Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående ytterligare utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1961/62, i vad propositionen avser socialdepartementets verksamhetsområde, jämte i anslutning härtill väckta motioner.

1962-05-18 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1962:80, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående ytterligare utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1961/62, i vad propositionen avser socialdepartementets verksamhetsområde, jämte i anslutning härtill väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 80 år 1962

1

Nr 80

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående

ytterligare utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1961/62, i vad propositionen avser socialdepartementets

verksamhetsområde, jämte i anslutning

härtill väckta motioner.

(3:e avd.)

1 :o) Vissa sysselsättningspolitiska åtgärder. Kungl. Maj :t har i propositionen

nr 105 (bilaga 2, punkt 1, s. 9—15 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för den 9 mars 1962) föreslagit riksdagen att till

Vissa sysselsättningspolitiska åtgärder å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 000 kr.

Under denna rubrik har å riksstaten för innevarande budgetår anvisats

ett reservationsanslag av 280 000 000 kr., därav förslagsvis 110 000 000 kr.

att avräknas mot automobilskattemedlen.

Vid anmälan i årets statsverksproposition av förevarande anslag anförde

departementschefen, att det enligt hans mening i nuvarande konjunkturläge

är önskvärt att beredskapsarbetena begränsas så mycket som möjligt. Med

hänsyn till att arbetslösheten i Norrbottens län låg på en högre nivå än i

andra delar av landet och till angelägenheten av att den mindre konkurrenskraftiga

arbetskraften beredes ökade sysselsättningsmöjligheter kunde departementschefen

emellertid godta den av arbetsmarknadsstyrelsen planerade

omfattningen av beredskapsarbeten för innevarande budgetår, nämligen

994 000 dagsverken. Styrelsen har nu vid förnyad genomgång av läget

funnit det möjligt att inskränka antalet dagsverken till 950 000. För tiden

juli 1961—januari 1962 har antalet dagsverken varit 399 000 mot 425 000

under motsvarande tid föregående budgetår.

Beträffande kostnaderna för beredskapsarbeten under innevarande budgetår

anmälde departementschefen i statsverkspropositionen, att han senare

under riksdagen, då kostnadsutvecklingen kunde överblickas bättre, ämnade

pröva frågan om äskande av medel på tilläggsstat. Enligt vad departementschefen

inhämtat beräknas kostnaderna för beredskapsarbeten som ulföres

under budgetåret 1961/62 till 270 milj. kr., medan för ändamålet tillgängliga

medel uppgår till 220 milj. kr. Jämfört med föregående budgetår har

framför allt arbetena för svårplacerade ökat i omfattning. Under innevarande

budgetår beräknas 35 milj. kr. komma att förbrukas för drygt 310 000

dagsverken på arbetsobjekt vid vilka man uteslutande sysselsätter svårplacerad

arbetskraft. Detta är ungefär dubbelt så mycket som under föregående

budgetår. Vidare utgör den mindre konkurrenskraftiga arbetskraften en

ökande andel av arbetsstyrkan vid övriga beredskapsarbeten.

1 Rihang till riksdagens protokoll 1962. 6 samt. 80

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 80 år 1962

Medelsbehovet påverkas av att utbetalningarna under anslaget till relativt

stor del sker under budgetåret efter det, under vilket arbetet utförts. Bl. a.

utbetalas bidragen till statskommunala arbeten delvis i efterskott. Enligt

departementschefens mening bör anslaget beräknas så, att det vid budgetårets

slut skall finnas en reservation, avsedd att täcka uppkomna men ännu

inte gäldade kostnader. Härför erfordras för innevarande budgetår ytterligare

50 milj. kr. Departementschefen förordar, att nämnda belopp anvisas

på tilläggsstat under anslaget till Vissa sysselsättningspolitiska åtgärder.

Arbetsmarknadsstyrelsen har framfört vissa förslag rörande ytterligare

åtgärder för arbetslösa, som flyttar från områden med hög arbetslöshet.

Dessa frågor anmäles i detta sammanhang.

För att underlätta arbetskraftens geografiska rörlighet har ett särskilt

bidragssystem under senare år successivt utbyggts. Det omfattar nu respenning,

familjebidrag och starthjälp. Respenningen är avsedd att täcka

kostnader för framför allt arbetstagares resa till anvisad anställning och

flyttning av familj och bohag. Familjebidrag utgår i sådana fall, då familjeförsörjaren

har anställning på ort, där familjebostad ännu ej kunnat anskaffas.

Bidrag utgår med successivt minskande belopp under en tid av nio

månader. Det är avsett som bidrag till de merkostnader som följer av att

vederbörande måste ha hushåll på två orter. Starthjälpen slutligen utgår

med 300 kr. och är avsedd att täcka arbetstagarens levnadskostnader på

en ny anställningsort fram till första avlöningstillfället. Dessa bidrag kan

numera betraktas som normala inslag i arbetsmarknadspolitiken.

Arbetsmarknadsstyrelsen föreslår, att vid sidan om nu utgående bidrag

ett särskilt bidrag med 2 000 kr. skall kunna utgå till familjer, som flyttar

från kommuner med exceptionellt hög arbetslöshet. Det är enligt departementschefens

mening angeläget, att flyttning från arbetslöshetsområden

till områden med efterfrågan på arbetskraft inte försvåras av att den arbetslöse

saknar medel till de utgifter av skilda slag, utöver rena transportkostnader,

som följer med en flyttning. Dessa kostnader är givetvis mera

betungande för familjer än för ensamstående. Departementschefen tillstyrker,

att ett särskilt bidrag med högst 2 000 kr. avsett för utrustningskostnader

m. m. försöksvis får utgå till familjeförsörjare i här avsedda fall.

Vidare tillstyrkes styrelsens förslag att, i de fall familjebidrag utgår, respenning

må kunna utgå för resa från arbetsorten till hemorten och åter en

gång varje månad. I likhet med arbetsmarknadsutredningen anser departementschefen,

att respenningen i dessa fall även bör kunna utnyttjas för att

bereda familjemedlemmar tillfälle att stifta bekantskap med den ort, där

de skall bosätta sig.

Det föreslås få ankomma på Kungl. Maj :t att utfärda närmare föreskrifter

om här förordade bidrag.

Kommittén för näringslivets lokalisering har i remissyttrande över arbetsmarknadsstyrelsens

förslag föreslagit, att de rörlighetsstimulerande medlen

även bör få tas i anspråk för att underlätta rekrytering av kvalificerad

arbetskraft till företag inom regioner med betydande sysselsättningssvårigheter.

Departementschefen finner detta förslag vara beaktansvärt." Det an
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 80 år 1962

3

ses emellertid vara lämpligast att förslaget prövas i sammanhang med övriga

förslag till lokaliseringspolitiska åtgärder, som utredningen kan komma

att framlägga.

En fråga, som länge varit aktuell, är hur man skall lösa de problem som

egnahemsägare och bostadsrättsinnehavare ställs inför i samband med omställningar

på arbetsmarknaden. Bostadsstyrelsen har pekat på svårigheterna

att fastställa ersättningens storlek vid inlösen samt på konsekvenserna

för lokaliseringen av egnahem. I arbetsmarknadsutredningens direktiv ingår

att behandla dessa problem. De är emellertid av sådant art, att utredningen

bör beredas tillfälle att grunda sina överväganden på erfarenhet från konkreta

fall. Departementschefen tillstyrker därför, att möjlighet till en viss

försöksverksamhet öppnas med utnyttjande av medel från anslaget till

Vissa sysselsättningspolitiska åtgärder. Innan en sådan försöksverksamhet

påbörjas bör enligt departementschefen, i överensstämmelse med vad bostadsstyrelsen

anfört, ett program med riktlinjer för verksamheten utarbetas.

Det föreslås få ankomma på Kungl. Maj :t att fastställa ett sådant program.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande

motioner, nämligen

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Sundin m. fl. (I: 681) och den andra inom andra kammaren av herr

Fälldin m. fl. (II: 824), i vilka hemställts att riksdagen vid behandlingen

av propositionen nr 105 måtte 1) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om

utfärdande av sådana riktlinjer för arbetsmarknadsorganen, att arbetsmarknadspolitiken

i första hand inriktas på främjande av sysselsättningen

inom de regioner, som nu har sysselsättningssvårigheter, och 2) anvisa till

Statens hantverks- och industrilånefond å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1961/62 ett investeringsanslag av 10 000 000 kr.,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Sundin m. fl. (I: 682) och den andra inom andra kammaren av

herr Fälldin m. fl. (11:823), i vilka hemställts att riksdagen vid behandlingen

av propositionen nr 105, Vissa sysselsättningspolitiska åtgärder, måtte

medge att de rörlighetsstimulerande medlen må tagas i anspråk även för

underlättande i regioner med betydande sysselsättningssvårigheter av företags

rekrytering av kvalificerad arbetskraft, som ej finns att tillgå inom

den egna bygden, i enlighet med vad i motionerna har anförts.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna II: 824

och II: 823.

Utskottet. Av de under anslaget till vissa sysselsättningspolitiska åtgärder

för innevarande budgetår anvisade medlen har 210 milj. kr. beräknats för

beredskapsarbeten. Härtill kommer 10 milj. kr. av den reservation som vid

ingången av budgetåret fanns å anslaget. Totalt beräknas därför 220 milj. kr.

stå till förfogande för ifrågavarande ändamål. Kostnaderna för de beredskapsarbeten,

som avses komma till utförande under innevarande budgetår,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 80 år 1962

beräknas emellertid till 270 milj. kr. En del av dessa kostnader kommer

dock att kassamässigt belasta nästa budgetår. I likhet med departementschefen

anser utskottet, att medelsberäkningen under förevarande anslag

bör göras med utgångspunkt från de kostnader som hänför sig till budgetåret

och att eftersläpande kostnader således bör motsvaras av en reservation

under anslaget. Utskottet tillstyrker därför den föreslagna medelsanvisningen

av 50 milj. kr.

I propositionen har departementschefen även upptagit frågan om ytterligare

åtgärder för att främja arbetskraftens geografiska rörlighet. För detta

ändamål har under senare år uppbyggts ett särskilt bidragssystem, vilket

nu omfattar respenning, familjebidrag och starthjälp. Erfarenheterna av

dessa stödformer är övervägande goda, och åtgärderna har, såsom departementschefen

framhållit, kommit att uppfattas som ett normalt inslag i arbetsmarknadspolitiken.

På grundval av förslag av arbetsmarknadsstyrelsen

förordar departementschefen en utbyggnad av bidragssystemet. Sålunda

föreslås respenning skola få utgå i ökad utsträckning och även få omfatta

familjemedlemmars resor. Vidare föreslås som en försöksverksamhet, att

ett särskilt bidrag av högst 2 000 kr. skall kunna medges för att täcka vissa

kostnader i samband med en omflyttning. Slutligen anser departementschefen

att förevarande anslag skall kunna få användas för en försöksverksamhet

i fråga om försäljning och eventuellt inlösen av egnahem och bostadsrätter

för att underlätta omflyttning av arbetslösa från områden med

arbetslöshet till orter med efterfrågan på arbetskraft.

I strävandena att upprätthålla en hög och jämn sysselsättning har åtgärderna

för att främja arbetskraftens yrkesmässiga och geografiska rörlighet

kommit att intaga en alltmera framskjuten plats. Inte minst mot bakgrunden

av den aktuella utvecklingen, när det gäller den yrkesverksamma

befolkningen, är det angeläget att arbetskraftsresurserna kan effektivt utnyttjas.

Detta förhållande accentueras ytterligare av den ökade konkurrensen

för näringslivet, såväl inom landet som på utlandsmarknaderna, som

följer av ett friare handelsutbyte länderna emellan.

Med hänsyn till de betydande kostnader som bland annat beredskapsarbeten

och kontantunderstöd medför är det enligt utskottet angeläget, att de

rörlighetsstimulerande åtgärderna får önskad effekt, ävensom att sysselsättningsstimulerande

åtgärder av mera varaktigt slag främjas inom områden,

där arbetstillgången är otillräcklig. Utskottet är därför i princip positivt till

att nya åtgärder prövas i detta avseende. När det gäller åtgärderna för att

främja arbetskraftens rörlighet vill utskottet i detta sammanhang även

erinra om den förstärkning av arbetsförmedlingens personalorganisation

och den ökade medelsanvisning till yrkesutbildnings- och omskolningsverksamheten

som riksdagen beslutat för nästa budgetår.

Den föreslagna utvidgningen av möjligheten till respenning kan enligt

utskottet ses som ett direkt komplement till de familjebidrag som nu kan

utgå. Utskottet kan därför godtaga, att denna bidragsform utvidgas i enlighet

med vad departementschefen föreslagit.

Såsom departementschefen anfört medför en flyttning ofta kostnader ut
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 80 år 1962

5

över de direkta utgifterna för resor och transport av bohag. Det kan därför

även enligt utskottets mening vara rimligt, att ytterligare stöd i sådana fall

lämnas för att underlätta omflyttning för en person som drabbats av arbetslöshet.

Utskottet biträder därför förslaget om att ett särskilt bidrag i nu

avsedda fall skall kunna medges med högst 2 000 kr. Detta stöd bör närmast

ha avseende på områden med exceptionellt hög och mera varaktig

arbetslöshet. Såsom departementschefen anfört bör verksamheten ha försökskaraktär.

Utskottet förutsätter därför, att Kungl. Maj:t för riksdagen

redovisar i vilken omfattning ifrågavarande bidrag lämnas och erfarenheterna

av bidragsgivningen.

Frågan om åtgärder till hjälp åt egnahemsägare och bostadsrättshavare,

som drabbas av arbetslöshet, har sedan lång tid varit aktuell. Att innehavet

av ett egethem eller en bostadsrättslägenhet i många fall innebär ett allvarligt

hinder, när det gäller att få till stånd en omflyttning av arbetslösa

från områden med hög arbetslöshet, är uppenbart. Åtgärder som kan ekonomiskt

och praktiskt underlätta för den enskilde att avyttra sin fastighet

eller lägenhet i sådana fall är därför av väsentlig betydelse. I olika avseenden

har arbetsmarknads- och bostadsmyndigheterna även lämnat medverkan

i sådana fall. Denna medverkan har dock måst begränsas till det praktiska

genomförandet av en försäljning, medan något ekonomiskt stöd inte kunnat

lämnas.

Enligt direktiven för den nu verksamma arbetsmarknadsutredningen har

utredningen bland annat att överväga, hur man skall lösa de problem som

egnahemsägare ställs inför vid omställningar på arbetsmarknaden. Utredningen

har ansett det av stort intresse att under någon tid på försök pröva

en försäljnings- och inlösenverksamhet av nu ifrågavarande art. Med hänsyn

till de många problem av både principiell och praktisk art som en

sådan verksamhet medför är det enligt utskottets mening erforderligt att

ytterligare överväganden göres, innan en försöksverksamhet kan igångsättas.

Departementschefen har också förutsatt, att ett program med riktlinjer

för verksamheten skall utarbetas. Då dessa riktlinjer enligt utskottets mening

synes böra redovisas för riksdagen, vilket lämpligen torde kunna ske

redan vid innevarande års höstsession, torde något beslut i ämnet inte nu

böra fattas av riksdagen.

I motionerna 1:682 och 11:823 har föreslagits, att de rörlighetsstimulerande

medlen även skall få tagas i anspråk för att underlätta rekryteringen

av kvalificerad arbetskraft till regioner med betydande sysselsättningssvårigheter

i sådana fall då tillgången på kvalificerad arbetskraft skulle bidraga

till att öka sysselsättningsmöjligheterna. Motionärernas yrkande överensstämmer

med ett av kommittén för näringslivets lokalisering framfört förslag.

Departementschefen har för sin del funnit detta förslag beaktansvärt

men ansett det vara lämpligast att förslaget prövas i sammanhang med övriga

förslag till lokaliseringspolitiska åtgärder, som utredningen kan komma

att framlägga. Utskottet anser att de rörlighetsfrämjande åtgärderna bör

kunna utnyttjas även i det av lokaliseringskoinmitten och motionärerna avsedda

syftet. Utskottet förordar därför, att denna fråga upptages till särskild

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 80 år 1962

prövning och förutsätter att Kungl. Maj :t snarast för riksdagen framlägger

de förslag som må befinnas påkallade härav.

Den omständigheten att en ökad geografisk rörlighet hos arbetskraften kan

åstadkommas får självfallet inte undanskymma de åtgärder som ur lokaliseringspolitisk

synpunkt kan göras för att möjliggöra ökad sysselsättning

inom områden med arbetslöshet. Denna fråga har bland annat berörts i motionerna

I: 681 och II: 824. Vid driftnedläggelse av enstaka företag är det

givetvis angeläget att i första hand utröna möjligheterna att bereda de friställda

arbetstagarna sysselsättning på annat sätt inom den egna bygden.

Inte minst med hänsyn till de omfattande investeringar i bostäder och samhälleliga

serviceanläggningar som redan finnes inom en ort är det självfallet

av vikt att dessa möjligheter tillvaratages. En aktiv arbetsmarknadspolitik

måste innebära ett effektivt samspel mellan sysselsättningspolitiska åtgärder

och åtgärder av lokaliseringspolitisk karaktär. De senaste årens erfarenheter

erbjuder även exempel på hur arbetsmarknadsmyndigheterna

med framgång verksamt kunnat bidraga till att få till stånd nya sysselsättningsmöjligheter

inom orter där driftnedläggelser skett. Frågan om hur en

flexibel arbetsmarknadspolitik skall utformas bör naturligen få övervägas

sedan de nu verksamma utredningarna på området slutförts. Någon sådan

framställning till Kungl. Maj :t i ämnet som motionärerna föreslagit anser

utskottet därför inte nu böra göras.

I de nyssnämnda motionerna 1:681 och 11:824 har även föreslagits, att

riksdagen av sysselsättningspolitiska skäl skulle anvisa ytterligare 10 milj.

kr. å tilläggsstat till statens hantverks- och industrilånefond för utlåning till

företagareföreningarna. Hantverks- och industrilånefonden uppgår för närvarande

till ca 100 milj. kr. För nästa budgetår har riksdagen anvisat ytterligare

15 milj. kr. vilka sålunda blir disponibla den 1 juli i år. Enligt vad utskottet

erfarit har Kungl. Maj :t under innevarande år av tillgängliga medel

ställt 7,9 milj. kr. till föreningarnas förfogande, därav 5,3 milj. kr. så sent

som genom beslut den 4 maj i år. Någon ytterligare förstärkning av lånefonden

under återstående del av innevarande budgetår synes utskottet därför

knappast erforderlig.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till

känna vad utskottet anfört rörande föreslagna stödåtgärder

åt egnahemsägare m. fl. som drabbats av arbetslöshet;

II. att riksdagen må godkänna vad departementschefen i

statsrådsprotokollet över socialärenden för den 9 mars 1962

föreslagit rörande respenning och särskilt bidrag till vissa

arbetslösa;

III. att riksdagen må i anledning av motionerna I: 682 och

II: 823 i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet

anfört rörande utnyttjandet av de rörlighetsfrämjande

medlen för att underlätta rekrytering av kvalificerad

arbetskraft;

IV. att riksdagen må till Vissa sysselsättningspolitiska åt
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 80 år 1962

7

gårder å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 19Q1/62

å driftbudgeten under femte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 50 000 000 kr.;

V. att riksdagen må avslå i motionerna I: 681 och II: 824

framställt yrkande om anvisande av anslag å tilläggsstat II

till Statens hantverks- och industrilånefond;

VI. att motionerna I: 681 och II: 824 till den del de icke

behandlats under V. icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.

2:o) Vissa lån till Stockholms stadsmission. Kungl. Maj:t har i propositionen

nr 105 (bilaga 6, punkt 1, s. 25—27 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för den 9 mars 1962) föreslagit riksdagen

att medgiva, att Stockholms stadsmission må befrias från skyldigheten att

inlösa för anordnande av ungdomsvårdsskolan Skarvik—Tallåsen uppburna

statslån å tillhopa 745 000 kr. ävensom att erlägga upplupen ränta å lånen.

Stadsmissionen har vid olika tillfällen erhållit anstånd med sin avtalsenliga

skyldighet att inlösa och betala räntor på de för anordnandet av ungdomsvårdsskolan

Skarvik-Tallåsen uppburna statslånen. Anstånd beviljades

senast vid 1956 års riksdag. Det förutsattes därvid, att under uppskovstiden

på fastigheterna bedrevs en samhällsgagnande verksamhet av sådan art att

den motiverade anstånd. Fastigheterna har sedan år 1955 huvudsakligen använts

för folkhögskoleundervisning av elever i åldern 16—18 år. Erfarenheterna

av denna verksamhet synes vara goda. De byggnader, för vilkas

uppförande lån på sin tid utgått, har ett begränsat värde för den nuvarande

verksamheten. Enligt vad departementschefen inhämtat bedömes det i

vissa fall nödvändigt att ersätta dem med nya byggnader. Med hänsyn härtill

och till vad stadsmissionen i övrigt anfört i sin framställning anser departementschefen

det rimligt, att stadsmissionen nu befrias från sin skyldighet

att inlösa statslånen. Till den del ifrågavarande tillgångspost ej är

bokföringsmässigt avskriven, 310 000 kr., föreslås avskrivning nu få verkställas

med utnyttjande av fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer därför,

att riksdagen må medgiva, att Stockholms stadsmission

må befrias från skyldigheten att inlösa för anordnande av

ungdomsvårdsskolan Skarvik-Tallåsen uppburna statslån å

tillhopa 745 000 kr. ävensom att erlägga upplupen ränta å

lånen.

Stockholm den 18 maj 1962

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 80 år 1962

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Einar Persson, fröken Andersson,

herrar Birger Andersson, Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson,

Per Jacobsson, Rikard Svensson, Bengtson, fru Wallentheim, herrar Birke,

Bertil Petersson, Bengt Gustavsson, Källqvist och Manne Olsson; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Karlsson i Olofström, Almgren,

fröken Elmén, herr Nilsson i Göingegården, fru Lewén-Eliasson, herrar

Arvidson, Johansson i Norrköping, Gustafsson i Uddevalla, Andersson i

Knäred, Kellgren, Gustafsson i Kårby, Blomkvist och Nelander.

Reservation

vid punkten 1 (Vissa sysselsättningspolitiska åtgärder)

a) av herrar Ivar Johansson, Bengtson, Andersson i Knäred och Gustafsson

i Kårby, vilka ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 6, som börjar med »I de nyssnämnda»

och slutar med »knappast erforderlig», bort ha följande lydelse:

»I de nyssnämnda motionerna I: 681 och II: 824 har även föreslagits, att

riksdagen av sysselsättningspolitiska skäl skall anvisa ytterligare 10 milj.

kr. å tilläggsstat till statens hantverks- och industrilånefond för utlåning

genom företagareföreningarna. Utskottet vill erinra om den betydelse, som

riksdagen vid beslut år 1960 inte minst ur sysselsättningspolitisk synpunkt

tillmätte den kreditgivning, som sker via företagareföreningarna till mindre

företag. Såsom framhålles i motionerna har företagareföreningar i de sysselsättningssvaga

områdena för närvarande brist på medel för utlåning. Om

det föreliggande lånebehovet i de nämnda områdena kunde tillgodoses, skulle

i betydande utsträckning befintliga företag kunna utvidgas och nya sysselsättningstillfällen

skapas inom regionerna. Det bör enligt utskottets mening

undvikas, att man lägger ner betydande kapital på åtgärder i syfte att

flytta arbetskraft bort från regionen, när samtidigt bristen på krediter inom

regionen är huvudorsaken till att sysselsättningen inte kunnat upprätthållas.

Utskottet tillstyrker därför motionsyrkandet om anslag av 10 milj. kr.

å tilläggsstat till statens hantverks- och industrilånefond för utlåning genom

företagareföreningarna till mindre företag.»

dels ock att utskottets hemställan under V. bort ha följande lydelse:

»V. att riksdagen må med bifall till motionerna I: 681 och

II: 824, såvitt nu är i fråga, till Statens hantverks- och industrilånefond

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1961/62 å kapitalbudgeten under statens utlåningsfonder

anvisa ett investeringsanslag av 10 000 000 kr.;»

b) av herr Per Jacobsson.

Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 620732

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.