Utlåtande i anledning av vissa i Kungl. Maj.ts proposition angående allmän beredskapsstat för budgetåret 1962/63 behandlade allmänna frågor.
1962-05-03 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1962:83, Utlåtande i anledning av vissa i Kungl. Maj.ts proposition angående allmän beredskapsstat för budgetåret 1962/63 behandlade allmänna frågor.
Dokumentets text
Nr 83—91
Statsutskottets utlåtande nr 83 dr 1962
1
Nr 83
Utlåtande i anledning av vissa i Kungl. Maj.ts proposition angående
allmän beredskapsstat för budgetåret 1962/63
behandlade allmänna frågor.
(3:e avd.)
I propositionen nr 116, vilken hänvisats till statsutskottet i vad densamma
ej angår jordbruksärenden, har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 9 mars 1962,
föreslagit riksdagen att dels godkänna vid protokollet fogat förslag till allmän
beredskapsstat för budgetåret 1962/63, dels ock bemyndiga Kungl
Maj :t att, därest arbetsmarknadsläget så påfordrar, inom ramen av ett
belopp av 300 milj. kr. meddela beslut om utförande av arbeten, för vilka
anslag uppförts å allmänna beredskapsstaten.
Utskottet upptar i förevarande utlåtande till behandling de allmänna
frågor vilka i propositionen beröres å s. 1—-10.
Departementschefen erinrar inledningsvis om att riksdagen jämlikt § 63
regeringsformen må i den ordning som gäller för riksstatens reglerande antaga
allmän beredskapsstat upptagande de anslag, som kan erfordras vid
ekonomisk kris eller annat nödläge. Riksdagen äger därvid fastställa den
ordning, i vilken Kungl. Maj :t må förfoga över de å beredskapsstaten uppförda
anslagen. Allmän beredskapsstat har fastställts för budgetåret 1961/
62 och den upptar på driftbudgeten en anslagssumma av 985,85 milj. kr.
samt på kapitalbudgeten en anslagssumma av 356,20 milj. kr. eller sammanlagt
1 342,05 milj. kr.
För beredskapsstatens ikraftträdande kräves särskilt beslut av riksdagen.
Enligt en till beredskapsstaten knuten finansfullmakt äger emellertid Kungl.
Maj:t, därest arbetsmarknadsläget så påfordrar, att inom ramen för ett
belopp av 300 milj. kr. meddela beslut om utförande av arbeten, för vilka
anslag uppförts å allmän beredskapsstat för innevarande budgetår.
Enligt den för arbetsmarknadsstyrelsen fastställda instruktionen åligger
det styrelsen bl. a., att årligen upprätta och till Kungl. Maj:t inge förslag
till reserv av statliga, kommunala och statsunderstödda investeringsobjekt,
att till Kungl. Maj:t inkomma med de förslag och i övrigt vidta de åtgärder
som erfordras för att få till stånd detaljplanering av arbeten, intagna i eller
avsedda att intas i investeringsreserven samt att föra centralt register över
tillgängliga investeringsobjekt. I enlighet härmed har styrelsen överlämnat
förslag till investeringsreserv för budgetåret 1962/63.
1 mhang till riksdagens protokoll 1962. G samt. Nr 83—91
2
Statsutskottets utlåtande nr 83 år 1962
Innan departementschefen övergår till att behandla det nu framlagda förslaget
till investeringsreserv samt finansieringen av densamma, erinrar han
om vad han i 1962 års statsverksproposition, bil. 1, s. 10. framhöll om den
ekonomiska utvecklingen under innevarande år. På en del områden kan man
visserligen förutse större efterfrågan än tillgång på arbetskraft och annan
produktionskapacitet medan på andra områden — dock såvitt kunde bedömas
relativt begränsade områden — sysselsättningen hotade bli otillräcklig.
På grund av denna ojämnhet i arbetsmarknadsläget måste arbetsmarknadspolitiken
inriktas på ytterligare ökade insatser för främjande av snabb
anpassning.
Vidare angavs att man kunde förutse, att de privata investeringarna inte
längre skulle komma att öka utan stanna vid den under 1961 uppnådda
nivån. Delvis som en motåtgärd planeras i stället en ökning av de offentliga
investeringarna och bostadsbyggandet.
Slutligen framhölls också, att hållbarheten i den preliminära nationalbudgetens
bedömningar, på vilka nyss refererade uttalanden baserades, givetvis
är mera begränsade för de senare delarna av året. Huruvida den goda
balans, som i stort sett synes komma att råda under första delen av 1962,
skall kunna genom lämpliga anpassningsstimulerande åtgärder bibehållas
även under andra halvåret — givetvis även under återstoden av budgetåret
1962/63 — beror väsentligen på den internationella utvecklingen. En av de
föreliggande utvecklingsmöjligheterna, om också inte den mest sannolika
och mest närliggande, är att utvecklingen under året leder fram till en verklig
konjunkturförsämring. Man får inte helt bortse ifrån den tendens till
överinvestering, som kan iakttas på en del betydelsefulla områden. De bakslag,
som tidigare inträffat i kol- och textilindustrierna, och sådana svårigheter
som f. n. föreligger för järn- och massaindustrierna och för skeppsvarven
i flera länder, kan tänkas komma att inträffa även i andra branscher.
Risken för en mera allmän konjunkturförsämring får dock, trots det anförda,
anses begränsad så länge den amerikanska konjunkturen fortsätter uppåt.
Dessutom innebär den inom OECD uppställda gemensamma målsättningen
50 procent produktionsökning under 1960-talet en moralisk förpliktelse
för de inom OECD samverkande staterna att ömsesidigt stödja varandra i
en politik som syftar till uppfyllande av detta expansiva mål och att avstå
från att möta tillfälliga konjunktursvårigheter med handelsrestriktioner
och andra åtgärder som innebär att eventuell arbetslöshet övervältras på
andra. Varje land som anslutit sig till den nyssnämnda målsättningen för
den ekonomiska framstegspolitiken har enligt departementschefens mening
åtagit sig en särskild förpliktelse att snabbt och effektivt vidta motåtgärder
om och när arbetslöslietstendenser börjar visa sig.
Även oavsett sistnämnda särskilda synpunkt, som i sig själv bör innebära
ett visst mått av trygghet för att en eventuell konjunkturförsvagning
även i andra länder kommer att mötas med effektiva motåtgärder och därmed
utgöra ett ömsesidigt stöd i motarbetandet av arbetslöshet, finns det,
enligt departementschefen, anledning att intensifiera strävandena att för
-
Statsutskottets utlåtande nr 83 år 1962
3
bättra beredskapen för en snabb ökning av den statliga sektorns aktivitet
vid ett försämrat konjunkturläge. Härvid är den allmänna beredskapsstaten
av central betydelse. Genom systemet med finansfullmakt vilket innebär alt
Kungl. Maj:t äger inom ramen för 300 milj. kr. meddela beslut om utförande
av arbeten för vilka anslag uppförts på beredskapsstaten ernås en
grundläggande sysselsättningsberedskap. En förutsättning härför är emellertid
att beredskapsstatens investeringsreserv inrymmer tillräckligt många
väl planerade och färdigprojekterade arbetsobjekt.
Ett steg i strävandena att åstadkomma en förbättrad sysselsättningsberedskap
har tagits i samband med den efter förslag i statsverkspropositionen
av 1960 års riksdag beslutade formen för handläggning av statliga husbyggnadsfrågor,
varvid ett särskilt anslag anvisats till projekteringskostnader.
Anslaget är avsett att disponeras av Kungl. Maj:t. Vid avvägningen
av storleken av detta anslag har hänsyn tagits även till önskemålet att
åstadkomma en betryggande projekteringsreserv av husbyggnadsföretag.
Handläggningen av ärenden rörande de statliga husbyggnadsprojekt som
ingår i invesleringsreserven bör ske i samma ordning som ordinarie husbyggnadsprojekt.
Ifrågavarande ärenden skall sålunda i regel prövas av
Kungl. Maj:t i två omgångar. Dels bör byggnadsförslaget prövas, då byggnadsprogrammet
utarbetats, dels bör en prövning ånyo ske, när projekteringen
fortskridit så långt att huvudritningar utförts och kostnadsberäkning
skett. I den mån tillräcklig kapacitet för en projektering av samtliga
i investeringsreserven ingående arbeten f. n. inte skulle förefinnas, måste
tills vidare en avvägning göras av Kungl. Maj :t mellan olika för projektering
aktualiserade objekt. Departementschefen understryker angelägenheten
av att detaljplaneringen av arbetsprojekten i investeringsreserven inte
eftersättes och att berörda myndigheter intensifierar den häri ingående
programmeringsverksamheten och sedermera — i den ordning nyss angivits
— jämväl projekteringsverksamheten. Vidare underströks vid anmälan
av 1961 års statsverksproposition, bil. 1, s. 18, även betydelsen av det beslut
i avsikt att öka tillgången på beredskapsobjekt inom den offentliga sektorn
som fattats av Kungl. Maj:t i fråga om projekteringen av skolbyggnader.
Beslutet innebär i princip att skolöverstyrelsen samt överstyrelsen för yrkesutbildning
efter särskild prövning skall anmoda kommunerna att mot
kompensation för eventuellt uppkommande merkostnader fullfölja sin projektering
fram till och med färdigställandet av entreprenadhandlingar redan
innan Kungl. Maj.-t fattat beslut om byggnadsbidrag. Slutligen framhålles
betydelsen av den förstärkning av arbetsförmedlingens personalorganisation
som föreslås i årets statsverksproposition. Därigenom får arbetsmarknadsverket
ökade möjligheter att på det regionala planet medverka till en
mera långsiktig planering av investeringarna.
Av tidigare anförda skäl anser departementschefen det angeläget att beredskapen
mot sysselsättningsrubbningar inte eftersättes. Såsom även tidigare
år framhållits följer det av principerna för urvalet av arbetsobjekten
att investeringsreserven måste aktualiseras årligen. Genom eu dylik årlig
4
Statsutskottets utlåtande nr 83 år 1962
redovisning av de i beredskapsstaten upptagna investeringsobjekten tillgodoses
även önskemål om en fortlöpande redogörelse för omfattningen av
realiserade eller eljest inaktuella investeringsobjekt, för vilka medel tidigare
beräknats på allmän beredskapsstat.
Det av arbetsmarknadsstyrelsen nu uppgjorda förslaget till allmän beredskapsstat
för 1962/63 upptar på driftbudgeten en anslagssumma av 1 177,90
milj. kr. och på kapitalbudgeten en anslagssumma av 351,10 milj. kr. eller
sammanlagt 1 529,00 milj. kr. avseende anläggnings- och husbyggnadsarbeten
samt anskaffningar av inhemska industriprodukter. Grunderna för
förslaget överensstämmer med dem som präglat utformningen av beredskapsstaten
för innevarande budgetår. Det av arbetsmarknadsstyrelsen sålunda
upprättade förslaget anses med vissa ändringar böra underställas
riksdagen för godkännande.
Arbetsmarknadsstyrelsens förslag till investeringsreserv har granskats inom
berörda departement. Ganskningen har ej föranlett någon större avvikelse
från styrelsens förslag. Investeringsreserven möjliggör alternativa sysselsättningsprogram
för att möta skilda arbetslöshetssituationer. De allmänna
riktlinjerna för avvägningen av investeringsreservens omfattning och
för urvalet av investeringsobjekt, vilka upptagits i arbetsmarknadsstyrelsens
förslag till investeringsreserv för budgetåret 1962/63, har berörts i det föregående.
Som allmän riktlinje vid utväljandet av företag för investeringsreserven
har gällt att investeringsobjekten varit av sådan angelägenhetsgrad
att desamma enligt myndigheternas bedömning i vanlig ordning bör komma
till utförande under de närmaste åren. Bl. a. har de av myndigheterna för
budgetåret 1962/63 upprättade anslagsäskandena beträffande investeringsändamål
beaktats, i den mån dessa enligt i 1962 års statsverksproposition
gjorda uttalanden av olika skäl ej kunnat tillgodoses. I princip har av arbetsmarknadsstyrelsen
endast sådana arbetsobjekt intagits i investeringsreserven
som bedömts kunna påbörjas för beredande av sysselsättning under
budgetåret 1962/63. Som en allmän regel har vidare gällt, att företagen vart
och ett för sig skall kunna påbörjas efter en längsta varseltid om fyra månader,
beträffande husbyggnadsföretag dock längre tid. Departementschefen
erinrar om att det enligt hans mening är viktigt att en samordning sker av
medelsanvisningarna på riksstaten och anslagen på beredskapsstaten, så att
den sistnämnda i princip upptar sådana angelägna arbeten och anskaffningar
som vid utförande i normal turordning bedömes komma att bekostas med
ordinarie medel för budgetåret 1963/64 eller något av de närmast därefter
följande budgetåren. Detta gäller icke minst mot bakgrunden av att ett beredskapsarbete
med hänsyn till utvecklingen på arbetsmarknaden snabbt kan
behöva avvecklas och att det härvid är av vikt att företaget inom rimlig tid
kan komma att fullföljas med anlitande av ordinarie medel. Av samma anledning
anser departementschefen det vara av vikt att investeringsreserven
innefattar arbetsföretag av olika varaktighet för att möjliggöra en anpassning
till olika aktuella konjunkturlägen. Mot bakgrunden av nu anförda synpunkter
finner departementschefen de av arbetsmarknadsstyrelsen gjorda
Statsutskottets utlåtande nr 83 år 1962
5
avvägningarna beträffande investeringsreservens omfattning och urvalet av
investeringsobjekt i huvudsak kunna godtagas. I enlighet med vad departementschefen
framhöll vid anmälan av proposition om allmän beredskapsstat
för innevarande budgetår finner han vidare, att något förslag till investeringsreserv
för bostadsbyggandet ej nu bör framläggas. Skulle en utvidgning
av bostadsbyggandet utöver vad som förordats i årets statsverksproposition
bli aktuell, bör denna fråga få tas upp i särskild ordning.
Vad beträffar förutsättningarna för disposition av anslagen å beredskapsstaten
har arbetsmarknadsstyrelsen i fråga om företag som avses att finansieras
med anslag till kollektivt angivna ändamål — i anslutning till vad
som gäller för innevarande budgetår — föreslagit, att arbeten som i en viss
arbetsmarknadssituation ej visar sig lämpliga att bedriva skall få inom ramen
för respektive anslag ersättas med nya företag av samma slag. Avsikten
härmed är att vinna en i anslutning till planeringsorganens fortsatta undersökningar
och överväganden erforderlig rörelsefrihet vid utväljande av
för uppkommande arbetslöshetssituationer bäst lämpade investeringsobjekt.
Vidare har arbetsmarknadsstyrelsen förordat, att kollektivanslag på beredskapsstaten
skall få tas i anspråk inte endast för att utföra ett företag inom
vilken företagsgrupp som helst, som omfattas av kollektivanslaget, utan även
för forcering av arbeten, till vilka motsvarande anslag uppförts å riksstaten.
Departementschefen biträder dessa förslag, vilka överensstämmer med vad
som gäller i fråga om den allmänna beredskapsstaten för innevarande budgetår.
För att öka handlingsfriheten vid utnyttjandet av beredskapsstaten anses
liksom under innevarande budgetår å beredskapsstaten för budgetåret 1962/
63 böra uppföras ett samlingsanslag Vissa sysselsättningspolitiska åtgärder.
I fråga om finansieringen av vissa i investeringsreserven intagna arbeten
har arbetsmarknadsstyrelsen vidare förutsatt att motsvarande förslagsanslag
upptagna å riksstaten liksom tidigare skall kunna överskridas i den omfattning,
som är erforderlig. Departementschefen har intet att erinra mot arbetsmarknadsstyrelsens
ifrågavarande förslag.
Vad arbetsmarknadsstyrelsen föreslagit i fråga om statsbidragsgrunderna
för kommunala och enskilda arbeten i investeringsreserven föranleder inte
heller någon erinran från departementschefens sida. De nu gällande statsbidragsgrunderna
bör sålunda, i likhet med vad som tidigare gällt, kunna
jämkas, där så erfordras med hänsyn till de särskilda förhållanden under
vilka investeringsverksamheten kan bedrivas.
Såsom bihang till statsrådsprotokollet har fogats förslag till allmän beredskapsstat
för budgetåret 1962/63 upprättat i enlighet med vad departementschefen
här förordat och innefattande en specifikation av de förslag om särskilda
anslag på nämnda stat, vilka framlagts av vederbörande föredragande.
Förslaget upptar på driftbudgeten en anslagssumma av 1 179,30 milj. kr.
och på kapitalbudgeten en anslagssumma av 351,2 milj. kr. Utan riksdagens
hörande anses anslagen böra få utnyttjas blott inom ramen av visst
6
Statsutskottets utlåtande nr 83 år 1962
högsta belopp. För beredskapsstatens ikraftträdande bör således krävas särskilt
beslut av riksdagen. Bemyndigandet för Kungl. Maj :t att utan riksdagens
hörande meddela beslut om utförande av arbeten, för vilka anslag uppförts
på beredskapsstaten, anses böra avse samma belopp som för närvarande
eller 300 milj. kr. Även vid tillämpning av detta bemyndigande torde
de i det föregående nämnda förutsättningarna för disposition av anslagen få
gälla samt — därest så visar sig erforderligt — berörda jämkningar i statsbidragsgrunderna
få medgivas.
Utskottet. Av de principer som gäller för urvalet av arbetsobjekt i den till
grund för allmän beredskapsstat liggande investeringsreserven följer att beredskapsstaten
årligen får förnyas.
Det nu framlagda förslaget till beredskapsstat upptar på driftbudgeten en
anslagssumma av 1 179,3 milj. kr. och på kapitalbudgeten en anslagssumma
av 351,2 milj. kr. Investeringsreserven är avsedd att möjliggöra alternativa
sysselsättningsprogram för att möta skilda arbetslöshetssituationer. Som allmän
riktlinje vid utväljandet av företag för investeringsreserven har gällt
att projekten varit av sådan angelägenhetsgrad att desamma enligt vederbörande
myndigheters bedömning i vanlig ordning bör komma till utförande
under de närmaste åren. I princip har endast sådana arbetsobjekt medtagits
som beräknats kunna påbörjas och bereda sysselsättning under budgetåret
1962/63. Det har också ansetts vara av vikt att arbetsobjekten är av olika
varaktighet, så att en anpassning till olika konjunkturlägen kan ske. De nu
angivna liksom övriga riktlinjer för urvalet av arbetsobjekt överensstämmer
med de principer som tillämpats i fråga om investeringsreserven för innevarande
budgetår.
I likhet med vad som nu gäller bör särskilt beslut av riksdagen krävas för
att beredskapsstaten skall sättas i kraft. Kungl. Maj:t bör dock liksom för
innevarande år ha möjlighet att inom ramen för ett visst belopp utan riksdagens
hörande meddela beslut om utförande av arbeten, för vilka anslag
uppförts på beredskapsstaten. Utskottet tillstyrker departementschefens
förslag att nämnda belopp liksom för innevarande budgetår bestämmes till
300 milj. kr.
Utskottet avser att, såvitt på statsutskottet ankommer, i härefter följande
utlåtanden för varje departements verksamhetsområde behandla de av
Kungl. Maj:t å allmän beredskapsstat äskade anslagen. Sedan dessa anslagsfrågor
behandlats av riksdagen, kommer utskottet att för fastställelse förelägga
riksdagen allmän beredskapsstat för budgetåret 1962/63. Denna beredskapsstat
kommer då även att innefatta anslagen inom jordbruksdepartementets
verksamhetsområde.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj :t att, därest arbetsmarknadsläget
så påfordrar, inom ramen av ett belopp
Statsutskottets utlåtande nr 83 år 1962
7
av 300 000 000 kr. meddela beslut om utförande av arbeten,
för vilka anslag uppförts å allmän beredskapsstat för budgetåret
1962/63.
Stockholm den 3 maj 1962
På statsutskottets vägnar:
ERNST V. ST AXÄNG
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Boman, Einar Persson, fröken Andersson,
herrar Birger Andersson, Axel Johannes Andersson, Bergman, Per
Jacobsson, Rikard Svensson, Bengtson, fru Wallentheim, herrar Mårtensson,
Birke, Bertil Petersson och Nils-Eric Gustafsson; samt
från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson
i Stockholm, Svensson i Stenkyrka, Almgren, fröken Elmén, herrar Nilsson
i Göingegården, Andreasson, Eliasson i Sundborn, fru Lewén-Eliasson,
herrar Svensson i Ljungskile, Johansson i Norrköping, Gustafsson i Skellefteå,
Kellgren och Fagerlund.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.