Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. ts proposition angående premiesystem för viss reservpersonal vid krigsmakten.

1962-04-26 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1962:67, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. ts proposition angående premiesystem för viss reservpersonal vid krigsmakten.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 67—69

Statsutskottets utlåtande nr 67 år 1962

1

Nr 67

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. ts proposition angående premiesystem

för viss reservpersonal vid krigsmakten.

(1 :a avd.)

I propositionen nr 78 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 23 februari 1962,

föreslagit riksdagen att premiesystem för reservbefäl vid krigsmakten må

införas i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen föreslagit

i förenämnda statsrådsprotokoll.

Genom beslut av 1960 års riksdag ersattes det för reservanställda, förtidsavgångna

och värnpliktsavgångna officerare i arméns reserver gällande reservpensionssystemet

med ett premiesystem. I fråga om bakgrunden till detta

beslut hänvisar departementschefen till vad han anförde i propositionen

1960: 109 (s. 134 ff.) samt till statsutskottets utlåtande nr 113 (s. 40 ff.). För

övriga kategorier av reservbefäl gäller fortfarande systemet med reservpensioner.

I förenämnda proposition framhölls emellertid angelägenheten av

att premiesystemet infördes även för övriga reservbefälskategorier. Försvarets

civilförvaltning erhöll därför uppdrag att med utgångspunkt i

gällande tjänstgöringsskyldighet utarbeta ett förslag till premiesystem för

annan reservpersonal vid krigsmakten än reservofficerare vid armén. Civilförvaltningens

i enlighet härmed avgivna förslag har överarbetats inom

försvarsdepartementet i syfte att åstadkomma en längre gående anpassning

till det för reservofficerare vid armén gällande systemet än ämbetsverket

föreslagit.

I departementspromemorian föreslås till en början att samtliga kategorier

reservpersonal skall omfattas av det premiesystem som år 1960 infördes

för reservofficerarna vid armén; officerare i väg- och vattenbyggnadskåren

samt reservanställda officerare i flygförartjänst, anställda före år

1958, har dock icke medtagits.

Beträffande reservunderofficerare och reservunderbefäl vid armén samt

ingenjörpersonal och läkarpersonal i reserv har i andra sammanhang

framlagts organisationsförslag eller pågår utredning. 1954 års befälsutredning

föreslog sålunda i sitt betänkande om arméns befäl (SOU 1959: 23), att

underofficerare och underbefäl icke längre skulle anställas i arméns reserver.

Departementschefen uttalade emellertid i nyssnämnda proposition att

han med hänsyn till att detaljerat krigsorganisatoriskt underlag endast före1

—Dihang till riksdagens protokoll 1962. 6 saml. Nr 67—69

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 67 år 1962

låg beträffande infanteriet och kavalleriet ej var beredd att ta ställning

till utredningens förslag om slopande av reservunderofficers- och reservunderbefälsinstitutionerna.

1954 års personalkårutredning har vidare ifrågasatt

behovet av en reservorganisation för armé- och mariningenjörer,

varjämte chefen för flygvapnet erhållit uppdrag att utreda behovet av

reserv för flygingenjörer samt för förtidsavgångna verkmästare, mästare

och flygtekniker. Utredningen rörande utbildning av värnpliktiga läkare

in. m. har slutligen föreslagit, att anställnings- och tjänstgöringsförhållanden

för krigsmaktens fast anställda läkare inbegripet läkare i reserven skall

bli föremål för översyn. Det kan vid angivna förhållanden råda tveksamhet

om lämpligheten av att införa ett premiesystem för dessa kategorier av

reservbefäl. Departementschefen tar i delta sammanhang ej ställning till

det framtida behovet av de skilda kategorierna men finner det angeläget

att ett premiesystem nu införes för så stor del av reservpersonalen som möjligt.

Med hänsyn härtill finner han icke skäl undanta andra från ett sådant

system än armé-, marin- och flygingenjörerna.

Det föreslagna premiesystemet anses böra gälla även för officerare i vägoch

vattenbyggnadskåren. Vidare bör reservanställda officerare i flygförartjänst,

anställda före år 1958, medtas.

Anställningsstopp råder för närvarande för arméingenjörer och flygingenjörer,

för underofficers- och underbefälspersonal vid armén samt därutöver

för förtidsavgången och värnpliktsavgången personal vid marinen

och flygvapnet. Anställningsstopp bör fortfarande råda för armé- och flygingenjörpersonalen;

departementschefen har till innevarande års riksdag

framlagt förslag om att reservorganisationen för mariningenjörer skall avskaffas.

Även beträffande förtidsavgångna verkmästare, mästare och flygtekniker

vid flygvapnet bör anställningsstopp råda, till dess chefen för

flygvapnet slutfört sitt uppdrag och därav betingade förslag framlagts. Det

är emellertid enligt departementschefen av praktiska skäl lämpligt att nu

fastställa premier och tjänstgöringsperioder för sistnämnda tre kategorier,

eftersom motsvarande kategorier finns inom de andra försvarsgrenarna. Då

anställningsstoppet för förtidsavgången och värnpliktsavgången personal

vid marinen och flygvapnet motiverats med att omläggningen till ett premiesystem

skulle avvaktas bör detta anställningsstopp hävas. I samband härmed

bör även det rådande anställningsstoppet för underofficers- och underbefälspersonal

vid armén hävas; departementschefen framhåller ånyo att

detta icke innebär att han uttalar någon mening om 1954 års befälsutrednings

förslag att slopa reservunderofficers- och reservunderbefälsinstitutionerna.

Vad härefter gäller den närmare utformningen av premiesystemet ansluter

departementschefen sig till förslagen i departementspromemorian. Endast

på ett par punkter finner han skäl göra avsteg från förslagen eller

framlägga kompletterande synpunkter.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 67 år 1962

3

I promemorian föreslås att obligatorisk fredstjänstgöring —- i likhet med

vad som gäller för reservofficerare vid armén — överhuvudtaget icke skall

förekomma för någon reservpersonal efter 47 års ålder men att skyldighet

skall föreligga för all reservpersonal att utan tjänstgöringsskyldighet i fred

kvarstå i organisationen till 53 års ålder. Beträffande högbåtsman vid flottan

föreslås dock att tjänstgöringsskyldighet i fred skall föreligga endast

fram till 37 års ålder. Förslaget att tjänstgöringsskyldighet i fred icke skall

föreligga efter 47 års ålder har mött gensagor från chefen för armén, chefen

för marinen och Sveriges akademikers centralorganisation. Departementschefen

framhåller att reservbefälsorganisationen har till uppgift att

under krig tillgodose behovet av lämpligt befäl. Enligt hans mening är det

viktigt att befattningarna i krigsorganisationen besättes med relativt ung

personal. Förslaget innebär att tjänstgöringsskyldigheten i krig upphör vid

utgången av det kalenderår varunder 52 års ålder uppnås. Härigenom erhålles

en något lägre genomsnittsålder hos reservpersonalen och därmed

en viss kvalitetsförstärkning. Behovet att utbilda reservbefälet efter 47 års

ålder anses i allmänhet ej vara så stort att det motiverar särskild tjänstgöringsskyldighet

i fred. För officerare i väg- och vattenbyggnadskåren

bör dock med hänsyn till deras arbetsuppgifter anställningen i reserv

upphöra vid 55 års ålder, varjämte tjänstgöringsskyldighet i fred bör föreligga

fram till nämnda ålder samt för sådan officer i väg- och vattenbyggnadskåren

som förordnats till regementsofficer och som kvarstår i kåren

efter 55 års ålder fram till 60 års ålder.

Promemorians förslag om tjänstgöringsskyldighet innebär att en anslutning

till vad som gäller för arméns reservofficerare eftersträvats. Sålunda

föreslås att den totala tjänstgöringstiden skall uppdelas i två tjänstgöringsperioder,

den första tjänstgöringsperioden från inträdet i reserv till

37 års ålder och den andra tjänstgöringsperioden från 38 till 47 års ålder.

För viss reservpersonal tillkommer en första reservtjänstgöring. Särskilda

bestämmelser föreslås vidare gälla för reservläkarna. Tjänstgöringsskyldigheten

inom första respektive andra tjänstgöringsperioden föreslås

för flertalet kategorier liksom för reservanställda officerare vid armén

utgöra 170 respektive 150 dagar. Vissa skiljaktigheter kvarstår emellertid

mellan olika reservbefälskategorier i fråga om tjänstgöringsperiodernas

dagantal.

Departementschefen finner de föreslagna tjänstgöringsperioderna väl avvägda.

Endast på en punkt finner han skäl frångå förslagen i promemorian.

Där föreslås att första tjänstgöringsperioden för reservanställda officerare

vid flottan och marinintendenturkåren samt för reservanställda underofficerare

vid flottan skall vara 180 dagar och andra tjänstgöringsperioden

120 dagar. Anledningen härtill är den för närvarande vid flottan och marinintendenturkåren

gällande uppdelningen av tjänstgöringen i omgångar om

60 eller 30 dagar. Det ifrågasättes samtidigt i promemorian om icke tjänst
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 67 år 1962

göringsperioderna i förenhetligande syfte bör bestämmas till 170 respektive

150 dagar. Trots de av chefen för marinen uttalade betänkligheterna vill

departementschefen tillstyrka detta, då en sådan mindre omläggning av

tjänstgöringsperiodernas dagantal knappast synes behöva medföra några

praktiska olägenheter.

Officerare i väg- och vattenbyggnadskåren bör fullgöra samma tjänstgöring

som reservofficerare vid armén. För dem bör dock tillkomma en

tredje tjänstgöringsperiod om 60 dagar, vilken skall fullgöras mellan 47 och

55 års ålder. Därjämte bör officer i väg- och vattenbyggnadskåren, som

förordnats till regementsofficer och kvarstår i kåren till 60 års ålder liksom

för närvarande fullgöra ytterligare en tjänstgöringsperiod om 20 dagar

mellan 55 och 60 års ålder.

Reservanställd officer i flygförartjänst, anställd före år 1958, bör, om han

överföres till det nya systemet, fullgöra en första tjänstgöringsperiod om 225

dagar och en andra tjänstgöringsperiod om likaledes 225 dagar.

För att bli antagen i någon av försvarsgrenarnas läkarreserver fordras

f. n. att vederbörande under minst tre år varit, såvitt rör fältläkarkårens

reserv bataljonsläkare vid fältläkarkåren eller fältläkarstipendiat, såvitt

rör marinläkarkårens reserv marinläkare av 2. graden vid marinläkarkåren

eller marinläkarstipendiat samt såvitt rör flygvapnets reserv flygläkare av

2. graden på aktiv stat. Fältläkar- och inarinläkarstipendiater har en tjänstgöringsskyldighet

av 60 dagar om året. I promemorian föreslås att kategorierna

fältläkar- och inarinläkarstipendiater avskaffas och att inträde skall

kunna vinnas i någon av försvarsgrenarnas läkarreserver efter fullgjord

värnpliktstjänstgöring om minst 394 dagar. Tjänstgöringsskyldigheten kommer

enligt förslaget för läkarna att omfatta två tjänstgöringsperioder om

230 respektive 195 dagar, av vilka den första perioden skall fullgöras inom

fyra år från reservanställningens början och den andra perioden därefter

och fram till 47 års ålder. I reservtjänstgöringen kommer sålunda enligt promemorian

att inräknas den tjänstgöring som nu åligger fältläkar- respektive

marinläkarstipendiaterna, vilket förklarar det högre dagantalet i reservläkarnas

tjänstgöringsperioder. Departementschefen finner det lämpligt att

anställning i reserv sker direkt sedan viss del av värnpliktstjänstgöringen

fullgjorts och att reservläkarnas tjänstgöring omlägges i enlighet med förslaget,

vilket innebär att rekryteringen av reservläkarna sker på i huvudsak

likartat sätt inom de tre försvarsgrenarna och att tjänstgöringsskyldigheten

bättre anpassas till det föreslagna premiesystemet. Anställning i reserven

bör fortfarande vinnas som bataljonsläkare, marinläkare av 2. graden

respektive flygläkare av 2. graden. Den föreslagna omläggningen påverkar

icke behovet av arvodesanställda läkare. Frågorna om de fast anställda läkarnas

anställnings- och tjänstgöringsförhållanden förutsättes bli föremål

för särskild översyn.

Departementschefen föreslår, att den för veterinär i reserv använda be
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 67 år 1962

5

nämningen militärunderveterinär utbytes mot bataljonsveterinär. Härigenom

vinnes bättre överensstämmelse med motsvarande benämning för läkare

i fältläkarkårens reserv.

I de bestämmelser angående reservpersonalen vid krigsmakten, som det

torde få ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda, bör för de olika kategorierna

fastslås antalet dagar inom varje tjänstgöringsperiod. Den totala tjänstgöringen

bör i princip uttas i högst 12 tjänstgöringsomgångar, envar om

lägst 15 och högst 60 dagar. Liksom beträffande reservofficerare vid armén

bör varje omgång under förutsättning av vederbörande medgivande kunna

få uppdelas. Med hänsyn till att framdeles behov av förändringar i reservbefälets

tjänstgöringsförhållanden kan aktualiseras förutsätter departementschefen

att reservbefäl skall vara skyldigt att underkasta sig jämkningar i

sättet för tjänstgöringens fullgörande; dock bör den föreslagna totala tjänstgöringstiden

för varje kategori icke få överskridas.

Premierna har i departementspromemorian utformats så att för envar

av de två tjänstgöringsperioder, som förutsättes för huvuddelen av reservpersonalen,

skall utgå premiebelopp motsvarande fyra månadslöner i viss

löneklass. Avvikelser härifrån föreligger dock främst med hänsyn till tjänstgöringsperiodernas

längd. Även rekryteringen inom de olika reservbefälskategorierna

har härvid beaktats. Departementschefen finner det föreslagna

antalet månadslöner för de olika kategorierna och tjänstgöringsperioderna

väl avvägt; dock bör premierna till läkare och veterinärer i reserv höjas från

föreslagna fyra månadslöner för envar av första och andra tjänstgöringsperioden

till sex månadslöner för första tjänstgöringsperioden och fem

månadslöner för andra tjänstgöringsperioden. Departementschefen tillstyrker

i huvudsak jämväl förslagen om de löneklasser, som skall ligga till

grund för månadslönen, och finner lämpligt, att den löneklass som skall

ligga till grund för månadslönen vid bestämmande av premie för första

tjänstgöringsperioden och i förekommande fall för första reservtjänstgöringen

höjes för reservanställd personal med officers tjänstegrad således

även för de reservanställda officerare vid armén som omfattas av 1960 års

bestämmelser — från A 13 till A 15 (ortsgrupp 4). En sammanställning av

det av departementschefen föreslagna premiesystemet har intagits i bilaga

till utskottets utlåtande.

Om rekryteringssvårigheter skulle visa sig föreligga i fråga om vissa

kategorier reservpersonal, anses någon mindre ytterligare differentiering

och uppräkning av premiebeloppen kunna övervägas. Det torde få ankomma

på Kungl. Maj :t att besluta om erforderliga jämkningar i fråga om de löneklasser

som vid bestämmande av premierna skall ligga till grund för vederbörande

månadslön.

Reservpersonal anställd enligt bestämmelserna i 1943 års reservbefälskungörclser

och 1951 års kungörelse angående väg- och vattenbyggnadskåren

bör beredas möjlighet att övergå till det föreslagna premiesystemet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 67 år 1962

Det torde ankomma på Kungl. Maj :t att meddela närmare bestämmelser

om formerna och villkoren för en dylik övergång.

Det föreslagna premiesystemet torde totalt sett på lång sikt medföra en

kostnadsminskning i förhållande till nuläget. Härvid är emellertid att märka

att förslaget beträffande övergång från pension till premievederlag innebär

en överflyttning av kostnader från tolfte till fjärde huvudtiteln,

vilka kostnader icke beräknats i gällande kostnadsram för försvaret. För

budgetåret 1962/63 torde likväl denna överflyttning icke medföra kostnadsökningar

av beskaffenhet att böra påverka ifrågavarande anslag; viss hänsyn

har i årets statsverksproposition även tagits till de premier för reservofficerare

vid armén, som beslutats av 1960 års riksdag.

Utskottet. Enligt beslut av 1960 års riksdag skall reservofficers vid

armén fredstjänstgöring intill 47 års ålder utgöra tillhopa 320 dagar, omfattande

en första tjänstgöringsperiod om 170 dagar och en andra om 150

dagar. Obligatorisk tjänstgöring efter 47 års ålder skall icke förekomma.

Systemet med reservpensioner slopades och ersattes med ett system med

premier. Sålunda bestämdes beträffande reservofficerare vid armén att

premie efter första fullgjord tjänstgöringsperiod skall utgå med belopp

motsvarande fyra månadslöner i löneklass A 13, ortsgrupp 4, samt att premie

efter andra tjänstgöringsperioden skall utgöra 4 månadslöner i löneklass

A 21, ortsgrupp 4. Till förtidsavgången aktiv personal förutsattes utgå premie,

som jämkats med hänsyn till omfattningen av den fullgjorda tjänstgöringen

i reserv, dock att premie ej skulle utgå till dem, som inträtt i reserv

efter uppnådda 43 år.

Vidare förutsattes, att en översyn av anställningsvillkoren för övrig reservpersonal

inom försvaret snarast skulle verkställas i syfte att åstadkomma

en anpassning till vad som föreslagits beträffande officer i arméns

reserver.

Efter verkställd översyn har Kungl. Maj :t i den föreliggande propositionen

framlagt förslag i ämnet.

Enligt detta förslag skola nuvarande pensionsbestämmelser ersättas med

ett premiesystem. Härvid föreslås, att 1960 års förenämnda premiesystem

för arméofficerare skall med vissa modifikationer införas för övrig reservanställd

och förtidsavgången personal inom krigsmakten. Premierna ha

utformats så, att för envar av de två tjänstgöringsperioder, som förutsättas

för huvuddelen av reservpersonalen, skola utgå premiebelopp motsvarande

fyra månadslöner i viss löneklass. Härifrån ha med hänsyn främst

till tjänstgöringsperiodens längd gjorts vissa avvikelser.

Utskottet vill framhålla, att det föreliggande förslaget synes innebära en

i princip rättvis tillämpning av de grunder, som gälla för arméns reservofficerare,

samtidigt som det till konstruktionen bygger på största möjliga

enkelhet. Utskottet har därför icke något att erinra mot att de i propositio
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 67 år 1962

7

nen föreslagna riktlinjerna läggas till grund för utarbetande av bestämmelser

i ämnet.

Med avseende å veterinär gäller sedan år 1959, att första anställning i

reserv vinnes såsom militärunderveterinär. I sådan egenskap skall arvode

utgå efter högst lönegrad Ae 17, löneldass 17. Bataljonsläkare och bataljonsveterinär

i reserv skola likställas med beställningshavare tillhörande

lönegrad Ae 19. Enligt vad utskottet under hand inhämtat ha några militärunderveterinärer

hittills icke anställts. Departementschefen föreslår nu, att

benämningen militärunderveterinär utbytes mot batalj onsveterinär, så att

härigenom bättre överensstämmelse vinnes med motsvarande benämning

för läkare i reserv. Enligt det nu föreslagna nya systemet skola för här ifrågavarande

läkare och veterinärer gälla samma anställnings- och tjänstgöringsvillkor

liksom tjänstgöringstider. Enligt propositionen skall dock vad

beträffar första tjänstgöringsperioden om 230 dagar premie utgå för bataljonsläkare

enligt löneklass A 19 men för batalj onsveterinär enligt löneklass

A 17. Något motiv för denna åtskillnad i löneklass med därav följande konsekvenser

beträffande premiebeloppets storlek har icke angivits i propositionen.

Departementschefen har hemställt om bemyndigande för Kungl. Maj :t

att besluta om erforderliga jämkningar i fråga om de löneklasser, som vid

bestämmandet av premierna skola ligga till grund för vederbörandes månadslön.

Utskottet, som icke har något att erinra mot att sådant bemyndigande

lämnas, förutsätter, att Kungl. Maj:t därvid närmare prövar frågan om

skäligheten av den löneklass, som skall ligga till grund för den månadslön,

som blir bestämmande för reservanställd batalj onsveterinärs premie för

första tjänstgöringsperioden.

I övrigt har utskottet icke något att invända mot vad departementschefen

i föreliggande proposition anfört och föreslagit.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må godkänna, att premiesystem för reservbefäl

vid krigsmakten må införas i huvudsaklig överensstämmelse

med vad departementschefen föreslagit i statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 23 februari

1962.

Stockholm den 26 april 1962

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Närvarande: se under utlåtandet nr 68.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 67 år 1962

Bilaga

Förslag

till premiesystem för reservanställd personal vid krigsmakten

Tjänstgöringsperioder och avgångs-

premier (ortsgrupp 4)

Kategori

Antal må

Avvikelser i departe-

Ålder

Dgr itjg

nadslöner

‘premie-

mentspromemorian

period

och löne-

belopp

klass

Officerare (motsv.)

Armén

officer

37

170

4 x A 15

5 980

47

150

4 x A 21

8 276

bataljonsläkare

—

*230

6 x A 19

11 130

4 x A 19

bataljonsveterinär

47

195

5 x A 23

11 525

4 x A 23

—

>230

6 x A 17

9 996

4 x A 17

officer i väg- och

vattenbyggnadskåren

47

195

5 x A 23

11 525

4 x A 23

37

47

170

150

4 x A 15

4 x A 21

5 980

8 276

kategorien ej upptagen

i förslaget

55

60

2 x A 21

4 138

*60

20

Marinen

officer flottan och

*365

5 X A 15

7 475

marinintendenturkåren

37

170

4 x A 15

5 980

perioden 180 dagar

officer kustartilleriet

47

37

150

235

4 x A 21

6 x A 15

8 276

8 970

perioden 120 dagar

47

150

4 x A 21

8 276

marinläkare

—

*230

6 x A 19

11 130

4 x A 19

Flygvapnet

47

195

5 x A 23

11 525

4 x A 23

officer i marktjänst

37

235

6 x A 15

8 970

47

150

4 X A 21

8 276

officer i flygförartjänst,

—

4270

3 x A 15

4 485

anställd efter 1957

37

170

4 x A 15

5 980

officer i flygförartjänst,

anställd före 1958

47

150

4 x A 21

8 276

37

47

225

225

5 x A 15

5 x A 21

7 475

10 345

kategorien ej upptagen

förslaget

meteorolog

37

225

5 x A 19

9 275

flygläkare

47

225

5 x A 21

10 345

5 x A 23

—

*230

6 x A 19

11 130

4 X A 19

Underofficerare (motsv.)

Armén

47

195

5 X A 23

11 525

4 x A 23

underofficer

37

170

4 x A 11

4 816

47

150

4 x A 13

5 372

tyghantverkare

37

170

4 x A 13

5 372

47

150

4 x A 17

6 664

1 Tjänstgöringen fördelad på högst fyra år.

* Gäller endast regementsofficer.

* Första reservtjänstgöring, som fullgöres i en följd.

4 Tre obligatoriska repetitionsövningar om »O dagar varder* under tre på varandra följande år.

För varje frivillig repetitionsövning om 90 dagar utgår dessutom premie med två månadslöner i

A 15.

‘ Enligt 1961 års löner.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 67 år 1962

9

Kategori

Tjänstgöringsperioder och avgångs- premier (ortsgrupp 4)

Avvikelser i departe- mentspromemorian

Ålder

Dgr i tjg

period

Antal må- nadslöner

och löne- klass

•Premie-

belopp

Marinen

underofficer, flottan

_

»180

2 x A 11

2 408

37

170

4 x A 11

4 816

perioden 180 dagar ..

47

150

4 x A 13

5 372

perioden 120 dagar

underofficer,

37

170

4 x A 11

4 816

kustartilleriet

47

150

4 x A 13

5 372

Flygvapnet

underofficer i marktjänst

37

170

4 x A 11

4 816

47

150

4 x A 13

5 372

verkmästare — mästare

37

170

4 x A 13

5 372

47

150

4 x A 17

6 664

Underbefäl (motsv.)

Armén

armétekniker

37

170

4 x A 10

4 580

47

150

4 x A 12

5 092

Marinen

högbåtsman

37

180

4 X All

4 816

Flygvapnet

överfurir i signaltjänst

37

170

4 x A 11

4 816

47

150

4 x All

4 816

flygtekniker

37

170

4 x A 10

4 580

47

150

4 x A 12

5 092

1 Första reservtjänstgöring, som fullgöres i en följd.

* Enligt 1961 års löner.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1962:187 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående marinens tekniska personal m. m. a1 i texten
  2. Rskr. 1962:153 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om överförande till stat och kommun av kostnaderna för valsedlar vid allmänna val. a1 i texten