Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av byggnadsstyrelsen m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
1962-05-03 · 16 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 15 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1962:99, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av byggnadsstyrelsen m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Nr 99—100
Statsutskottets utlåtande nr 99 år 1962
1
Nr 99
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
omorganisation av byggnadsstyrelsen m. m. jämte i
ämnet väckta motioner.
(4:e avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under sjätte huvudtiteln (bilaga 8,
p. 42) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,
för budgetåret 1962/63 till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar m. m. beräkna
ett anslag av 9 000 000 kr.
Sedermera har Kungl. Maj :t i propositionen nr 98, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den
2 mars 1962, föreslagit riksdagen dels besluta om en avveckling av djurgårdsnämnden,
dels godkänna i statsrådsprotokollet föreslagna riktlinjer för
en omorganisation av byggnadsstyrelsen, dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i
personalförteckningen för byggnadsstyrelsen vidtaga i statsrådsprotokollet
angivna ändringar, dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de övergångsanordningar
som erfordras i anledning av omorganisationen, dels godkänna
av departementschefen föreslagen avlöningsstat för byggnadsstyrelsen, att
tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63, dels ock till byggnadsstyrelsens
avlönings- och omkostnadsanslag samt anslaget till utredningar rörande
tillämnade byggnadsföretag för budgetåret 1962/63 anvisa sammanlagt
8 416 000 kr. innebärande en ökning i förhållande till motsvarande anslag
innevarande budgetår med i runt tal 2 439 000 kr.
Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 oktober 1959 uppdrog
chefen för kommunikationsdepartementet åt tre sakkunniga att utreda frågan
om djurgårdsnämndens uppgifter och därmed sammanhängande spörsmål.
De sakkunniga, som antog benämningen djurgårdsnämndsutredningen,
överlämnade den 17 januari 1961 ett betänkande (stencilerat) med förslag
rörande avveckling av djurgårdsnämnden och överförande av dess återstående
uppgifter till annat organ. Betänkandet var enhälligt.
Utredningens huvudsakliga förslag har redovisats i propositionen (s. 6—
10).
Ett sammandrag av yttrandena över djurgårdsnämndsutredningens betänkande
bär lämnats i propositionen (s. 11—14).
För att verkställa en översyn av byggnadsstyrelsens organisation tillkallade
chefen för kommunikationsdepartementet den 28 november 1960 med
stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande särskilda sakkunniga. De sakkunniga,
vilka antog benämningen 1960 års byggnadsstyrelseutredning, avlämnade
1 Bihang till riksdagens protokoll 1962. G samt. Nr 99—100
2
Statsutskottets utlåtande nr 99 år 1962
den 12 september 1961 delbetänkandet Byggnadsstyrelsens organisation
(SOU 1961:48). Betänkandet var enhälligt. För utredningen återstår härefter
vissa frågor vilka enligt utredningen icke är av sådan natur, att de
påverkar genomförandet av utredningens nu föreliggande förslag.
Utredningens förslag har i huvuddrag redovisats i propositionen (s. 20—
42).
Beträffande yttranden över betänkandet får utskottet hänvisa till propositionen
(s. 42—55).
I skrivelse den 10 oktober 1961 har byggnadsstyrelsen hemställt om anslag
för verksamheten under budgetåret 1962/63.
Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning torde få
hänvisas till propositionen (s. 56—74).
Över byggnadsstyrelsens framställning har yttrande avgivits av statskontoret
och riksrevisionsverket i samband med yttrande över utredningens
betänkande samt av byggnadsstyrelseutredningen. Härjämte har statens lönenämnd
avgivit yttrande rörande vissa yrkanden angående löneregleringar
och nya tjänster (s. 72, 73 och 74).
Departementschefen behandlar inledningsvis frågan om avveckling av
djurgård snämnden. Han erinrar om att djurgårdsnämnden har till uppgift
att handha statens exploateringsverksamhet i Stockholm samt att verka för
en enhetlig och ändamålsenlig disposition av statens mark på Djurgården.
Den senare uppgiften konkretiseras i åligganden för nämnden att verkställa
en allmän planläggning i fråga om djurgårdsmarkens användning för
skilda ändamål samt att biträda vid markupplåtelseärenden.
Den av nämnden bedrivna exploateringsverksamheten och dess arbete
med uppgörandet av en dispositionsplan för Djurgården är enligt departementschefens
uppfattning att betrakta som uppdrag av engångsnatur. Han
anser därför en avveckling av nämnden påkallad, när angivna verksamhet
nått ett sådant stadium att väsentligt ändrade betingelser för organisationen
föreligger. Detta förutsattes också vid nämndens tillkomst år 1947. Efter en
kartläggning i detalj av nämndens arbetsuppgifter har djurgårdsnämndsutredningen
föreslagit, att nämnden skall avvecklas och dess återstående uppgifter
överflyttas till byggnadsstyrelsen den 1 januari alternativt den 1 juli
1963.
Med den nu framlagda utredningen anser departementschefen erforderligt
underlag föreligga för ett slutligt ställningstagande i frågan om avveckling
av djurgårdsnämnden. Departementschefen ansluter sig till utredningens
förslag, att vid djurgårdsnämndens avveckling dess återstående uppgifter
skall överföras till byggnadsstyrelsen.
Genom de av utredningen och nämnden lämnade uppgifterna anser departementschefen
det klarlagt, att nämndens exploateringsverksamhet nu
befinner sig i ett avslutande skede. Viss osäkerhet kan dock ännu anses föreligga
i fråga om tidsplanen för avslutandet av denna verksamhet. Med hänsyn
härtill förordas en avveckling av nämnden vid en något senare tidpunkt
Statsutskottets utlåtande nr 99 år 1962
3
än den av utredningen föreslagna. Departementschefen anser att en betryggande
tidsmarginal kommer att stå till nämndens förfogande, därest omorganisationen
genomföres ett år senare än som angivits av utredningen eller
den 1 juli 1964. I samband med anslagsäskandena för budgetåret 1964/65
bör byggnadsstyrelsen och djurgårdsnämnden i samråd framlägga förslag
rörande personalens anställningsförhållanden in. in. och verksamhetens bedrivande
under övergångsskedet. Vid avvecklingen bör beaktas personalens
berättigade intressen.
Departementschefen anser det böra få ankomma på Kungl. Maj :t att utfärda
erforderliga bestämmelser för byggnadsstyrelsen rörande handhavandet
av de överförda uppgifterna ävensom övergångsbestämmelser i anledning
av den föreslagna omorganisationen.
I fråga om djurgårdsnämndens avveckling stöder departementschefen i
övrigt tanken på att utse en särskild rådgivande nämnd till djurgårdsförvaltningen
i frågor om disposition av mark in. m. rörande Djurgården.
Departementschefen övergår därefter till frågan om omorganisation av
byggnadsstyrelsen och tar först upp vissa organisationsfrågor rörande samhällsplaneringen.
Efter att ha redogjort för tidigare förslag rörande planväsendets
organisation anför departementschefen, att en större sammanhållning
i organisatoriskt avseende inom samhällsplaneringen i vidsträckt
bemärkelse ter sig såsom högst angelägen. Såsom en första åtgärd i detta
syfte föreslås vissa ändringar beträffande det till byggnadsstyrelsen knutna
rådet för översiktlig planläggning. En lösning av problemet i hela dess vidd
bedömes emellertid icke kunna ernås utan ytterligare rätt Vittgående åtgärder.
Vilka konkreta organisatoriska anordningar, som bör vidtagas, anser
departementschefen självfallet inte kunna avgöras förrän en allsidig utredning
av hithörande frågor verkställts. En sådan utredning bör anförtros åt
en i vanlig ordning tillkallad sakkunnigkommitté. Med hänsyn till de invecklade
frågekomplex det här gäller krävs emellertid en ingående analys av
problemställningarna samt ett klarläggande och angivande av de närmare
riktlinjerna för sakkunnigkommitténs arbete. Den förberedande undersökning
som sålunda erfordras anser departementschefen lämpligen böra uppdragas
åt en särskild arbetsgrupp med företrädare för de närmast berörda
departementen. Enligt departementschefens åsikt bör den nämnda sakkunnigkommittén
även ta frågan om forskning på samhällsplaneringens område
under bedömning. I sammanhanget framhåller slutligen departementschefen
att den förestående utredningen om samhällsplaneringens organisation
beaktats vid den föreslagna omorganisationen av byggnadsstyrelsen och
att plan- och byggnadsväsendet föreslås inordnade i styrelsen på sådant sätt,
att förändringar i styrelsens organisation i detta avseende skall kunna vidtagas
utan större olägenheter.
Departementschefen anser byggnadsslyrelseutredningens förslag väl ägnat
att läggas till grund för en omorganisation och upprustning av byggnadsstyrelsen.
I fråga om byråorganisationen nödvändiggör utvecklingen
tf liihang till riksdagens protokoll 11)62. 6 samt. Nr 99—100
4
Statsutskottets utlåtande nr 99 år 1962
inom byggnadsstyrelsens verksamhetsområde enligt departementschefens
förmenande en klar och entydig arbets- och ansvarsfördelning mellan styrelsens
olika enheter. För att främja effektivitet och ekonomi i organisationen
hör denna fördelning syfta till att ge enheterna ensartade och ändamålsenligt
avgränsade arbetsuppgifter. Vid styrelsens indelning i byråer bör
härvid såsom byggnadsstyrelseutredningen föreslagit funktionsprincipen
tillämpas.
I likhet med utredningen finner departementschefen en omorganisation i
första hand erforderlig i fråga om nuvarande utredningsbyrån och byggnadsbyrån.
De mest framträdande organisatoriska bristerna i den bestående
byråorganisationen hänför sig nämligen till den olämpliga fördelningen mellan
de båda byråerna av olika avsnitt i projekteringsarbetet och i sammanförandet
inom nämnda byråer av sinsemellan olikartade uppgifter. Departementschefen
biträder därför utredningens förslag, att en byrå inrättas för
planering, utredning och programmering rörande statens lokalfrågor. Såsom
byggnadsstyrelsen förordat bör denna byrå lämpligen kallas utredningsbyrån.
En byrå — vilken bör benämnas första projekteringsbyrån — bör svara
för styrelsens allmänna projekteringsarbete på grundval av föreliggande programhandlingar
fram till fullständiga bygghandlingar. Ansvaret för själva
byggandet bör förläggas till en uteslutande för denna uppgift organiserad
byggnadsbyrå. En förstärkning av styrelsens resurser är Vidare motiverad
av de alltmer ökade kraven på styrelsen med avseende på dess allmänna
uppgifter inom byggnadsväsendet. Dessa uppgifter bör därför brytas ut ur
den nuvarande byggnadsbyrån och förläggas till en nyinrättad teknisk byrå.
En administrativ byrå finner departementschefen självklart böra ingå i
organisationen. Förslaget rörande en planbyrå och en kulturhistorisk byrå
föranleder ej heller invändning från departementschefens sida.
Styrelsens fastighetsförvaltning bör liksom nu omhänderhas av intendentsbyrån.
I enlighet med vad utredningen föreslagit torde värmetekniska avdelningen
med hänsyn till bränslekontrollens nära samband med fastighetsförvaltningen
inordnas i denna byrå.
Såsom utredningen uppmärksammat, kommer byggnadsstyrelsens verksamhet
under 1960-talet att bl. a. avse vissa exceptionellt stora byggnadsobjekt.
Detta förhållande betingas väsentligen av den pågående utbyggnaden
inom universitets- och högskoleväsendet. Projekt av denna art har hittills i
vissa fall icke ansetts böra uppdragas åt byggnadsstyrelsen utan har anförtrotts
fristående organ i form av särskilda byggnadskommittéer. Då en större
organisation torde innebära avsevärda fördelar, bl. a. genom tillgång till
bättre tekniska, ekonomiska och administrativa resurser, ökade möjligheter
till utvecklingsarbete samt goda betingelser för att samla vidgad erfarenhet
och att åstadkomma samordning mellan skilda byggnadsuppgifter, bör enligt
departementschefens mening fristående byggnadskommittéer i fortsättningen
icke nyinrättas. I stället bör byggnadsstyrelsens organisation tillföras sådana
förstärkningar och ges sådan flexibilitet, att styrelsen kan förutsättas
effektivt genomföra projekt av nämnda storleksordning.
Statsutskottets utlåtande nr 99 år 1962
5
När det gäller själva byggandet utgår departementschefen från att byggnadsbyrån
vid behov skall kunna svara för även de största projekten. I likhet
med utredningen och ett antal remissinstanser finner departementschefen
däremot, att programarbetet och ledningen av projekteringen kan fordra
särskilda organisatoriska anordningar. Möjlighet bör sålunda finnas att
inom byggnadsstyrelsen för mycket stora eller eljest särpräglade byggnadsprojekt
inrätta speciella enheter vid sidan av den permanenta byråindelningen.
Dessa enheters chefer torde vanligen böra ges byggnadsråds ställning
och efter förslag av byggnadsstyrelsen tillsättas av Kungl. Maj :t. Med
hänsyn härtill föreslår departementschefen, att bemyndigande lämnas Kungl.
Maj :t att vid behov inrätta dylika tjänster. Erforderlig personal i övrigt på
dessa speciella byråer bör lämpligen avdelas från styrelsens permanenta
byråer och då i första hand från utredningsbyrån och första projekteringsbyrån.
För närvarande bedömer departementschefen behov föreligga av två speciella
byråer. Med hänsyn till bl. a. den nuvarande organisationen för utbyggnaden
inom mentalsjukvård och fångvård bör en sådan byrå inrättas
för denna och därmed jämförlig byggnadsverksamhet — andra projekteringsbyrån.
Vidare bör en byrå inrättas för i huvudsak universitets- och
högskoleutbyggnaderna i Göteborg och Lund — tredje projekteringsbyrån.
Inom en snar framtid torde det därjämte bli nödvändigt att inrätta en särskild
projekteringsbyrå för i första hand utbyggnaden av Stockholms universitet
vid Frescati. Det bör ankomma på byggnadsstyrelsen att närmare
fördela projekteringsarbetet mellan de olika byråerna, varvid praktisk-organisatoriska
synpunkter bör vara avgörande.
I likhet med utredningen finner departementschefen det ändamålsenligt,
att för större byggnadsföretag programkommittéer med företrädare för nyttjaren
och andra intressenter, i förekommande fall även kommunala, utses
av Kungl. Maj:t. I allmänhet torde det vara lämpligt, att den representant
för byggnadsstyrelsen som förutsättes böra ingå i sådan kommitté blir chefen
eller eventuellt annan högre tjänsteman inom vederbörande projekteringsbyrå.
Kommittéernas behov av utredningspersonal bör huvudsakligen
tillgodoses genom utredningsbyråns försorg. Härigenom erhålles samordning
mellan byggnadsstyrelsens programarbete och det programarbete, som
bedrives av kommittéerna, liksom även kontinuitet i byggnadsärendenas
handläggning. Det torde få ankomma på byggnadsstyrelseutredningen att i
sitt fortsatta arbete beakta denna fråga vid den mera ingående bedömningen
av personalbehovet inom utredningsbyrån.
Tillsättandet av en programkommitté bör enligt departementschefens mening
icke innebära, att byggnadsstyrelsens uppgifter rörande byggnadsärendena
begränsas. Styrelsen bör sålunda även i dessa fall göra vederbörande
framställningar till Kungl. Maj:t samt efter erforderligt samråd med kommittén
svara för projekteringen och byggandet.
Vad beträffar frågan om organisationen för bokföring och ekonomisk kontroll
samt för kostnadsberäkning och efterkalkylering finner departements
-
6
Statsutskottets utlåtande nr 99 år 1962
chefen det synnerligen angeläget, att garantier skapas för att verksledningen
snabbt och effektivt skall kunna tillförsäkras information om det ekonomiska
läget beträffande byggnadsverksamhet och fastighetsförvaltning.
Lika viktigt är att en effektiv kostnadsövervakning kan utövas och att tillfredsställande
underlag erhålles för erforderliga kostnadsanalyser. Härför
erfordras en effektivisering av bokföring och redovisning, främst genom
samordning av förekommande bokföringssystem och en högre grad av mekanisering
av bokföringsarbetet.
Organisatoriskt ställer dessa förhållanden krav på en större koncentration
än f. n. i arbetets handhavande inom styrelsen. Departementschefen biträder
på grund härav utredningens förslag, att de olika bokföringsenheterna
skall sammanföras till en ekonomiavdelning inom administrativa byrån.
På denna avdelning skall bl. a. ankomma att genom regelbundna rapporter
hålla berörda tekniska byråer informerade om medelsdispositioner och om
den ekonomiska ställningen för uppdrag och arbeten m. m.
Här avsedda åtgärder är emellertid endast att betrakta som ett första steg
mot en slutlig lösning av denna fråga. Ett fullföljande av omorganisationen
kräver en omsorgsfull och detaljerad planering av såväl bokföringssystemen
som de därmed sammanhängande rutinerna. Härför erfordras ytterligare ingående
utredning, vilken enligt byggnadsstyrelseutredningens mening bör
anförtros åt en särskild sakkunnig. Departementschefen kommer därför att
begära Kungl. Maj :ts bemyndigande att tillkalla en sådan sakkunnig. Under
omställningsperioden kommer olika övergångsanordningar i fråga om
bokföringens organisation att erfordras.
De olika byråernas interna organisation synes enligt departementschefens
åsikt i allt väsentligt kunna lösas enligt byggnadsstyrelseutredningens förslag.
Administrativa byrån bör lämpligen indelas i en allmän avdelning, en personalavdelning
och en ekonomiavdelning, varvid den sistnämnda indelas i
en kameralsektion och en sektion för kostnadsbokföring. På byrån bör slutligen
styrelsens ombudsman vara placerad.
Utredningens förslag att utredningsbyrån (lokalplaneringsbyrån) indelas
i en planeringsavdelning och en programavdelning samt förses med en gemensam
expedition tillstyrkes.
Första projekteringsbyråns organisation bör enligt departementschefens
mening lämpligen anknyta till de i projekteringsarbetet deltagande huvudslagen
av fackmän. Varje fack bör bilda en avdelning inom byrån. Departementschefen
föreslår sålunda att byrån indelas i en arkitektavdelning, en
byggnadsteknisk avdelning, en värme-, ventilations- och sanitetsteknisk avdelning,
en elektroteknisk avdelning och en väg- och vattenbyggnadsteknisk
avdelning. Byrån bör härjämte i enlighet med byggnadsstyrelsens förslag
förses med en avdelning för standardiserings- och utvecklingsarbete ävensom
med ett gemensamt kansli.
Byggnadsbyråns huvuduppgifter skall vara att, sedan bygghandlingar mottagits
från projekteringsorganet, utföra byggnadsföretagen genom entreprenör
eller i egen regi.
Statsutskottets utlåtande nr 99 år 1962
7
Departementschefen föreslår att byggnadsbyrån indelas i en entreprenadavdelning
och en egenregiavdelning för byggnadsarbeten, en värme-, ventilations-
och sanitetsteknisk avdelning, en elektroteknisk avdelning och en
allmän avdelning. Såsom chef för allmänna avdelningen bör den av utredningen
föreslagna biträdande byggnadschefen fungera. I avdelningen bör
kansliet inordnas. Till entreprenadavdelningen bör en regional organisation
för byggnadsledning och byggnadskontroll anslutas samt till egenregiavdelningen
liksom nu en arbetschefsorganisation.
Intendentsbyrån bör i enlighet med byggnadsstyrelseutredningens förslag
organiseras i en underhållsavdelning, uppdelad i fem underhållssektioner
samt en planerings- och upphandlingssektion, en fastighetsavdelning, en
hyresavdelning, en utrikesavdelning, en bränslekontrollavdelning och ett gemensamt
kansli. Djurgårdsnämndens återstående arbetsuppgifter förutsättes
bli förlagda till den härför anpassade fastighetsavdelningen.
Departementschefen biträder byggnadsstyrelseutredningens förslag i fråga
om kulturhistoriska byråns organisation samt vidare utredningens förslag
att planbyrån skall indelas i en avdelning för samordning och information,
en avdelning för översiktlig planläggning, en allmän avdelning, en juridisk
avdelning och en expedition med arkiv. I detta sammanhang understryker
departementschefen önskvärdheten av att bland planbyråns personal bör
ingå olika slag av fackmän med samhällsvetenskaplig och annan utbildning,
vilka genom sin kunskap och erfarenhet på skilda specialområden kan bidraga
till ett effektivt lagarbete för vidareutveckling av samhällsplaneringen.
Tekniska byrån bör enligt departementschefens mening tills vidare organiseras
i en allmän avdelning, en konstruktionsavdelning, en materialavdelning
och en expedition med arkiv.
Huvudprincipen för de speciella byråernas organisation bör vara att de
med avseende på projekteringsuppgifterna skall byggas upp efter samma
mönster som första projekteringsbyrån och erhålla fackmän av skilda slag
från denna. När det gäller organisationen av andra projekteringsbyrån bör
med beaktande av redan bestående organisation och föreslagen överflyttning
av personal från mentalsjukvårdsberedningens byggnads- och utrustningsdelegation
två avdelningar inrättas, nämligen en för programmerings- och
proj ekte ringsledning för mentalsjukvårdsbyggnader och en för fångvårdsbyggnader
in. m.
Beträffande byggnadsstyrelsens ledning bör enligt departementschefens
mening en förstärkning ske. Departementschefen anser att behovet av samordning
och gemensam ledning av dels projektering och byggande, dels fastighetsförvaltning
och lokalplanering samt de administrativa och ekonomiska
funktionerna i första hand bör tillgodoses. På grund härav föreslås att
administrativa byrån, utredningsbyrån, intendentsbyrån och kalkylavdelningen
underställes en avdelningschef samt att första projekteringsbyrån,
de för vissa större objekt organiserade specialbyråerna och byggnadsbyrån
samordnas nnder en teknisk direktör. Kulturhistoriska byrån, planbyrån
och tekniska byrån, vilka huvudsakligen representerar styrelsens myndig
-
8
Statsutskottets utlåtande nr 99 år 1962
hetsuppgifter, anses lämpligen böra direkt underställas generaldirektören.
I enlighet med nu gällande ordning hör generaldirektören i princip ha ensam
beslutanderätt i de ärenden, i vilkas prövning han deltar. Såsom ledamöter
i styrelsen skall ingå den tekniske direktören, avdelningschefen och byråcheferna.
Som ställföreträdare för generaldirektören bör, efter förslag av
denne, förordnas tekniske direktören eller avdelningschefen.
Den nuvarande organisatoriska splittringen inom samhällsplaneringens
område motiverar enligt departementschefens uppfattning att det till byggnadsstyrelsen
knutna rådet för översiktlig planläggning ges en fastare form.
Att en utredning rörande den statliga organisationen av samhällsplaneringen
in. in. kommer att tillsättas kan icke få utgöra något hinder härför, eftersom
en ändrad organisation inom området kan beräknas bli genomförd
först efter ett flertal år. Departementschefen biträder sålunda byggnadsstyrelseutredningens
förslag om inrättandet av byggnadsstyrelsens råd för samhällsplanering.
I rådet bör, liksom i dess nuvarande motsvarighet, ingå representanter
för arbetsmarknadsstyrelsen, bostadsstyrelsen, lantbruksstyrelsen,
lantmäteristyrelsen, skolöverstyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
statens råd för samhällsforskning, Svenska stadsförbundet och Svenska
landskommunernas förbund.
Behov av ett permanent samarbetsorgan föreligger också i anslutning till
byggnadsstyrelsens uppgift att utfärda tekniska anvisningar till byggnadsstadgan
och därmed sammanhängande verksamhet. I överensstämmelse med
byggnadsstyrelseutredningens förslag bör därför ett byggnadsstyrelsens tekniska
råd inrättas. Såsom utredningen föreslagit bör detta tills vidare omfatta
16 ledamöter.
Nu nämnda ledamöter i de båda råden bör för eu tid av högst tre år förordnas
av Ivungl. Maj :t på förslag av byggnadsstyrelsen efter samråd med
vederbörande myndighet, organisation eller företag. Byggnadsstyrelsens generaldirektör
bör vara ordförande i båda råden. Chefen för planbyrån bör i
denna sin egenskap vara vice ordförande och föredragande i rådet för samhällsplanering
samt chefen för tekniska byrån inneha samma funktioner
i tekniska rådet. Byggnadsstyrelsen bör vidare ha möjlighet att — vid sidan
av råden eller som adjungerade ledamöter av dessa — tillkalla särskilda
sakkunniga och experter. Departementschefen föreslår slutligen att till icke
statsanställda ledamöter i råden skall utgå särskild ersättning enligt grunder
som torde få fastställas av Kungl. Maj :t.
Beträffande personalfrågorna anför departementschefen följande.
Den nya organisationen av byggnadsstyrelsen förutsätter bl. a. inrättande
av ett betydande antal nya tjänster. Såsom jag tidigare föreslagit skall
verkets ledning förstärkas med två högre tjänster, nämligen en som teknisk
direktör och en som avdelningschef. Den tekniske direktören bör placeras
i lönegraden B 5 och avdelningschefen i B 4. Det torde få ankomma
på Kungl. Maj:t att senare taga ställning till om innehavarna av dessa tjänster
skall vara extra ordinarie eller förordnas på viss tid. Genom denna förstärkning
av verksledningen torde behovet av ett särskilt arvode till generaldirektörens
ställföreträdare bortfalla.
Statsutskottets utlåtande nr till är 1962
9
Jag har intet att erinra moL att en tjänst som avdelningsdirektör i Be 1
inrättas på den nya kalkylavdelningen. Vidare förordar jag att på denna
avdelning inrättas två nya tjänster som förste byråingenjör alternativt förste
aktuarie i Ae 23.
Genom den nya byråindelningen erhåller chefen för den administrativa
byrån större ansvar och mera omfattande arbetsuppgifter än tidigare. Bl. a.
med hänsyn härtill bör hans tjänst i lönehänseende jämställas ined chefstjänsterna
på övriga byråer och placeras i Bo 3. Vidare bör hans tjänstetitel
ändras till byggnadsråd. På administrativa byråns allmänna avdelning torde
vidare inrättas en tjänst som byrådirektör i Ae 24 och en tjänst som förste
byråsekreterare i Ae 23. Vidare bör eu befattning som kontorist i Ae 9
placeras på avdelningen. Befattningshavaren skall ha till uppgift att biträda
avdelningschefen och tekniske direktören. Personalavdelningen bör förstärkas
med en förste byråsekreterare i Ae 21 samt två kontorsbiträden i reglerad
befordringsgång. Chefen för ekonomiavdelningen bör i enlighet med
stvrelsens förslag vara byrådirektör i Ae 26. Chefen för kostnadsbokföringssektionen
torde placeras i Ae 21 med tjänstetiteln förste revisor. På kameralsektionen
bör en tjänst som kontorist i Ae 9 inrättas. Övriga förslag till
nva tjänster på administrativa byrån anser jag mig icke kunna tillstyrka.
Jag tillstyrker de föreslagna nya tjänsterna på utredningsbyrån, dock med
den modifikationen att tjänsterna bör vara extra-ordinarie i stället för, som
styrelsen begärt, ordinarie.
Chefen för första projekteringsbyrån torde liksom motsvarande befattningshavare
på nuvarande utredningsbyrån vara placerad i Bo 3. I övrigt har
jag icke annan erinran mot de föreslagna nya tjänsterna på denna byrå än
att chefen för el-avdelningen bör vara avdelningsdirektör i Be 1 i stället för
byrådirektör i Ae 26. Vidare bör de av styrelsen för anstaUsbyrån begärda
två tjänsterna som förste byråingenjör i Ae 23 inplaceras på projekteringsbyråns
byggnadstekniska avdelning respektive VVS-avdelning.
Mot styrelsens förslag till nya tjänster på byggnadsbyrån har jag ingen
annan erinran än att beteckningen på de fem nya tjänsterna i Ae 21 inom
distriktsorganisationen bör vara byggnadsinspektör. Den nuvarande chefen
för byrån är placerad i lönegraden Bp 4 med byggnadschefs tjänstetitel.
Vid uppkommande vakans bör tjänsten ändras till tjänst som byggnadsråd
i Be 3.
Styrelsens förslag till nya tjänster på intendentsbyråns underhallsavdelning
tillstyrker jag, dock ätt tjänsten som kontorsbiträde bör placeras i reglerad
befordringsgång. Jag har heller icke något att erinra mot att på bränslekontrollavdelningen
inrättas en tjänst som maskinist i Ao 9 och en tjänst
som eldare i Ae 7. Utrikesavdelningen bör förstärkas med en kontorsskrivare
i Ae 13 på grund av avdelningens ökade arbetsuppgifter för utrikesrepresentationens
personalbostadsärenden. På hyresavdelningen bör inrättas en
tjänst som byråassistent i Ae 19 och en som kontorist i Ae 9.
I fråga om planbyrån föreslår jag inrättandet av en tjänst som kartbiträde
och eu som kontorsbiträde, båda i reglerad befordringsgång, på byråns
expedition.
Tekniska byråns chef bör vara överingenjör i Be 3 och chefen for byråns
konstruktionsavdelning avdelningsdirektör i Bc 1.
Vidare bör två tjänster som byggnadsråd i Be 3 inrättas för cheferna för
andra och tredje projekteringsbyråerna.
Mitt förslag innebär, att sammanlagt 52 nya tjänster nyinrättas hos byggnadsstyrelsen.
Styrelsens förslag till extra-ordinaricsättning av elt antal befintliga tjänster
anser jag mig böra biträda. Vidare förordar jag ändrad lönegradsplace
-
10
Statsutskottets utlåtande nr 99 år 1962
ring m. m. för ett antal befintliga tjänster. En översiktlig tablå över hela den
föreslagna personalorganisationen torde såsom bilaga få fogas till statsrådsprotokollet
(Bilaga 3). I tablån har upptagits dels samtliga tjänster för vilka
kostnaderna avses skola bestridas från avlöningsanslaget, dels alla ordinarie
tjänster samt extra-ordinarie tjänster i lägst lönegraden 21, för vilka
kostnaderna förutsättes komma att bestridas från byggnadsanslag.
Jag vill anmäla, att mina förslag beträffande byggnadsstyrelsens personaluppsättning,
i vad de angår de olika befattningarnas lönegradsplacering,
har varit föremål för överläggningar mellan företrädare för kommunikations-
och civildepartementen samt vederbörande personalorganisationer och
därvid godtagits av organisationerna.
Kungl. Maj :t bör äga i den utsträckning, som erfordras i samband med
genomförandet av de av mig i det föregående förordade förslagen, uppföra
tjänster å övergångsstat och utfärda övergångsbestämmelser i övrigt.
Departementschefen tar härefter upp vissa anslagsfrågor och anför följande.
Kostnaderna för byggnadsstyrelsens personal bestrides f. n. från dels avlöningsanslag
på driftbudgeten, varvid fördelning på skilda avlöningsstaler
sker beträffande byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet och styrelsens
värmeledningspersonal, dels anslag till utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag
m. m. på driftbudgeten, dels projekteringsanslag under fonden
för förlag till statsverket, dels byggnadsanslag å kapitalbudgeten, dels fastighetsfondens
utgiftsstat. Från byggnadsanslag bestrides kostnaderna för
huvuddelen av personalen på byggnadsbyrån förskottsvis enligt en av Kungl.
Maj:t fastställd stat, varvid i bokslutet för varje budgetår kostnaderna av
styrelsen fördelas mellan de tillgängliga byggnadsanslagen. För viss numera
fast anställd personal på byggnadsföretag bestrides lönekostnaderna direkt
från byggnadsanslag. Även de kostnader, som bestrides från utredningsoch
projekteringsanslagen, fördelas slutligen om möjligt mellan vederbörande
byggnadsanslag. Även styrelsens omkostnadsanslag fördelas på två
omkostnadsstater på samma sätt som avlöningsanslaget.
Det nuvarande systemet för bestridande av avlöningar och omkostnader
är komplicerat och svåradministrerat. Byggnadsstyrelseutredningen har därför
i förenklande syfte föreslagit, att all byggnadsstyrelsens personal skall
avlönas antingen från avlöningsanslag på driftbudgeten eller enligt en av
Kungl. Maj.-t fastställd förskottsstat. En följd härav skulle bl. a. bli att det
särskilda utredningsanslaget skulle slopas och vederbörande kostnader bestridas
från avlöningsanslaget.
I likhet med riksrevisionsverket finner jag en förenkling på detta område
önskvärt. Jag förordar därför, att avlöningskostnaderna för generaldirektören,
tekniske direktören och avdelningschefen, kostnaderna för de
tvenne råden och kostnaderna för all personal på administrativa byrån, utredningsbyrån,
intendentsbyrån, kulturhistoriska byrån, planbyrån och tekniska
byrån bestrides från avlöningsanslaget, dock att avlöningskostnaderna
för tre tjänster i Ae 9, Ae 10 och Ae 12 å intendentsbyrån alltjämt bör
bestridas från fastighetsfondens utgiftsstat. Jag delar vidare uppfattningen,
att kostnaderna för projektering och byggande bör belasta byggnadsverksamheten
och förordar i enlighet härmed att kostnaderna för all personal
mom projekteringsbyråerna, byggnadsbyrån, inklusive fast anställda tjänstemän
som nu avlönas direkt från byggnadsanslag, och kalkvlavdelningen
bestrides enligt förskottsstat, vilken fastställes av Kungl. Maj":t. Förskottsstaten
bör därvid kompletteras med en ordinariepost. De nuvarande pos
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 9!) år 1962
II
terna för avlöningar till icke-ordinarie personal och för avlöningar till biträdande
ingenjörer och arkitekter in. fl. sammanslås till en förslagsvis beräknad
post, som icke får överskridas utan Kungl. Maj:ts medgivande. Kostnaderna
enligt förskottsstaten bör i bokslutet för vederbörande budgetår
fördelas mellan tillgängliga byggnadsanslag eller, om byggnadsanslag ännu
icke beviljats av riksdagen för visst objekt som är under projektering, det
särskilda projekteringsanslaget under fonden för förlag till statsverket.
Jag delar däremot icke uppfattningen, att det nuvarande utredningsanslaget
bör slopas och ersättas med en särskild post till tillfällig personal
under avlöningsanslaget. Enligt min mening bör utredningsanslaget i stället
bibehållas med sin nuvarande konstruktion men bör belastas endast med
kostnaderna för utredningar, som utföres av experter och konsulter m. fL
utanför styrelsen. Härigenom erhålles en strikt uppdelning mellan avlöningar
och omkostnader för styrelsens fasta personal å ena sidan och å den andra
en lättöverskådlig särredovisning av kostnaderna för konsultuppdragen på
utredningssidan. Jag förordar att utredningsanslaget upptages med oförändrat
belopp av 700 000 kr. för nästa budgetår.
Mitt förslag innebär vidare, att endast en stat upptages under ettvart av
anslagen till avlöningar och omkostnader och att personalförteckningen för
byggnadsstyrelsen begränsas till att omfatta endast personal avlönad från
avlöningsanslaget och personal avlönad av byggnadsmedel.
Den personaluppsättning för byggnadsstyrelsen, som jag förordat i del
föregående, innebär att sammanlagt 307 tjänstemän kommer alt avlönas
från avlöningsanslaget jämfört med 202 f. n. Avlöningskostnaderna —■ inklusive
rörligt tillägg — för denna personal beräknar jag till 6 724 300 kr.
Härjämte tillstyrker jag byggnadsstyrelsens förslag om att sammanlagt 76 000
kr. ställes till styrelsens förfogande för att inom intendentsbyrån, planbyrån
och tekniska byrån användas för särskilda utredningar och arvoden till viss
expertis in. m. Jag biträder även förslaget om att 10 000 kr. anvisas för bestridande
av ersättningar till icke statsanställda ledamöter av de rådgivande
organen. Liksom hittills bör för arvode till organisationsföredragande beräknas
1 200 kr. Anslagsposten Kompensation för böjda folkpensionsavgifter
beräknar jag till 103 500 kr. Vid bifall till mina förslag bör således avlöningsanslaget
upptagas med 6 915 000 kr. innebärande eu ökning med
2 197 000 kr. i förhållande till innevarande budgetår.
Från omkostnadsanslaget skall i fortsättningen bestridas omkostnaderna
för de tjänstemän, som avses skola avlönas från styrelsens ordinarie avlöningsanslag.
Byggnadsstyrelsen bar vid beräkningen av omkostnadsanslaget använt en
schematisk beräkningsmetod, enligt vilken de olika anslagsposterna räknas
upp i stort sett i direkt proportion till det ökade antalet tjänster. I de fall där
någon mera exakt beräkningsmetod icke står till buds har jag i princip intet
att erinra häremot. Uppräkningsprocenten bör dock justeras med hänsyn till
att jag förordat inrättandet av ett mindre antal tjänster än del av byggnadsstyrelsen
äskade.
I enlighet härmed beräknar jag för sjukvård in. in. inberäknal den tidigare
särskilda anslagsposten för värmcledningspcrsonalen - ett belopp av
25 000 kr., vilket innebär en ökning med 8 300 kr. i förhållande till innevarande
budgetår. Anslagsposten till reseersättningar bör böjas med 71 000 kr.
till 190 000 kr. Av böjningen utgör 7 500 kr. eu automatisk uppräkning till
följd av böjda traktamenten.
Delposten till bränsle, lyse, och vatten torde böjas med 5 500 kr. till 40 000
kr. på grund av utökade lokaler och böjda bränslekostnader.
Delposten lill (ivriga expenser bör räknas upp generellt med 120 800 kr. för
12
Statsutskottets utlåtande nr 99 år 1962
styrelsens ordinarie, löpande expenser. Härjämte beräknar jag dels ett engångsbelopp
av 40 000 kr. för nyanskaffning av möbler in. in. för de 28 helt
nya tjänster, som jag tidigare föreslagit till inrättande under avlöningsanslaget,
dels ett belopp av 10 000 kr. som bidrag till statens betongkommitté, vilket
tidigare bestritts av förskottsmedel. I enlighet med vad byggnadsstyrelsen
föreslagit i särskild skrivelse — av vilken riksdagens vederbörande utskott
torde beredas tillfälle att taga del — beräknar jag en ökning för särskilda
anläggningar med 34 000 kr., varav 28 000 kr. utgör engångsbelopp. Ett för
innevarande budgetår beräknat engångsbelopp av 49 000 kr., varav 45 000
kr. för särskilda anläggningar, utgår. Delposten ökar således enligt mitt förslag
med 156 200 kr. till 543 000 kr.
Anslagsposten till publikationstryck bör i enlighet med byggnadsstyrelsens
förslag räknas upp med 6 000 kr. till 18 000 kr. Till följd härav bör posten
Särskilda uppbördsmedel beräknas till 15 000 kr. eller 5 000 kr. högre än
för innevarande budgetår, vilket medför en motsvarande minskning av medelsbehovet.
I enlighet med vad jag sålunda anfört torde byggnadsstyrelsens omkostnadsanslag
böra uppföras med (559 000 + 242 000) 801 000 kr.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Osvald (I: 639) och den andra inom andra kammaren av herr Tobé
(11:790), vari hemställts att riksdagen måtte uttala sig för att byggnadsstyrelsens
råd för samhällsplanering får den vidgade bas som angivits i
motionerna,
dels ock en inom andra kammaren av herr Tobé väckt motion (II: 791)
vari hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t ge till
känna att i en kommande utredning om planväsendets organisation frågan
om åtskiljande av planvårdande och byggande funktioner bör bli föremål
för uppmärksamhet samt att möjlighet även i fortsättningen bör finnas
att för särskilt stora byggnadsprojekt tillsätta särskilda byggnadskommittéer.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får utskottet
hänvisa till motionerna I: 639 och II: 791.
Utskottet. På grundval av två särskilda sakkunnigutredningar, djurgårdsnämndsutredningen
och byggnadsstyrelseutredningen, framlägges i förevarande
proposition förslag rörande avveckling av djurgårdsnämnden och omorganisation
av byggnadsstyrelsen.
I fråga om djurgårdsnämnden föreslås, att nämnden skall avvecklas och
dess återstående arbetsuppgifter överflyttas till byggnadsstyrelsen den 1 juli
1964, före vilket datum nämndens exploateringsuppgifter anses kunna vara
i huvudsak slutförda.
Vad beträffar byggnadsstyrelsen föreslås en genomgripande omorganisation
av väsentliga delar av ämbetsverket och i samband därmed en kraftig
upprustning av styrelsens personella resurser. Härigenom anses ökade förutsättningar
skapas för styrelsen att kunna rationellt, effektivt och ekonomiskt
leda den omfattande statliga byggnadsverksamhet, som erfordras för
Statsutskottets utlåtande nr 99 år 1962
13
genomförande av beslutade eller planerade reformer inom olika områden av
samhällslivet. Omorganisationen innebär bl. a., att verkets ledning förstärkes
med två nya chefsbefattningar, vilkas innehavare skall ha till uppgift att
närmast under generaldirektören sammanhålla och samordna verksamheten.
Vidare föreslås en ändring av byråindelningen, varigenom antalet permanenta
byråer ökas från sex till åtta. Uppgifter som sammanhänger med bokföring
och ekonomisk kontroll förutsättes koncentrerade till den administrativa
byrån. För- och efterkalkylering samt upprättande av byggnadskostnadsindex
skall åvila en särskild avdelning. Vid sidan av de permanenta enheterna skall
vid behov kunna inrättas speciella byråer för vissa byggnadsprojekt av
större omfattning. Dessa byråer föreslås kompletterade med lämpligt sammansatta
programkommittéer, varigenom särskilda byggnadskommittéer i
fortsättningen icke kommer att behöva tillsättas. Vidare förordas inrättandet
av två rådgivande organ vid byggnadsstyrelsens sida, nämligen byggnadsstyrelsens
råd för samhällsplanering, vilket avses ersätta det nuvarande
rådet för översiktlig planläggning, samt byggnadsstyrelsens tekniska råd,
vars verksamhet skall anknyta till tekniska byråns uppgifter. I förenklande
syfte föreslås även vissa anslagstekniska förändringar.
I propositionen framlägges vidare förslag om förstärkning av byggnadsstyrelsen
med ett 50-tal nya tjänster samt uppflyttning av ett betydande antal
tjänster i högre lönegrad. Dessutom omändras en rad extra tjänster till
extraordinarie, varigenom verkets personalorganisation ges ökad stadga.
Slutligen äskas för nästa budgetår anslag till byggnadsstyrelsens verksamhet
med sammanlagt 8 416 000 kr. De i propositionen framlagda förslagen
innebär en ökning i förhållande till motsvarande anslag för innevarande
budgetår med i runt tal 2 439 000 kr.
Det i propositionen framlagda förslaget rörande avveckling av djurgårdsnämnden
och överflyttning av dess arbetsuppgifter till byggnadsstyrelsen
biträdes av utskottet. Såsom av departementschefen framhållits bör eventuella
risker för olägenheter av överförandet av vissa arbetsuppgifter kunna
elimineras genom samarbete mellan nämnden och styrelsen under ett övergångsskede.
Utskottet, som för sin del vill understryka angelägenheten av att
ett sådant samarbete kommer till stånd, förutsätter vidare — i likhet med departementschefen
— att nämnden senast under år 1963 framlägger en plan
för djurgårdsmarkens framtida disposition. Utöver vad sålunda anförts har
Kungl. Maj :ts förslag icke givit utskottet anledning till särskilt uttalande.
I fråga om byggnadsstyrelsen finner utskottet det tillfredsställande att förslag
nu framlagts som kan läggas till grund för en omorganisation och upprustning
av styrelsen. Såvitt utskottet kan bedöma har organisationsförslaget
fått en sådan utformning att det synes ägnat att avhjälpa nuvarande
brister och ge styrelsen erforderliga resurser att effektivt fullgöra de på styrelsen
ankommande uppgifterna. Utskottet anser sig därför kunna tillstyrka
ett genomförande av Kungl. Maj:ts förslag i enlighet med de i propositionen
uppdragna riktlinjerna.
14
Statsutskottets utlåtande nr 99 år 1962
Beträffande vissa motionsledes aktualiserade frågor får utskottet anföra
följande.
I motionerna I: 639 och II: 790 har yrkats att i byggnadsstyrelsens råd för
samhällsplanering — utöver i departementschefens förslag angivna myndigheter
-— vissa andra intressen skall vara representerade. I första hand
närnnes i motionerna vattenvården och den allmänna naturvården.
Även utskottet finner det angeläget att vid samhällsplaneringen alla vitala
intressen vederbörligen beaktas. Enligt utskottets mening innebär emellertid
redan Kungl. Maj:ts förslag att ett sådant hänsynstagande till olika
samhällsintressen skall ske. I den mån de särskilda intressena ej kan anses
tillräckligt företrädda av de i rådet representerade myndigheterna torde avsikten
vara att vid behov adjungerade ledamöter, särskilda sakkunniga och
experter skall kunna tillkallas. Utskottet, som således utgår ifrån att rådet
i förekommande fall tillföres erforderlig sakkunskap från bl. a. berörda
samhällsintressen finner med hänsyn härtill skäl ej föreligga för ett särskilt
uttalande från riksdagens sida i av motionärerna angiven riktning. Motionerna
avstyrkes därför.
I motionen II: 791 har framhållits angelägenheten av att den utredning av
planväsendets fortsatta organisation som förebådats beaktar frågan om åtskiljande
av planvårdande och byggande funktioner. Utskottet vill i anledning
härav erinra om att det föreliggande förslaget om omorgansation av
byggnadsstyrelsen utformats så att plan- och byggnadsväsendet skall inordnas
i styrelsen på sådant sätt, att förändringar i styrelsens organisation i
detta avseende skall kunna vidtas utan större olägenheter. Vid sådant förhållande
kan utskottet inte finna det motiverat att från riksdagens sida
göra en särskild framställning i ämnet på sätt motionären förordat.
I sistnämnda motion har vidare yrkats att även i fortsättningen fristående
byggnadskommittéer skall kunna inrättas för särskilt stora byggnadsprojekt.
Utskottet ansluter sig för sin del till departementschefens uppfattning
att organisationen av det statliga byggandet nu bör ges en sådan flexibilitet
att även mycket stora byggnadsprojekt kan genomföras på ett effektivt sätt
och med fullt beaktande av de ekonomiska faktorerna. Då vidare en större
organisation kan förväntas innebära fördelar i fråga om bl. a. tillgång till
bättre resurser i fråga om teknik, ekonomi och administration synes enligt
utskottets mening behov av fristående byggnadskommittéer ej fortsättningsvis
föreligga. I stället bör såsom i propositionen förordats byggnadsstyrelsens
organisation ges en sådan rörlighet att samtliga ifrågakommande projekt
med fördel kan utföras av styrelsen. Utskottet finner det därvid rationellt
att på sätt i propositionen antytts för större byggnadsföretag programkommittéer
med företrädare för nyttjare och andra intressenter utses. Med beaktande
av vad sålunda anförts har utskottet funnit sig böra avstyrka nu förevarande
motion även i denna del.
Då Kungl. Maj:ts förslag i övrigt icke givit anledning till erinran eller
särskilt uttalande får utskottet hemställa,
Statsutskottets utlåtande nr 99 år 1962
15
I. att riksdagen må
a) besluta om avveckling av djurgårdsnämnden från och
med den 1 juli 1964 och överförande av dess kvarstående
uppgifter till byggnadsstyrelsen i enlighet med vad i statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för den 2 mars
1962 föreslagits;
b) godkänna i förenämnda statsrådsprotokoll föreslagna
riktlinjer för omorganisation av byggnadsstyrelsen;
c) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för
byggnadsstyrelsen vidtaga i statsrådsprotokollet förordade
ändringar;
d) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de övergångsanordningar
som erfordras i anledning av omorganisationen;
e) godkänna följande avlöningsstat för byggnadsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
....................................... 1 365 800
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis ................ 11200
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 3 884 600
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 1 549 900
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................ 103 500
Summa kr. 6 915 000
f) för budgetåret 1962/63 å driftbudgeten under sjätte huvudtiteln
anvisa
1) till Byggnadsstgrelsen: Avlöningar ett förslagsanslag
av 6 915 000 kr.,
2) till Byggnadsstyrelsen: Omkostnader ett förslagsanslag
av 801 000 kr.,
3) till Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag
m. m. ett reservationsanslag av 700 000 kr.;
II. att motionerna I: 639 och II: 790 icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd;
III. att motionen II: 791 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Stockholm den 3 maj 1962
På statsutskottets vägnar:
ERNST V. STAXÄNG
16
Statsutskottets utlåtande nr 99 år 1962
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Boman, Einar Persson, fröken Andersson,
herrar Birger Andersson, Axel Johannes Andersson, Bergman, Per
Jacobsson, Rikard Svensson, Bengtson, fru Wallentheim, herrar Mårtensson,
Birke, Bertil Petersson och Nils-Eric Gustafsson; samt
från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson
i Stockholm, Svensson i Stenkyrka, Almgren, fröken Elmén, herrar
Andreasson, Eliasson i Sundborn, fru Lewén-Eliasson, herrar Svensson i
Ljungskile, Johansson i Norrköping, Kellgren, Fagerlund, Löfroth och Källenius.
av herr Källenius.
Reservation
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1962:230 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Mai ris ''proposition angående anslag för budgetåret 1962/63 till nybyggnad för statens polisskolas huvudskola i S a1 i texten