Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1962/63 till journalistutbildning jämte i ämnet väckta motioner.

1962-05-03 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1962:96, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1962/63 till journalistutbildning jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 96 år 1962

1

Nr 96

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag

för budgetåret 1962/63 till journalistutbildning jämte i

ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t (bilaga 10, punkt 220) föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Högre journalistutbildning

för budgetåret 1962/63 beräkna ett förslagsanslag av 460 000 kr.

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 59, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 9 februari 1962,

föreslagit riksdagen

dels att a) godkänna de av departementschefen förordade riktlinjerna för anordnande

av högre journalistutbildning och journalistutbildning för personer med

studentexamen eller motsvarande, b) besluta, att i Stockholm skall den 1 juli

1962 inrättas en statlig läroanstalt för journalistutbildning, benämnd journalistinstitutet

i Stockholm, c) besluta, att i Göteborg skall den 1 juli 1962 inrättas en

statlig läroanstalt för journalistutbildning, benämnd journalistinstitutet i Göteborg;
dels

att beträffande journalistinstitutet i Stockholm a) bemyndiga Kungl.

Maj:t att i överensstämmelse med vad departementschefen anfört fastställa personalförteckning

för institutet, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/

63, b) godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för institutet, att

tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63, c) till Journalistinstitutet i

Stockholm: Avlöningar för budgetåret 1962/63 under åttonde huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av 168 000 kr., d) till Journalistinstitutet i Stockholm:

Omkostnader för budgetåret 1962/63 under åttonde huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 64 000 kr.;

dels ock att beträffande journalistinstitutet i Göteborg a) bemyndiga Kungl.

Maj:t att i överensstämmelse med vad departementschefen anfört fastställa personalförteckning

för institutet, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1962/63, b) godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för institutet,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63, c) till Journalistinstitutet

i Göteborg: Avlöningar för budgetåret 1962/63 under åttonde huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 166 000 kr., d) till Journalistinstitutet i Göteborg:

Omkostnader för budgetåret 1962/63 under åttonde huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 64 000 kr.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1962. 6 samt. Nr 96

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 96 år 196£

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Axel Johannes Andersson m. fl. (I: 612) och den andra inom andra kammaren

av herrar Hamrin i Jönköping och Nyherg (11:743), i vilka hemställts att riksdagen

vid behandlingen av Kungl. Maj:ts proposition nr 59 måtte 1) besluta att

studerande vid de statliga journalistinstitutens båda linjer skall utan åtskillnad

mellan linjerna komma i åtnjutande av samma studiesociala låneförmåner som

de som gäller för studerande vid universiteten, samt 2) i skrivelse till Kungl.

Maj:t hemställa att Kungl. Maj:t vad gäller lönesättningen för lektorstjänsterna

vid instituten beaktar vad som anförts i motionen;

dels ock en inom första kammaren av herr Torsten Andersson väckt motion

(I: 613) vari hemställts att riksdagen vid behandlingen av propositionen nr 59

måtte besluta, att det studiesociala stödet må utgå även för studerande å studentlinjen

vid journalistinstituten enligt det system som gäller för studerande

vid universiteten.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna I: 612 och I: 613.

I propositionen beröres inledningsvis vissa frågor, som sammanhänger med

utvecklingstendenserna på humanisternas arbetsmarknad. Bl. a. förordas viss

försöksverksamhet med tvåårig högre sekreterarutbildning i Lund.

På grundval av förslag av kommittén för nya utbildningsvägar vid de filosofiska

fakulteterna förordas anordnande i statlig regi av dels högre journalistutbildning

— omfattande fyra akademiska betyg, sex månaders praktiktjänstgöring

samt en ettårig institutsutbildning — dels journalistutbildning för personer

med studentexamen som grund. Två statliga journalistinstitut, ett i Stockholm

och ett i Göteborg, föreslås inrättade den 1 juli 1962. Utbildningskapaciteten

bör vid vart och ett av instituten bli ungefär 30 studerande på studentlinje

och 30 på akademikerlinje.

Till driftkostnader för de båda instituten under budgetåret 1962/63 äskas sammanlagt

omkring 460 000 kr.

I det följande skall rörande propositionens innehåll först lämnas en kort redogörelse

för det kommittéförslag, som ligger till grund för propositionen. Därefter

lämnas en redogörelse för departementschefens uttalanden dels beträffande tendenserna

på humanisternas arbetsmarknad och vissa i anslutning därtill redovisade

förslag, dels ock beträffande journalistutbildningen.

I den mån redogörelse för innehållet i propositionen icke lämnas, torde utskottet

få hänvisa till propositionen.

Kommitténs förslag

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 juni 1960 tillkallade chefen

för ecklesiastikdepartementet samma dag sakkunniga för att verkställa närmare

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 96 år 1962

3

utredningar och successivt avgiva förslag angående anordnande av nya former

för utbildning helt eller delvis inom filosofisk fakultet.

Utredningen antog benämningen kommittén för nya utbildning sv äg ar vid de

filosofiska fakulteterna. Som första led i sitt arbete har kommittén den 1 juni

1961 avgivit betänkande angående »Akademisk sekreterarutbildning» (stencilerat).

Som ett andra led i utredningsarbetet har kommittén den 12 juli 1961 avgivit

betänkande angående »Högre journalist- och reklamutbildning» (stencilerat).

Kommittén har i sitt första betänkande, om akademisk sekreterarutbildning,

föreslagit en ny utbildningsväg utformad med hänsyn till främst näringslivets

behov av kvalificerad sekreterarpersonal. Utbildningen skall enligt förslaget

omfatta fyra akademiska betyg, en ettårig fackkurs vid handelsgymnasium samt

minst fyra månaders praktiktjänstgöring. Kommittén har föreslagit, att ifrågavarande

sekreterarutbildning skall ske på två linjer, den ena med språklig, den

andra med samhällsvetenskaplig inriktning. Det har förutsatts, att de akademiska

studierna i bl. a. moderna språk skall ske enligt differentierade studiekurser.

Enligt kommitténs uppfattning är det önskvärt, att akademisk sekreterarutbildning

snarast möjligt kommer till stånd på alla universitetsorter. Till handelsgymnasier

eller motsvarande utbildningsanstalter, där särskild fackkurs för

den akademiska sekreterarutbildningen anordnas, bör enligt kommittén statsbidrag

beviljas enligt samma grunder som godtagits beträffande den vid Uppsala

stads handelsgymnasium anordnade utbildningen.

I sitt andra betänkande avseende högre journalist- och reklamutbildning, har

kommittén framlagt förslag om viss akademisk utbildning av journalister och

reklammän. Kommitténs förslag rörande högre journalistutbildning

innebär bl. a., att det befintliga journalistinstitutet i Stockholm förstatligas

och ställes under överinseende av kanslern för rikets universitet samt att ett

nytt journalistinstitut inrättas i Göteborg. Vid instituten skall utbildning meddelas

på dels studentlinje, dels akademikerlinje, varvid i stort sett samma ettåriga

kursplan skall tillämpas för båda linjerna. Stockholmsinstitutet föreslås få

en utbildningskapacitet av 30 studerande på vardera linjen, medan göteborgsinstitutet

förordas erhålla 15 utbildningsplatser på vardera linjen. Före påbörjande

av institutsutbildningen skall studerande på akademikerlinje ha avlagt fyra

akademiska betyg, varav två i ämnet statskunskap, samt ha fullgjort minst sex

månaders praktiktjänstgöring.

För en utförligare redogörelse av kommitténs förslag rörande journalistutbildningen

samt för de över förslaget avgivna remissutlåtandcna torde utskottet få

hänvisa till s. 17—34 i propositionen.

I fråga om den högre reklamutbildningen har kommittén föreslagit,

att det befintliga institutet för högre reklamutbildning i Stockholm förstatligas

och ställes under universitetskanslerns tillsyn, att ett nytt reklaminstitut

inrättas i Göteborg samt att principbeslut fattas om ett tredje reklaminstitut,

förlagt till Uppsala. Utbildningen vid instituten skall enligt förslaget ske på dels

1* — Bihang till riksdagens protokoll 1062. 6 sand. Nr 96

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 96 år 1962

studentlinje, dels akademikerlinje. Studerandeantalet har för vart och ett av de

tre instituten föreslagits bli 30 på studentlinjen och 30 på akademikerlinjen, dvs.

sammanlagt 180. Enligt kommittén skall i huvudsak samma ettåriga kursplan

gälla för båda institutslinjerna. Studerande på akademikerlinje skall före påbörjande

av institutsutbildningen ha avlagt fyra akademiska betyg, varav två i

ämnet företagsekonomi, samt ha fullgjort minst åtta månaders praktikanttjänstgöring.

Departementschefen

I ett första avsnitt av propositionen berör departementschefen vissa frågor

rörande utvecklingstendenserna på humanisternas arbetsmarknad och framhåller

därvid bl. a. följande.

Då de framlagda kommittéförslagen bör ses i sitt större sammanhang vill jag,

innan jag redovisar mina ställningstaganden, uppehålla mig vid några kvantitativa

drag i utvecklingen på den högre utbildningens område.

Antalet personer i yrkesverksam ålder, som avlagt examen vid universitet eller

högskola, har beräknats stiga från ca 66 000 år 1960 till omkring 105 000 år 1970.

Beräkningen redovisades av 1955 års universitetsutredning i dess sjätte betänkande

(SOU 1959: 45). Trots en så kraftig ökning av totalantalet akademiker

kan man förutse en under hela decenniet fortsatt brist på arbetskraft med högre

utbildning inom åtskilliga sektorer. Bristen kommer att vara kännbarast inom

främst de verksamhetsområden, till vilka personalen rekryteras från utbildningslinjer

med begränsad intagning. På ett område — humanisternas — synes

utvecklingen däremot leda till ett arbetsmarknadsläge, där bristen under senare

hälften av 1960-talet kan komma att ersättas av riklig tillgång på arbetskraft.

Enligt universitetsutredningen borde tillströmningen till humanistisk utbildning

med hänsyn till den framtida balansen på arbetsmarknaden icke fortsätta

att stiga utan tvärtom — även i absoluta tal —- totalt sett minska. Utvecklingen

under de år som följt, sedan utredningen framlade sina riktlinjer och förslag

rörande den högre utbildningen under 1960-talet, har dock inte medfört någon

minskning av tillströmningen till humanistiska studier. Antalet nyinskrivningar

vid de humanistiska fakulteterna har under läsåren 1959/62 överskridit de av utredningen

framräknade talen med omkring 50 %.

Utredningen räknade med att antalet humanister i yrkesverksam ålder skulle

öka från i runt tal 15 000 år 1960 till ca 28 000 år 1970; efter ytterligare fem år

skulle antalet ha nått upp till omkring 38 000. Om de senaste årens inskrivningssiffror

inte är av tillfällig karaktär kan man emotse en i absoluta tal starkt

ökande examination vid de humanistiska fakulteterna. Den av utredningen

angivna nivån för år 1975 skulle under sådana omständigheter komma att vara

uppnådd redan i början av 1970-talet.

Av tillgängligt statistiskt material framgår, att omkring 75 % av de ungdomar

som under 1950-talet genomgått allmänbildande gymnasium fortsatt sina studier

vid universitet eller högskola. Flertalet av de studenter som gått vidare till

högre studier har sökt sig till de fria fakulteterna och närmare hälften har påbörjat

humanistiska studier.

Departementschefen går därefter in på det i propositionen 1960:119 redovisade

handlingsprogrammet för att erhålla en lämplig avvägning av tillströmningen

till olika utbildningsbanor samt vissa åtgärder, som vidtagits i anslutning

till detta program.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 96 år 1962

5

I fortsättningen beröres behovet av humanistiskt utbildad arbetskraft för

lärarbanan, och departementschefen räknar med att antalet ledigblivande ämneslärartjänster

i humanistiska ämneskombinationer kommer att motsvara endast

omkring en tredjedel av antalet under 1960-talet avlagda lägre examina i humanistisk

fakultet. Fram till omkring mitten av perioden väntas lärarbristen i flertalet

humanistiska ämnen bestå. Därefter kan ett tämligen snabbt omslag på

denna del av lärarbanan förmodas inträffa.

I detta sammanhang har departementschefen anfört följande.

Det står sålunda fullt klart, att personer med examen från humanistisk fakultet

i framtiden kommer att få söka sysselsättning utanför lärarbanan i en helt

annan omfattning än för närvarande. Detta synes vara en i och för sig fullt rimlig

utveckling. Den expansion som vårt samhälle nu på en mängd områden

genomgår bör givetvis avspeglas även i en på alla nivåer höjd utbildningsstandard

likaväl som den också kommer till direkt uttryck i form av krav från

arbetsgivarsidan på mer kvalificerade utbildningsmeriter hos de anställda.

Humanistiskt utbildad arbetskraft kan otvivelaktigt göra en betydelsefull insats

inom en rad yrken, där man hittills inte ansett sig ha anledning att utnyttja

personer med akademisk utbildning. Även för det allmänna och för organisationerna

erbjuder sig här ett tillfälle till rekrytering av kvalificerad personal. Jag

hyser därför den uppfattningen, att riklig tillgång på humanister i och för sig

inte behöver betyda humanistöverskott.

Det skulle emellertid vara oriktigt att bagatellisera de omställningssvårigheter

som i detta avseende sannolikt kommer att uppstå på arbetsmarknaden under

en övergångsperiod.

Det är ett primärt samhällsintresse att individen får möjlighet att efter begåvning

och intresse fritt välja sin utbildningsväg. I ett läge då det blir uppenbart,

att man först på mycket lång sikt kommer att kunna uppnå balans på en

viss arbetsmarknadssektor, kan det likväl bli nödvändigt att överväga vissa

reglerande åtgärder. På humanistsektorn kan redan inom de närmaste åren ett

sådant läge uppstå.

Departementschefen kommer därefter in på de föreliggande förslagen om

kombinerad utbildning, förlagd dels till filosofisk fakultet, dels till fackutbildningsanstalt

och framhåller följande.

Fördelarna med en kombinerad utbildning synes betydande, när det gäller

humanisternas möjligheter att hävda sig på arbetsmarknaden. Huvudidén med

de sålunda avsedda kombinationsstudierna erbjuder emellertid vissa generella

problem. Det kan nämligen ifrågasättas, vilken slutlig effekt ett genomförande

av kombinerade utbildningsvägar får på tillströmningen till de humanistiska

fakulteterna. En fackutbildning placerad före den akademiska utbildningen kan

visserligen få till följd, att en viss avgång till yrkesverksamhet sker redan efter

fackkursens slut. En dylik studieordning kan emellertid också tänkas stimulera

till fortsatta universitetsstudier utöver dem som krävs för att den tänkta kombinerade

utbildningen skall kunna avslutas. Om fackutbildningen förlägges efter

de föreskrivna akademiska studierna är det möjligt, att de studerande i valet

mellan att fortsätta till en fullständig akademisk examen och att — efter tentamina

i vissa ämnen — övergå till fackstudier föredrar det förstnämnda alternativet.

För att i någon mån motverka en sådan utveckling torde det krävas, att

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 96 år 1962

universiteten får möjlighet att utfärda avgångsbetyg för fullbordade akademiska

studier inom ramen för en kombinerad utbildning. Det från avlänkningssynpunkt

sannolikt effektivaste alternativet — yrkesinriktad utbildning parallellt med de

teoretiska studierna — torde av praktiska skäl vara svårt att genomföra, om

inte hela utbildningen förlägges till en och samma läroanstalt. I den mån kombinerade

utbildningslinjer enligt kommitténs modell åstadkommes, är det nödvändigt,

att ifrågavarande problem fortlöpande bevakas av berörda myndigheter.

Detta understryker också behovet av ett effektivt system för registrering av de

studerande.

Rörande den treåriga högre sekreterarutbildningen ställer sig departementschefen

skeptisk till värdet av en sådan och är icke beredd att taga slutlig ställning

till kommitténs förslag om en reguljärt organiserad sådan utbildning.

Den försöksverksamhet, som pågår i Uppsala i huvudsaklig överensstämmelse

med vad kommittén föreslagit, bör enligt departementschefens mening fortsätta

åtminstone t. o. m. vårterminen 1964. Ett nytt ställningstagande längre fram

men före nämnda tidpunkt kan bli aktuellt med hänsyn till bl. a. att den första

årskullen med treårig handelsgymnasieutbildning då examineras.

Vid remissbehandlingen av kommitténs betänkande har framkommit bl. a. ett

förslag från ekonomiska och humanistiska fakulteten i Lund angående utformningen

av en tvåårig högre sekreterar utbildning, grundad på

studentexamen från det allmänna gymnasiet. Förslaget avser universitetsutbildning

med enterminskurser i minst två främmande språk, av vilka engelska skall

vara obligatoriskt ämne. Dessa kurser skall enligt förslaget motsvara fordringarna

för betygsgraden Godkänd i filosofie kandidatexamen. Därjämte föreslås

halvterminskurser i svenska språket samt i ytterligare ett ämne, benämnt

ekonomi. Vidare skulle ingå dels fackkurser — förlagda utanför vederbörande

universitet — i maskinskrivning, svensk och utländsk stenografi samt kontorsteknik,

dels praktik under ferietid.

Detta förslag finner departementschefen principiellt sett vara av intresse och

anser det motiverat, att försök anordnas med sådan högre sekreterarutbildning,

som i sin helhet bör vara förlagd till läroanstalt utanför universitet.

Departementschefen har funnit det angeläget att en försöksverksamhet med

organisatoriskt samordnad utbildning vid tvåårig sekreterarkurs om möjligt

anordnas i Lund redan fr. o. m. början av läsåret 1962/63. Det bör därvid ankomma

på överstyrelsen för yrkesutbildning att tillsammans med länsskolnämnden

i Malmöhus län, skolmyndigheterna i Lund samt de lokala universitetsmyndigheterna

föranstalta om att en sådan verksamhet igångsättes.

I fråga om den föreslagna högre reklamutbildningen ansluter sig

departementschefen till de vid remissbehandlingen framkomna kritiska synpunkterna

och framhåller att det är nödvändigt, att — om staten skall engagera sig i

utbildningen — de sidor av reklamverksamheten, som kan sägas vara skadliga,

bl. a. genom att de verkar med andra medel än dem som åsyftar korrekt väg
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 96 år 1962

7

ledning, utbildningsmässigt med all kraft motverkas. Departementschefen anser

det nödvändigt, att en översyn av kommitténs förslag verkställes, innan ett

slutligt ställningstagande sker till det framlagda förslaget.

Rörande den högre journalistutbildningen framhåller departementschefen inledningsvis

bl. a. följande.

För egen del finner jag det klart påvisat, att behov föreligger av kvalificerad,

för journalistisk verksamhet särskilt anpassad utbildning. Jag anser det vidare

från allmänna synpunkter vara ett väsentligt intresse, inte minst med hänsyn

till det inflytande som pressen utövar på opinionsbildningen, att personer, som

avser att ägna sig åt journalistisk verksamhet av olika slag, ges tillfälle till yrkesinriktade

fackstudier på högskolenivå. För ett genomförande av förslaget om

den högre journalistutbildningen talar även önskvärdheten av att bereda humanister

möjligheter till nya utbildningsvägar.

De av kommittén uppdragna riktlinjerna för anordnande i statlig regi av

journalistutbildning synes mig väl ägnade att läggas till grund för ett beslut i

ärendet. Remissinstanserna har också i fråga om riktlinjerna för utbildningen i

huvudsak instämt i vad kommittén förordat. Beträffande enskildheter i de av

kommittén framlagda förslagen finner jag vissa modifikationer vara nödvändiga.

På redan anförda skäl är jag emellertid beredd att nu förorda, att journalistutbildning

i statlig regi anordnas vid särskilda institut samt att sådan utbildningsverksamhet

igångsättes i Stockholm och Göteborg fr. o. m. läsåret 1962/63.

I överensstämmelse med kommitténs förslag förordar departementschefen, att

ettårig institutsutbildning sker på dels studentlinje, dels akademikerlinje. Såsom

kommittén föreslagit bör för tillträde till förstnämnda linje krävas studentexamen

eller motsvarande samt sex månaders praktiktjänstgöring. Inträdeskraven

vid akademikerlinjen — det avslutande momentet i högre journalistutbildning

— bör i enlighet med förslaget fastställas till fyra akademiska betyg samt

sex månaders praktiktjänstgöring. Som en övergångsanordning förordas, att

sökande till journalistinstitut läsåret 1962/63 bör kunna förklaras behörig, även

om vederbörande fullgjort kortare praktiktid än den föreskrivna.

Departementschefen anser, att tillträdet till de båda instituten i princip icke

borde begränsas men av praktiska skäl bör intagningskapaciteten tills vidare

angivas till omkring 60 vid vartdera institutet. I förhållande till kommitténs

förslag innebär detta en ökning med 30 vid institutet i Göteborg.

Efter att ha berört vissa frågor rörande meritvärderingsregler för inträde vid

instituten och examen framhåller departementschefen beträffande de akademiska

studiernas uppläggning bl. a. följande.

Enligt min uppfattning bör de akademiska studierna inom ramen för högre

journalistutbildning i åtminstone ett ämne nå upp till tvåbetygsnivån. Jag anser

också att ifrågavarande studier bör avse minst två ämnen. Vidare finner jag det

angeläget, att blivande journalister erhåller gedigna kunskaper på det i vid mening

samhällsvetenskapliga området. I övrigt bör det finnas utrymme för den

studerande att göra sitt ämnesval efter eget intresse. Mot bakgrunden av vad

jag här sagt föreslår jag, att minst två av de fyra obligatoriska betygen hämtas

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 96 år 1962

från något eller några av följande ämnen: ekonomisk historia, företagsekonomi,

geografi, särskilt kulturgeografi, nationalekonomi, psykologi, sociologi, statistik

och statskunskap. Av dessa ämnen bör enligt min mening statskunskap ingå med

minst ett betyg. De båda återstående betygsenheterna bör få väljas fritt. Jag

förutsätter, att studierna i statskunskap — och även i vissa övriga ämnen —

kommer att kunna bedrivas efter alternativa studiekurser, som utformats för

ändamålet.

Beträffande institutsutbildningen ansluter sig departementschefen i huvudsak

till kommitténs förslag.

Journalistinstitutens ledning bör enligt departementschefens förslag anförtros

åt en styrelse på 12 ledamöter. Styrelsen skall inom sig utse ett arbetsutskott.

Något behov av en särskild tillsynsmyndighet för instituten anser departementschefen

icke föreligga.

Departementschefen har funnit, att vissa skäl kan anföras för att all journalistutbildning

på längre sikt anordnas helt inom ramen för fristående institut.

Den högre journalistutbildningen bör därför i viss mån få karaktär av försöksverksamhet.

Rektoraten vid instituten hade av kommittén föreslagits bli utformade som

deltidsbefattningar med arvode om 12 000 kr. per år. Någon undervisningsskyldighet

hade inte föreslagits ingå i rektors uppgifter. Enligt kommitténs förslag

skulle en huvudlärare i lönegrad Ae 26 fungera som kursledare med 150

timmars undervisningsskyldighet, medan timarvoderade lärare skulle meddela

sammanlagt över 1 000 timmars undervisning.

Från organisatorisk synpunkt finner departementschefen det föreslagna systemet

icke fullt tillfredsställande. I stället förordas att vid vart och ett av

journalistinstituten inrättas en tjänst som rektor, tillika huvudlärare i teoretiska

ämnen. Undervisningsskyldigheten bör bestämmas till 175 timmar. Departementschefen

förordar, att rektorstjänstema placeras i lönegrad Bp 1. Till vederbörande

tjänstinnehavare bör därjämte utgå särskild avlöningsförstärkning av

1 380 kr. för år.

Vid ifrågavarande institut bör vidare finnas en huvudlärare, som äger väl

vitsordad journalistisk erfarenhet. En tjänst som lektor i praktiska ämnen med

placering i lönegrad Ae 24 bör därför inrättas vid vart och ett av instituten.

Resterande undervisning —■ uppskattningsvis omkring 700 timmar vid vartdera

av instituten — i såväl teoretiska som praktiska ämnen bör enligt förslaget

meddelas av timarvoderade lärare av olika slag. För sådan undervisning beräknar

departementschefen medel med sammanlagt 52 500 kr. för vartdera institutet.

Kungl. Maj:t bör bemyndigas medge avvikelser från den förordade lärarorganisationen

inom ramen för anvisade medel.

Under avlöningsanslaget beräknas vidare för varje institut medel till dels en

kontorist i lönegrad Ae 9, dels ett kanslibiträde i lönegrad Ae 7. Kontoristen bör

ombesörja bl. a. sekreterararbete och viss bokföring, medan kanslibiträdet bör

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 96 år 1962

9

biträda vid bl. a. biblioteksarbetet. För vissa arvoden, extra personal, övertidsersättningar

m. m. beräknar departementschefen medel om sammanlagt 14 000

kr. vid respektive institut.

För nästa budgetår beräknar departementschefen hela avlöningsanslaget för

journalistinstitutet i Stockholm till 168 000 kr. samt hela avlöningsanslaget för

journalistinstitutet i Göteborg till 166 000 kr.

För vart och ett av instituten beräknar departementschefen vidare ett omkostnadsanslag

av 64 000 kr. varav 35 000 kr. som engångsanvisning.

I fråga om det studiesociala stödet till studerande vid journalistinstituten är

departementschefen — med hänsyn till det pågående arbetet inom studiesociala

utredningen — icke beredd att nu föreslå någon slutlig lösning. Tills vidare bör

de studerande vid studentlinje erhålla studiesocialt stöd — stipendier och lån —

enligt allmänna studiehjälpsreglementet på samma sätt som hittills varit fallet

vid Journalistinstitutet i Stockholm. Studerande vid institutens akademikerlinje

bör komma i åtnjutande av samma låneförmåner som studerande vid

universiteten.

Utskottet

I likhet med departementschefen finner utskottet det påvisat, att behov föreligger

av kvalificerad utbildning för journalistisk verksamhet. En sådan utbildning

skulle också utgöra ett led i strävandena att bereda humanister möjligheter

till nya utbildningsvägar. Det föreliggande förslaget om journalistutbildning på

dels en studentlinje, dels en akademikerlinje vid institut i Stockholm och

Göteborg synes på ett lämpligt sätt tillgodose det föreliggande utbildnings^

behovet.

Utskottet vill uttala sin tillfredsställelse med de förändringar, som departementschefen

förordat i förhållande till det ursprungliga kommittéförslaget. Den

föreslagna ökningen av utbildningskapaciteten vid journalistinstitutet i Göteborg

synes således vara väl motiverad med hänsyn till det föreliggande behovet

av journalister. Härtill kommer att utvidgningen av intagningen synes kunna

ske utan större merkostnader, eftersom den organisatoriska ramen för utbildningen

knappast påverkas härav.

Den av departementschefen förordade större valfriheten rörande ämnen för de

akademiska studierna vid den högre journalistutbildningen synes utskottet vara

fördelaktig med hänsyn till de mångskiftande kunskapsområden, som beröres

av den journalistiska verksamheten.

Genom att i enlighet med departementschefens förslag knyta två fast anställda

lärare till varje institut vinnes större stadga i utbildningen än vad fallet

skulle blivit, om i enlighet med det ursprungliga förslaget endast en lärare

anställts. Det är utskottets förhoppning, att det med den föreslagna lönesätt
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 96 år 1962

ningen skall visa sig möjligt att knyta väl kvalificerade lärare till instituten och

att det därigenom redan från början skall bli möjligt att bedriva undervisningen

på en kvalitativt hög nivå. Utskottet anser sig därför icke, innan erfarenhet

vunnits i berörda avseende, böra förorda den i motionerna I: 612 och II: 743

avsedda översynen av lönesättningen för lektorstjänsterna.

Även förslaget rörande institutens ledning finner utskottet i huvudsak väl

avvägt men vill ifrågasätta, om institutens styrelser bör bli av den föreslagna

omfattningen. Det torde emellertid böra ankomma på Kungl. Maj:t att överväga,

huruvida icke antalet ledamöter i styrelserna kunde nedbringas.

I motionerna I: 612 och II: 743 samt I: 613 har yrkats, att de studerande vid

studentlinjema vid journalistinstituten skulle erhålla studiesocialt stöd i enlighet

med vad som förordats för de studerande vid institutens akademikerlinjer, dvs.

enligt bestämmelserna för universitetsstuderande. Utskottet vill med anledning

härav erinra om att departementschefens förslag rörande det studiesociala stödet

står i överensstämmelse med vad som gäller för detta stöd i andra utbildningssammanhang.

Med hänsyn härtill bör i nuvarande läge allmänna studiehjälpsreglementet

vara tillämpligt för studerande på studentlinjen. Huruvida det skall

bli möjligt att längre fram genomföra enhetliga regler för det studiesociala stödet

för olika kategorier av studerande vid journalistinstituten, torde få bli beroende

av resultatet av studiesociala utredningens arbete. I avvaktan härpå anser sig

utskottet icke böra förorda någon avvikelse från nuvarande riktlinjer och avstyrker

således bifall till de ifrågavarande motionsyrkandena.

Då utskottet i övrigt anser sig kunna godtaga de föreliggande kostnadsberäkningarna

och utöver vad som anförts icke har något att erinra mot departementschefens

uttalanden och förslag, hemställer utskottet,

I. att motionerna I: 612 och II: 743, i vad de avser de studiesociala

låneförmånerna vid journalistinstituten, samt motionen

I: 613 icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda;

II. att motionerna 1:612 och 11:743, i vad de avser lönesättningen

för lektorstjänsterna vid journalistinstituten, icke

må till någon riksdagens åtgärd föranleda;

III. att riksdagen må

a) godkänna de av departementschefen förordade riktlinjerna

för anordnande av dels högre journalistutbildning, dels journalistutbildning

för personer med studentexamen eller motsvarande;
b)

besluta, att i Stockholm skall den 1 juli 1962 inrättas en

statlig läroanstalt för journalistutbildning, benämnd journalistinstitutet

i Stockholm;

c) besluta, att i Göteborg skall den 1 juli 1962 inrättas en

statlig läroanstalt för journalistutbildning, benämnd journalistinstitutet

i Göteborg;

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 96 år 1962

11

IV. att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, i överensstämmelse med

vad departementschefen anfört, fastställa personalförteckning

för journalistinstitutet i Stockholm, att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1962/63;

b) godkänna följande avlöningsstat för journalistinstitutet i

Stockholm, att tillämpas tills vidare fr.o.m. budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 33 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a. Avlöningar till vissa lärare m.m., förslagsvis .. 76 000

b. Avlöningar till annan icke-ordinarie personal .. 34 500

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................... 23 100

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis

...................................... 1400

Summa kr. 168 000

c) till Journalistinstitutet i Stockholm: Avlöningar för budgetåret

1962/63 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 168 000 kr;

d) till Journalistinstitutet i Stockholm: Omkostnader för budgetåret

1962/63 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 64 000 kr.;

V. att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t, att, i överensstämmelse med

vad departementschefen anfört, fastställa personalförteckning

för journalistinstitutet i Göteborg, att tillämpas tills vidare

fr.o.m. budgetåret 1962/63;

b) godkänna följande avlöningsstat för journalistinstitutet i

Göteborg, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 33 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a. Avlöningar till vissa lärare m. m., förslagsvis .. 75 000

b. Avlöningar till annan icke-ordinarie personal .. 33 500

3. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 23 100

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis

...................................... 1 400

Summa kr. 166 000

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 96 år 1962

c) till Journalistinstitutet i Göteborg: Avlöningar för budgetåret

1962/63 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av 166 000 kr.;

d) till Journalistinstitutet i Göteborg: Omkostnader å driftbudgeten

för budgetåret 1962/63 under åttonde huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 64 000 kr.

Stockholm den 3 maj 1962

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Boman, Einar Persson, fröken Andersson,

herrar Birger Andersson, Axel Johannes Andersson, Bergman, Per Jacobsson,

Rikard Svensson, Bengtson, fru Wallentheim, herrar Mårtensson, Birke, Bertil

Petersson och Nils-Eric Gustafsson; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson i

Stockholm, Svensson i Stenkyrka, Almgren, fröken Elmén, herrar Nilsson i

Göingegården, Andreasson, Eliasson i Sundborn, fru Lewén-Eliasson, herrar

Svensson i Ljungskile, Johansson i Norrköping, Gustafsson i Skellefteå, Kellgren

och Fagerlund.

Reservation

av herrar Boman, Axel Johannes Andersson, Per Jacobsson, Bengtson, Nils-Eric

Gustafsson, Svensson i Stenkyrka, fröken Elmén, herrar Eliasson i Sundborn,

Svensson i Ljungskile och Gustafsson i Skellefteå, vilka ansett att utskottet bort

tillstyrka bifall till motionerna I: 612 och II: 743, i vad de avser de studiesociala

låneförmånerna vid journalistinstituten, samt motionen 1:613 och att därför

utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:

>1. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:612 och

II: 743, såvitt här är i fråga, samt motionen I: 613, besluta, att

studerande vid de statliga journalistinstitutens båda linjer skall

utan åtskillnad mellan linjerna komma i åtnjutande av samma

studiesociala låneförmåner som de som gäller för studerande vid

universiteten;»

Ivar Haeggströms Tryckeri AB • Stockholm 1962

620871

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1962:227 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ■proposition angående anslag för budgetåret 1962/63 till journalistutbildning. a1 i texten