Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående ändrade grunder för bidrag till skattelindring åt synnerligt skattetyngda kommuner, m. m., jämte i ämnet väckta motioner.

1962-04-26 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1962:78, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående ändrade grunder för bidrag till skattelindring åt synnerligt skattetyngda kommuner, m. m., jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1962

1

Nr 78

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående

ändrade grunder för bidrag till skattelindring åt synnerligt

skattetyngda kommuner, m. m., jämte i ämnet

väckta motioner.

(5:e avd.)

I propositionen nr 1 (bilaga 9, punkt 63) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Bidrag till skattetyngda

kommuner, m. m., för budgetåret 1962/63 beräkna ett förslagsanslag

av 16 500 000 kr.

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 111, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 2 mars

1962, föreslagit riksdagen att a) med godkännande av i statsrådsprotokollet

angivna ändrade grunder för bidrag till skattelindring åt synnerligt skattetyngda

kommuner bemyndiga Kungl. Maj :t att utfärda erforderliga föreskrifter

i ämnet; b) till Bidrag till skattetyngda kommuner, m. m., för budgetåret

1962/63 under sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

40 000 000 kr.

Propositionen

I propositionen framlägges förslag till ökat stöd åt de skattetyngda

kommunerna genom ändring av bestämmelserna rörande skattelindringsbidragen.

Avgörande för om bidrag skall kunna utgå skall i huvudsak liksom

hittills vara att utdebiteringen i kommunen överstiger 11 kr. per skattekrona

och att kommunens skatteunderlag understiger det s. k. gränsunderlaget,

d. v. s. viss procent av medelskatteunderlaget i rikets kommuner. Beräkningssättet

för detta gränsunderlag föreslås ändrat, varigenom ett större

antal kommuner än för närvarande kommer i åtnjutande av bidrag och

bidragsprocenten ökar. En ökad differentiering föreslås även genom att

riket indelas i tre gränsunderlagsområden mot för närvarande två. Extra

bidrag föreslås komma till väsentligt ökad användning som ett komplement

till de ordinarie bidragen.

Statens kostnader för bidragsgivningen beräknas för helt år komma att

öka från för närvarande ca 15 milj. kr. till omkring 60 milj. kr. För budgetåret

1962/63 beräknas anslagsbehovet dock till 40 milj. kr.

Beträffande den närmare innebörden av propositionsförslaget får utskottet

hänvisa till statsrådsprotokollet s. 2—31.

1 Iiihang till riksdagens protokoll 1962. 6 samt. Nr 78

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1962

Motioner

I anledning av förevarande proposition har väckts två motioner, nämligen

dels en motion inom första kammaren av herrar Dahlberg och Wikner

(1: 644), vari föreslås att reglerna för erhållande av skattelindringsbidrag

utformas så att de kommuner, som berörs av en kommuiisammanläggning

och där skattelindringsbidrag utgår, får del av den höjning som inträder

från och med 1963;

dels ock en motion inom andra kammaren av herr Svensson i Stenkyrka

in. fl. (11:803), vari hemställs att riksdagen vid behandling av den föreliggande

propositionen måtte a) besluta att gränsunderlaget för Gotland må

utgöra 65 procent av medelskatteunderlaget, b) i skrivelse till Kungl. Maj:t

ge till känna vad i motionen anförts beträffande fördelningen av det extra

tillägget ävensom angelägenheten av ytterligare reformer på skatteutjämningens

område.

Beträffande motiveringarna för de ifrågavarande yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna.

Utskottet

Det föreliggande propositionsförslaget åsyftar att genom vissa ändringar

av gällande bestämmelser rörande skattelindringsbidrag bereda ökat stöd åt

de skattetyngda kommunerna. Förslaget, som i princip bygger på ett av

1958 års skatteutjämningskommitté hösten 1961 framlagt förslag, har karaktären

av ett provisorium avseende bidragsgivning för åren 1963—1965.

En mera allsidig prövning av frågan om den kommunala skatteut jämningen

avses skola ske vid 1964 års riksdag, då skatteutjämningskommittén beräknas

ha redovisat sina slutliga överväganden.

Enligt Kungl. Maj :ts förslag skall förbättringen ske dels inom den ordinarie

bidragsgivningens ram och dels, såsom ett komplement till denna, genom

väsentligt vidgad extra bidragsgivning. I det förra hänseendet innebär

förslaget en höjning av gränsunderlagen i förening med en utbyggnad av

antalet gränsunderlagsområden från f. n. två till tre, nämligen ett för Norrbottens

län samt lapplandsdelen av Västerbottens län, ett för återstoden av

Västerbottens län samt Jämtlands och Västernorrlands län och ett för återstoden

av landet; därjämte föreslås maximigränsen för bidragsprocenten

höjd från f. n. 80 till 90. I fråga om sättet för beräkning av procentsatsen

för gränsunderlaget förutsätts den i huvudsak tekniska ändringen, att procenttalen

anknyts till medelskatteunderlaget i rikets samtliga kommuner

i stället för som nu endast landskommunerna. Vidare skall det löpande årets

i stället för närmast föregående års taxering läggas till grund för beräkningen.

Den förordade indelningen i tre gränsunderlagsområden, vilken överens
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1962

3

stämmer med vad skatteutjämningskommittén föreslagit och som även i huvudsak

godtagits av de hörda remissinstanserna, synes utskottet väl motsvara

det aktuella behovet av en differentiering, varför utskottet biträder

propositionen i denna del. Jämväl i övriga hänseenden kan utskottet, med

beaktande av förslagets karaktär av ett provisorium, ansluta sig till förslaget

i fråga om den ordinarie bidragsgivningen.

Vid bifall till förslaget kommer procentsatserna för gränsunderlagen att

utgöra 80 resp. 70 procent för de båda särskilda norrlandsområdena och 55

procent för södra och mellersta Sverige, varvid som nämnts är att märka

att procentsatserna anknutits till medelskatteunderlaget i rikets samtliga

kommuner. Vidare kommer maximigränsen för bidragsprocenten, såsom

redan omnämnts, att höjas från 80 till 90. Denna höjning får betydelse för

kommuner som har det allra minsta skatteunderlaget.

Även i vad rör den extra bidragsgivningen kan utskottet ansluta sig till

propositionsförslaget, enligt vilket denna bidragsform skall komma till användning

i betydligt utökad omfattning och bidrag lämnas efter fri prövning

i de enskilda fallen. Härvid har utskottet uppmärksammat de med denna

bidragsform förenade möjligheterna att bereda lättnad i den ekonomiska

börda som kostnaderna för folkpensionering, skolväsende och socialvård i

många fall innebär. Den extra bidragsgivningen synes vidare kunna tillgodose

önskemålet att åstadkomma ökat stöd åt kommuner, vilka utan att de

anses fylla förutsättningarna för uppflyttning i gränsunderlagsgrupp med

högre procenttal — något som förutsätts kunna ske, när förhållandena därtill

föranleder — skäligen befinnes böra utom ramen för den ordinarie bidragsgivningen

komma i åtnjutande av bidrag.

I motionen II: 803 yrkas bl. a., att riksdagen måtte besluta att gränsunderlaget

för Gotland må utgöra 65 procent av medelskatteunderlaget. Denna

fråga har särskilt berörts i propositionen, varvid departementschefen uttalat

att han inte kunnat ansluta sig till ett av bl. a. länsstyrelsen i Gotlands län

framställt förslag om att generellt hänföra kommunerna i detta län till den

mellersta av de tre områdesgrupperna. De av skatteutjämningskommittén

redovisade beräkningarna har nämligen inte tytt på att utgiftsförhållandena

i länet skulle så väsentligt avvika från vad som gäller för övriga delar av

södra och mellersta Sverige, att en högre bidragsgrupp av denna anledning

skulle vara motiverad. Även enligt utskottets mening saknas f. n. tillräcklig

anledning att generellt hänföra gotlandskommunerna till den mellersta områdesgruppen.

Utskottet vill än en gång understryka, att i den mån efter en

beräkning av det ordinarie bidraget utdebiteringens höjd skulle framstå

som oskälig, så finns den förut berörda möjligheten till extra bidragsgivning.

I sammanhanget bör också erinras om den enligt propositionsförslaget

förutsatta möjligheten för Kungl. Maj:t att hänföra kommun till en

gränsunderlagsgrupp med högre procenttal, om förhållandena är sådana att

kommunen i fråga skäligen bör jämställas med kommuner tillhörande sådan

grupp. Utskottet kan därför inte ansluta sig till det ifrågavarande motionsyrkandet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1962

I motionen II: 803 yrkas vidare, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t

måtte ge till känna vad i motionen anförts beträffande fördelningen av

det extra tillägget samt angelägenheten av ytterligare reformer på skatteutjämningens

område. I det förra hänseendet understryks i motionen betydelsen

av att fördelningen av det extra bidraget inte blir alltför restriktiv,

utan att man således inom den givna kostnadsramen bör tillvarata alla möjligheter

att utjämna de kostnadsskillnader, som man på annat sätt inte kan

motverka. Då utskottet anser sig kunna utgå från att vid fördelningen av

de extra bidragen skälig hänsyn kommer att tagas till de speciella förhållandena,

något som även lärer kunna utläsas ur propositionsförslaget, kan utskottet

inte finna påkallat att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t särskilt

skulle ge uttryck åt en förväntan i det hänseende motionen sålunda avser.

Inte heller synes det utskottet påkallat att från riksdagens sida görs

något särskilt uttalande om att utredningsarbetet på en genomgripande allmän

skatteutjämningsreform på allt sätt bör påskyndas. Utredningsarbetet

inom skatteutjämningskommittén bedrivs som bekant med det målet för

ögonen, att resultatet av kommitténs övervägande skall kunna redovisas för

1964 års riksdag.

I propositionen erinras om det förslag rörande skattelindringsbidrag i vissa

fall vid kommunsammanläggningar, som indelningssakkunniga framfört

och som berörts vid anmälan av propositionen nr 196 till 1961 års riksdag

med förslag till lag om nedsättning av allmän kommunalskatt i anledning

av övergångsbidrag'' vid vissa ändringar i den kommunala indelningen. De

sakkunniga hade konstaterat, att en kommunsammanslagning i vissa fall

skulle kunna få till följd att skattelindringsbidrag som tidigare utgått till

en delkommun skulle minska eller bortfalla. Med hänsyn till vikten av att

stimulera till frivilliga sammanläggningar även i områden där skattelindringskommun

ingick, hade de sakkunniga funnit det motiverat att förorda

en speciell bidragsgivning av innebörd, att — som ett provisorium — ett belopp

motsvarande det skattelindringsbidrag, som utgick till delkommun året

före indelningsändringen, skulle tills vidare utgå till den nybildade kommunen

fr. o. m. det år indelningsändringen trädde i kraft. I anslutning härtill

förordas nu, att extra bidrag skall kunna beviljas i fall som här avses, om

så erfordras för att minskning inte skall inträda i förhållande till vad som

utgått i bidrag till delkommunerna före sammanläggningen. Mot vad sålunda

anförts och förordats har utskottet inte funnit anledning till erinran. Tillräckliga

skäl för en längre gående bidragsgivning, på sätt yrkas i motionen

I: 644, föreligger inte enligt utskottets mening, varför utskottet avstyrker

inotionsyrkandet.

Enligt propositionsförslaget skall nuvarande bestämmelse om att det sammanlagda

beloppet av extra bidrag inte får överstiga en femtedel av det totala

beloppet av ordinarie skattelindringsbidrag för året uppmjukas därhän,

att då synnerliga skäl därtill föranleder en högre andel må kunna utgå såsom

extra bidrag. Då det med den förordade utökningen av bidragsgivningen

i vissa fall kan bli aktuellt med en proportionellt större andel i form av extra

bidrag, har utskottet intet att erinra mot förslaget i denna del.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1962

5

De gjorda anslagsberäkningarna föranleder ingen erinran från utskottets

sida.

Vad propositionsförslaget i övrigt innehåller har inte givit utskottet anledning

till erinran eller särskilt uttalande.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 644 och II: 803, sistnämnda

motion såvitt angår förhöjt gränsunderlag för Gotland,

med godkännande av i statsrådsprotokollet över finansärenden

för den 2 mars 1962 angivna ändrade grunder för

bidrag till skattelindring åt synnerligt skattetyngda kommuner

bemyndiga Kungl. Maj :t att utfärda erforderliga föreskrifter

i ämnet;

II. att riksdagen må till Bidrag till skattetyngda kommuner,

m. m., för budgetåret 1962/63 å driftbudgeten under

sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 40 000 000

kr.;

III. att motionen II: 803 i vad den icke behandlats under

I. icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 26 april 1962

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. ST AXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Gillström, Boman, Einar Persson, fröken

Andersson, herrar Axel Johannes Andersson, Bergman, Per Jacobsson,

Rikard Svensson, Bengtson, fru Wallentheim, herrar Mårtensson, Svärd,

Herbert Larsson, Manne Olsson och Eric Carlsson; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson

i Stockholm, Karlsson i Olofström, fröken Elmén, herrar Nilsson i

Göingegården, Andreasson, Eliasson i Sundborn, Mellqvist, Svensson i

Ljungskile, Lassinantti, Carbell, Gustafsson i Uddevalla, Gustafsson i Kårby

och Löfroth.

Reservation

av herrar Bengtson, Eric Carlsson, Eliasson i Sundborn, Gustafsson i Kårby

och Löfroth, vilka ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande, som på s. 2 börjar med »Den förordade»

och på s. 3 slutar med »ordinarie bidragsgivningen», bort ha följande

lydelse:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1962

»Den förordade indelningen i gränsunderlagsområden har i huvudsak

godtagits av de hörda remissinstanserna. Dock har i vissa remissyttranden

erinringar framförts beträffande Gotlands inplacering, vilka enligt utskottets

mening måste beaktas. Utskottet återkommer i det följande till denna

fråga. I övriga hänseenden kan utskottet med beaktande av förslagets karaktär

av ett provisorium ansluta sig till förslaget i fråga om den ordinarie

bidragsgivningen.»

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 3, som börjar med »I motionen»

och slutar med »ifrågavarande motionsyrkandet», bort ha följande

lydelse:

»I motionen II: 803 yrkas bl. a., att riksdagen måtte besluta att gränsunderlaget

för Gotland må utgöra 65 procent av medelskatteunderlaget. Denna

fråga har särskilt berörts i propositionen, varvid departementschefen

uttalat, att han inte kunnat ansluta sig till i remissyttrandena framställda

förslag om att generellt hänföra kommunerna i Gotlands län till den mellersta

av de tre områdesgrupperna. Enligt utskottets mening bör emellertid

beaktas de skäl som av länsstyrelsen i Gotlands län samt Gotlands länsavdelning

av Svenska landskommunernas förbund anförts för en placering av

länet i förmånligare områdesgrupp. Utskottet har härvid fäst särskilt avseende

vid vissa för länet specifika frakt- och avståndskostnader, det begränsade

befolkningsunderlaget för landstingets verksamhet samt vid att

Gotland har det lägsta genomsnittliga skatteunderlaget av samtliga län.

Dessa omständigheter motiverar att länet får en förmånligare inplacering än

övriga områden i södra och mellersta Sverige. Utskottet finner det i motionen

II: 803 framförda förslaget väl avvägt och tillstyrker sålunda att gränsunderlaget

för Gotlands län må utgöra 65 procent av medelskatteunderlaget.

»

dels ock att utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och med bifall till motionen II: 803, såvitt angår förhöjt

gränsunderlag för Gotland, samt med avslag å motionen

1: 644, med godkännande av i statsrådsprotokollet över

finansärenden för den 2 mars 1962 angivna ändrade grunder

för bidrag till skattelindring åt synnerligt skattetyngda

kommuner samt med iakttagande av vad utskottet anfört

bemyndiga Kungl. Maj :t att utfärda erforderliga föreskrifter

i ämnet;»

Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 620535

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1962:198 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående ändrade grunder för bidrag till skattelindring åt synnerligt skattetyngda kommuner m a1 i texten