Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av byggnadsstyrelsen m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1962-05-03 · 16 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 15 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1962:99, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av byggnadsstyrelsen m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 99—100

Statsutskottets utlåtande nr 99 år 1962

1

Nr 99

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

omorganisation av byggnadsstyrelsen m. m. jämte i

ämnet väckta motioner.

(4:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under sjätte huvudtiteln (bilaga 8,

p. 42) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,

för budgetåret 1962/63 till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar m. m. beräkna

ett anslag av 9 000 000 kr.

Sedermera har Kungl. Maj :t i propositionen nr 98, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den

2 mars 1962, föreslagit riksdagen dels besluta om en avveckling av djurgårdsnämnden,

dels godkänna i statsrådsprotokollet föreslagna riktlinjer för

en omorganisation av byggnadsstyrelsen, dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i

personalförteckningen för byggnadsstyrelsen vidtaga i statsrådsprotokollet

angivna ändringar, dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de övergångsanordningar

som erfordras i anledning av omorganisationen, dels godkänna

av departementschefen föreslagen avlöningsstat för byggnadsstyrelsen, att

tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63, dels ock till byggnadsstyrelsens

avlönings- och omkostnadsanslag samt anslaget till utredningar rörande

tillämnade byggnadsföretag för budgetåret 1962/63 anvisa sammanlagt

8 416 000 kr. innebärande en ökning i förhållande till motsvarande anslag

innevarande budgetår med i runt tal 2 439 000 kr.

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 oktober 1959 uppdrog

chefen för kommunikationsdepartementet åt tre sakkunniga att utreda frågan

om djurgårdsnämndens uppgifter och därmed sammanhängande spörsmål.

De sakkunniga, som antog benämningen djurgårdsnämndsutredningen,

överlämnade den 17 januari 1961 ett betänkande (stencilerat) med förslag

rörande avveckling av djurgårdsnämnden och överförande av dess återstående

uppgifter till annat organ. Betänkandet var enhälligt.

Utredningens huvudsakliga förslag har redovisats i propositionen (s. 6—

10).

Ett sammandrag av yttrandena över djurgårdsnämndsutredningens betänkande

bär lämnats i propositionen (s. 11—14).

För att verkställa en översyn av byggnadsstyrelsens organisation tillkallade

chefen för kommunikationsdepartementet den 28 november 1960 med

stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande särskilda sakkunniga. De sakkunniga,

vilka antog benämningen 1960 års byggnadsstyrelseutredning, avlämnade

1 Bihang till riksdagens protokoll 1962. G samt. Nr 99—100

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 99 år 1962

den 12 september 1961 delbetänkandet Byggnadsstyrelsens organisation

(SOU 1961:48). Betänkandet var enhälligt. För utredningen återstår härefter

vissa frågor vilka enligt utredningen icke är av sådan natur, att de

påverkar genomförandet av utredningens nu föreliggande förslag.

Utredningens förslag har i huvuddrag redovisats i propositionen (s. 20—

42).

Beträffande yttranden över betänkandet får utskottet hänvisa till propositionen

(s. 42—55).

I skrivelse den 10 oktober 1961 har byggnadsstyrelsen hemställt om anslag

för verksamheten under budgetåret 1962/63.

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning torde få

hänvisas till propositionen (s. 56—74).

Över byggnadsstyrelsens framställning har yttrande avgivits av statskontoret

och riksrevisionsverket i samband med yttrande över utredningens

betänkande samt av byggnadsstyrelseutredningen. Härjämte har statens lönenämnd

avgivit yttrande rörande vissa yrkanden angående löneregleringar

och nya tjänster (s. 72, 73 och 74).

Departementschefen behandlar inledningsvis frågan om avveckling av

djurgård snämnden. Han erinrar om att djurgårdsnämnden har till uppgift

att handha statens exploateringsverksamhet i Stockholm samt att verka för

en enhetlig och ändamålsenlig disposition av statens mark på Djurgården.

Den senare uppgiften konkretiseras i åligganden för nämnden att verkställa

en allmän planläggning i fråga om djurgårdsmarkens användning för

skilda ändamål samt att biträda vid markupplåtelseärenden.

Den av nämnden bedrivna exploateringsverksamheten och dess arbete

med uppgörandet av en dispositionsplan för Djurgården är enligt departementschefens

uppfattning att betrakta som uppdrag av engångsnatur. Han

anser därför en avveckling av nämnden påkallad, när angivna verksamhet

nått ett sådant stadium att väsentligt ändrade betingelser för organisationen

föreligger. Detta förutsattes också vid nämndens tillkomst år 1947. Efter en

kartläggning i detalj av nämndens arbetsuppgifter har djurgårdsnämndsutredningen

föreslagit, att nämnden skall avvecklas och dess återstående uppgifter

överflyttas till byggnadsstyrelsen den 1 januari alternativt den 1 juli

1963.

Med den nu framlagda utredningen anser departementschefen erforderligt

underlag föreligga för ett slutligt ställningstagande i frågan om avveckling

av djurgårdsnämnden. Departementschefen ansluter sig till utredningens

förslag, att vid djurgårdsnämndens avveckling dess återstående uppgifter

skall överföras till byggnadsstyrelsen.

Genom de av utredningen och nämnden lämnade uppgifterna anser departementschefen

det klarlagt, att nämndens exploateringsverksamhet nu

befinner sig i ett avslutande skede. Viss osäkerhet kan dock ännu anses föreligga

i fråga om tidsplanen för avslutandet av denna verksamhet. Med hänsyn

härtill förordas en avveckling av nämnden vid en något senare tidpunkt

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 99 år 1962

3

än den av utredningen föreslagna. Departementschefen anser att en betryggande

tidsmarginal kommer att stå till nämndens förfogande, därest omorganisationen

genomföres ett år senare än som angivits av utredningen eller

den 1 juli 1964. I samband med anslagsäskandena för budgetåret 1964/65

bör byggnadsstyrelsen och djurgårdsnämnden i samråd framlägga förslag

rörande personalens anställningsförhållanden in. in. och verksamhetens bedrivande

under övergångsskedet. Vid avvecklingen bör beaktas personalens

berättigade intressen.

Departementschefen anser det böra få ankomma på Kungl. Maj :t att utfärda

erforderliga bestämmelser för byggnadsstyrelsen rörande handhavandet

av de överförda uppgifterna ävensom övergångsbestämmelser i anledning

av den föreslagna omorganisationen.

I fråga om djurgårdsnämndens avveckling stöder departementschefen i

övrigt tanken på att utse en särskild rådgivande nämnd till djurgårdsförvaltningen

i frågor om disposition av mark in. m. rörande Djurgården.

Departementschefen övergår därefter till frågan om omorganisation av

byggnadsstyrelsen och tar först upp vissa organisationsfrågor rörande samhällsplaneringen.

Efter att ha redogjort för tidigare förslag rörande planväsendets

organisation anför departementschefen, att en större sammanhållning

i organisatoriskt avseende inom samhällsplaneringen i vidsträckt

bemärkelse ter sig såsom högst angelägen. Såsom en första åtgärd i detta

syfte föreslås vissa ändringar beträffande det till byggnadsstyrelsen knutna

rådet för översiktlig planläggning. En lösning av problemet i hela dess vidd

bedömes emellertid icke kunna ernås utan ytterligare rätt Vittgående åtgärder.

Vilka konkreta organisatoriska anordningar, som bör vidtagas, anser

departementschefen självfallet inte kunna avgöras förrän en allsidig utredning

av hithörande frågor verkställts. En sådan utredning bör anförtros åt

en i vanlig ordning tillkallad sakkunnigkommitté. Med hänsyn till de invecklade

frågekomplex det här gäller krävs emellertid en ingående analys av

problemställningarna samt ett klarläggande och angivande av de närmare

riktlinjerna för sakkunnigkommitténs arbete. Den förberedande undersökning

som sålunda erfordras anser departementschefen lämpligen böra uppdragas

åt en särskild arbetsgrupp med företrädare för de närmast berörda

departementen. Enligt departementschefens åsikt bör den nämnda sakkunnigkommittén

även ta frågan om forskning på samhällsplaneringens område

under bedömning. I sammanhanget framhåller slutligen departementschefen

att den förestående utredningen om samhällsplaneringens organisation

beaktats vid den föreslagna omorganisationen av byggnadsstyrelsen och

att plan- och byggnadsväsendet föreslås inordnade i styrelsen på sådant sätt,

att förändringar i styrelsens organisation i detta avseende skall kunna vidtagas

utan större olägenheter.

Departementschefen anser byggnadsslyrelseutredningens förslag väl ägnat

att läggas till grund för en omorganisation och upprustning av byggnadsstyrelsen.

I fråga om byråorganisationen nödvändiggör utvecklingen

tf liihang till riksdagens protokoll 11)62. 6 samt. Nr 99—100

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 99 år 1962

inom byggnadsstyrelsens verksamhetsområde enligt departementschefens

förmenande en klar och entydig arbets- och ansvarsfördelning mellan styrelsens

olika enheter. För att främja effektivitet och ekonomi i organisationen

hör denna fördelning syfta till att ge enheterna ensartade och ändamålsenligt

avgränsade arbetsuppgifter. Vid styrelsens indelning i byråer bör

härvid såsom byggnadsstyrelseutredningen föreslagit funktionsprincipen

tillämpas.

I likhet med utredningen finner departementschefen en omorganisation i

första hand erforderlig i fråga om nuvarande utredningsbyrån och byggnadsbyrån.

De mest framträdande organisatoriska bristerna i den bestående

byråorganisationen hänför sig nämligen till den olämpliga fördelningen mellan

de båda byråerna av olika avsnitt i projekteringsarbetet och i sammanförandet

inom nämnda byråer av sinsemellan olikartade uppgifter. Departementschefen

biträder därför utredningens förslag, att en byrå inrättas för

planering, utredning och programmering rörande statens lokalfrågor. Såsom

byggnadsstyrelsen förordat bör denna byrå lämpligen kallas utredningsbyrån.

En byrå — vilken bör benämnas första projekteringsbyrån — bör svara

för styrelsens allmänna projekteringsarbete på grundval av föreliggande programhandlingar

fram till fullständiga bygghandlingar. Ansvaret för själva

byggandet bör förläggas till en uteslutande för denna uppgift organiserad

byggnadsbyrå. En förstärkning av styrelsens resurser är Vidare motiverad

av de alltmer ökade kraven på styrelsen med avseende på dess allmänna

uppgifter inom byggnadsväsendet. Dessa uppgifter bör därför brytas ut ur

den nuvarande byggnadsbyrån och förläggas till en nyinrättad teknisk byrå.

En administrativ byrå finner departementschefen självklart böra ingå i

organisationen. Förslaget rörande en planbyrå och en kulturhistorisk byrå

föranleder ej heller invändning från departementschefens sida.

Styrelsens fastighetsförvaltning bör liksom nu omhänderhas av intendentsbyrån.

I enlighet med vad utredningen föreslagit torde värmetekniska avdelningen

med hänsyn till bränslekontrollens nära samband med fastighetsförvaltningen

inordnas i denna byrå.

Såsom utredningen uppmärksammat, kommer byggnadsstyrelsens verksamhet

under 1960-talet att bl. a. avse vissa exceptionellt stora byggnadsobjekt.

Detta förhållande betingas väsentligen av den pågående utbyggnaden

inom universitets- och högskoleväsendet. Projekt av denna art har hittills i

vissa fall icke ansetts böra uppdragas åt byggnadsstyrelsen utan har anförtrotts

fristående organ i form av särskilda byggnadskommittéer. Då en större

organisation torde innebära avsevärda fördelar, bl. a. genom tillgång till

bättre tekniska, ekonomiska och administrativa resurser, ökade möjligheter

till utvecklingsarbete samt goda betingelser för att samla vidgad erfarenhet

och att åstadkomma samordning mellan skilda byggnadsuppgifter, bör enligt

departementschefens mening fristående byggnadskommittéer i fortsättningen

icke nyinrättas. I stället bör byggnadsstyrelsens organisation tillföras sådana

förstärkningar och ges sådan flexibilitet, att styrelsen kan förutsättas

effektivt genomföra projekt av nämnda storleksordning.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 99 år 1962

5

När det gäller själva byggandet utgår departementschefen från att byggnadsbyrån

vid behov skall kunna svara för även de största projekten. I likhet

med utredningen och ett antal remissinstanser finner departementschefen

däremot, att programarbetet och ledningen av projekteringen kan fordra

särskilda organisatoriska anordningar. Möjlighet bör sålunda finnas att

inom byggnadsstyrelsen för mycket stora eller eljest särpräglade byggnadsprojekt

inrätta speciella enheter vid sidan av den permanenta byråindelningen.

Dessa enheters chefer torde vanligen böra ges byggnadsråds ställning

och efter förslag av byggnadsstyrelsen tillsättas av Kungl. Maj :t. Med

hänsyn härtill föreslår departementschefen, att bemyndigande lämnas Kungl.

Maj :t att vid behov inrätta dylika tjänster. Erforderlig personal i övrigt på

dessa speciella byråer bör lämpligen avdelas från styrelsens permanenta

byråer och då i första hand från utredningsbyrån och första projekteringsbyrån.

För närvarande bedömer departementschefen behov föreligga av två speciella

byråer. Med hänsyn till bl. a. den nuvarande organisationen för utbyggnaden

inom mentalsjukvård och fångvård bör en sådan byrå inrättas

för denna och därmed jämförlig byggnadsverksamhet — andra projekteringsbyrån.

Vidare bör en byrå inrättas för i huvudsak universitets- och

högskoleutbyggnaderna i Göteborg och Lund — tredje projekteringsbyrån.

Inom en snar framtid torde det därjämte bli nödvändigt att inrätta en särskild

projekteringsbyrå för i första hand utbyggnaden av Stockholms universitet

vid Frescati. Det bör ankomma på byggnadsstyrelsen att närmare

fördela projekteringsarbetet mellan de olika byråerna, varvid praktisk-organisatoriska

synpunkter bör vara avgörande.

I likhet med utredningen finner departementschefen det ändamålsenligt,

att för större byggnadsföretag programkommittéer med företrädare för nyttjaren

och andra intressenter, i förekommande fall även kommunala, utses

av Kungl. Maj:t. I allmänhet torde det vara lämpligt, att den representant

för byggnadsstyrelsen som förutsättes böra ingå i sådan kommitté blir chefen

eller eventuellt annan högre tjänsteman inom vederbörande projekteringsbyrå.

Kommittéernas behov av utredningspersonal bör huvudsakligen

tillgodoses genom utredningsbyråns försorg. Härigenom erhålles samordning

mellan byggnadsstyrelsens programarbete och det programarbete, som

bedrives av kommittéerna, liksom även kontinuitet i byggnadsärendenas

handläggning. Det torde få ankomma på byggnadsstyrelseutredningen att i

sitt fortsatta arbete beakta denna fråga vid den mera ingående bedömningen

av personalbehovet inom utredningsbyrån.

Tillsättandet av en programkommitté bör enligt departementschefens mening

icke innebära, att byggnadsstyrelsens uppgifter rörande byggnadsärendena

begränsas. Styrelsen bör sålunda även i dessa fall göra vederbörande

framställningar till Kungl. Maj:t samt efter erforderligt samråd med kommittén

svara för projekteringen och byggandet.

Vad beträffar frågan om organisationen för bokföring och ekonomisk kontroll

samt för kostnadsberäkning och efterkalkylering finner departements
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 99 år 1962

chefen det synnerligen angeläget, att garantier skapas för att verksledningen

snabbt och effektivt skall kunna tillförsäkras information om det ekonomiska

läget beträffande byggnadsverksamhet och fastighetsförvaltning.

Lika viktigt är att en effektiv kostnadsövervakning kan utövas och att tillfredsställande

underlag erhålles för erforderliga kostnadsanalyser. Härför

erfordras en effektivisering av bokföring och redovisning, främst genom

samordning av förekommande bokföringssystem och en högre grad av mekanisering

av bokföringsarbetet.

Organisatoriskt ställer dessa förhållanden krav på en större koncentration

än f. n. i arbetets handhavande inom styrelsen. Departementschefen biträder

på grund härav utredningens förslag, att de olika bokföringsenheterna

skall sammanföras till en ekonomiavdelning inom administrativa byrån.

På denna avdelning skall bl. a. ankomma att genom regelbundna rapporter

hålla berörda tekniska byråer informerade om medelsdispositioner och om

den ekonomiska ställningen för uppdrag och arbeten m. m.

Här avsedda åtgärder är emellertid endast att betrakta som ett första steg

mot en slutlig lösning av denna fråga. Ett fullföljande av omorganisationen

kräver en omsorgsfull och detaljerad planering av såväl bokföringssystemen

som de därmed sammanhängande rutinerna. Härför erfordras ytterligare ingående

utredning, vilken enligt byggnadsstyrelseutredningens mening bör

anförtros åt en särskild sakkunnig. Departementschefen kommer därför att

begära Kungl. Maj :ts bemyndigande att tillkalla en sådan sakkunnig. Under

omställningsperioden kommer olika övergångsanordningar i fråga om

bokföringens organisation att erfordras.

De olika byråernas interna organisation synes enligt departementschefens

åsikt i allt väsentligt kunna lösas enligt byggnadsstyrelseutredningens förslag.

Administrativa byrån bör lämpligen indelas i en allmän avdelning, en personalavdelning

och en ekonomiavdelning, varvid den sistnämnda indelas i

en kameralsektion och en sektion för kostnadsbokföring. På byrån bör slutligen

styrelsens ombudsman vara placerad.

Utredningens förslag att utredningsbyrån (lokalplaneringsbyrån) indelas

i en planeringsavdelning och en programavdelning samt förses med en gemensam

expedition tillstyrkes.

Första projekteringsbyråns organisation bör enligt departementschefens

mening lämpligen anknyta till de i projekteringsarbetet deltagande huvudslagen

av fackmän. Varje fack bör bilda en avdelning inom byrån. Departementschefen

föreslår sålunda att byrån indelas i en arkitektavdelning, en

byggnadsteknisk avdelning, en värme-, ventilations- och sanitetsteknisk avdelning,

en elektroteknisk avdelning och en väg- och vattenbyggnadsteknisk

avdelning. Byrån bör härjämte i enlighet med byggnadsstyrelsens förslag

förses med en avdelning för standardiserings- och utvecklingsarbete ävensom

med ett gemensamt kansli.

Byggnadsbyråns huvuduppgifter skall vara att, sedan bygghandlingar mottagits

från projekteringsorganet, utföra byggnadsföretagen genom entreprenör

eller i egen regi.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 99 år 1962

7

Departementschefen föreslår att byggnadsbyrån indelas i en entreprenadavdelning

och en egenregiavdelning för byggnadsarbeten, en värme-, ventilations-

och sanitetsteknisk avdelning, en elektroteknisk avdelning och en

allmän avdelning. Såsom chef för allmänna avdelningen bör den av utredningen

föreslagna biträdande byggnadschefen fungera. I avdelningen bör

kansliet inordnas. Till entreprenadavdelningen bör en regional organisation

för byggnadsledning och byggnadskontroll anslutas samt till egenregiavdelningen

liksom nu en arbetschefsorganisation.

Intendentsbyrån bör i enlighet med byggnadsstyrelseutredningens förslag

organiseras i en underhållsavdelning, uppdelad i fem underhållssektioner

samt en planerings- och upphandlingssektion, en fastighetsavdelning, en

hyresavdelning, en utrikesavdelning, en bränslekontrollavdelning och ett gemensamt

kansli. Djurgårdsnämndens återstående arbetsuppgifter förutsättes

bli förlagda till den härför anpassade fastighetsavdelningen.

Departementschefen biträder byggnadsstyrelseutredningens förslag i fråga

om kulturhistoriska byråns organisation samt vidare utredningens förslag

att planbyrån skall indelas i en avdelning för samordning och information,

en avdelning för översiktlig planläggning, en allmän avdelning, en juridisk

avdelning och en expedition med arkiv. I detta sammanhang understryker

departementschefen önskvärdheten av att bland planbyråns personal bör

ingå olika slag av fackmän med samhällsvetenskaplig och annan utbildning,

vilka genom sin kunskap och erfarenhet på skilda specialområden kan bidraga

till ett effektivt lagarbete för vidareutveckling av samhällsplaneringen.

Tekniska byrån bör enligt departementschefens mening tills vidare organiseras

i en allmän avdelning, en konstruktionsavdelning, en materialavdelning

och en expedition med arkiv.

Huvudprincipen för de speciella byråernas organisation bör vara att de

med avseende på projekteringsuppgifterna skall byggas upp efter samma

mönster som första projekteringsbyrån och erhålla fackmän av skilda slag

från denna. När det gäller organisationen av andra projekteringsbyrån bör

med beaktande av redan bestående organisation och föreslagen överflyttning

av personal från mentalsjukvårdsberedningens byggnads- och utrustningsdelegation

två avdelningar inrättas, nämligen en för programmerings- och

proj ekte ringsledning för mentalsjukvårdsbyggnader och en för fångvårdsbyggnader

in. m.

Beträffande byggnadsstyrelsens ledning bör enligt departementschefens

mening en förstärkning ske. Departementschefen anser att behovet av samordning

och gemensam ledning av dels projektering och byggande, dels fastighetsförvaltning

och lokalplanering samt de administrativa och ekonomiska

funktionerna i första hand bör tillgodoses. På grund härav föreslås att

administrativa byrån, utredningsbyrån, intendentsbyrån och kalkylavdelningen

underställes en avdelningschef samt att första projekteringsbyrån,

de för vissa större objekt organiserade specialbyråerna och byggnadsbyrån

samordnas nnder en teknisk direktör. Kulturhistoriska byrån, planbyrån

och tekniska byrån, vilka huvudsakligen representerar styrelsens myndig
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 99 år 1962

hetsuppgifter, anses lämpligen böra direkt underställas generaldirektören.

I enlighet med nu gällande ordning hör generaldirektören i princip ha ensam

beslutanderätt i de ärenden, i vilkas prövning han deltar. Såsom ledamöter

i styrelsen skall ingå den tekniske direktören, avdelningschefen och byråcheferna.

Som ställföreträdare för generaldirektören bör, efter förslag av

denne, förordnas tekniske direktören eller avdelningschefen.

Den nuvarande organisatoriska splittringen inom samhällsplaneringens

område motiverar enligt departementschefens uppfattning att det till byggnadsstyrelsen

knutna rådet för översiktlig planläggning ges en fastare form.

Att en utredning rörande den statliga organisationen av samhällsplaneringen

in. in. kommer att tillsättas kan icke få utgöra något hinder härför, eftersom

en ändrad organisation inom området kan beräknas bli genomförd

först efter ett flertal år. Departementschefen biträder sålunda byggnadsstyrelseutredningens

förslag om inrättandet av byggnadsstyrelsens råd för samhällsplanering.

I rådet bör, liksom i dess nuvarande motsvarighet, ingå representanter

för arbetsmarknadsstyrelsen, bostadsstyrelsen, lantbruksstyrelsen,

lantmäteristyrelsen, skolöverstyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

statens råd för samhällsforskning, Svenska stadsförbundet och Svenska

landskommunernas förbund.

Behov av ett permanent samarbetsorgan föreligger också i anslutning till

byggnadsstyrelsens uppgift att utfärda tekniska anvisningar till byggnadsstadgan

och därmed sammanhängande verksamhet. I överensstämmelse med

byggnadsstyrelseutredningens förslag bör därför ett byggnadsstyrelsens tekniska

råd inrättas. Såsom utredningen föreslagit bör detta tills vidare omfatta

16 ledamöter.

Nu nämnda ledamöter i de båda råden bör för eu tid av högst tre år förordnas

av Ivungl. Maj :t på förslag av byggnadsstyrelsen efter samråd med

vederbörande myndighet, organisation eller företag. Byggnadsstyrelsens generaldirektör

bör vara ordförande i båda råden. Chefen för planbyrån bör i

denna sin egenskap vara vice ordförande och föredragande i rådet för samhällsplanering

samt chefen för tekniska byrån inneha samma funktioner

i tekniska rådet. Byggnadsstyrelsen bör vidare ha möjlighet att — vid sidan

av råden eller som adjungerade ledamöter av dessa — tillkalla särskilda

sakkunniga och experter. Departementschefen föreslår slutligen att till icke

statsanställda ledamöter i råden skall utgå särskild ersättning enligt grunder

som torde få fastställas av Kungl. Maj :t.

Beträffande personalfrågorna anför departementschefen följande.

Den nya organisationen av byggnadsstyrelsen förutsätter bl. a. inrättande

av ett betydande antal nya tjänster. Såsom jag tidigare föreslagit skall

verkets ledning förstärkas med två högre tjänster, nämligen en som teknisk

direktör och en som avdelningschef. Den tekniske direktören bör placeras

i lönegraden B 5 och avdelningschefen i B 4. Det torde få ankomma

på Kungl. Maj:t att senare taga ställning till om innehavarna av dessa tjänster

skall vara extra ordinarie eller förordnas på viss tid. Genom denna förstärkning

av verksledningen torde behovet av ett särskilt arvode till generaldirektörens

ställföreträdare bortfalla.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr till är 1962

9

Jag har intet att erinra moL att en tjänst som avdelningsdirektör i Be 1

inrättas på den nya kalkylavdelningen. Vidare förordar jag att på denna

avdelning inrättas två nya tjänster som förste byråingenjör alternativt förste

aktuarie i Ae 23.

Genom den nya byråindelningen erhåller chefen för den administrativa

byrån större ansvar och mera omfattande arbetsuppgifter än tidigare. Bl. a.

med hänsyn härtill bör hans tjänst i lönehänseende jämställas ined chefstjänsterna

på övriga byråer och placeras i Bo 3. Vidare bör hans tjänstetitel

ändras till byggnadsråd. På administrativa byråns allmänna avdelning torde

vidare inrättas en tjänst som byrådirektör i Ae 24 och en tjänst som förste

byråsekreterare i Ae 23. Vidare bör eu befattning som kontorist i Ae 9

placeras på avdelningen. Befattningshavaren skall ha till uppgift att biträda

avdelningschefen och tekniske direktören. Personalavdelningen bör förstärkas

med en förste byråsekreterare i Ae 21 samt två kontorsbiträden i reglerad

befordringsgång. Chefen för ekonomiavdelningen bör i enlighet med

stvrelsens förslag vara byrådirektör i Ae 26. Chefen för kostnadsbokföringssektionen

torde placeras i Ae 21 med tjänstetiteln förste revisor. På kameralsektionen

bör en tjänst som kontorist i Ae 9 inrättas. Övriga förslag till

nva tjänster på administrativa byrån anser jag mig icke kunna tillstyrka.

Jag tillstyrker de föreslagna nya tjänsterna på utredningsbyrån, dock med

den modifikationen att tjänsterna bör vara extra-ordinarie i stället för, som

styrelsen begärt, ordinarie.

Chefen för första projekteringsbyrån torde liksom motsvarande befattningshavare

på nuvarande utredningsbyrån vara placerad i Bo 3. I övrigt har

jag icke annan erinran mot de föreslagna nya tjänsterna på denna byrå än

att chefen för el-avdelningen bör vara avdelningsdirektör i Be 1 i stället för

byrådirektör i Ae 26. Vidare bör de av styrelsen för anstaUsbyrån begärda

två tjänsterna som förste byråingenjör i Ae 23 inplaceras på projekteringsbyråns

byggnadstekniska avdelning respektive VVS-avdelning.

Mot styrelsens förslag till nya tjänster på byggnadsbyrån har jag ingen

annan erinran än att beteckningen på de fem nya tjänsterna i Ae 21 inom

distriktsorganisationen bör vara byggnadsinspektör. Den nuvarande chefen

för byrån är placerad i lönegraden Bp 4 med byggnadschefs tjänstetitel.

Vid uppkommande vakans bör tjänsten ändras till tjänst som byggnadsråd

i Be 3.

Styrelsens förslag till nya tjänster på intendentsbyråns underhallsavdelning

tillstyrker jag, dock ätt tjänsten som kontorsbiträde bör placeras i reglerad

befordringsgång. Jag har heller icke något att erinra mot att på bränslekontrollavdelningen

inrättas en tjänst som maskinist i Ao 9 och en tjänst

som eldare i Ae 7. Utrikesavdelningen bör förstärkas med en kontorsskrivare

i Ae 13 på grund av avdelningens ökade arbetsuppgifter för utrikesrepresentationens

personalbostadsärenden. På hyresavdelningen bör inrättas en

tjänst som byråassistent i Ae 19 och en som kontorist i Ae 9.

I fråga om planbyrån föreslår jag inrättandet av en tjänst som kartbiträde

och eu som kontorsbiträde, båda i reglerad befordringsgång, på byråns

expedition.

Tekniska byråns chef bör vara överingenjör i Be 3 och chefen for byråns

konstruktionsavdelning avdelningsdirektör i Bc 1.

Vidare bör två tjänster som byggnadsråd i Be 3 inrättas för cheferna för

andra och tredje projekteringsbyråerna.

Mitt förslag innebär, att sammanlagt 52 nya tjänster nyinrättas hos byggnadsstyrelsen.

Styrelsens förslag till extra-ordinaricsättning av elt antal befintliga tjänster

anser jag mig böra biträda. Vidare förordar jag ändrad lönegradsplace
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 99 år 1962

ring m. m. för ett antal befintliga tjänster. En översiktlig tablå över hela den

föreslagna personalorganisationen torde såsom bilaga få fogas till statsrådsprotokollet

(Bilaga 3). I tablån har upptagits dels samtliga tjänster för vilka

kostnaderna avses skola bestridas från avlöningsanslaget, dels alla ordinarie

tjänster samt extra-ordinarie tjänster i lägst lönegraden 21, för vilka

kostnaderna förutsättes komma att bestridas från byggnadsanslag.

Jag vill anmäla, att mina förslag beträffande byggnadsstyrelsens personaluppsättning,

i vad de angår de olika befattningarnas lönegradsplacering,

har varit föremål för överläggningar mellan företrädare för kommunikations-

och civildepartementen samt vederbörande personalorganisationer och

därvid godtagits av organisationerna.

Kungl. Maj :t bör äga i den utsträckning, som erfordras i samband med

genomförandet av de av mig i det föregående förordade förslagen, uppföra

tjänster å övergångsstat och utfärda övergångsbestämmelser i övrigt.

Departementschefen tar härefter upp vissa anslagsfrågor och anför följande.

Kostnaderna för byggnadsstyrelsens personal bestrides f. n. från dels avlöningsanslag

på driftbudgeten, varvid fördelning på skilda avlöningsstaler

sker beträffande byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet och styrelsens

värmeledningspersonal, dels anslag till utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag

m. m. på driftbudgeten, dels projekteringsanslag under fonden

för förlag till statsverket, dels byggnadsanslag å kapitalbudgeten, dels fastighetsfondens

utgiftsstat. Från byggnadsanslag bestrides kostnaderna för

huvuddelen av personalen på byggnadsbyrån förskottsvis enligt en av Kungl.

Maj:t fastställd stat, varvid i bokslutet för varje budgetår kostnaderna av

styrelsen fördelas mellan de tillgängliga byggnadsanslagen. För viss numera

fast anställd personal på byggnadsföretag bestrides lönekostnaderna direkt

från byggnadsanslag. Även de kostnader, som bestrides från utredningsoch

projekteringsanslagen, fördelas slutligen om möjligt mellan vederbörande

byggnadsanslag. Även styrelsens omkostnadsanslag fördelas på två

omkostnadsstater på samma sätt som avlöningsanslaget.

Det nuvarande systemet för bestridande av avlöningar och omkostnader

är komplicerat och svåradministrerat. Byggnadsstyrelseutredningen har därför

i förenklande syfte föreslagit, att all byggnadsstyrelsens personal skall

avlönas antingen från avlöningsanslag på driftbudgeten eller enligt en av

Kungl. Maj.-t fastställd förskottsstat. En följd härav skulle bl. a. bli att det

särskilda utredningsanslaget skulle slopas och vederbörande kostnader bestridas

från avlöningsanslaget.

I likhet med riksrevisionsverket finner jag en förenkling på detta område

önskvärt. Jag förordar därför, att avlöningskostnaderna för generaldirektören,

tekniske direktören och avdelningschefen, kostnaderna för de

tvenne råden och kostnaderna för all personal på administrativa byrån, utredningsbyrån,

intendentsbyrån, kulturhistoriska byrån, planbyrån och tekniska

byrån bestrides från avlöningsanslaget, dock att avlöningskostnaderna

för tre tjänster i Ae 9, Ae 10 och Ae 12 å intendentsbyrån alltjämt bör

bestridas från fastighetsfondens utgiftsstat. Jag delar vidare uppfattningen,

att kostnaderna för projektering och byggande bör belasta byggnadsverksamheten

och förordar i enlighet härmed att kostnaderna för all personal

mom projekteringsbyråerna, byggnadsbyrån, inklusive fast anställda tjänstemän

som nu avlönas direkt från byggnadsanslag, och kalkvlavdelningen

bestrides enligt förskottsstat, vilken fastställes av Kungl. Maj":t. Förskottsstaten

bör därvid kompletteras med en ordinariepost. De nuvarande pos
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9!) år 1962

II

terna för avlöningar till icke-ordinarie personal och för avlöningar till biträdande

ingenjörer och arkitekter in. fl. sammanslås till en förslagsvis beräknad

post, som icke får överskridas utan Kungl. Maj:ts medgivande. Kostnaderna

enligt förskottsstaten bör i bokslutet för vederbörande budgetår

fördelas mellan tillgängliga byggnadsanslag eller, om byggnadsanslag ännu

icke beviljats av riksdagen för visst objekt som är under projektering, det

särskilda projekteringsanslaget under fonden för förlag till statsverket.

Jag delar däremot icke uppfattningen, att det nuvarande utredningsanslaget

bör slopas och ersättas med en särskild post till tillfällig personal

under avlöningsanslaget. Enligt min mening bör utredningsanslaget i stället

bibehållas med sin nuvarande konstruktion men bör belastas endast med

kostnaderna för utredningar, som utföres av experter och konsulter m. fL

utanför styrelsen. Härigenom erhålles en strikt uppdelning mellan avlöningar

och omkostnader för styrelsens fasta personal å ena sidan och å den andra

en lättöverskådlig särredovisning av kostnaderna för konsultuppdragen på

utredningssidan. Jag förordar att utredningsanslaget upptages med oförändrat

belopp av 700 000 kr. för nästa budgetår.

Mitt förslag innebär vidare, att endast en stat upptages under ettvart av

anslagen till avlöningar och omkostnader och att personalförteckningen för

byggnadsstyrelsen begränsas till att omfatta endast personal avlönad från

avlöningsanslaget och personal avlönad av byggnadsmedel.

Den personaluppsättning för byggnadsstyrelsen, som jag förordat i del

föregående, innebär att sammanlagt 307 tjänstemän kommer alt avlönas

från avlöningsanslaget jämfört med 202 f. n. Avlöningskostnaderna —■ inklusive

rörligt tillägg — för denna personal beräknar jag till 6 724 300 kr.

Härjämte tillstyrker jag byggnadsstyrelsens förslag om att sammanlagt 76 000

kr. ställes till styrelsens förfogande för att inom intendentsbyrån, planbyrån

och tekniska byrån användas för särskilda utredningar och arvoden till viss

expertis in. m. Jag biträder även förslaget om att 10 000 kr. anvisas för bestridande

av ersättningar till icke statsanställda ledamöter av de rådgivande

organen. Liksom hittills bör för arvode till organisationsföredragande beräknas

1 200 kr. Anslagsposten Kompensation för böjda folkpensionsavgifter

beräknar jag till 103 500 kr. Vid bifall till mina förslag bör således avlöningsanslaget

upptagas med 6 915 000 kr. innebärande eu ökning med

2 197 000 kr. i förhållande till innevarande budgetår.

Från omkostnadsanslaget skall i fortsättningen bestridas omkostnaderna

för de tjänstemän, som avses skola avlönas från styrelsens ordinarie avlöningsanslag.

Byggnadsstyrelsen bar vid beräkningen av omkostnadsanslaget använt en

schematisk beräkningsmetod, enligt vilken de olika anslagsposterna räknas

upp i stort sett i direkt proportion till det ökade antalet tjänster. I de fall där

någon mera exakt beräkningsmetod icke står till buds har jag i princip intet

att erinra häremot. Uppräkningsprocenten bör dock justeras med hänsyn till

att jag förordat inrättandet av ett mindre antal tjänster än del av byggnadsstyrelsen

äskade.

I enlighet härmed beräknar jag för sjukvård in. in. inberäknal den tidigare

särskilda anslagsposten för värmcledningspcrsonalen - ett belopp av

25 000 kr., vilket innebär en ökning med 8 300 kr. i förhållande till innevarande

budgetår. Anslagsposten till reseersättningar bör böjas med 71 000 kr.

till 190 000 kr. Av böjningen utgör 7 500 kr. eu automatisk uppräkning till

följd av böjda traktamenten.

Delposten till bränsle, lyse, och vatten torde böjas med 5 500 kr. till 40 000

kr. på grund av utökade lokaler och böjda bränslekostnader.

Delposten lill (ivriga expenser bör räknas upp generellt med 120 800 kr. för

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 99 år 1962

styrelsens ordinarie, löpande expenser. Härjämte beräknar jag dels ett engångsbelopp

av 40 000 kr. för nyanskaffning av möbler in. in. för de 28 helt

nya tjänster, som jag tidigare föreslagit till inrättande under avlöningsanslaget,

dels ett belopp av 10 000 kr. som bidrag till statens betongkommitté, vilket

tidigare bestritts av förskottsmedel. I enlighet med vad byggnadsstyrelsen

föreslagit i särskild skrivelse — av vilken riksdagens vederbörande utskott

torde beredas tillfälle att taga del — beräknar jag en ökning för särskilda

anläggningar med 34 000 kr., varav 28 000 kr. utgör engångsbelopp. Ett för

innevarande budgetår beräknat engångsbelopp av 49 000 kr., varav 45 000

kr. för särskilda anläggningar, utgår. Delposten ökar således enligt mitt förslag

med 156 200 kr. till 543 000 kr.

Anslagsposten till publikationstryck bör i enlighet med byggnadsstyrelsens

förslag räknas upp med 6 000 kr. till 18 000 kr. Till följd härav bör posten

Särskilda uppbördsmedel beräknas till 15 000 kr. eller 5 000 kr. högre än

för innevarande budgetår, vilket medför en motsvarande minskning av medelsbehovet.

I enlighet med vad jag sålunda anfört torde byggnadsstyrelsens omkostnadsanslag

böra uppföras med (559 000 + 242 000) 801 000 kr.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Osvald (I: 639) och den andra inom andra kammaren av herr Tobé

(11:790), vari hemställts att riksdagen måtte uttala sig för att byggnadsstyrelsens

råd för samhällsplanering får den vidgade bas som angivits i

motionerna,

dels ock en inom andra kammaren av herr Tobé väckt motion (II: 791)

vari hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t ge till

känna att i en kommande utredning om planväsendets organisation frågan

om åtskiljande av planvårdande och byggande funktioner bör bli föremål

för uppmärksamhet samt att möjlighet även i fortsättningen bör finnas

att för särskilt stora byggnadsprojekt tillsätta särskilda byggnadskommittéer.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får utskottet

hänvisa till motionerna I: 639 och II: 791.

Utskottet. På grundval av två särskilda sakkunnigutredningar, djurgårdsnämndsutredningen

och byggnadsstyrelseutredningen, framlägges i förevarande

proposition förslag rörande avveckling av djurgårdsnämnden och omorganisation

av byggnadsstyrelsen.

I fråga om djurgårdsnämnden föreslås, att nämnden skall avvecklas och

dess återstående arbetsuppgifter överflyttas till byggnadsstyrelsen den 1 juli

1964, före vilket datum nämndens exploateringsuppgifter anses kunna vara

i huvudsak slutförda.

Vad beträffar byggnadsstyrelsen föreslås en genomgripande omorganisation

av väsentliga delar av ämbetsverket och i samband därmed en kraftig

upprustning av styrelsens personella resurser. Härigenom anses ökade förutsättningar

skapas för styrelsen att kunna rationellt, effektivt och ekonomiskt

leda den omfattande statliga byggnadsverksamhet, som erfordras för

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 99 år 1962

13

genomförande av beslutade eller planerade reformer inom olika områden av

samhällslivet. Omorganisationen innebär bl. a., att verkets ledning förstärkes

med två nya chefsbefattningar, vilkas innehavare skall ha till uppgift att

närmast under generaldirektören sammanhålla och samordna verksamheten.

Vidare föreslås en ändring av byråindelningen, varigenom antalet permanenta

byråer ökas från sex till åtta. Uppgifter som sammanhänger med bokföring

och ekonomisk kontroll förutsättes koncentrerade till den administrativa

byrån. För- och efterkalkylering samt upprättande av byggnadskostnadsindex

skall åvila en särskild avdelning. Vid sidan av de permanenta enheterna skall

vid behov kunna inrättas speciella byråer för vissa byggnadsprojekt av

större omfattning. Dessa byråer föreslås kompletterade med lämpligt sammansatta

programkommittéer, varigenom särskilda byggnadskommittéer i

fortsättningen icke kommer att behöva tillsättas. Vidare förordas inrättandet

av två rådgivande organ vid byggnadsstyrelsens sida, nämligen byggnadsstyrelsens

råd för samhällsplanering, vilket avses ersätta det nuvarande

rådet för översiktlig planläggning, samt byggnadsstyrelsens tekniska råd,

vars verksamhet skall anknyta till tekniska byråns uppgifter. I förenklande

syfte föreslås även vissa anslagstekniska förändringar.

I propositionen framlägges vidare förslag om förstärkning av byggnadsstyrelsen

med ett 50-tal nya tjänster samt uppflyttning av ett betydande antal

tjänster i högre lönegrad. Dessutom omändras en rad extra tjänster till

extraordinarie, varigenom verkets personalorganisation ges ökad stadga.

Slutligen äskas för nästa budgetår anslag till byggnadsstyrelsens verksamhet

med sammanlagt 8 416 000 kr. De i propositionen framlagda förslagen

innebär en ökning i förhållande till motsvarande anslag för innevarande

budgetår med i runt tal 2 439 000 kr.

Det i propositionen framlagda förslaget rörande avveckling av djurgårdsnämnden

och överflyttning av dess arbetsuppgifter till byggnadsstyrelsen

biträdes av utskottet. Såsom av departementschefen framhållits bör eventuella

risker för olägenheter av överförandet av vissa arbetsuppgifter kunna

elimineras genom samarbete mellan nämnden och styrelsen under ett övergångsskede.

Utskottet, som för sin del vill understryka angelägenheten av att

ett sådant samarbete kommer till stånd, förutsätter vidare — i likhet med departementschefen

— att nämnden senast under år 1963 framlägger en plan

för djurgårdsmarkens framtida disposition. Utöver vad sålunda anförts har

Kungl. Maj :ts förslag icke givit utskottet anledning till särskilt uttalande.

I fråga om byggnadsstyrelsen finner utskottet det tillfredsställande att förslag

nu framlagts som kan läggas till grund för en omorganisation och upprustning

av styrelsen. Såvitt utskottet kan bedöma har organisationsförslaget

fått en sådan utformning att det synes ägnat att avhjälpa nuvarande

brister och ge styrelsen erforderliga resurser att effektivt fullgöra de på styrelsen

ankommande uppgifterna. Utskottet anser sig därför kunna tillstyrka

ett genomförande av Kungl. Maj:ts förslag i enlighet med de i propositionen

uppdragna riktlinjerna.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 99 år 1962

Beträffande vissa motionsledes aktualiserade frågor får utskottet anföra

följande.

I motionerna I: 639 och II: 790 har yrkats att i byggnadsstyrelsens råd för

samhällsplanering — utöver i departementschefens förslag angivna myndigheter

-— vissa andra intressen skall vara representerade. I första hand

närnnes i motionerna vattenvården och den allmänna naturvården.

Även utskottet finner det angeläget att vid samhällsplaneringen alla vitala

intressen vederbörligen beaktas. Enligt utskottets mening innebär emellertid

redan Kungl. Maj:ts förslag att ett sådant hänsynstagande till olika

samhällsintressen skall ske. I den mån de särskilda intressena ej kan anses

tillräckligt företrädda av de i rådet representerade myndigheterna torde avsikten

vara att vid behov adjungerade ledamöter, särskilda sakkunniga och

experter skall kunna tillkallas. Utskottet, som således utgår ifrån att rådet

i förekommande fall tillföres erforderlig sakkunskap från bl. a. berörda

samhällsintressen finner med hänsyn härtill skäl ej föreligga för ett särskilt

uttalande från riksdagens sida i av motionärerna angiven riktning. Motionerna

avstyrkes därför.

I motionen II: 791 har framhållits angelägenheten av att den utredning av

planväsendets fortsatta organisation som förebådats beaktar frågan om åtskiljande

av planvårdande och byggande funktioner. Utskottet vill i anledning

härav erinra om att det föreliggande förslaget om omorgansation av

byggnadsstyrelsen utformats så att plan- och byggnadsväsendet skall inordnas

i styrelsen på sådant sätt, att förändringar i styrelsens organisation i

detta avseende skall kunna vidtas utan större olägenheter. Vid sådant förhållande

kan utskottet inte finna det motiverat att från riksdagens sida

göra en särskild framställning i ämnet på sätt motionären förordat.

I sistnämnda motion har vidare yrkats att även i fortsättningen fristående

byggnadskommittéer skall kunna inrättas för särskilt stora byggnadsprojekt.

Utskottet ansluter sig för sin del till departementschefens uppfattning

att organisationen av det statliga byggandet nu bör ges en sådan flexibilitet

att även mycket stora byggnadsprojekt kan genomföras på ett effektivt sätt

och med fullt beaktande av de ekonomiska faktorerna. Då vidare en större

organisation kan förväntas innebära fördelar i fråga om bl. a. tillgång till

bättre resurser i fråga om teknik, ekonomi och administration synes enligt

utskottets mening behov av fristående byggnadskommittéer ej fortsättningsvis

föreligga. I stället bör såsom i propositionen förordats byggnadsstyrelsens

organisation ges en sådan rörlighet att samtliga ifrågakommande projekt

med fördel kan utföras av styrelsen. Utskottet finner det därvid rationellt

att på sätt i propositionen antytts för större byggnadsföretag programkommittéer

med företrädare för nyttjare och andra intressenter utses. Med beaktande

av vad sålunda anförts har utskottet funnit sig böra avstyrka nu förevarande

motion även i denna del.

Då Kungl. Maj:ts förslag i övrigt icke givit anledning till erinran eller

särskilt uttalande får utskottet hemställa,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 99 år 1962

15

I. att riksdagen må

a) besluta om avveckling av djurgårdsnämnden från och

med den 1 juli 1964 och överförande av dess kvarstående

uppgifter till byggnadsstyrelsen i enlighet med vad i statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för den 2 mars

1962 föreslagits;

b) godkänna i förenämnda statsrådsprotokoll föreslagna

riktlinjer för omorganisation av byggnadsstyrelsen;

c) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för

byggnadsstyrelsen vidtaga i statsrådsprotokollet förordade

ändringar;

d) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de övergångsanordningar

som erfordras i anledning av omorganisationen;

e) godkänna följande avlöningsstat för byggnadsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

....................................... 1 365 800

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ................ 11200

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 3 884 600

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 1 549 900

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 103 500

Summa kr. 6 915 000

f) för budgetåret 1962/63 å driftbudgeten under sjätte huvudtiteln

anvisa

1) till Byggnadsstgrelsen: Avlöningar ett förslagsanslag

av 6 915 000 kr.,

2) till Byggnadsstyrelsen: Omkostnader ett förslagsanslag

av 801 000 kr.,

3) till Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag

m. m. ett reservationsanslag av 700 000 kr.;

II. att motionerna I: 639 och II: 790 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd;

III. att motionen II: 791 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 3 maj 1962

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 99 år 1962

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Boman, Einar Persson, fröken Andersson,

herrar Birger Andersson, Axel Johannes Andersson, Bergman, Per

Jacobsson, Rikard Svensson, Bengtson, fru Wallentheim, herrar Mårtensson,

Birke, Bertil Petersson och Nils-Eric Gustafsson; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson

i Stockholm, Svensson i Stenkyrka, Almgren, fröken Elmén, herrar

Andreasson, Eliasson i Sundborn, fru Lewén-Eliasson, herrar Svensson i

Ljungskile, Johansson i Norrköping, Kellgren, Fagerlund, Löfroth och Källenius.

av herr Källenius.

Reservation

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1962:230 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Mai ris ''proposition angående anslag för budgetåret 1962/63 till nybyggnad för statens polisskolas huvudskola i S a1 i texten