Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1962/63 till personhistorisk forskning och publiceringsverksamhet.

1962-04-26 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1962:74, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1962/63 till personhistorisk forskning och publiceringsverksamhet.

Dokumentets text

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 74 år 1962

Nr 74

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag

för budgetåret 1962/63 till personhistorisk forskning och

publiceringsverksamhet.

(2:a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t (bilaga 10, punkt 60) föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till personhistorisk forskning

och publiceringsverksamhet för budgetåret 1962/63 beräkna ett förslagsanslag

av 182 000 kr.

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 86, under åberopande av

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 9 februari 1962, föreslagit

riksdagen att dels godkänna de av chefen för ecklesiastikdepartementet förordade

riktlinjerna för fortsatt utgivande av svenskt biografiskt lexikon, dels

besluta att en statlig institution, benämnd svenskt biografiskt lexikon, skall

inrättas fr. o. m. den 1 juli 1962, dels bemyndiga Kungl. Maj:t att upprätta

personalförteckning för den nya institutionen i enlighet med vad departementschefen

förordat, dels godkänna av departementschefen avgiven avlöningsstat

för ifrågavarande institution, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1962/63, dels till Svenskt biografiskt lexikon: Avlöningar för budgetåret 1962/63

under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 159 000 kr., dels ock till

Svenskt biografiskt lexikon: Omkostnader för budgetåret 1962/63 under åttonde

huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 33 000 kr.

På grundval av resultatet av 1958 års utredning angående Svenskt biografiskt

lexikon (SBL) föreslås i propositionen, att staten under vissa förutsättningar

åtager sig kostnaderna för fortsatt utgivning av detta verk. Den återstående

utgivningstiden — som vid oförändrad utgivningstakt beräknas bli orimligt lång

— förutsättes komma att förkortas väsentligt och fixeras i propositionen till

högst 30 år. De av utredningen förordade riktlinjerna godtages i huvudsak. I

propositionen föreslås, att en statlig institution, benämnd svenskt biografiskt

lexikon, inrättas fr. o. m. den 1 juli 1962 för att omhänderha utgivningen. Ansvaret

för lexikonutgivningen föreslås åvila en av Kungl. Maj:t utsedd styrelse. Ledningen

för redaktionsverksamheten bör anförtros en av Kungl. Maj:t utsedd

huvudredaktör.

I propositionen har redogörelse lämnats för innehållet i ovannämnda utrednings

betänkande, vari berörts principer beträffande SBL:s utgivning, redak
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7J år 1962

21

tionsarbetet, personhistoriska institutet, verksamhetens ledning, förlagsfrågor

samt personalfrågor och anslagsbehov m. m.

Utskottet får i nämnda avseenden hänvisa till propositionen s. 9—25.

Remissinstansernas inställning till det av utredningen framlagda förslaget

om fortsatt utgivning av SBL är genomgående positiv. I viktigare principiella

frågor ansluter sig remissinstanserna i stöld sett till utredningens tankegångar

och rekommendationer.

Beträffande remissyttrandena torde få hänvisas till propositionen s. 25—33.

Departementschefen har anfört bl. a. följande.

Med hänsyn till angelägenheten av att landet erhåller en fullständig nationalbiografi

av den vetenskapliga halt, som kännetecknar SBL, är jag beredd förorda,

att staten åtager sig kostnaderna för fortsatt utgivning av SBL i huvudsaklig

överensstämmelse med de av utredningen angivna riktlinjerna och rekommendationerna.

Jag ansluter mig sålunda till utredningens förslag, att den

återstående utgivningstiden bör begränsas till högst 30 år, och förutsätter att

arbetet skall kunna fullföljas i huvudsak inom ramen för den av utredningen

tänkta organisationen. Den förordade årliga kostnadsramen vid full utbyggnad

— av utredningen uppskattad till i runt tal 275 000 kr. — anser jag mig i stort

sett kunna godtaga. Jag är emellertid inte beredd att i detalj taga ställning till

andra frågor om medelsanvisning än dem som avser nästa budgetår. I det följande

avser jag att på grundval av den anmälan av anslagsbehovet för budgetåret

1962/63, som styrelsen för Samfundet för Svenskt biografiskt lexikons utgivande

— med utgångspunkt i utredningens förslag — ingivit, förorda erforderlig

medelsanvisning för nämnda budgetår. Dessförinnan vill jag beröra vissa

enskildheter i förslagen. .

Jag delar utredningens uppfattning, att nuvarande organisation av ledningen

av SBL måste betecknas som tämligen komplicerad och inte helt ändamålsenlig.

Utredningens förslag, att för det fortsatta utgivandet av SBL inrättas en

fristående, helt statlig institution, synes mig väl tillgodose det uppställda syftet.

Jag biträder därför detta förslag och föreslår att institutionen benämnes svenskt

biografiskt lexikon. Ansvaret för förvaltningen samt ledningen av redaktionens

arbete bör åvila en särskild av Kungl. Maj:t utsedd styrelse. Den omedelbara

ledningen av verksamheten bör åvila en huvudredaktör. Styrelsen bör bestå av

fem ledamöter, av vilka huvudredaktören bör vara självskriven. I styrelsen bör

ingå företrädare för humanistisk forskning och för landets arkivväsen. Jäm\äl

administrativ och ekonomisk sakkunskap bör vara representerad i styrelsen.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda närmare föreskrifter om

styrelsens sammansättning och uppgifter.

I den nuvarande organisationen har en personhistorisk forsknings- och servicecentral

vuxit fram. Denna enhet benämnes Personhistoriska institutet.

Jag anser det vara av största vikt, att insatserna koncentreras till själva

lexikonarbetet och att den personhistoriska forskningscentral, som redaktionen

till cn del kommit att utgöra, helt underordnas de krav, som en forcerad utgivning

av SBL ställer. Personhistoriska institutets uppgifter torde därför i

huvudsak sammanfalla med de uppgifter, som kommer att åvila redaktionen

för SBL. Några skäl att i fortsättningen bibehålla benämningen personhistoriska

institutet på e n integrerande del av den samlade verksamheten anser jag därför

inte föreligga.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 74 år 1962

Med hänsyn till vad utredningen anfört rörande den nuvarande alfabetiska

huvudformen finner jag ingen anledning till erinran mot förslaget att denna form

bibehålies.

I sak har jag ingenting att invända mot vad utredningen anfört och föreslagit

angående utgivningsprinciperna och däribland sålunda principerna för urvalet.

Jag anser det dock inte uteslutet, att det i enstaka fall kan visa sig motiverat

att göra undantag från utredningens förslag och rekommendationer i dessa hänseenden.

Möjligheterna härtill torde dock bli starkt begränsade om den av mig

godtagna tidsramen icke skall sprängas. Denna ram har såsom nämnts uppställts

just med utgångspunkt i att de av utredningen föreslagna begränsningarna

i allt väsentligt verkligen genomföres. I detta sammanhang vill jag till ledning

för det fortsatta arbetet understryka, att det vid bifall till mitt förslag bör

ankomma pa styrelsen att med beaktande av vad jag i det föregående anfört

rörande riktlinjerna så organisera lexikonarbetet, att verket kan från början

fullföljas i nu avsedd utgivningstakt. Jag utgår från att styrelsen årligen i samband

med sina anslagsäskanden lämnar en redogörelse för lexikonarbetets fortskridande

och därvid analyserar situationen speciellt med avseende på den beräknade

utgivningstiden.

Jag vill även understryka det angelägna i att styrelsen tillvaratar alla möjligheter

att öka inkomsterna av försäljningen av SBL. Utredningen förutsätter att

det fr. o. m. tredje utbyggnadsåret skall bli möjligt att medelst försäljningsintäkterna

bekosta SBL:s tryckning. I likhet med statskontoret och skolöverstyrelsen

är jag av den meningen, att en upplysningskampanj snarast bör startas

för att antalet abonnenter och därigenom intäkterna skall kunna ökas i avsedd

omfattning.

För att det av mig förordade utgivningsprogrammet skall kunna genomföras,

måste redaktionen ledas av en både vetenskapligt och administrativt högt kvalificerad

kraft. Jag förordar med hänsyn därtill, att tjänsten som huvudredaktör

placeras i lönegrad B 1. Innehavaren bör på förslag av styrelsen förordnas av

Kungl. Maj:t för viss tid, förslagsvis sex år, med möjlighet att, där så visar sig

lämpligt, kunna få förordnandet förlängt.

Enligt utredningens förslag skulle tjänst som redaktör placeras i lönegraden

Ae 24. Sedan betänkandet framlades, har tjänsterna som förste arkivarie och

sektionsföreståndare i riksarkivet och förste bibliotekarie vid de vetenskapliga

biblioteken, med vilka utredningen jämställt tjänst som redaktör, placerats i

lönegraden A 26. Jag har därför funnit det motiverat, att vid inrättande av

tjänst som redaktör sådan tjänst placeras i Ae 26.

Utredningen föreslår, att avlagd filosofie licentiatexamen eller därmed jämförliga

kunskaper inom SBL:s område skall uppställas som behörighetskrav för

erhållande av tjänst som huvudredaktör eller redaktör vid lexikonet. Jag biträder

detta förslag.

Med anledning av vad bl. a. statens sakrevision anfört röraude den kamerala

verksamheten har jag låtit närmare undersöka möjligheterna till viss samordning

i detta hänseende mellan riksarkivet och den förordade nya institutionen.

Jag förutsätter, att kassa- och bokföringsarbetet samt vissa därmed sammanhängande

administrativa göromål skall kunna ombesörjas av befattningshavare

vid riksarkivet, varigenom en viss minskning av den för dessa uppgifter avsedda

arbetskraften vid den föreslagna institutionen kan ernås.

I likhet med statskontoret finner jag att arbetsuppgifterna för en av de av

utredningen föreslagna kanslibiträdestjänsterna inte motiverar högre tjänst än

tjänst som kontorsbiträde i reglerad befordringsgång.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 74 är 1962

23

Tillräckliga skäl har enligt min mening ej anförts för inrättande av en särskild

tjänst som expeditionsvakt vid den nya statliga institutionen. Alla möjligheter

till samordning med riksarkivet i fråga om vaktmästarsysslorna bör först prövas,

innan ställning tages till denna del av förslaget.

Utredningen föreslår, att artikelarvodena göres beroende av de förändringar

som lektorslönerna är underkastade. Vidare rekommenderar utredningen, att

frågan om en beräkning av redaktörernas löner efter ackordsprincipen prövas

sedan utgivningsverksamheten varit i funktion en tid. För egen del anser jag

mig inte kunna tillstyrka, att beslut fattas om en automatisk anpassning av

ifrågavarande arvoden till vissa löner. Det bör enligt min mening ankomma på

styrelsen att inom ramen för de resurser, som kan ställas till förfogande för

ändamålet, bestämma artikelarvodenas storlek.

Ett spörsmål, som beträffande SBL tidigare vållat meningsbrytningar och

som utredningen i enlighet med direktiven tagit upp till behandling, gäller

redaktionsmedlemmarnas skyldigheter och rättigheter i fråga om författande

av artiklar. Jag biträder helt utredningens uppfattning, att redaktionsmedlemmarna

endast i undantagsfall bör anmodas att författa artiklar för lexikonet.

Vid remissbehandlingen har ett betydande motstånd rests mot utredningens förslag,

att redaktionens medlemmar i sådana fall inte skall äga rätt till särskild

gottgörelse för ifrågavarande arbete. Trots de invändningar som utredningens

förslag i denna del mött — jag erinrar exempelvis om vad vitterhetsakademien

uttalat — förordar jag på de av utredningen anförda principiella skälen, att i de

fall, då det blir nödvändigt att redaktionsmedlem anlitas som författare, arbetet

bör anses tillhöra tjänstgöringsskyldigheten.

Jag förutsätter, att den nya lexikonredaktionen kan inrymmas i riksarkivets

lokaler. Det torde böra ankomma på styrelsen att i lokalfrågan samråda med

riksarkivet och byggnadsstyrelsen.

I likhet med utredningen utgår jag från att samfundets samlingar i form av

bibliotek, arkiv, register, lager m. in. skall fr. o. in. den 1 juli 1962 utan kostnad

för statsverket överlåtas på den föreslagna statliga institutionen.

Departementschefen har för nästa budgetår räknat med behovet av följande

befattningshavare: en huvudredaktör Bp 1, en redaktör Ae 26, en amanuens

i reglerad befordringsgång eller assistent, ett kanslibiträde Ae 7 och ett kontorsbiträde

i reglerad befordringsgång. Till övertids- och vikariatsersättningar samt

till expenser har departementschefen föreslagit medelsanvisning med respektive

1 000 kr. och 6 900 kr. I övrigt har anslagsbehovet uppskattats sålunda:

Arvode till ordföranden .......................................... 2 400

Sammanträdesarvoden ........................................... 1000

Artikelarvoden .................................................. 25 000

Forskningskostnader ............................................ 3 000

Reseersättningar m. m............................................ 1400

Sjukvård m. m................................................... 200

Bokinköp och -bindning .......................................... 8 500

Tryckningskostnader ............................................. 16 000

Inredning av arbetslokaler m.m. (engångsanvisning) ................ 5 000

Kompensation för förhöjda folkpensionsavgifter .................... 2 000

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Statsutskottets utlåtande nr 74 år 1962

Inkomsterna i form av försäljningsintäkter har av departementschefen beräknats

till 5 000 kr.

För nästa budgetår erfordras till följd av vad departementschefen sålunda

föreslagit en sammanlagd medelsanvisning av 192 000 kr., innebärande i jämförelse

med för innevarande budgetår utgående belopp en höjning med (192 000

— 80 000 =) 112 000 kr.

Departementschefen har slutligen beträffande frågan om åtgärder i syfte att

öka antalet abonnenter anfört följande.

Å delposten Bidrag till utgivande av Svenskt biografiskt lexikon av reservationsanslaget

Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker

fanns vid utgången av budgetåret 1960/61 en reservation av i runt tal 75 000 kr.

Under hänvisning till vad jag tidigare anfört förordar jag, att — om riksdagen

ej har något att erinra däremot — Kungl. Maj:t efter förslag av styrelsen för

den nya institutionen skall äga rätt att under budgetåret 1962/63 av då förefintlig

reservation disponera högst 25 000 kr. för ändamål, som sammanhänger

med igångsättande av SBL:s fortsatta utgivning, främst för en upplysningskampanj.

Återstoden av vid kommande budgetårsskifte befintlig reservation kommer

enligt gällande regler att överföras till budgetutjämningsfonden.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot de riktlinjer departementschefen

förordat för fortsatt utgivande av svenskt biografiskt lexikon och tillstyrker

att en statlig institution, benämnd svenskt biografiskt lexikon, inrättas

fr. o. m. den 1 juli 1962. Utskottet biträder även i övrigt vad departementschefen

i förevarande sammanhang anfört och föreslagit. För nästa budgetår torde

i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag för ifrågavarande ändamål böra anvisas

sammanlagt 192 000 kr., fördelade på två förslagsanslag, ett till avlöningar å

159 000 kr. och ett till omkostnader å 33 000 kr.

Utskottet har icke något att invända mot att Kungl. Maj:t efter förslag av

styrelsen för den nya institutionen skall äga rätt att under budgetåret 1962/63

av förefintlig reservation å delposten Bidrag till utgivande av Svenskt biografiskt

lexikon av reservationsanslaget Understöd för utgivande av tidskrifter,

lärda verk och läroböcker disponera högst 25 000 kr. för ändamål, som sammanhänger

med igångsättande av svenskt biografiskt lexikons fortsatta utgivning,

främst för upplysningskampanj.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

I. godkänna de av departementschefen förordade riktlinjerna

för fortsatt utgivande av svenskt biografiskt lexikon;

II. besluta, att en statlig institution, benämnd svenskt biografiskt

lexikon, skall inrättas fr. o. in. den 1 juli 1962;

III. bemyndiga Kungl. Maj:t att upprätta personalförteckning

för den nya institutionen i enlighet med vad departementschefen

förordat;

IV. godkänna följande avlöningsstat för ifrågavarande institution,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63:

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7k år 1962 25

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 36 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis ...................... 3 400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .... 60 500

4. Särskild ersättning till tillfällig personal........ 28 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 28 700

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis

...................................... 2 000

Summa kr. 159 000

V. till Svenskt biografiskt lexikon: Avlöningar för budgetåret

1962/63 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av 159 000 kr.;

VI. till Svenskt biografiskt lexikon: Omkostnader för budgetåret

1962/63 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 33 000 kr.

Stockholm den 26 april 1962

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Vid förestående ärendens slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Gillström, Einar Persson, fröken Andersson,

herrar Axel Johannes Andersson, Bergman, Per Jacobsson, Rikard Svensson,

Bengtson, fru Wallentheim, herrar Mårtensson, Edström, Svärd, Herbert Larsson,

Manne Olsson och Eric Carlsson; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson i

Stockholm, Karlsson i Olofström, fröken Elmén, herrar Nilsson i Göingegården,

Eliasson i Sundborn, Mellqvist, Svensson i Ljungskile, fröken Olsson, herrar

Lassinantti, Carbell, Kellgren, Gustafsson i Kårby och Nelander.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1962:194 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anslag för budgetåret 1962/63 till personhistorisk forskning och publiceringsverksam a1 i texten