Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna å kapitalbudgeten för budgetåret 1962/63 inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde jämte i ämnet väckta motioner.

1962-03-06 · 31 sidor, varav 31 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 31 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1962:9, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna å kapitalbudgeten för budgetåret 1962/63 inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

1

Nr 9

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande utgifterna å kapitalbudgeten

för budgetåret 1962/63 inom kommunikationsdepartementets

verksamhetsområde jämte i

ämnet väckta motioner.

(4:e avd.)

KAPITALBUDGETEN

1 :oj Investeringsplan för kommunikationsverken m. m. I propositionen

nr 1 har Kungl. Maj :t (bilaga 8, punkt 67, s. 152—158 av bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 3 januari 1962)

lämnat en översikt över kommunikationsverkens investeringar, avseende

postverkets, televerkets, statens järnvägars och statens vattenfallsverks

fonder, luftfartsfonden samt väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond.

Enligt beräkningarna i statsverkspropositionen till 1961 års riksdag uppskattades

medelsförbrukningen på kommunikationsverkens investeringsanslag

till ca 1 163 mkr. under budgetåret 1960/61. De sammanlagda faktiska

investeringsutgifterna stannade emellertid vid ca 1 133 mkr. och underskred

således de beräknade utgifterna med ca 30 mkr. Anslagsbehållningarna

ökade med ca 40 mkr.

I fjolårets investeringsplan för kommunikationsverken framhölls, att bedömningen

av investeringsomfattningen för budgetåret 1961/62 inom affärsverken

grundades på antagandet att högkonjunkturen skulle komma att bestå

under budgetåret med en omfattande investeringsverksamhet inom näringslivet.

Med hänsyn härtill och till projekteringsläget m. m. inom den

statliga sektorn ansågs från samhällets synpunkt skäl föreligga för en viss

begränsning i kommunikationsverkens investeringar. Samtidigt underströks

emellertid att den ökande efterfrågan på affärsverkens tjänster och föreliggande

möjligheter till kostnadspressande rationaliseringar motiverade att

affärsverkens investeringar fortfarande hölls på en hög nivå.

Utifrån nämnda utgångspunkter förordades för nämnda budgetår ett totalt

rambelopp av 1 103,5 mkr. vilket jämfört med det föregående budgetåret

innebar en ökning med 20,5 mkr. För övriga investeringar beräknades

eu medelsförbrukning av 66,6 mkr., varav 34,8 mkr. för ljud- och televisionsradioanläggningar,

radioanläggningar för luftfarten samt anläggning

för teletekniskt utvecklingsarbete, 15,0 mkr. för vattenfallsstyrelsens för
1

Bihang till riksdagens protokoll 1962. 6 samt. Nr 9

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

valtningsbyggnad, 16,3 mkr. för storflygplats och 0,5 mkr. för inköp av

grustag.

Vid den förnyade beräkning av investeringsutgifterna för innevarande

budgetår, som redovisas i statsverkspropositionen beräknas numera i fråga

om de rambegränsade investeringarna vattenfallsverkets investeringar öka

med 10 mkr. i förhållande till våren 1961 med hänsyn till den förordade

utbyggnaden av Marvikens kraftstation. Motsvarande belopp har äskats å

tilläggsstat. För luftfartsverket har Kungl. Maj :t medgivit en ramökning om

ca 0,2 mkr., vilket belopp avser återuppförande av en genom brand förstörd

byggnad på Bulltofta flygplats. Totalt uppskattas således de rambegränsade

investeringarna till 1 113,7 mkr. för innevarande budgetår. Även

beträffande de icke ramreglerade investeringarna har vissa förskjutningar

ägt rum, sedan beräkningarna förra året verkställdes. Sålunda upptages nu

investeringarna för televerket med ett belopp som understiger beräkningarna

våren 1961 med 2,1 mkr. Vattenfallsverkets och luftfartsverkets investeringar

ökar däremot i förhållande till de tidigare beräkningarna med respektive

7,1 mkr. och 1,6 mkr. Posten övriga investeringar uppföres därför

totalt med 73,2 mkr. För kommunikationsverken upptages alltså sammanlagt

(1 113,7 + 73,2) 1 186,9 mkr., vilken summa sålunda överstiger det för

ett år sedan beräknade beloppet med 16,8 mkr.

För budgetåret 1962/63 innebär verksstyrelsernas förslag investeringar till

ett sammanlagt belopp av 1 250 mkr., vilket i jämförelse med de nu redovisade

beräkningarna för löpande budgetår skulle innebära en ökning med

ca 63 mkr. Denna utgör ett saldo mellan å ena sidan en uppräkning av de

ramreglerade investeringarna med sammanlagt ca 79 mkr. och en minskning

av medelsförbrukningen å övriga anslag med ca 16 mkr. Beträffande

de ramreglerade anslagen uppgår de av verksstyrelserna föreslagna ökningarna

till 3 mkr. för postverket, 44 mkr. för televerket, 22 mkr. för statens

järnvägar, 7 mkr. för luftfartsverket och 5 mkr. för förrådsfonden. Vattenfallsverkets

investeringsram har föreslagits reducerad med 1,5 mkr. Beträffande

anslagen vid sidan av ramregleringen innebär verkens förslag att

televerkets och statens järnvägars medelsbehov ökar med respektive 5 och

1 mkr., medan medelsförbrukningen på vattenfallsverkets fond och luftfartsfonden

beräknas minska med respektive 15 mkr. och 7 mkr.

Beträffande de framförda förslagen anför departementschefen följande.

Vid den prövning av verksstyrelsernas förslag som företagits inom kommunikationsdepartementet

har det stått klart att en ytterligare stegring av

affärsverkens investeringar är välmotiverad. En hög investeringsnivå kräves

bl. a. för att den i stort sett ökande efterfrågan på verkens tjänster skall kunna

tillgodoses. Vidare är en omfattande investeringsverksamhet ett avgörande

villkor för strävandena att förbilliga och effektivisera driften. Dock talar

bl. a. planerings- och projekteringsläget för en viss begränsning i kommunikationsverkens

investeringar i förhållande till verksmyndigheternas förslag.

Vid en avvägning utifrån olika synpunkter har jag ansett mig böra för

nästa budgetår förorda ett totalt rambelopp av 1 128,5 mkr., innebärande en

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

3

ökning i förhållande till de i föregående års statsverksproposition framlagda

beräkningarna för innevarande budgetår med 25 mkr. Mitt förslag innebär,

att jämfört med den för innevarande budgetår beräknade medelsförbrukningen

postverkets, televerkets och förrådsfondens investeringar uppräknas

med respektive 1, 40 och 3 mkr. För statens järnvägar, vattenfallsverket

och luftfartsstyrelsen har minskningar med respektive 11, 7 och 1

mkr. ansetts möjliga.

Vid sidan av investeringsramarna har jag tagit upp anslag med följande

belopp, nämligen till ljudradioanläggningar 6,8 mkr., televisionsradioanläggningar

22 mkr., radioanläggningar för luftfarten 2,7 mkr., förvaltningsbyggnad

för vattenfallsstyrelsen 6,5 mkr. och storflygplats 9 mkr. De angivna

anslagen möjliggör bl. a. medelsförbrukningar om 6,5 mkr. för förvaltningsbyggnaden

och 11,0 mkr. för storflygplatsen.

I den inledande översikten har jag lämnat en sammanfattande redogörelse

för investeringsbehovet inom de olika verken samt i korthet berört inriktningen

av investeringarna för nästa budgetår.

I likhet med vad som gäller för innevarande budgetår, bör för nästa budgetår

investeringarna i radioanläggningar för luftfarten tillföras investeringsramen

för luftfartsverket för att luftfartsstyrelsen därigenom skall få

valfrihet mellan samtliga investeringsobjekt rörande luftfarten.

Den för budgetåret 1962/63 av departementschefen förordade investeringsverksamheten

framgår av följande tabell. Som jämförelse har i tabellen även

redovisats siffrorna för den förnyade medelsberäkningen för budgetåret

1961/62.

Beräknad medelsförbrukning budgetåret 1962/63

Ramreglerade investeringar

Postverket .............

1961/62

Förordat av

dep.ch.

5,5

1962/63

Verkens

förslag

miljoner kronor

8,3

1962/63

Förordat av

dep.ch.

6,5

Televerket .............

285,0

329,2

325,0

Statens järnvägar.......

326,0

348,0

315,0

Vattenfallsverket .......

450,0

448,5

433,0

Luftfartsverket .........

7,2

13,8

6,0

Förrådsfonden .........

40,0

[45,1

43,0

Summa

1 113,7

1 192,9

1 128,5

Övriga investeringar

Televerket .............

32,7

37,9

31,5

Statens järnvägar.......

—

1,2

—

Vattenfallsverket .......

22,1

6,5

6,5

Luftfartsverket.........

17,9

11,0

11,0

Förrådsfonden .........

0,5

0,5

0,5

Summa

73,2

57,1

49,5

Totalsumma

1 186,9

1 250,0

1 178,0

Under övriga investeringar har beträffande verkens förslag upptagits 5,6

mkr. för televerket avseende verkets anläggningar i Farsta. I samband med

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

ställningstagandena till televerkets investeringar förordar departementschefen

att anslaget för ifrågavarande ändamål från och med nästa budgetår

ingår i televerkets ramreglerade anslag. Vidare har för statens järnvägar

upptagits ett belopp av 1,2 mkr. avseende nyteckning av aktier i det europeiska

bolaget för finansiering av järnvägsmateriel EUROFIMA. Departementschefen

har i sak ej något att erinra mot detta äskande men förordar

att medelsförbrukningen för ändamålet får ingå i den förordade investeringsramen

för statens järnvägar. De i föregående års statsverksproposition

omnämnda av vattenfallsstyrelsen framförda förslagen rörande fördjupning

av en del av Trollhätte kanal samt ombyggnad av Säffle kanal

är fortfarande föremål för beredning inom kommunikationsdepartementet.

Något ställningstagande i dessa frågor redovisas därför ej i förevarande sammanhang.

Koinmunikationsverkens totala medelsförbrukning skulle alltså för nästa

budgetår uppgå till 1 178,0 mkr. att jämföras med i 1961 års statsverksproposition

för budgetåret 1961/62 beräknade 1 170,1 mkr. för innevarande

budgetår, vilket innebär en ökning med 7,9 mkr.

I efterföljande tablå lämnas en sammanfattande översikt av den faktiska

och beräknade investeringsomfattningen under de i det föregående berörda

budgetåren. Därur framgår även beräkningen av de för investeringarnas

genomförande erforderliga anslagsbeloppen.

Inves-

terings-

utgifter

Av verken

planerade

investe- ringsut- gifter

Av departe- mentschefen

beräknade

investe- ringsut- gifter

Reser- vatio- ner den

30/6

Anslag

För-

slag

Beräk- nade

reser- vatio- ner den

30/6

**1

1961/62|l962/63

1961/62

1962/63

1961

1961/62

1962/63

1962

6,5

5,7

25,6

4,5

284,6

321,8

">9,2

6,0

321,1

305,7

424,9

8,9

4,7

25,2

33,4

30,1

1,2

3,6

Postverke-.

Televerket.

Statens järnvägar

Vattenfallsverket..

Luftfartsverket ..

Förrådsfonden ....

14,.

18,2

0,8

Summa

69,1

76,9

57,1

Totalsumma

1133,0

1 244,4

1 250,0

1186,9 11 i.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

5

Utskottet. I den av fjolårets riksdag godkända investeringsplanen för kommunikationsverken

beräknades den ramreglerade medelsförbrukningen för

innevarande budgetår uppgå till ett belopp av 1 103,5 mkr. För övriga investeringar

förutsattes en medelsförbrukning av 66,6 mkr. Departementschefen

föreslår nu för vattenfallsverkets del en redan tidigare aviserad höjning

av investeringsramen med 10 mkr., avseende utbyggnad av Marvikens

kraftstation, och för luftfartsverkets del en höjning om 0,2 mkr., avseende

återuppförande av en eldhärjad byggnad på Bulltofta flygplats. Dessutom

tillstyrkes vissa av järnvägs- och vattenfallsstyrelserna föreslagna överföringar

av medel inom respektive verks anslag.

För de ej ramreglerade investeringarna förutses en minskning med 2,1

mkr. för televerkets del samt höjningar med 7,1 resp. 1,6 mkr. för vattenfalls-

och luftfartsverken, avseende fortsatta utbyggnader av vattenfallsstyrelsens

ämbetsbyggnad och storflygplatsen vid Arlanda.

De totala investeringsutgifterna för kommunikationsverken skulle därmed

under innevarande budgetår uppgå till 1 186,9 mkr., vilket i förhållande till

det i början av 1961 beräknade beloppet innebär en höjning med 16,8 mkr.

Departementschefens sålunda framlagda förslag har icke givit utskottet

anledning till erinran eller särskilt uttalande. Den för höjningen av vattenfallsverkets

investeringsram erforderliga medelsanvisningen om 10 mkr. å

tilläggsstat tillstyrkes av utskottet i dess utlåtande nr 19.

För nästa budgetår har verksstyrelserna i sina anslagsäskanden räknat

med en total medelsförbrukning av 1 250 mkr., varav 1 192,9 mkr. för de ramreglerade

investeringarna och 57,1 mkr. för övriga investeringar. I förhållande

till nu beräknade utgifter för innevarande budgetår skulle detta innebära

en ökning av de förra med ca 79 mkr. och en minskning av de senare

med ca 16 mkr.

En ytterligare höjning av affärsverkens investeringsnivå är enligt departementschefen

välmotiverad med hänsyn bl. a. till den ökande efterfrågan

på verkens tjänster. Vidare anses en omfattande investeringsverksamhet

utgöra en avgörande förutsättning för uppnående av ett förbilligande och

effektiviserande av driften. Till belysning av nämnda förhållanden lämnas

i propositionens inledande översikt en redogörelse för verksamhetens utveckling

och inriktning, i vilken bl. a. erinras om strukturförändringarna

inom transportverksamheten, vilka för exempelvis statens järnvägars del

framtvingar en stark driftkoncentration samt omfattande och kapitalkrävande

rationaliseringsåtgärder. För televerkets vidkommande kännetecknas

utveckligen alltjämt av en ökad tillströmning av telefonabonnenter och en

likaledes ökad rikstelefontrafik med därav föranledda anslagsbehov för telefoninstallationer

och fortsatta automatiseringsarbeten. I anslutning härtill

erinras också om den på telekommunikationernas område synnerligen livliga

tekniska utvecklingen. Den stigande elkraftskonsumtionen kräver för

vattenfallsverkets del stora investeringar, varvid strävandena anses böra inriktas

på ett bibehållande av den numera uppnådda torrårssäkerheten. Som

särskilt angelägna betecknas vidare arbetena med pågående och planerade

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

atomkraftutbyggnader. Expansionen inom den civila luftfarten nödvändiggör

fortsatta investeringar i flygfältsarbeten samt i säkerhetsanordningar av

skilda slag, vartill slutligen för förrådsfondens del kommer behovet av maskinanskaffning

för möjliggörande av förbättring och rationalisering av vägunderhållet.

Departementschefen finner å andra sidan projekteringsläget tala för en

viss reducering av verksamheten i förhållande till verkens förslag. Vid den

avvägning som i överensstämmelse med angivna synpunkter inom departementet

företagits har den ramreglerade medelsförbrukningen ansetts böra

begränsas till ett belopp av 1 128,5 mkr. För postverkets, televerkets och förrådsfondens

investeringar föreslås därvid uppräkningar ske med respektive

1, 40 och 3 mkr. samt för statens järnvägar och vattenfalls- och luftfartsverkens

del minskningar med respektive 11, 7 och 1 mkr.

De ej ramreglerade investeringarna upptages med 6,8 mkr. till ljudradioanläggningar,

22 mkr. till televisionsradioanläggningar, 2,7 mkr. till radioanläggningar

för luftfarten, 6,5 mkr. till förvaltningsbyggnad för vattenfallsstyrelsen

och 11 mkr. till storflygplats.

Den sammanlagda medelsförbrukningen under kommunikationsverkens

fonder skulle därmed uppgå till 1178,0 mkr., att jämföras med 1 186,9 mkr.

för innevarande budgetår.

Vad av departementschefen anförts rörande berörda investeringars omfattning

och inriktning under nästa budgetår kan utskottet i stort sett ansluta

sig till. Utskottet, som sålunda godtager den förordade investeringsramen

har ej heller funnit anledning till erinran mot den fördelning de skilda

verken emellan som inom ramen föreslagits. I enlighet härmed kommer utskottet

att under respektive punkter i det följande tillstyrka anvisandet av

de anslag som erfordras för investeringsplanens genomförande.

Utskottet, som i anslutning härtill kommer att redovisa sitt ställningstagande

till vissa motionsledes väckta frågor, vill i förevarande sammanhang

även erinra om de förslag, som av Kungl. Maj :t i statsverkspropositionen

under för flera huvudtitlar gemensamma frågor framlagts rörande vissa anslags-

och organisationsfrågor m. m. för de affärsdrivande kommunikationsverken

och vilkas genomförande tillstyrkts av utskottet i dess av riksdagen

godkända utlåtande nr 14.

Utskottet får slutligen hemställa,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna

vad utskottet anfört.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

7

Statens affärsverksfonder

Postverket

2:o) Postverkets anslagsbehov. Kungl. Maj :t har (punkt 68, s. 159—167)

föreslagit riksdagen att för budgetåret 1962/63 under postverkets fond anvisa

i statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag å tillhopa 6 003 000 kr.

I skrivelse den 31 augusti 1961 har generalpoststijrelsen framlagt sina petita

för budgetåret 1962/63. För en redovisning av innehållet i styrelsens

framställning får utskottet hänvisa till propositionen (s. 159—164).

Arbetsmarknadsstyrelsen har avgivit ett gemensamt utlåtande över generalpoststyrelsens,

telestyrelsens, järnvägsstyrelsens, vattenfallsstyrelsens och

luftfartsstyrelsens äskanden samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens framställning

angående investeringsanslag under verkets förrådsfond (s. 164 och

165).

Lokaliseringsutredningen har avgivit utlåtande över förslaget rörande tillbyggnad

till postverkets anläggningar i Ulvsunda (s. 165).

Departementschefen erinrar bl. a. om att han enligt investeringsplanen för

kommunikationsverken räknat med en medelsförbrukning av 6,5 mkr. under

nästa budgetår. Beträffande fördelningen i stort av detta belopp på de olika

anslagsändamålen får utskottet hänvisa till en på s. 166 i propositionen intagen

tabell. Departementschefen anför fortsättningsvis följande.

Beträffande postverkets anläggningar i Ulvsunda anförde jag i 1959 års

statsverksproposition, att den föreslagna tillbyggnaden frånsett uppförande

av ett kallförråd borde anstå i avvaktan på resultatet av postutredningens

och lokaliseringsutredningens överväganden rörande postverkets industrirörelse.

Innan dessa utredningar slutförts och ytterligare undersökningar

gjorts i fråga om postverkets behov av tillverkningar och reparationer i egen

regi ansåg "jag det svårt att överblicka postverkets behov av lokaler i Ulvsunda.

Genom de av poststyrelsen i samråd med postutredningen numera

slutförda undersökningarna rörande dimensioneringen av verksamheten vid

anläggningarna i Ulvsunda har enligt min åsikt postverkets behov av lokaler

i Ulvsunda klarlagts på ett tillfredsställande sätt. Lokaliseringsutredmngen

har i sammanhanget anfört, alt om en tillbyggnad bedömes nödvändig

med hänsyn till postverkets behov av rationella driftförhållanden förutsätter

utredningen att tillbyggnaden ej får föregripa dess fortsatta överväganden

rörande iokaliseringsfrågan på lång sikt. Enligt min mening måste den föreslagna

tillbyggnaden anses såsom synnerligen angelägen. Jag har därför ej

någon erinran mot att den egentliga tillbyggnaden av postverkets anläggningar

i Ulvsunda påbörjas under nästa budgetår.

I övrigt har jag i princip ej något att erinra mot de av styrelsen framlagda

förslagen till investeringar. Den av mig förordade ramen innebär dock att en

viss begränsning av investeringsverksamheten blir nödvändig. För att postverkets

investeringar skall hålla sig inom det töreslagna rambeloppet för

nästa budgetår har medelsförbrukningen därför ansetts böra reduceras i

förhållande till styrelsens förslag med 0,3 mkr. på anslaget Anskaffning av

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

automobiler och 1,5 mkr. på anslaget Anskaffning av bilmateriel för diligensrörelsen.

Anslagsbeloppen för nästa budgetår har beräknats med ledning av den

uppskattade medelsförbrukningen jämte beräknad ingående behållning på

de olika anslagen. Anslagen Inköp av fastigheter, Garagebyggnader m. m.

samt Förvärv av billinjer har därvid kunnat uppföras med endast formella

belopp. De av mig förordade anslagen uppgår till totalt 6,0 mkr.

Utskottet. Generalpoststyrelsen har i sina anslagsframställningar för nästa

budgetår räknat med en medelsförbrukning för investeringsändamål om 8,3

mkr. Departementschefen har emellertid ansett förbrukningen böra begränsas

till 6,5 mkr., vilket med ianspråktagande av tillgängliga reservationsmedel

förutsätter en anslagsanvisning om ca 6 mkr. För ernående av den förordade

investeringsbegränsningen föreslås minskningar av utgifterna för

bilanskaffning och diligenstrafik. Utgifterna för posthus och markförvärv

däremot upptages i enlighet med styrelsens förslag, innebärande bl. a. uppförande

av posthus i Lidköping, om- och tillbyggnad av bangårdsposthuset i

Stockholm samt påbörjande av den sedan länge planerade tillbyggnaden av

postverkets anläggningar i Ulvsunda, vilken f. ö. av departementschefen betecknats

som synnerligen angelägen.

Utskottet har under föregående punkt förklarat sig godtaga den av Kungl.

Maj:t förordade ramen för bl. a. postverkets medelsförbrukning. Då utskottet

ej heller funnit anledning till erinran mot den förutsatta fördelningen av

investeringarna på skilda utgiftsändamål eller mot anslagsberäkningarna

hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1962/63 under postverkets

fond anvisa följande investeringsanslag, nämligen

1. Posthus m. m......................... 1 100 000 kr.

2. Inköp av fastigheter.................... 1 000 *

3. Anskaffning av automobiler m. m......... 1 200 000 »

4. Garagebyggnader m. m................... 1 000 »

5. Anskaffning av bilmateriel för diligensrörelsen

................................. 2 700 000 »

6. Förvärv av billinjer..................... 1 000 »

7. Postverkets dispositionsanslag........... 1 000 000 »

Televerket

3:o) Televerkets anslagsbehov. Kungl. Maj :t har (punkt 69, s. 168—200)

föreslagit riksdagen att för budgetåret 1962/63 under televerkets fond anvisa

i statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag å tillhopa 352 600 000

kr.

I skrivelser den 31 augusti och den 31 oktober 1961 och i samband därmed

lämnade uppgifter har telestyrelsen hemställt om anslag för budgetåret

1962/63.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

9

Luftfartsstyrelsen har i skrivelse den 25 augusti 1961 äskat anslag för

budgetåret 1962/63 till Radioanläggningar för luftfarten.

I särskild skrivelse den 31 augusti 1961 har slutligen Sveriges Radio lämnat

redogörelser för ljudradions och televisionens medelsbehov för budgetåret

1962/63 i vad avser programproduktionen.

Beträffande det närmare innehållet i de omnämnda anslagsskrivelserna

får utskottet hänvisa till propositionen (s. 168—196).

Arbetsmarknadsstyrelsen har avgivit det utlåtande som redovisats under

postverkets fond (s. 164 och 165 i propositionen).

Departementschefen anser beträffande anslagsgrupperingen att det ej

längre föreligger skäl att bibehålla specialanslaget till anläggning för teletekniskt

utvecklingsarbete. Han förordar därför att anläggningen i fortsättningen

hänföres till anslaget till inköp och byggande av fastigheter, varvid

medelsförbrukningen för ändamålet fr. o. m. nästa budgetår skulle komma

att ingå i televerkets ramreglerade investeringar.

Departementschefen redovisar därefter i en tablå den beräknade fördelningen

på olika anslagsändamål vid den av honom förordade investeringsramen

för nästa budgetår å 325 mkr. (s. 197).

I förhållande till den för innevarande budgetår beräknade medelsförbrukningen

innebär departementschefens förslag ökningar av medelsförbrukningen

under anslagen till inköp och byggande av fastigheter, telefonoch

telegrafanläggningar, radioanläggningar för kommersiell trafik och försvarsberedskap

med respektive 5,8, 29,2, 1,3 och 3,5 mkr. Förslaget innebär,

att utbyggnaden av telefonstationerna och förbindelsenätet m. m. kan genomföras

i stort sett i den av telestyrelsen planerade omfattningen.

Beträffande anmälda nya husbyggnadsföretag anser sig departementschefen

för närvarande ej kunna tillstyrka förslagen om en tillbyggnad i kvarteret

Jericho i Stockholms centrala del samt en ny åttavåningsbyggnad och

en hallbyggnad i Farsta med hänsyn till att säkra kostnadsberäkningar ännu

ej redovisats. I den mån tillfredsställande kostnadsberäkningar presenteras

inom den närmaste tiden är departementschefen dock beredd att förorda

att förslag framlägges senare för årets riksdag om dessa två byggnadsföretag.

I fråga om övriga husbyggnader har departementschefen ej något att

erinra mot styrelsens plan, som innefattar bl. a. nya telefonstationsbyggnader

i Drevviksstrand, Annedal i Göteborg, Strömstad, Strömsund och Västerås

samt tillbyggnad till fem äldre telestationshus.

Den för anslaget Telefon- och telegrafanläggningar förordade medelsförbrukningen

innebär att utbyggnaden av fjärrförbindelsenätet kan fortsättas

i en väsentligt ökad takt. Bl. a. möjliggöres påbörjande av koaxialkabeln

från Skellefteå över Lycksele till Storuman med avgrening till Arvidsjaur.

Under anslaget radioanläggningar för kommersiell trafik ingår bl. a. en

ny stationsbyggnad för Karlsborgs radiostation.

Vid sidan av ramen tillstyrkes anslag för radioanläggningar för luftfarten

samt för ljudradio- och televisionsanläggningar. För radioanläggningar

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

för luftfarten har departementschefen därvid ansett sig utan att säkerhetskravet

eftersättes kunna begränsa medelsförbrukningen till 2,7 mkr.

Departementschefen övergår härefter till att behandla de frågor som rör

ljudradio- och televisionsverksamheten och anför därvid följande.

Enligt gällande principer för ljudradio- och televisionsrörelsernas finansiering

skall av licensmedlen bestridas såväl de löpande utgifterna för produktion

och distribution av programmen som utgifterna för avskrivning till

100 % av investeringarna i distributionsanläggningar och hus. överskott,

som kan uppstå vissa år, reserveras för respektive verksamhets behov under

andra år, då de löpande inkomsterna ej förslår till att täcka utgifterna.

Till investeringar i ljudradioanläggningar har telestyrelsen för nästa budgetår

föreslagit ett anslag av 7 mkr. I beloppet ingår 0,5 mkr. för anslutning

av abonnenter till "trådradionätet inom befintliga trådradioområden.

Enligt min mening har numera utbyggnaden av FM-nätet inom dessa områden

fortskridit så långt att anslutningen till trådradionätet bör kunna begränsas.

Jag förordar, att sådan anslutning i fortsättningen skall äga rum

endast i sådana områden, där fullgod mottagning från FM-station icke föreligger.

I anledning härav synes anslaget till ljudradioanläggningar kunna

nedsättas till 6,8 mkr. Detfa belopp möjliggör hl. a. färdigställande under

budgetåret 1962/63 av FM-stationer med full räckvidd i Arvidsjaur, Borlänge,

Gävle, Lycksele, Skövde och Tåsjö.

För investeringar i radiohuset i Stockholm beräknar jag en medelsförbrukning

av 12 mkr. för nästa budgetår. Jag återkommer härtill i det följande

vid anmälan av byggnadsstyrelsens äskanden under statens allmänna

fastighetsfond.

Vad gäller ljudradions programproduktion utgick jag i föregående års

statsverksproposition från att en oförändrad sändningstid av ca 7 800 tim.

borde läggas till grund för beräkningen av medel åt Sveriges Radio för produktionen

under budgetåret 1961/62. Sedan ett fartyg utanför Stockholms

skärgård i strid mot internationella konventioner under våren 1961 börjat

sända radioprogram, främst riktade mot vissa tättbefolkade områden i Mellansverige,

framförde Sveriges Radio förslag om en väsentlig utökning av

sändningstiden med lättare program — den s. k. melodiradion — i syfte

att bjuda allmänheten ett alternativ till dessa illegala sändningar. I anledning

härav har för Sveriges Radios programverksamhet anvisats ytterligare

medel om tillhopa 2,5 mkr. för innevarande budgetår.

Storleken av Sveriges Radios och televerkets driftkostnader under nästa

budgetår för programmens produktion och distribution torde det som vanligt

få ankomma på Kungl. Maj :t att bestämma. I detta sammanhang beräknar

jag för ändamålet 54,5 respektive 20,0 mkr., vilket jämfört med nu

aktuella beräkningar för innevarande budgetår innebär ökningar med 3,6

resp. 2,6 mkr. Jag har därvid utgått från att melodiradion skall fortsätta

under nästa budgetår. Den i förhållande till Sveriges Radios förslag gjorda

begränsningen av medlen för programproduktion om 2,9 mkr. är till stor del

betingad av en senareläggning av viss inventarieanskaffning till radiohusets

studioblock, vilka tidsmässigt blivit något försenade i förhållande till vad

Sveriges Radio utgått ifrån vid sina anslagsäskanden.

De totala utgifterna för ljudradion skulle enligt de av mig gjorda beräkningarna

komma att för nästa budgetår uppgå till (6,8 + 12,0 -j- 54,5 -j~

20,0) 93,3 mkr. Inkomsterna beräknar jag till 86,7 mkr. Ljudradiorörelsen

skulle således för nästa budgetår komma att uppvisa ett underskott av 6,6

mkr. Detta underskott torde få bestridas av hos televerket balanserade överskottsmedel

från ljudradion. Det ackumulerade överskottet nedgår härvid

till 22,3 mkr. vid utgången av budgetåret 1962/63.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

11

I fråga om televisionen tillstyrker jag föreslaget investeringsanslag om

22 mkr. för distributionsnätets utbyggnad. Anslaget möjliggör att televisionssändare

med full räckvidd färdigställs under nästa budgetår i Arvidsjaur,

Borlänge, Gävle, Lycksele, Skövde och Tåsjö. Vidare kan reservutrustningar

installeras på ett 20-tal stationer, vilket böjer sändarnas driftsäkerhet

och räckvidd; samtidigt reduceras personalbehovet. I anslaget ingår

också ett belopp för förberedelsearbeten för utbyggnad av de 15 nya televisionsstationer,

som på den internationella våglängdskonferensen i Stockholm

under sommaren 1961 tilldelades Sverige inom de nu använda frekvensbanden.

Beträffande programförbindelserna avser telestyrelsen att påbörja

en ny permanent radiolänklinje på sträckan Emmaboda—Hörby—

Malmö.

Telestyrelsen har tidigare erhållit beställningsbeinyndiganden för en investeringsomslutning

av 13,2 mkr. under ettvart av budgetåren 1960/61-—

1965/66. I enlighet med vad styrelsen jiu föreslagit förordar jag att bemyndigandet

för budgetåren 1964/65 och 1965/66 utökas till 19 resp. 16 mkr.

samt att för budgetåret 1966/67 ett beställningsbemyndigande om 14 mkr.

meddelas.

Vad gäller medelsanvisningen till televisionshuset i Stockholm samt beräkningarna

rörande medelsbehovet för Sveriges Radios och televerkets

driftutgifter är beredningen ännu ej avslutad. För televisionshuset beräknar

jag i det följande under statens allmänna fastighetsfond preliminärt i avbidan

på eu särskild proposition i ämnet, eu medelsförbrukning av 10 mkr.

för nästa budgetår. I samband med sagda proposition ämnar jag återkomma

till frågan om medelsbehovet m. in. å televisionsbudgeten i övrigt.

Anslagsbeloppen under televerkets fond har av departementschefen beräknats

till sammanlagt 352,6 mkr. Härvid har departementschefen räknat

med en förstärkning av dispositionsanslaget med 8 mkr.

Den vid utgången av budgetåret 1961/62 förefintliga behållningen på anslaget

Anläggning för teletekniskt utvecklingsarbete m. in. föreslås överförd

till anslaget Inköp och byggande av fastigheter.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels en inom andra kammaren av fröken Wetterström m. fl. väckt motion

(11:604), vari hemställes att riksdagen måtte besluta att inträdesavgiften

för telefon för ensamboende åldringar, invalider och kroniskt sjuka

skall utgöra 50 % av den ordinarie inträdesavgiften;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Dahlberg m. fl. (I: 220) och den andra inom andra kammaren av herr

Lundkvist m. fl. (II: 270), vari föreslås att riksdagen måtte hemställa hos

Kungl. Maj:t att motionerna, med vissa däri framställda yrkanden rörande

licensavgiften för ljudradion, hänskjutes till 1960 års radioutredning;

dels en inom andra kammaren av herr Christenson i Malmö väckt motion

(II: 35), vari yrkas att riksdagen måtte hemställa att åtgärder vidtages i

syfte att undvika den aviserade höjningen av radiolicensavgiften;

dels ock en inom andra kammaren av herr Holmberg in. fl. väckt motion

(II: 181), vari föreslås att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl.

Maj:t hemställa om sådan komplettering och ändring av direktiven för 1960

års radioutredning att dennas uppdrag kommer att innefatta även frågan

om eu avveckling av systemet med radio- och TV-licenser.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

Beträffande de skäl som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden

får utskottet hänvisa till motionerna II: 604, I: 220, II: 35 och II: 181.

Utskottet. I sina anslagsäskanden för nästa budgetår bär telestyrelsen

räknat med en rambegränsad medelsförbrukning av 329,2 mkr. samt en

förbrukning utanför ramen med 37,9 mkr., i vilket sistnämnda belopp inräknats

5,6 mkr. till anläggningen i Farsta för teletekniskt utvecklingsarbete

m. in. I det av departementschefen förordade rambeloppet, som uppgår

till 325 mkr., ingår även medlen för nämnda anläggning. Departementschefens

förslag innebär i förhållande till innevarande budgetår en ökning med

ca 40 mkr., fördelad på respektive anslag med 5,8 mkr. till Inköp och byggande

av fastigheter, 29,2 mkr. till Telefon- och telegrafanläggningar, 1,3

mkr. till Radioanläggningar för kommersiell trafik, 3,5 mkr. till Försvarsberedskap

och 0,2 mkr. till Dispositionsanslag. Vid sidan av ramen kommer

en anslagsförbrukning om sammanlagt 31,5 mkr. till radioanläggningar

för luftfarten samt för ljudradio- och televisionsanläggningar.

Investeringsplanerna innefattar bl. a. nya telefonstationsbyggnader i

Drevviksstrand, Annedal i Göteborg, Strömstad, Strömsund och Västerås

samt tillbyggnader till fem äldre stationshus. Vidare fortsätles utbyggnaden

av fjärrförbindelsenätet med påbörjande bl. a. av koaxialkabeln från Skellefteå

över Lycksele till Storuman med avgrening till Arvidsjaur.

I vad avser ljudradioverksamheten anser departementschefen de av telestyrelsen

föreslagna investeringarna om 7 mkr. kunna begränsas till 6,8

mkr. Genom den sålunda förordade medelsomslutningen möjliggöres färdigställande

under nästa budgetår av FM-stationer med full räckvidd i Arvidsjaur,

Borlänge, Gävle, Lycksele, Skövde och Tåsjö. För investeringar

i radiohuset i Stockholm beräknas ett belopp om 12 mkr. Sveriges Radios

och televerkets driftkostnader slutligen upptages med 54,5 respektive 20,0

mkr. Departementschefen erinrar i anslutning härtill om att den för innevarande

budgetår beräknade sändningstiden om 7 800 timmar efter framställning

av Sveriges Radio väsentligt utökats med lättare program — den

s. k. melodiradion — för att allmänheten skulle erbjudas ett alternativ till

vissa från ett fartyg i Stockholms skärgård utgående illegala sändningar.

Underskottet, eller skillnaden mellan de beräknade totala utgifterna (6,8 +

12,0 -j- 54,5 -j- 20,0) 93,3 mkr. och beräknade licensinkomster om 86,7 mkr.,

förutsättes skola bestridas av hos televerket balanserade överskottsmedel,

vilka härigenom beräknas nedgå till 22,3 mkr.

För televisionsverksamhetens del föreslås ett investeringsanslag om 22

mkr. för färdigställande under budgetåret av televisionssändare med full

räckvidd i Arvidsjaur, Borlänge, Gävle, Lycksele, Skövde och Tåsjö. Härjämte

kan reservutrustningar installeras på ett tjugotal platser samt förberedelsearbeten

utföras för utbyggnad av 15 nya televisionsstationer. Slutligen

avses en ny permanent radiolänklinje på sträckan Emmaboda—Hörby

—Malmö påbörjas. Vid slutet av nästa budgetår beräknas därmed 48 TVstationer

vara i drift, varav 39 med full räckvidd. Stationerna kommer att

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

13

täcka områden med en sammanlagd befolkning av 7,2 miljoner eller ca 94 %

av landets invånare. För det tidigare beslutade televisionshuset beräknas

i avbidan på särskild proposition i ämnet ett preliminärt belopp av 10 mkr.

I samband med nämnda proposition avser departementschefen även upptaga

frågan om medelsbehovet för Sveriges Radios och televerkets driftutgifter

för televisionen.

Utskottet, som redan under punkten 1 i det föregående förklarat sig godtaga

den av departementschefen förordade medelsförbrukningen för kommunikationsverkens

investeringar under nästa budgetår, finner det för sin

del tillfredsställande att en ytterligare höjning av medelstilldelningen för

televerkets del nu befunnits kunna ske. Den därvid föreslagna fördelningen

på de skilda anslagsgrupperna har ej givit utskottet anledning till erinran

liksom ej heller vad departementschefen i nu förevarande sammanhang

anfört och förordat beträffande ljudradiorörelsens omfattning och inriktning

samt investeringarna för televisionsverksamheten. Till frågorna om

driftkostnaderna in. m. för nämnda verksamhet samt anvisande av anslag

till televisionshuset återkommer utskottet framdeles.

Vidkommande vissa motionsledes väckta frågor får utskottet anföra följande.

I motionen II: 604 har hemställts, att riksdagen måtte besluta att inträdesavgiften

för telefon för ensamboende åldringar, invalider och kroniskt

sjuka skall utgöra 50 procent av den ordinarie inträdesavgiften. Utskottet

vill i anledning därav erinra om att en motion av liknande innebörd

väcktes vid 1956 års riksdag. I sitt till allmänna beredningsutskottet

avgivna yttrande däröver framhöll telestyrelsen, att det enligt dess uppfattning

inte kunde anses rimligt att televerket såsom ett affärsdrivande

verk skulle åläggas lämna socialhjälp genom att sätta ned allmänt gällande

avgifter för vissa speciella abonnentkategorier. Med hänsyn till de vittgående

konsekvenser ett avsteg i förevarande avseende från generellt gällande

villkor skulle medföra, hade styrelsen ej heller ansett sig kunna bifalla

inkomna framställningar om dylik nedsättning. Styrelsen hade i stället

hänvisat sökandena till sådana myndigheter som i motsats till televerket

hade medel för social verksamhet och organ för behovsprövning till sitt förfogande.

Beredningsutskottet förklarade sig i sitt utlåtande (nr 5) i allt

väsentligt dela de betänkligheter som bl. a. telestyrelsen anfört och avstyrkte

bifall till motionen, vilken sedermera avslogs av riksdagen.

Av samma skäl som då anfördes anser sig utskottet i nu förevarande

fall — även om den aktuella motionens syfte i och för sig framstår som

‘"''rtansvärt — böra avstyrka bifall till motionen. Utskottet vill därjäm°rinra

om de olägenheter och det merarbete ur administrativa

''c''d] till motionen skulle medföra.

'''' II: 270 samt II: 35 har framförts vissa synpunkn

för ljudradion respektive vidtagande av åtgärn

aviserad höjning av nämnda avgift. Frågan om

a för ljudradions framtida programverksamhet och

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

finansiering m. m. utredes emellertid f. n. av särskilt tillkallade sakkunniga,

den s. k. 1960 års radioutredning. Med beaktande bl. a. härav och med

hänsyn jämväl till innehållet i de direktiv som meddelats utredningen har

utskottet vid sin prövning av motionerna icke funnit sig böra biträda desamma.

Ej heller har utskottet funnit det motiverat att — på sätt i motionen

II: 181 påyrkats — från riksdagens sida begära sådan komplettering och

ändring av direktiven för 1960 års radioutredning att dennas uppdrag kommer

att innefatta även frågan om en avveckling av systemet med radiooch

TV-licenser. Utskottet avstyrker därför bifall jämväl till denna motion.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må för budgetåret 1962/63 under televerkets

fond anvisa följande investeringsanslag, nämligen

1. Inköp och byggande av fastigheter...... 19 500 000 kr.

2. Telefon- och telegrafanläggningar ...... 283 000 000 »

3. Ljudradioanläggningar ................ 6 800 000 »

4. Televisionsradioanläggningar .......... 22 000 000 »

5. Radioanläggningar för kommersiell

trafik ............................... 3 300 000 »

6. Radioanläggningar för luftfarten...... 2 700 000 »

7. Försvarsberedskap vid televerket....... 7 300 000 s>

8. Televerkets dispositionsanslag ........ 8 000 000 »

II. att motionen II: 604 icke må av riksdagen bifallas;

III. att motionerna 1:220 och 11:270 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd;

IV. att motionen 11:35 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd;

V. att motionen II: 181 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Statens järnvägar

4:o) Statens järnvägars anslagsbehov. Kungl. Maj:t har (punkt 70, s. 201

—223) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1962/63 under statens järnvägars

fond anvisa i statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag å tillhopa

305 700 000 kr.

I skrivelse den 12 september 1961 har järnvägsstyrelsen framlagt sina

anslagsäskanden för nästa budgetår.

För en närmare redogörelse för anslagsskrivelsens innehåll torde få hänvisas

till propositionen (s. 201—221).

Yttrande av arbetsmarknadsstyrelsen har i propositionen redovisats under

postverkets fond (s. 164 och 165).

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

15

Departementschefen erinrar inledningsvis om den investeringsram om

315 mkr. för statens järnvägars fond under nästa budgetår, som förordats

vid anmälan av investeringsplanen för kommunikationsverken. Investeringarnas

beräknade fördelning på olika anslag vid denna utgiftsram framgår

av en i propositionen (s. 221) intagen tablå.

Förslaget innebär i förhållande till innevarande budgetår att anslaget

Rullande materiel och sjöfartsmateriel minskar med ca 16 mkr. Vidare upptages

smärre minskningar på bl. a. anslagen Bana och byggnader och Elektriska

anläggningar, ökningar redovisas däremot på anslagen Nybyggnad

och ombyggnad av järnvägslinjer och Biltrafik.

Av den förordade medelsförbrukningen avser en icke obetydlig del den pågående

upprustningen av malmbanan samt den nya järnvägen till Svappavaara,

som beslöts vid föregående års riksdag. Bland de olika projekten i järnvägsstyrelsens

investeringsplaner nämnes utbyggnad av fjärrblockeringssystern

på bl. a. linjerna Göteborg—Halmstad och Luleå—Gällivare samt

dubbelspårsarbeten på bl. a. sträckan Katrineholm—Åby och fortsatta sådana

arbeten på norra stambanan. I fråga om större husbyggnader upptager

planen bl. a. ett nytt godsmagasin i Halmstad och en tillbyggnad till

godsmagasinet i Norrköping. I sammanhanget framhåller departementschefen

att godsmagasinen i Göteborg och Gävle, vilka upptagits i tidigare års investeringsplaner

men ännu ej påbörjats, nu redovisas i väsentligt annat

utförande än då de ursprungligen anmäldes. Kostnaderna för dessa anläggningar

anges nu av järnvägsstyrelsen till 25 respektive 5,5 mkr. I fråga om

rullande materiel räknar järnvägsstyrelsen med nybeställningar av bl. a.

ellok för malmtransporter, ytterligare ett antal s. k. paprikatåg, en ny typ

av kafévagnar samt olika slag av specialvagnar för godstransporter.

Departementschefen har ej i princip något att erinra mot styrelsens investeringsplan,

ehuru förslaget till medelsförbrukningsram innebär att vissa

arbeten och anskaffningar torde få senareläggas.

Beträffande försvarsberedskapsanslaget anmäler departementschefen, att

i den beräknade medelsförbrukningen ingår medel för påbörjande av ombyggnad

till normalspår av en viss smalspårig järnvägslinje. Ifrågavarande

ombyggnad, som totalt torde kosta 2 mkr., är helt motiverad av försvarsberedskapsskäl.

Järnvägsstyrelsen har föreslagit ett särskilt anslag för nyteckning av aktier

i det europeiska bolaget för finansiering av järnvägsmateriel EUROFIMA.

Departementschefen tillstyrker i princip styrelsens förslag. Enligt

hans mening bör dock, i likhet med vad som skedde vid den ursprungliga

aktieteckningen i bolaget, erforderliga medel bestridas från dispositionsanslaget

och således ingå i de ramreglerade investeringarna.

De anslag som blir erforderliga under budgetåret 1962/63 har, under hänsynstagande

bl. a. till de förutsatta behållningarna vid ingången av budgetåret,

beräknats till sammanlagt 305,7 mkr.

Utskottet. Järnvägsstyrelsen bar för nästa budgetår — med utgångspunkt

från eu inom styrelsen utarbetad plan för järnvägsinvesteringarna under

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

den närmaste tjugoårsperioden — räknat med en medelsförbrukning om

348 mkr. i vad avser de ramreglerade investeringarna. Departementschefen,

som i och för sig finner det värdefullt att undersökningar rörande investeringsbehovet

under en längre tidsperiod verkställts, framhåller dock i anslutning

härtill att ställning nu kan tagas endast till medelsförbrukningen

under nästkommande budgetår. Denna anses böra begränsas till ett belopp

av 315 mkr., innebärande en minskning i förhållande till innevarande budgetår

med 11 mkr.

Medelsförbrukningen till Bana och byggnader, Elektriska anläggningar,

Rullande materiel och sjöfartsmateriel samt Övriga anslag minskas därvid

med respektive 2,1, 2,0, 15,8 och 1,8 mkr., medan anslagen till Nybyggnad

och ombyggnad av järnvägslinjer och Biltrafik ökas med respektive 7,4 och

3,3 mkr. De med anslagen avsedda investeringarna syftar i främsta rummet

till utbyggnad av de trafikstarka huvudlinjerna och anordningarna på de

större stationerna och bangårdarna samt modernisering av den rullande materielen.

Bland de särskilda investeringsobjekten ingår fortsatt upprustning

av malmbanan och utbyggnad av järnvägen till Svappavaara, utbyggnad av

fjärrblockeringssystem på vissa linjer, dubbelspårsarbeten på bl. a. sträckan

Katrineholm—Åby och på norra stambanan samt godsmagasin i Halmstad

jämte vissa tillbyggnader i Norrköping.

Utskottet har redan under punkten 1 i det föregående förklarat sig godtaga

det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget till investeringsplan för hl. a.

statens järnvägar, vilket förutsätter en sammanlagd anslagsanvisning om

305,7 mkr. I enlighet med departementschefens förslag torde därvid den

av järnvägsstyrelsen föreslagna aktieteckningen i EUROFIMA böra komma

till stånd med anlitande av medel från dispositionsanslaget. Ej heller i övrigt

har utskottet funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

i nu förevarande sammanhang anfört och förordat. Till frågorna om anvisande

av medel till driftbidrag och till täckande av beräknat underskott å

statens järnvägars rörelse under budgetåret 1962/63 återkommer utskottet

vid sin behandling av äskandena under punkterna 59 och 65 under sjätte

huvudtiteln, i samband varmed även vissa motionsledes väckta frågor i ämnet

torde få prövas.

I enlighet med det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1962/63 under statens

järnvägars fond anvisa följande investeringsanslag, nämli
-

gen

1. Bana och byggnader.................. 96 600 000 kr.

2. Nybyggnad och ombyggnad av järnvägslinjer

............................... 16 600 000 »

3. Elektriska anläggningar .............. 33 300 000 »

4. Rullande materiel och sjöfartsmateriel . . 120 800 000 »

5. Biltrafik............................. 19 000 000 »

6. Försvarsberedskap vid statens järnvägar 4 400 000 »

7. Inventarier m. m..................... 9 000 000 »

8. Statens järnvägars dispositionsanslag . . 6 000 000 »

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr i) år 1H62

17

Statens vattenfallsverk

5:o) Statens vattenfallsverks anslagsbehov. Kungl. Maj:t har (punkt 71,

s. 224—256) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1962/63 under statens

vattenfallsverks fond anvisa i statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag

å tillhopa 431 401 000 kr.

I skrivelse den 31 augusti 1961 har vattenfallsstyrelsen hemställt om anslag

till kraftstationer och regleringsföretag för budgetåret 1962/63. Styrelsen

har därjämte i särskilda skrivelser den 15 september 1961 och den 31

augusti 1961 hemställt om anslag för nästa budgetår till distributionsanläggningar

och därmed sammanhängande arbeten vid statens kraftverk resp. om

anslag av finansiell och speciell natur.

Beträffande det närmare innehållet i de omnämnda anslagsskrivelserna får

utskottet hänvisa till propositionen (s. 224—250).

Yttrande av arbetsmarknadsstyrelsen har i propositionen redovisats under

postverkets fond (s. 164 och 165).

I fråga om remissutlåtanden av riksrevisionsverket och delegationen för

atomenergifrågor får utskottet hänvisa till propositionen (s. 250 och 251).

Departementschefen erinrar inledningsvis om att överläggningarna rörande

avvägningen mellan kraft- och naturskyddsintressena i de norrländska

älvdalarna och sjösystemen numera resulterat i en överenskommelse, vilken

överlämnats till Kungl. Maj:t. överenskommelsen mellan berörda parter beräknas

kunna anmälas för riksdagen senare under vårsessionen.

Därefter tar departementschefen upp elkraftutvecklingen och anför alt det

nuvarande programmet för den statliga vattenkraftutbyggnaden grundar sig

på en av centrala driftledningen (CDL) år 1959 utarbetad prognos över förbrukningen

av elektrisk kraft. Enligt denna prognos beräknades elförbrukningen

i hela landet år 1965 till 44 000 MkWh, vilket innebär en årlig ökning

med 2 200 MkWh från år 1959 till år 1965, motsvarande en genomsnittlig

kumulativ ökning med 6,4 % per år. Under våren 1961 gjordes en ny undersökning

rörande utvecklingen av landets elkonsumtion. Prognostiden utsträcktes

därvid till år 1970. Enligt den nya prognosen beräknas elkonsumtionen

öka från drygt 32 000 MkWh år 1960 till omkring 57 000 MkWh år

1970 eller med 5,9 % i genomsnitt per år. Detta motsvarar en belastningsökning

under 1960-talet av i genomsnitt ca 2 500 MkWh per år. Under den första

hälften av 1960-talet beräknas ökningstakten bli 6,4 % per år, medan den

årliga ökningen under decenniets senare hälft enligt prognosen skulle bli

5,4 %.

Eu omprövning har även skett av elbehovet inom vattenfallsverkets distributionsområden

fram till år 1970. Vattenfallsstyrelsen räknar nu med

att ifrågavarande elförbrukning kommer att öka från 14 300 MkWh år 1960

till 22 100 MkWh år 1967 och 26 500 MkWh år 1970 eller med 6,4 % i ge
2

Jlihang till riksdagens protokoll 196*2. 6 saml. Nr 9

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

nomsnitt per år för perioden 1960—1970. Vad beträffar den genomsnittliga

belastningsökningen mätt i kilowattimmar beräknas denna bli 1 050 MkWh

per år fram till år 1965 och 1 380 MkWh per år för tiden därefter fram till

år 1970.

Vattenfallsstyrelsen har under hand lämnat vissa uppgifter om hur elkraftförsörjningen

kan komma att gestalta sig vid exceptionella torrår •—

då vattenkraftproduktionen antagits uppgå till 80 % av normalårsproduktionen

— fram t. o. m. 1967/68 vid den belastningsutveckling, som förutses

i 1961 års prognos, och med de utbyggnader, som styrelsen samt kommuner

och enskilda planerar att genomföra under denna period.

Av dessa uppgifter framgår, att krafttillgången motsvarar efterfrågan under

hela den närmaste sexårsperioden även under exceptionella torrår. Kraftbalansen

inom vattenfallsverkets försäljningsområden visar torrårssäkerhet

med någon marginal fram till budgetåret 1967/68. Departementschefen påpekar

att siffrorna rörande kraftbalansen bygger på vissa schematiska antaganden

och att i verkligheten avvikelser såväl uppåt som nedåt kan komma

att ske för de enskilda åren.

För innevarande budgetår räknar vattenfallsstyrelsen med en investeringsomslutning

av 450 mkr. inberäknat 10 mkr. för påbörjandet av Marvikens

atomkraftstation. Detta skulle innebära en ökning med 10 mkr. av den i 1961

års statsverksproposition angivna investeringsramen, vilken icke innefattade

något belopp för Marvikens kraftstation. I nämnda proposition förutsattes

att vattenfallsstyrelsen skulle äga att under hösten 1961 av driftmedel förskottsvis

utbetala erforderliga belopp för fortsatt konstruktionsarbete.

För genomförandet av det föreslagna kraftutbyggnadsprogrammet, som

utöver tidigare av statsmakterna beslutade kraftstationer innefattar påbörjandet

av Seitevare kraftstation i Lilla Lule älv samt för bestridande av kostnaderna

för regleringsföretag, distributionsanläggningar och vissa finansiella

utgifter föreslår styrelsen för nästa budgetår en medelsförbrukningsram av

448,5 mkr.

Departementschefen förordar att de av CDL och vattenfallsstyrelsen framlagda

beräkningarna över elkonsumtionen inom landet, ehuru något försiktigt

hållna för prognosperiodens senare del, lägges till grund för den nu

aktuella bedömningen av elproduktionens utbyggnad.

Den höga investeringsnivån under senare år för kraftverksbyggandet har

medfört att torrårssäkerhet numera bedömes föreligga inom såväl vattenfallsverkets

distributionsområden som landet i dess helhet. Enligt departementschefens

mening är det ett betydande samhälleligt intresse att programmet

för de statliga kraftstationsbyggnaderna för framtiden inriktas på att

vattenfallsverket kan bibehålla sådan produktionskapacitet, att ransoneringsriskerna

även vid svåra torrår elimineras. Vid dessa strävanden bör därjämte

en riktpunkt vara, att en från ekonomiska och andra synpunkter

lämplig avvägning inom kraftproduktionsapparaten kommer till stånd mellan

de skilda kraftslagen.

Departementschefen erinrar om att han i investeringsplanen för kommunikationsverken

för innevarande budgetår upptagit en investeringsram av

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

19

450 mkr. För att möjliggöra den höjning av ramen på 10 mkr. som detta

innebär hemställes i annat sammanhang om ett anslag å 10 mkr. å tilläggsstat

II till atomenergianläggningar för bestridande av den beräknade medelsförbrukningen

för Marvikens atomkraftstation.

För det kommande budgetåret förordar departementschefen en investeringsram

om 433 mkr. för vattenfallsverket, vilket belopp understiger verkets

förslag med 15,5 mkr. Med hänsyn till de upplysningar departementschefen

under hand inhämtat från vattenfallsstyrelsen, räknar han emellertid

med att, även efter denna reducering, torrårssäkerhet skall föreligga under

de närmaste åren. Departementschefen påpekar att man ej får bortse

från risken att de föreliggande prognoserna för efterfrågan på elenergi kan

komma att visa sig för låga. Styrelsen bör därför med uppmärksamhet följa

utvecklingen och i den mån elkonsumtionen skulle komma att tendera att

överstiga den för utbyggnadsprogrammet under de närmaste åren förutsatta

belastningsökniugen föreslå erforderliga åtgärder för bibehållande av

torrårssäkerheten. Departementschefen understryker i sammanhanget att

projekteringsläget för kraftverksbyggnaderna i och för sig synes medge en

forcering av föreliggande planer. I fråga om atomenergianläggningarna räknas

med en medelsförbrukning som understiger styrelsens förslag med

5 mkr.

Av en i propositionen (s. 254) intagen sammanställning framgår hur medelsförbrukningen

lämpligen bör fördelas vid en sådan ram.

Medelsförbrukningen enligt departementschefens förslag innebär i förhållande

till nu beräknade belopp för innevarande budgetår minskningar med

29 mkr. på kraftverksbyggnaderna, 8 mkr. på atomenergianläggningarna

och 0,5 mkr. på gruppen övriga anslag samt ökningar med 11 mkr. på regleringsföretagen

och 9,5 mkr. på distributionsanläggningarna.

Departementschefen anför i fortsättningen.

Vid bifall till mitt förslag bör vattenfallsstyrelsen för nästa budgetår erhålla

bemyndigande att påbörja arbetena med Seitevare kraftstation i Lilla

Lule älv. Denna kraftstation ingår bland de objekt, vilka enligt den tidigare

nämnda överenskommelsen mellan kraftproducenterna och företrädarna för

naturskyddsintressena förutsatts bli utbyggda.

I fråga om atomenergianläggningarna beräknar styrelsen medelsförbrukningen

för vattenfallsverkets del i Ågesta kraftvärmeverk till 10 mkr. under

budgetåret 1962/63. .lag har ej något att erinra mot denna beräkning. Beslut

om uppförande av Marvikens kraftstation bör, såsom atomdelegationen föreslagit,

nu fattas. För nästa budgetår räknar jag med en medelsförbrukning

av 15 mkr. för fortsatta projekterings- och förberedelsearbeten. I enlighet

med det sagda förordar jag, att anslaget till atomenergianläggningar för

nästa budgetår uppföres med 25 mkr. Jag vill bär framhålla att statsrådet

och chefen för handelsdepartementet i annat sammanhang denna dag (bil.

12 i statsverkspropositionen) kommer att närmare redogöra för de frågor,

som rör atomenergiprogrammet.

Vad angår vattenfallsstyrelsens förslag i fråga om regleringsföretag är jag

för närvarande icke beredd tillstyrka en damm över Luleälven vid Boden

med hänsyn till att tillräcklig klarhet ej föreligger rörande omfattningen

av projektet.

Vid sidan av de rainreglerade investeringarna har styrelsen för nästa

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

budgetår föreslagit en medelsförbrukning av 6,5 mkr. för fortsatta arbeten

på förvaltningsbyggnaden i Råcksta. Jag har ej något att erinra häremot

och föreslår, att det av styrelsen äskade anslaget 6,5 mkr. upptages för ändamålet.

I fråga om beräkningen av anslagen förordar jag, att i princip de belopp

anvisas, som fordras för att jämte beräknad behållning vid nästa budgetårs

ingång täcka medelsförbrukningen under varje anslagsrubrik. Under dispositionsanslaget

föreslår jag, att 10 mkr. anvisas. Den totala anslagssumman

för nästa budgetår kommer därvid att utgöra 431,4 mkr. Styrelsens förslag

om sammanslagning av anslagen Kraftverksbyggnader m. m. och Regleringsföretag

är jag ej beredd att tillstyrka.

I överensstämmelse med vad atomdelegationen förordat tillstyrker jag,

att det för nästa budgetår erforderliga anslagstillskottet för Marvikens kraftstation

om 15 mkr. omedelbart avskrives genom medel från driftbudgeten.

I anslaget till distributionsanläggningar har styrelsen inräknat en kostnad

av 5 mkr. för inköp och upprustning av distributionsnät i Norrbottens

och Västerbottens läns skogs- och fjällbygder. Vattenfallsstyrelsen har föreslagit,

att av beloppet 4 mkr. skall avskrivas omedelbart. De hittills anvisade

avskrivningsanslagen uppgår till sammanlagt 26,5 mkr. Med hänsyn till

mitt uttalande i förra årets statsverksproposition att initialavskrivningarna

syntes kunna begränsas till totalt högst 30 mkr., förordar jag afl det av

vattenfallsstyrelsen äskade avskrivningsanslaget för nästa budgetår upplages

till 3,5 mkr. för ändamålet i fråga.

Utskottet. Såsom framgår av den lämnade redogörelsen beräknas enligt

den av centrala driftledningen (CDLj under år 1961 uppgjorda prognosen

över konsumtionen av elektrisk kraft elförbrukningen i hela landet öka

från drygt 32 000 MkWh år 1960 till 57 000 MkWh år 1970. Detta motsvarar

en belastningsökning under 1960-talet av i genomsnitt 2 500 MkWh

per år. För vattenfallsverkets distributionsområden räknas med en ökning

av elförbrukningen från 14 300 MkWh år 1960 till 26 500 MkWh år 1970.

Den genomsnittliga årliga belastningsökningen beräknas bli 1 050 MkWh

fram till år 1965 och 1 380 MkWh för tiden därefter fram till år 1970. Departementschefen

förordar att de framlagda beräkningarna över elkonsumtionen

lägges till grund för den nu aktuella bedömningen av elproduktionens

utbyggnad. Han påpekar emellertid att vissa risker föreligger för att

prognoserna kan komma att visa sig för låga och understryker att vattenfallsstyrelsen

bör uppmärksamt följa utvecklingen och vid behov föreslå

erforderliga åtgärder för bibehållande av torrårssäkerheten.

Den av Kungl. Maj:t för nästa budgetår förordade medelsförbrukningen

om 433 mkr. innebär i förhållande till vattenfallsstyrelsens beräkningar en

minskning med 15,5 mkr. Även med en sådan reducering räknar emellertid

departementschefen med att torrårssäkerhet skall föreligga under de närmaste

åren. Departementschefens förslag innebär bl. a. att vattenfallsverket

under nästa budgetår kan påbörja Seitevare kraftstation i Lilla Lule älv.

I fråga om atomenergiprogrammet föreslås att beslut nu fattas om uppförande

av Marvikens kraftstation. Vid sidan av investeringsramen tillstyrker

departementschefen ett anslag av 6,5 mkr. för fortsatta arbeten på förvaltningsbyggnaden

i Råcksta.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

21

Utskottet, som konstaterar att den tidigare eftersträvade torrårssäkerheten

numera för landet i dess helhet kan anses uppnådd, vill i likhet med departementschefen

understryka att vattenfallsverkets investeringsprogram

för kommande år bör inriktas på att bevara den sålunda uppnådda kraftbalansen

inom verkets distributionsområden. Det synes också från skilda

synpunkter vara angeläget att på sätt i statsverkspropositionen föreslagits,

ett fullföljande sker av pågående och planerade atomkraftutbyggnader. Utskottet,

som redan under punkten 1 i det föregående förklarat sig kunna

godtaga den av Kungl. Maj:t för nästa budgetår för verkets del föreslagna

investeringsramen om 433 mkr. tillstyrker jämväl den förordade medelsanvisningen

om 6,5 mkr. för förvaltningsbyggnaden i Råcksta.

Vad departementschefen i förevarande sammanhang i övrigt anfört och

förordat har ej heller givit utskottet anledning till särskilt uttalande. Utskottet

får därför hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1962/63 under statens

vattenfallsverks fond anvisa följande investeringsanslag,

nämligen

1. Kraftverksbyggnader m. m............. 233 000 000 kr.

2. Atomenergianläggningar .............. 25 000 000 »

3. Regleringsföretag .................... 39 000 000 »

4. Distributionsanläggningar och därmed

sammanhängande arbeten vid statens

kraftverk ........................... 116100 000 »

5. Inköp av vattenfall och fastigheter..... 1 000 »

6. Förvärv av enskilda företag för elektrisk

distributionsverksamhet .............. 1 800 000 >

7. Förvaltninqsbyqqnad för vattenfallsstyrelsen

............................... 6 500 000 >

8. Statens vattenfallsverks dispositionsan
slag.

................................ 10 000 000 »

Luftfartsfonden

6:o) Luftfartens markorganisation. Kungl. Maj:t har (punkt 72, s. 257—

271) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1962/63 under luftfartsfonden

anvisa i statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag å tillhopa

17 901 000 kr.

I skrivelse den 25 augusti 1961 har luf tf artsstyrelsen framlagt sina äskanden

om investeringsanslag för nästa budgetår.

Den för innevarande budgetår fastställda investeringsramen utgör för

luftfartsfonden samt det under televerkets fond upptagna anslaget till Radioanläggningar

för luftfarten (7,0 -f~ 3,0) 10,0 mkr. Vid sidan av de ramreglerade

investeringarna har anvisats 4 mkr. för utbyggnad av storflyg
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

platsen Stockholm-Arlanda. För budgetåret 1962/63 föreslår styrelsen arbeten

för sammanlagt 13,8 mkr., vartill kommer 3,3 mkr. för radioanläggningar

för luftfarten, eller tillhopa 17,1 mkr. För storflygplatsen äskas ett anslag

om 9 mkr.

I propositionen visas därefter i detalj fördelningen på olika projekt av

den för nästa budgetår av luftfarlsstyrelsen föreslagna medelsramen (s.

258—265) samt lämnas en redovisning av kostnaderna för storflygplatsen

(s. 265 och 266).

Arbetsmarknadsstyrelsen har avgivit det utlåtande som i propositionen

redovisats under postverkets fond (s. 164 och 165).

Departementschefen erinrar inledningsvis om att han vid redovisningen

av investeringsplanen för kommunikationsverken ansett sig kunna förorda

en investeringsram av 6,0 mkr. för luftfartsfonden. Hela beloppet bör hänföras

till flygplatsanslaget. Vidare tillstyrkes —- vid sidan av de ramreglerade

anslagen — ett anslag av 9 mkr. till utbyggande av storflygplatsen.

Därefter anför departementschefen.

Liksom för innevarande budgetår bör luftfartsstyrelsen under nästa budgetår

med anlitande av anslagen inom luftfartsverkets investeringsram

samt anslaget till radioanläggningar för luftfarten under televerkets fond

få avväga behoven av investeringar i olika slag av luftfartsanläggningar.

Härvid förutsättes att investeringarna totalt icke överstiger luftfartsverkets

ram, utökad med ett belopp motsvarande anslaget till radioanläggningar för

luftfarten, som jag för nästa budgetår föreslagit skola uppföras med 2,7

mkr. Erforderliga anslagsförstärkningar i anledning av denna rörelsefrihet

torde få ske genom anlitande av dispositionsanslagen under berörda fonder.

I fråga om innevarande års investeringar har vissa förskjutningar i medelsförbrukningen

inträffat i förhållande till den investeringsplan, som

luftfartsstyrelsen framlagt i höstens petita. För Sundsvall/Härnösands flygplats

räknade styrelsen, på grund av svårigheterna att lösa vissa markfrågor,

med att kunna utföra endast en mindre del av arbetena på den tidigare beslutade

banförlängningen och kompletteringen med högintensitetsljus. Genom

en uppgörelse mellan staten och olika lokala intressenter beräknas numera

ifrågavarande arbeten i stort sett kunna genomföras under innevarande

budgetår. Enligt den träffade överenskommelsen skall staten svara för

hälften av de beräknade kostnaderna eller ungefär 0,5 mkr. Av detta belopp

beräknas 0,4 mkr. falla på innevarande budgetår. För nästa budgetår skulle

sedan återstå 0,1 mkr. mot i petita uppskattade omkring 450 000 kr. Enligt

vad styrelsen under hand uppgivit får omläggningen av arbetsprogrammet

för Sundsvall/Härnösands flygplats den konsekvensen, att medelsförbrukningen

för den beslutade nya taxibanan på Bulltofta flygplats beräknas

nedgå från i styrelsens arbetsprogram beräknade 0,7 mkr. till 0,3 mkr. under

innevarande budgetår. Med anledning härav bör medelsförbrukningen

för ändamålet under nästa budgetår uppräknas från av styrelsen upptagna

2,4 mkr. till 2,8 mkr. Någon nämnvärd försening av tidpunkten för taxibanans

färdigställande torde ej uppstå till följd av denna omdisponering.

Bland övriga projekt som luftfartsstyrelsen upptagit i arbetsprogrammet

för nästa budgetår må först nämnas påbörjande av en utbyggnad av bansystemet

på Torslanda flygplats samt nya flygplatser vid Karlstad, Växjö

och Borås.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

23

I fråga om utbyggnaden av Torslanda flygplats har styrelsen emellertid

ej hunnit föra fram utredningen i ärendet till ett sådant stadium, att slutgiltigt

avgörande kunnat träffas och förhandlingar upptas med Göteborgs

stad rörande fördelningen av kostnaderna för utbyggnaden. Beträffande

Karlstads flygplatsfråga pågår kompletterande undersökningar i syfte att

finna en från såväl kostnads- som trafiksynpunkt acceptabel, alternativ lösning.

Därest efter slutförda utredningar godtagbara uppgörelser kan träffas

med berörda lokala intressenter rörande kostnadsfördelning in. in., har

jag för avsikt att föreslå Kungl. Maj:t att framlägga förslag rörande dessa

flygplatser senare under årets riksdag. I samband därmed torde frågan om

storleken av rambeloppet för luftfartsfondens investeringar få upptagas till

förnyad prövning.

Till förslaget om ny flygplats vid Växjö är jag ej beredd att ta ställning

på grundval av föreliggande material. Bl. a. har jag ansett det nödvändigt

att ingående klarlägga passagerarunderlaget samt flygplatsens ekonomi på

längre sikt. Beträffande frågan om en statlig flygplats vid Borås synes det

uppenbart att de med ett sådant projekt förenade anläggnings- och driftkostnaderna

ej står i rimligt förhållande till det relativt begränsade transportbehov

en sådan flygplats skulle tillgodose. Jag kan därför under dessa

förhållanden ej tillstyrka styrelsens förslag om utbyggnad av ett statligt

flygfält vid Borås.

Vad gäller övriga projekt under flygplatsanslaget bör kostnaderna för

omändring av stationsbyggnaden på Bromma flygplats enligt min mening

kunna begränsas i förhållande till luftfartsstyrelsens förslag. Innan arbetena

påbörjas torde luftfartsstyrelsen underställa frågan om deras omfattning

Kungl. Maj:ts prövning. I förevarande sammanhang beräknar jag 0,2

mkr. för ändamålet. Några medel för en transformatorstation på samma

flygplats anser jag ej böra upptagas för nästa budgetår. För ombyggnaden

av den befintliga stationsbyggnaden på Torslanda flygplats beräknar jag

0,4 mkr. Projekteringsmedel för en ny stationsbyggnad på sistnämnda

flygplats har jag inte ansett mig kunna tillstyrka i delta sammanhang. Enligt

min mening bör, i likhet med vad som numera i regel gäller för statliga

byggnader, lokalprogram i första hand utarbetas och underställas Kungl.

Maj:t, varvid bl. a. behovet av byggnaden torde få närmare motiveras och

prövas. Om fortsatt projektering därvid befinnes böra ske, torde Kungl.

Maj :t få ställa projekteringsmedel till luftfartsstyrelsens disposition. Först

sedan projekteringen slutförts så att en någorlunda säker kostnadsberäkning

föreligger och uppgörelse träffats med vederbörande lokala intressenter om

kostnadsfördelningen, synes investeringsmedel böra äskas.

De investeringar jag i det föregående tillstyrkt medför ett medelsbehov

för budgetåret 1962/63 av sammanlagt omkring 3,5 mkr. Investeringsprogrammet

i övrigt under anslaget till flygplatser in. in. upptager arbeten under

nästa budgetår om tillhopa ca 3,9 mkr., varav eu stor del hänför sig

till ospecificerade diverseposter. Medelsförbrukningen för ändamålen torde

enligt min mening kunna begränsas till 2,5 mkr.

Beträffande Arlanda flygplats beräknades i förra årets statsverksproposition

kostnaderna — exklusive permanent stationsbyggnad, stationsområde

och tullgodsbyggnad — till 135 mkr. I detta belopp var då bl. a. inräknat 5

mkr. för en temporär stationsbyggnad. Något förslag i fråga om den permanenta

stationsbyggnaden med tillhörande stationsområde framlades inte,

utan ställningstagandet härvidlag ansågs böra anslå. Inte heller i fråga om

tullgodsbyggnaden ansågs något beslut böra fattas vid 1961 års riksdag.

Vid beräkningarna i 1961 års statsvcrksproposition av kostnaderna för de

temporära anordningarna på Arlanda förutsattes att provisoriska godsloka
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

ler kunde anordnas i utrymmen som SAS skulle upplåta. Sedermera bär

det visat sig att flygföretaget ej kunnat tillhandahålla ifrågavarande lokaler

varför luftfartsverket självt måste iordningställa sådana.

Med hänsyn härtill och till önskvärdheten alt från bl. a. kostnadsbesparingssynpunkt

så långt möjligt uppskjuta uppförandet av eu permanent stationsbyggnad

har kraven på de temporära anordningarnas kapacitet och

standard ansetts böra höjas i viss utsträckning. Genom beslut (ten 19 maj

1961 bär Kungl. Maj :t medgivit, att de temporära anordningarna får utföras

för en kostnad av högst 5,7 mkr., vilket är 0,7 mkr. mer än som angavs

i 1961 års statsverksproposition. Totalkostnaden om 135 mkr. påverkas

emellertid ej av denna kostnadsuppräkning.

Med den utformning den temporära stationsbyggnaden givits bör den vid

nuvarande uppskattningar av trafikutvecklingen bli tillräcklig för att ombesörja

utrikestrafiken å Arlanda fram emot år 1970. Härigenom får man

möjlighet att vid planeringen och projekteringen av den permanenta stationsbyggnaden

tillgodogöra sig några års praktiska erfarenheter av trafiken

på Arlanda och de krav, som man på grundval härav bör ställa på en

modern stationsbyggnads funktioner i olikri avseenden.

Såsom även anmäldes i 1961 års statsverksproposition är avsikten alt utlysa

en arkitekttävling om stationsbyggnaden. Innan verksamheten inom SAS

etter pågående rationaliseringsarbete stabiliserats, kan flygföretagets framtida

behov av utrymmen på Arlanda ej närmare preciseras i ett lokalprogram

för en sådan tävling. Någon bestämd tidpunkt för utlysandet av tävlingen

kan därför ej anges för närvarande.

Uppförande av en permanent stationsbyggnad på Arlanda bör således anstå

tills vidare. Tidpunkten för förslag till riksdagen blir avhängig bl. a. av

hur trafiken utvecklas. Tidsförskjutningen innebär emellertid att byggnaden

i fråga bör dimensioneras för en större trafik än som tidigare avsetts.

Även om i avsaknad av ett aktuellt lokalprogram en kostnadsuppskattning

för byggnaden ej kan göras i dagens läge, är det dock realistiskt att utgå

ifrån att anläggningskostnaderna — vilket även påpekades i 1961 års statsverksproposition

— blir betydligt större än det i tidigare kostnadsuppskattning

upptagna beloppet 20 mkr. En kostnadsuppskattning som gjorts våren

1961 tydde på mer än en fördubbling av detta belopp. Avsikten är dock att

genom en ingående prövning av projektet sänka kostnaderna så långt detta

över huvud är möjligt med hänsyn till kraven på en rationell utformning av

kyb''Sna<iens funktioner. Innan de egentliga projekteringsarbetena påbörjas

kommer lokalprogrammet att prövas av Kungl. Maj:t. Något förslag om investeringsmedel

för ändamålet torde inte framläggas för riksdagen förrän

projekteringen framförts till sådant stadium, att en tillförlitlig kostnadsberäkning

föreligger.

För nästa budgetår tillstyrker jag i enlighet med styrelsens förslag under

anslaget till utbyggnad av storflygplats en medelsförbrukning av 11 mkr. och

ett däremot svarande anslag av 9 mkr.

Under luftfartsverkets dispositionsanslag upptager jag ett belopp av 3

mkr. för att — därest flygplatsfrågorna för Göteborg och Karlstad skulle

aktualiseras senare under riksdagen — möjliggöra en höjning av luftfartsverkets

ram utan att ytterligare anslagsmedel behöver anvisas av riksdagen.

Med ledning av den uppskattade medelsförbrukningen under nästa budgetår

och de förutsatta, till budgetåret ingående behållningarna har de anslag

beräknats, som angivits i de till anslagsrubrikerna fogade tabellerna och som

uppgår till 17,9 mkr. Anslaget till försvarsberedskap har därvid uppförts

med ett formellt belopp.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

25

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Torsten

Andersson m. fl. (I: 141) och den andra inom andra kammaren av fru Hörnlund

m. fl. (II: 182), vari hemställes att riksdagen måtte besluta bifalla luftfartsstyrelsens

framställning om ett ytterligare anslag på 500 000 kr. till påbörjande

under budgetåret 1962/63 av projekterat flygfält vid Viared i Borås

samt att för budgetåret 1962/63 under luftfartsfonden anvisa till Flygplatser

m. m. 6 400 000 kr.

Beträffande de skäl som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden

får utskottet hänvisa till motionen II: 182.

Utskottet. De ramreglerade investeringarna inom luftfartsfonden, vilka

av luftfartsstyrelsen förutsatts uppgå till 13,6 mkr., föreslås av departementschefen

upptagas med 6,0 mkr. och helt hänföras till flygplatsanslaget.

Reduceringen innebär att påbörjandet av nya flygplatser i Växjö och Borås

ej kan ske. I fråga om utbyggnad av Torslanda flygplats och flygfältsarbeten

i Karlstad förutsättes -— i den mån uppgörelse kan träffas med berörda lokala

intressenter — att förslag skall kunna framläggas senare under årets

riksdag. Den ramreglerade medelsförbrukningen förutsättes slutligen få ökas

med ett belopp om 2,7 mkr., motsvarande anslaget till radioanläggningar för

luftfarten.

Vid sidan av de ramreglerade anslagen beräknas 9 mkr. till fortsatt utbyggnad

av storflygplatsen. Beträffande stationsbyggnaden avses uppförandet

av en permanent stationsbyggnad böra anstå tills vidare. Tidpunkten

för förslag till riksdagen i frågan blir avhängig bl. a. av hur trafiken utvecklas.

Utskottet, som under punkten 1 i det föregående förklarat sig godta den

av Ivungl. Maj :t för nästa budgetår förordade medelsförbrukningen, får beträffande

de i motionerna I: 141 och II: 182 framställda yrkandena om anslag

till påbörjande av projekterat flygfält vid Viared i Borås anföra följande.

Departementschefen har i fråga om förslaget att anlägga en flygplats vid

Borås framhållit att det synes uppenbart att de med sådant projekt förenade

anläggnings- och driftkostnaderna ej står i rimligt förhållande till det

relativt begränsade transportbehov en sådan flygplats skulle tillgodose. Under

dessa förhållanden har departementschefen ej kunnat tillstyrka förslaget

om utbyggnad av ett statligt flygfält vid Borås.

Motionärerna å sin sida anser det på ett tillfredsställande sätt klarlagt att

behov av ett flygfält föreligger med hänsyn till såväl befolkningsunderlaget

som Borås stads och kringliggande bygds många tätorters industrialisering.

Enligt vad utskottet inhämtat har vid ärendets beredning inom kommunikationsdepartementet

närheten till Göteborg ansetts medföra att trafikunderlaget

för en flygplats vid Borås kan bedömas vara jämförelsevis begränsat.

Med hänsyn härtill och till konkurrenssituationen med marktransportmedlen

har det ansetts föga troligt att Boråsområdet skulle ha ett flygtra
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

fikunderlag som från trafikekonomiska synpunkter skulle kunna motivera

en civil statlig flygplats. Vid bedömningen av förevarande fråga bär hänsyn

även tagits till de väsentligt kortare restiderna än för närvarande till Torslanda

och Jönköpings flygplatser efter färdigställandet under senare hälften

av 1960-talet av respektive motorvägen mellan Borås och Göteborg och omläggningen

av vägen mellan Borås och Jönköping. Slutligen anses de växande

underskotten på luftfartsfonden motivera en sträng återhållsamhet

när det gäller den fortsatta flygfältsutbyggnaden över huvud taget och speciellt

då i sådana fall där man redan på förhand ansett anledning föreligga

att bedöma räntabilitetsutsikterna som mindre tillfredsställande.

Utskottet har för sin del — vid den ingående prövning av frågan som inom

utskottet skett — icke funnit sig kunna bortse från nämnda förhållanden

liksom från den osäkerhet i övrigt som synes vidlåda det nu föreliggande

undersöknings- och utredningsmaterialet. Med beaktande härav har utskottet

icke ansett sig kunna tillstyrka bifall till motionerna i fråga. Pågående

undersökningar i syfte att åstadkomma en förbättring av luftfartsverkets

ekonomi talar även för en viss försiktighet i förevarande fall. Utskottet anser

det dock önskvärt att frågan om anläggande av ett statligt civilt flygfält vid

Borås tas upp till förnyad prövning därest utvecklingen skulle skapa gynnsammare

trafikekonomiska förutsättningar eller förhållanden i övrigt så

skulle motivera.

Vad departementschefen i förevarande sammanhang i övrigt anfört och

förordat har icke givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Utskottet hemställer således,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 141 och II: 182, till Flygplatser

m. m. för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag

å 5 900 000 kr.;

II. att riksdagen må för budgetåret 1962/63 anvisa följan
-

de investeringsanslag, nämligen

1. Försvarsberedskap vid luftfartsverket .... 1 000 kr.

2. Utbyggnad av storflygplats m. m......... 9 000 000 »

3. Luftfartsverkets dispositionsanslag ...... 3 000 000 »

Statens allmänna fastighetsfond

7 :o) Sanering m. m. inom Djurgårdsstaden i Stockholm. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 73, s. 272 och 273), innebärande oförändrad

medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sanering m. m. inom Djurgårdsstaden

i Stockholm för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag

av 200 000 kr.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

27

8:o) Radiohus. Kungl. Maj :t har (punkt 74, s. 273 276) föreslagit riks
dagen

att till Radiohus för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag

av 3 200 000 kr.

Departementschefen har anfört följande.

Radiohusets första etapp, som utgöres av en kontorsbyggnad, har numera

färdigställts, och inflyttning i byggnaden har ägt rum.

Av de i den andra etappen ingående anläggningarna har personalrestaurangen

påbörjats och beräknas kunna tas i drift under första halvåret 1962.

Vad gäller studioblocken anförde jag i propositionen nr 53 till 1961 års

riksdag, att strävandena borde inriktas på att kostnaderna icke skulle överstiga

40 mkr. enligt prisnivån den 1 juli 1960. Sedan projekteringen av

denna byggnadsdel numera slutförts, har kostnaderna beräknats till 41,2

mkr., vilket med hänsyn till inträffade allmänna byggnadskostnadsstegringar

innebär att kostnaden kan hållas inom den fastställda ramen. Byggnadsarbetena

torde komma att påbörjas under någon av de närmaste månaderna.

Även vissa yttre arbeten synes komma att utföras under innevarande budgetår.

Vad slutligen angår televerkets distributionscentral räknar byggnadsstyrelsen

med att arbetena skall kunna påbörjas under budgetåret 1962/63,

vilket är en förutsättning för att denna del av anläggningen skall vara funktionsduglig

samtidigt med studioblocken.

Totalkostnaderna för anläggningen, vilka jag förra året upptog till 6/,7

mkr., har nu — huvudsakligen på grund av den allmänna ökningen av byggnadskostnaderna

sedan förra året — räknats upp till ca 71 mkr. Häri ingår

poster om drygt 3 mkr., som f. n. kunnat endast uppskattningsvis anges.

Under anslaget till radiohus har hittills anvisats 46,4 mkr. Byggnadsstyrelsen

har beräknat medelsförbrukningen för nästa budgetår till 13,7 mkr.

samt med hänsyn till beräknad behållning äskat 4,9 mkr. i nytt anslag.

Dä vissa förseningar i byggnadsarbetena synes sannolika, beräknar jag medelsförbrukningen

till 12 mkr. och föreslår att anslaget uppföres med 3,2

mkr.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag

och hemställer således,

att riksdagen må till Radiohus för budgetåret 1962/63

anvisa ett investeringsanslag av 3 200 000 kr.

9:o) Merkostnader för vissa byggnadsarbeten. Kungl. Maj:t bar (punkt

78, s. 277—280) föreslagit riksdagen att dels till Merkostnader för vissa

byggnadsarbeten för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag av

700 000 kr., dels ock godkänna vissa justeringar av den förteckning som

ligger till grund för användningen av anslaget.

Anslaget är avsett att täcka de merkostnader, vilka på grund av den

allmänna stegringen av byggnadskostnaderna uppstått å vissa, i särskild

förteckning upptagna byggnadsföretag under fastighetsfonden; dessa förelag

hänför sig till social-, kommunikations-, ecklesiastik-, jordbruks-, handelsoch

inrikesdepartementen. Beträffande den närmare motiveringen för anslaget

torde få hänvisas till propositionen 1948: 2 (bil. 14, punkt 8).

Till grund för Kungl. Maj :ts förslag ligger en av byggnadsstyrelsen den

5 december 1961 lämnad redogörelse för ställningen på mcrkostnadsanslaget

per den 30 juni sanuna år.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

Departementschefen har anfört följande.

Jag har intet att erinra mot vad styrelsen föreslagit rörande beräkningen

av merkostnaderna för de byggnadsföretag, som efter de av styrelsen förordade

ändringarna av förteckningen kommer att kvarstå i densamma. I enlighet

härmed torde av den vid innevarande budgetårs utgång förefintliga behållningen

på merkostnadsanslaget 190 000 kr. tillgodoföras det nya investeringsanslaget

till byggnadsarbeten vid statens blind- och dövskolor m. m.

Enligt min mening synes vidare merkostnaderna för utbyggnaden av ämbetshuset

i kvarteret Uppfinnaren ej böra upptas på något särskilt anslag

utan torde få bestridas från merkostnadsanslaget. Det av styrelsen beräknade

erforderliga anslagstillskottet för nästa budgetår bör därför uppräknas

med 175 000 kr. och avrundas till 700 000 kr.

Utskottet har icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och

hemställer således,

att riksdagen må

I. till Merkostnader för vissa byggnadsarbeten för budgetåret

1962/63 anvisa ett investeringsanslag av 700 000 kr.,

II. godkänna de i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för den 3 januari 1962 föreslagna justeringarna

av den förteckning, som ligger till grund för användningen

av ifrågavarande anslag.

Fonden för låneunderstöd

10:o) Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för 1961/62. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 79, s. 281) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Garanti till Aktiebolaget Aerotransport

för 1961/62 för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag

av 7 500 000 kr.

Fonden för förlag till statsverket

11 :o) Förskott till vissa plankostnader m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 80, s. 282 och 283) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Förskott till vissa plankostnader

m. m. för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag

av 200 000 kr.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

29

Diverse kapitalfonder

Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond

12:o) Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond. Kungl. Maj:t har

(punkt 81, s. 284—290) föreslagit riksdagen att under väg- och vattenbyggnadsverkets

förrådsfond för budgetåret 1962/63 anvisa i statsrådsprotokollet

angivna investeringsanslag å tillhopa 44 000 000 kr.

I skrivelse den 24 augusti 1961 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen gjorl

framställning om investeringar i verkets förrådsfond under budgetåret

1962/63.

För budgetåret 1961/62 har fastställts en medelsförbrukningsram om

40,0 mkr. Vid sidan om de ramreglerade investeringarna räknar styrelsen

med en medelsförbrukning av 0,5 mkr. för inköp av grustag m. m.

För budgetåret 1962/63 beräknar styrelsen en medelsförbrukning av 45,1

mkr. i vad avser de ramreglerade investeringarna samt 0,5 mkr. vid sidan

av ramen för anskaffning av grusfyndigheter.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hemställer därjämte om ett beställningsbemyndigande

för leveranser till maskincentralförrådet under budgetåret

1964/65 intill ett belopp av 18 mkr.

För en närmare redogörelse för innehållet i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

anslagsskrivelse får utskottet hänvisa till propositionen (s. 284- 289).

Yttrande av arbetsmarknadsstyrelsen har i propositionen redovisats under

postverkets fond (s. 164 och 165).

Departementschefen erinrar inledningsvis om att han i likhet med väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen för innevarande budgetår räknat med en oförändrad

investeringsram av 40,0 mkr. Vid sidan av investeringsramen har departementschefen

för nämnda budgetår räknat med en medelsförbrukning av

0,5 mkr. för inköp av grustag.

Departementschefen erinrar om att han vid anmälan av investeringsplanen

för kominunikationsverken förordat en investeringsram av 43 mkr. för

nästa budgetår. Detta innebär en ökning i förhållande till innevarande budgetår

med 3 mkr. Hur medelsförbrukningen ungefärligen beräknas komma

att fördela sig på de olika anslagen framgår av en i propositionen (s. 290)

intagen tablå.

Erforderliga anslag har av departementschefen beräknats till sammanlagt

44 mkr. Avslutningsvis förklarar sig departementschefen icke ha någon

erinran mot styrelsens hemställan om ett beställningsbemyndigande om

högst 18 mkr., gällande leveranser till maskincentralförrådet under budgetåret

1964/65.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

Utskottet. De rambegränsade investeringarna under förrådsfonden, vilka

av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för nästa budgetår beräknats till 45,1

mkr., anses av departementschefen böra begränsas till 43,0 mkr. Detta innebär

dock i förhållande till innevarande budgetår en ökning med 3,0 mkr.,

huvudsakligen lagd på anslaget till motorfordon och vägmaskiner. Den totala

medelsförbrukningen föreslås fördelad med 6,5 mkr. till Garage- och

förrådsbyggnader m. m., 33,0 mkr. till Motorfordon och vägmaskiner m. m.„

2,5 mkr. till Flytande materiel och 1,0 mkr. till dispositionsanslaget. Härtill

kommer, utanför ramen, 0,5 mkr. till inköp av grustag m. m.

I enlighet med vad utskottet under punkten 1 ovan anfört tillstyrker utskottet

Kungl. Maj :ts förslag, vilket förutsätter en anslagsanvisning om sammanlagt

44 mkr. Utskottet har ej heller något att erinra mot att väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen bemyndigas ikläda sig betalningsansvar intill ett

belopp om 18 mkr. för leveranser till maskincentralförrådet under budgetåret

1964/65.

Utskottet hemställer följaktligen,

att riksdagen må för budgetåret 1962/63 under väg- och

vattenbyggnadsverkets förrådsfond anvisa följande investeringsanslag,

nämligen

1. Garage- och förrådsbyggnader m. m..... 6 500 000 kr.

2. Motorfordon och vägmaskiner m. m..... 33 000 000 »

3. Flytande materiel .................... 2 500 000 »

4. Väg- och vattenbyggnadsverkets disposi
tionsanslag

.......................... 2 000 000 »

13 :o) Uppskjutna frågor. Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande

beträffande Kungl. Maj:ts under följande punkter framlagda förslag

nämligen

punkten 75: Televisionshus,

punkten 76: Ämbetsbyggnad i kvarteret Murmästaren i Stockholm, samt

punkten 77: Byggnadsarbeten för statens bilinspektion, vilket utskottet

härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 6 mars 1962

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1962

31

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Boman, Einar Persson,

Birger Andersson, Bergman, Ragnar Bergh, Fritz Persson, Per Jacobssin,

fru Wallentheim, herrar Manne Olsson, Sundin, Virgin, Eric Carlsson

och Per-Olof Hanson; samt

från an d r a kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson

i Stockholm, Karlsson i Olofström, Svensson i Stenkyrka, Blidfors, fröken

Elmén, herr Andreasson, fru Lewén-Eliasson, herrar Svensson i Ljungskile,

Lassinantti, Johansson i Norrköping, Gustafsson i Skellefteå, Gustafsson

i Kårby och Källenius.

Reservation

vid punkten 6 (Luftfartens markorganisation) av herr Källenius.

Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

620306

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.