar, vari

äro representerade säväl näringslivets huvudorganisationer och folkrörelserna

som totalförsvarets olika delar och de frivilliga försvarsorganisationerna,

erhåller ett ökat stöd i enlighet med det föreliggande förslaget.

Utskottet vill vidare tillstyrka, att medel anvisas för utgivande av en

broschyr för utlandet om Sveriges totalförsvar.

Vad departementschefen i övrigt anfört och förordat beträffande upplysningsverksamheten

inom försvaret har icke givit utskottet anledning till

erinran. Anslaget till försvarsupplysning torde till följd härav böra uppräknas

med 274 000 kr till 480 000 kr.

De föreslagna två nya nämnderna beräknas draga en kostnad av 8 000

kr. vardera. Samtidigt bortfaller emellertid kostnaderna för den nuvarande

upplysnings- och personalvårdsnämnden. Med beaktande härav har anslaget

Vissa nämnder in. m. föreslagits uppfört med oförändrat belopp,

225 000 kr. Utskottet tillstyrker denna medelsanvisning.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må å driftbudgeten under fjärde huvudtiteln

för budgetåret 1962/63 anvisa

a) till Försvarsupplysning ett reservationsanslag av

480 000 kr.;

b) till Vissa nämnder m. m. ett förslagsanslag av 225 000

kr.

Stockholm den 5 april 1962

På statsutskottets vägnar:

EMIL NÄSSTRÖM

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 62 år 1962

11

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Einar Persson,

fröken Andersson, herrar Birger Andersson, Bergman, Ragnar Bergh, Per

Jacobsson, Rikard Svensson, Söderberg, Edström, Bengt Gustavsson, Sundin,

Per-Olof Hanson och Nils-Eric Gustafsson; samt

från andra kammaren: herrar Petterson i Degerfors, Gustafsson i

Stockholm, Svensson i Stenkyrka, fröken Elmén, herrar Nilsson i Göingegården,

Eliasson i Sundborn, Mellqvist, fru Lewén-Eliasson, herrar Svensson

i Ljungskile, Lassinantti, Johansson i Norrköping, Bohman, Eskel,

Heidenberg och Nelander.

Reservation

av herr Bohman.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1962:171 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag för budgetåret 1962/63 till Bokinköp och bokbindni a1 i texten