Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av vissa i Kungl. Maj.ts proposition angående allmän beredskapsstat för budgetåret 1962/63 behandlade allmänna frågor.

1962-05-03 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1962:83, Utlåtande i anledning av vissa i Kungl. Maj.ts proposition angående allmän beredskapsstat för budgetåret 1962/63 behandlade allmänna frågor.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 83—91

Statsutskottets utlåtande nr 83 dr 1962

1

Nr 83

Utlåtande i anledning av vissa i Kungl. Maj.ts proposition angående

allmän beredskapsstat för budgetåret 1962/63

behandlade allmänna frågor.

(3:e avd.)

I propositionen nr 116, vilken hänvisats till statsutskottet i vad densamma

ej angår jordbruksärenden, har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 9 mars 1962,

föreslagit riksdagen att dels godkänna vid protokollet fogat förslag till allmän

beredskapsstat för budgetåret 1962/63, dels ock bemyndiga Kungl

Maj :t att, därest arbetsmarknadsläget så påfordrar, inom ramen av ett

belopp av 300 milj. kr. meddela beslut om utförande av arbeten, för vilka

anslag uppförts å allmänna beredskapsstaten.

Utskottet upptar i förevarande utlåtande till behandling de allmänna

frågor vilka i propositionen beröres å s. 1—-10.

Departementschefen erinrar inledningsvis om att riksdagen jämlikt § 63

regeringsformen må i den ordning som gäller för riksstatens reglerande antaga

allmän beredskapsstat upptagande de anslag, som kan erfordras vid

ekonomisk kris eller annat nödläge. Riksdagen äger därvid fastställa den

ordning, i vilken Kungl. Maj :t må förfoga över de å beredskapsstaten uppförda

anslagen. Allmän beredskapsstat har fastställts för budgetåret 1961/

62 och den upptar på driftbudgeten en anslagssumma av 985,85 milj. kr.

samt på kapitalbudgeten en anslagssumma av 356,20 milj. kr. eller sammanlagt

1 342,05 milj. kr.

För beredskapsstatens ikraftträdande kräves särskilt beslut av riksdagen.

Enligt en till beredskapsstaten knuten finansfullmakt äger emellertid Kungl.

Maj:t, därest arbetsmarknadsläget så påfordrar, att inom ramen för ett

belopp av 300 milj. kr. meddela beslut om utförande av arbeten, för vilka

anslag uppförts å allmän beredskapsstat för innevarande budgetår.

Enligt den för arbetsmarknadsstyrelsen fastställda instruktionen åligger

det styrelsen bl. a., att årligen upprätta och till Kungl. Maj:t inge förslag

till reserv av statliga, kommunala och statsunderstödda investeringsobjekt,

att till Kungl. Maj:t inkomma med de förslag och i övrigt vidta de åtgärder

som erfordras för att få till stånd detaljplanering av arbeten, intagna i eller

avsedda att intas i investeringsreserven samt att föra centralt register över

tillgängliga investeringsobjekt. I enlighet härmed har styrelsen överlämnat

förslag till investeringsreserv för budgetåret 1962/63.

1 mhang till riksdagens protokoll 1962. G samt. Nr 83—91

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 83 år 1962

Innan departementschefen övergår till att behandla det nu framlagda förslaget

till investeringsreserv samt finansieringen av densamma, erinrar han

om vad han i 1962 års statsverksproposition, bil. 1, s. 10. framhöll om den

ekonomiska utvecklingen under innevarande år. På en del områden kan man

visserligen förutse större efterfrågan än tillgång på arbetskraft och annan

produktionskapacitet medan på andra områden — dock såvitt kunde bedömas

relativt begränsade områden — sysselsättningen hotade bli otillräcklig.

På grund av denna ojämnhet i arbetsmarknadsläget måste arbetsmarknadspolitiken

inriktas på ytterligare ökade insatser för främjande av snabb

anpassning.

Vidare angavs att man kunde förutse, att de privata investeringarna inte

längre skulle komma att öka utan stanna vid den under 1961 uppnådda

nivån. Delvis som en motåtgärd planeras i stället en ökning av de offentliga

investeringarna och bostadsbyggandet.

Slutligen framhölls också, att hållbarheten i den preliminära nationalbudgetens

bedömningar, på vilka nyss refererade uttalanden baserades, givetvis

är mera begränsade för de senare delarna av året. Huruvida den goda

balans, som i stort sett synes komma att råda under första delen av 1962,

skall kunna genom lämpliga anpassningsstimulerande åtgärder bibehållas

även under andra halvåret — givetvis även under återstoden av budgetåret

1962/63 — beror väsentligen på den internationella utvecklingen. En av de

föreliggande utvecklingsmöjligheterna, om också inte den mest sannolika

och mest närliggande, är att utvecklingen under året leder fram till en verklig

konjunkturförsämring. Man får inte helt bortse ifrån den tendens till

överinvestering, som kan iakttas på en del betydelsefulla områden. De bakslag,

som tidigare inträffat i kol- och textilindustrierna, och sådana svårigheter

som f. n. föreligger för järn- och massaindustrierna och för skeppsvarven

i flera länder, kan tänkas komma att inträffa även i andra branscher.

Risken för en mera allmän konjunkturförsämring får dock, trots det anförda,

anses begränsad så länge den amerikanska konjunkturen fortsätter uppåt.

Dessutom innebär den inom OECD uppställda gemensamma målsättningen

50 procent produktionsökning under 1960-talet en moralisk förpliktelse

för de inom OECD samverkande staterna att ömsesidigt stödja varandra i

en politik som syftar till uppfyllande av detta expansiva mål och att avstå

från att möta tillfälliga konjunktursvårigheter med handelsrestriktioner

och andra åtgärder som innebär att eventuell arbetslöshet övervältras på

andra. Varje land som anslutit sig till den nyssnämnda målsättningen för

den ekonomiska framstegspolitiken har enligt departementschefens mening

åtagit sig en särskild förpliktelse att snabbt och effektivt vidta motåtgärder

om och när arbetslöslietstendenser börjar visa sig.

Även oavsett sistnämnda särskilda synpunkt, som i sig själv bör innebära

ett visst mått av trygghet för att en eventuell konjunkturförsvagning

även i andra länder kommer att mötas med effektiva motåtgärder och därmed

utgöra ett ömsesidigt stöd i motarbetandet av arbetslöshet, finns det,

enligt departementschefen, anledning att intensifiera strävandena att för
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 83 år 1962

3

bättra beredskapen för en snabb ökning av den statliga sektorns aktivitet

vid ett försämrat konjunkturläge. Härvid är den allmänna beredskapsstaten

av central betydelse. Genom systemet med finansfullmakt vilket innebär alt

Kungl. Maj:t äger inom ramen för 300 milj. kr. meddela beslut om utförande

av arbeten för vilka anslag uppförts på beredskapsstaten ernås en

grundläggande sysselsättningsberedskap. En förutsättning härför är emellertid

att beredskapsstatens investeringsreserv inrymmer tillräckligt många

väl planerade och färdigprojekterade arbetsobjekt.

Ett steg i strävandena att åstadkomma en förbättrad sysselsättningsberedskap

har tagits i samband med den efter förslag i statsverkspropositionen

av 1960 års riksdag beslutade formen för handläggning av statliga husbyggnadsfrågor,

varvid ett särskilt anslag anvisats till projekteringskostnader.

Anslaget är avsett att disponeras av Kungl. Maj:t. Vid avvägningen

av storleken av detta anslag har hänsyn tagits även till önskemålet att

åstadkomma en betryggande projekteringsreserv av husbyggnadsföretag.

Handläggningen av ärenden rörande de statliga husbyggnadsprojekt som

ingår i invesleringsreserven bör ske i samma ordning som ordinarie husbyggnadsprojekt.

Ifrågavarande ärenden skall sålunda i regel prövas av

Kungl. Maj:t i två omgångar. Dels bör byggnadsförslaget prövas, då byggnadsprogrammet

utarbetats, dels bör en prövning ånyo ske, när projekteringen

fortskridit så långt att huvudritningar utförts och kostnadsberäkning

skett. I den mån tillräcklig kapacitet för en projektering av samtliga

i investeringsreserven ingående arbeten f. n. inte skulle förefinnas, måste

tills vidare en avvägning göras av Kungl. Maj :t mellan olika för projektering

aktualiserade objekt. Departementschefen understryker angelägenheten

av att detaljplaneringen av arbetsprojekten i investeringsreserven inte

eftersättes och att berörda myndigheter intensifierar den häri ingående

programmeringsverksamheten och sedermera — i den ordning nyss angivits

— jämväl projekteringsverksamheten. Vidare underströks vid anmälan

av 1961 års statsverksproposition, bil. 1, s. 18, även betydelsen av det beslut

i avsikt att öka tillgången på beredskapsobjekt inom den offentliga sektorn

som fattats av Kungl. Maj:t i fråga om projekteringen av skolbyggnader.

Beslutet innebär i princip att skolöverstyrelsen samt överstyrelsen för yrkesutbildning

efter särskild prövning skall anmoda kommunerna att mot

kompensation för eventuellt uppkommande merkostnader fullfölja sin projektering

fram till och med färdigställandet av entreprenadhandlingar redan

innan Kungl. Maj.-t fattat beslut om byggnadsbidrag. Slutligen framhålles

betydelsen av den förstärkning av arbetsförmedlingens personalorganisation

som föreslås i årets statsverksproposition. Därigenom får arbetsmarknadsverket

ökade möjligheter att på det regionala planet medverka till en

mera långsiktig planering av investeringarna.

Av tidigare anförda skäl anser departementschefen det angeläget att beredskapen

mot sysselsättningsrubbningar inte eftersättes. Såsom även tidigare

år framhållits följer det av principerna för urvalet av arbetsobjekten

att investeringsreserven måste aktualiseras årligen. Genom eu dylik årlig

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 83 år 1962

redovisning av de i beredskapsstaten upptagna investeringsobjekten tillgodoses

även önskemål om en fortlöpande redogörelse för omfattningen av

realiserade eller eljest inaktuella investeringsobjekt, för vilka medel tidigare

beräknats på allmän beredskapsstat.

Det av arbetsmarknadsstyrelsen nu uppgjorda förslaget till allmän beredskapsstat

för 1962/63 upptar på driftbudgeten en anslagssumma av 1 177,90

milj. kr. och på kapitalbudgeten en anslagssumma av 351,10 milj. kr. eller

sammanlagt 1 529,00 milj. kr. avseende anläggnings- och husbyggnadsarbeten

samt anskaffningar av inhemska industriprodukter. Grunderna för

förslaget överensstämmer med dem som präglat utformningen av beredskapsstaten

för innevarande budgetår. Det av arbetsmarknadsstyrelsen sålunda

upprättade förslaget anses med vissa ändringar böra underställas

riksdagen för godkännande.

Arbetsmarknadsstyrelsens förslag till investeringsreserv har granskats inom

berörda departement. Ganskningen har ej föranlett någon större avvikelse

från styrelsens förslag. Investeringsreserven möjliggör alternativa sysselsättningsprogram

för att möta skilda arbetslöshetssituationer. De allmänna

riktlinjerna för avvägningen av investeringsreservens omfattning och

för urvalet av investeringsobjekt, vilka upptagits i arbetsmarknadsstyrelsens

förslag till investeringsreserv för budgetåret 1962/63, har berörts i det föregående.

Som allmän riktlinje vid utväljandet av företag för investeringsreserven

har gällt att investeringsobjekten varit av sådan angelägenhetsgrad

att desamma enligt myndigheternas bedömning i vanlig ordning bör komma

till utförande under de närmaste åren. Bl. a. har de av myndigheterna för

budgetåret 1962/63 upprättade anslagsäskandena beträffande investeringsändamål

beaktats, i den mån dessa enligt i 1962 års statsverksproposition

gjorda uttalanden av olika skäl ej kunnat tillgodoses. I princip har av arbetsmarknadsstyrelsen

endast sådana arbetsobjekt intagits i investeringsreserven

som bedömts kunna påbörjas för beredande av sysselsättning under

budgetåret 1962/63. Som en allmän regel har vidare gällt, att företagen vart

och ett för sig skall kunna påbörjas efter en längsta varseltid om fyra månader,

beträffande husbyggnadsföretag dock längre tid. Departementschefen

erinrar om att det enligt hans mening är viktigt att en samordning sker av

medelsanvisningarna på riksstaten och anslagen på beredskapsstaten, så att

den sistnämnda i princip upptar sådana angelägna arbeten och anskaffningar

som vid utförande i normal turordning bedömes komma att bekostas med

ordinarie medel för budgetåret 1963/64 eller något av de närmast därefter

följande budgetåren. Detta gäller icke minst mot bakgrunden av att ett beredskapsarbete

med hänsyn till utvecklingen på arbetsmarknaden snabbt kan

behöva avvecklas och att det härvid är av vikt att företaget inom rimlig tid

kan komma att fullföljas med anlitande av ordinarie medel. Av samma anledning

anser departementschefen det vara av vikt att investeringsreserven

innefattar arbetsföretag av olika varaktighet för att möjliggöra en anpassning

till olika aktuella konjunkturlägen. Mot bakgrunden av nu anförda synpunkter

finner departementschefen de av arbetsmarknadsstyrelsen gjorda

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 83 år 1962

5

avvägningarna beträffande investeringsreservens omfattning och urvalet av

investeringsobjekt i huvudsak kunna godtagas. I enlighet med vad departementschefen

framhöll vid anmälan av proposition om allmän beredskapsstat

för innevarande budgetår finner han vidare, att något förslag till investeringsreserv

för bostadsbyggandet ej nu bör framläggas. Skulle en utvidgning

av bostadsbyggandet utöver vad som förordats i årets statsverksproposition

bli aktuell, bör denna fråga få tas upp i särskild ordning.

Vad beträffar förutsättningarna för disposition av anslagen å beredskapsstaten

har arbetsmarknadsstyrelsen i fråga om företag som avses att finansieras

med anslag till kollektivt angivna ändamål — i anslutning till vad

som gäller för innevarande budgetår — föreslagit, att arbeten som i en viss

arbetsmarknadssituation ej visar sig lämpliga att bedriva skall få inom ramen

för respektive anslag ersättas med nya företag av samma slag. Avsikten

härmed är att vinna en i anslutning till planeringsorganens fortsatta undersökningar

och överväganden erforderlig rörelsefrihet vid utväljande av

för uppkommande arbetslöshetssituationer bäst lämpade investeringsobjekt.

Vidare har arbetsmarknadsstyrelsen förordat, att kollektivanslag på beredskapsstaten

skall få tas i anspråk inte endast för att utföra ett företag inom

vilken företagsgrupp som helst, som omfattas av kollektivanslaget, utan även

för forcering av arbeten, till vilka motsvarande anslag uppförts å riksstaten.

Departementschefen biträder dessa förslag, vilka överensstämmer med vad

som gäller i fråga om den allmänna beredskapsstaten för innevarande budgetår.

För att öka handlingsfriheten vid utnyttjandet av beredskapsstaten anses

liksom under innevarande budgetår å beredskapsstaten för budgetåret 1962/

63 böra uppföras ett samlingsanslag Vissa sysselsättningspolitiska åtgärder.

I fråga om finansieringen av vissa i investeringsreserven intagna arbeten

har arbetsmarknadsstyrelsen vidare förutsatt att motsvarande förslagsanslag

upptagna å riksstaten liksom tidigare skall kunna överskridas i den omfattning,

som är erforderlig. Departementschefen har intet att erinra mot arbetsmarknadsstyrelsens

ifrågavarande förslag.

Vad arbetsmarknadsstyrelsen föreslagit i fråga om statsbidragsgrunderna

för kommunala och enskilda arbeten i investeringsreserven föranleder inte

heller någon erinran från departementschefens sida. De nu gällande statsbidragsgrunderna

bör sålunda, i likhet med vad som tidigare gällt, kunna

jämkas, där så erfordras med hänsyn till de särskilda förhållanden under

vilka investeringsverksamheten kan bedrivas.

Såsom bihang till statsrådsprotokollet har fogats förslag till allmän beredskapsstat

för budgetåret 1962/63 upprättat i enlighet med vad departementschefen

här förordat och innefattande en specifikation av de förslag om särskilda

anslag på nämnda stat, vilka framlagts av vederbörande föredragande.

Förslaget upptar på driftbudgeten en anslagssumma av 1 179,30 milj. kr.

och på kapitalbudgeten en anslagssumma av 351,2 milj. kr. Utan riksdagens

hörande anses anslagen böra få utnyttjas blott inom ramen av visst

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 83 år 1962

högsta belopp. För beredskapsstatens ikraftträdande bör således krävas särskilt

beslut av riksdagen. Bemyndigandet för Kungl. Maj :t att utan riksdagens

hörande meddela beslut om utförande av arbeten, för vilka anslag uppförts

på beredskapsstaten, anses böra avse samma belopp som för närvarande

eller 300 milj. kr. Även vid tillämpning av detta bemyndigande torde

de i det föregående nämnda förutsättningarna för disposition av anslagen få

gälla samt — därest så visar sig erforderligt — berörda jämkningar i statsbidragsgrunderna

få medgivas.

Utskottet. Av de principer som gäller för urvalet av arbetsobjekt i den till

grund för allmän beredskapsstat liggande investeringsreserven följer att beredskapsstaten

årligen får förnyas.

Det nu framlagda förslaget till beredskapsstat upptar på driftbudgeten en

anslagssumma av 1 179,3 milj. kr. och på kapitalbudgeten en anslagssumma

av 351,2 milj. kr. Investeringsreserven är avsedd att möjliggöra alternativa

sysselsättningsprogram för att möta skilda arbetslöshetssituationer. Som allmän

riktlinje vid utväljandet av företag för investeringsreserven har gällt

att projekten varit av sådan angelägenhetsgrad att desamma enligt vederbörande

myndigheters bedömning i vanlig ordning bör komma till utförande

under de närmaste åren. I princip har endast sådana arbetsobjekt medtagits

som beräknats kunna påbörjas och bereda sysselsättning under budgetåret

1962/63. Det har också ansetts vara av vikt att arbetsobjekten är av olika

varaktighet, så att en anpassning till olika konjunkturlägen kan ske. De nu

angivna liksom övriga riktlinjer för urvalet av arbetsobjekt överensstämmer

med de principer som tillämpats i fråga om investeringsreserven för innevarande

budgetår.

I likhet med vad som nu gäller bör särskilt beslut av riksdagen krävas för

att beredskapsstaten skall sättas i kraft. Kungl. Maj:t bör dock liksom för

innevarande år ha möjlighet att inom ramen för ett visst belopp utan riksdagens

hörande meddela beslut om utförande av arbeten, för vilka anslag

uppförts på beredskapsstaten. Utskottet tillstyrker departementschefens

förslag att nämnda belopp liksom för innevarande budgetår bestämmes till

300 milj. kr.

Utskottet avser att, såvitt på statsutskottet ankommer, i härefter följande

utlåtanden för varje departements verksamhetsområde behandla de av

Kungl. Maj:t å allmän beredskapsstat äskade anslagen. Sedan dessa anslagsfrågor

behandlats av riksdagen, kommer utskottet att för fastställelse förelägga

riksdagen allmän beredskapsstat för budgetåret 1962/63. Denna beredskapsstat

kommer då även att innefatta anslagen inom jordbruksdepartementets

verksamhetsområde.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj :t att, därest arbetsmarknadsläget

så påfordrar, inom ramen av ett belopp

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 83 år 1962

7

av 300 000 000 kr. meddela beslut om utförande av arbeten,

för vilka anslag uppförts å allmän beredskapsstat för budgetåret

1962/63.

Stockholm den 3 maj 1962

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. ST AXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Boman, Einar Persson, fröken Andersson,

herrar Birger Andersson, Axel Johannes Andersson, Bergman, Per

Jacobsson, Rikard Svensson, Bengtson, fru Wallentheim, herrar Mårtensson,

Birke, Bertil Petersson och Nils-Eric Gustafsson; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson

i Stockholm, Svensson i Stenkyrka, Almgren, fröken Elmén, herrar Nilsson

i Göingegården, Andreasson, Eliasson i Sundborn, fru Lewén-Eliasson,

herrar Svensson i Ljungskile, Johansson i Norrköping, Gustafsson i Skellefteå,

Kellgren och Fagerlund.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.