Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om viss ändring av bestämmelserna angående inregistrering av fartyg m. m. Första lagutskottet har behandlat en i andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 194, av herr Johansson i öckerö m. fl.

1963-04-02 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

1LU 1963:16, Utlåtande i anledning av väckt motion om viss ändring av bestämmelserna angående inregistrering av fartyg m. m. Första lagutskottet har behandlat en i andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 194, av herr Johansson i öckerö m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 16 år 1963

1

Nr 16

Utlåtande i anledning av väckt motion om viss ändring av bestämmelserna

angående inregistrering av fartyg m. m.

Första lagutskottet har behandlat en i andra kammaren väckt, till lagutskott

hänvisad motion, nr 194, av herr Johansson i öckerö m. fl. I motionen

yrkas, »att riksdagen hos Kungl. Maj :t ville hemställa om sådana förändringar

i gällande bestämmelser angående inregistrering av fartyg m. m., att

väsentliga lättnader medges i fråga om de krav på äganderättsutredning,

som för närvarande uppställs som villkor för att inteckning skall kunna

beviljas».

Beträffande skälen för detta yrkande får utskottet, i den mån ej redogörelse

härför lämnas nedan, hänvisa till motionen.

Motionen har remissbehandlats.

Gällande rätt

Enligt lagen den 10 maj 1901 om inteckning i fartyg måste fartyg för att

kunna intecknas dels ha viss minimistorlek, för närvarande i allmänhet

tre nettoregisterton, dels vara infört i det hos sjöfartsstyrelsen förda fartygsregister

Sistnämnda villkor kan uppfyllas beträffande alla slags fartyg.

Envar ägare av svenskt fartyg är nämligen berättigad att få det infört

i registret. Registreringsskyldighet föreligger för sådana svenska fartyg

som har en nettodräktighet av minst 20 registerton och är avsedda att

nyttjas till handelssjöfart eller resandes fortskaffande.

Ärenden angående inteckning i fartyg upptages av inskrivningsdomare

vid Stockholms rådhusrätt. Inteckning kan beviljas endast för fordran till

visst belopp i pengar. Medgivande till inteckningen skall ha lämnats av

fartygets ägare och vara tecknat på skuldebrevet. Fartygsregistreringen

innefattar icke en lika betryggande äganderättsredovisning som lagfartsväsendet.

Detta medför att frågan om behörigheten att medgiva inteckning

blir mera komplicerad än vid inteckning i fast egendom.

Äganderättsprövningen hos inskrivningsdomaren sträcker sig sålunda

enligt bestämmelser i 7 § lagen om inteckning i fartyg i vissa fall längre

än till en kontroll av att den som lämnat medgivandet är antecknad som

ägare i fartygsregistret. Om registret utvisar att denne även byggt fartyget,

kräves ej vidare bevisning om äganderätten, ej heller om fartyget varit registrerat

under de fem sista åren och den som lämnat medgivandet under

1 —Bihang till riksdagens protokoll 1963. 9 samt. 1 avd. Nr 16

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Första lagutskottets utlåtande nr 16 år 1963

hela den tiden varit inskriven som ägare. I andra fall måste genom skriftliga

bevis styrkas antingen att laga fång kan ledas från den som vid början

av nämnda femårsperiod var inskriven som ägare eller också att äganderätten

härleder sig från den som byggt fartyget. Har fartyget varit i utländsk

ägo, räcker det med att den som lämnat inteckningsmedgivandet

antingen själv inskrivits som ägare vid fartygets införande i registret eller

bevisligen härleder sin rätt från den först inskrivne ägaren.

Den äganderättsprövning, som äger rum hos inskrivningsdomaren, garanterar

icke att upplåtaren av panträtten verkligen är rätt ägare till fartyget.

Inteckningen är ej heller likställd med tradition av lösöre på det

sätt att inteckningshavaren kan göra gällande godtrosförvärv av panträtt i

fartyg med stöd av upplåtarens besittning av egendomen. Inteckningen

kan därför, trots att inteckningshavaren varit i god tro, efteråt förklaras

ogiltig såsom medgiven av obehörig person. Den som i god tro förvärvat

inteckning är dock skyddad när inteckningen tillkommit enligt medgivande

av någon, som stått inskriven såsom ägare i fartygsregistret men överlåtit

fartyget till ny ägare, vilken vid tiden för inteckningsansökan ännu ej anmält

sitt fång till registret.

Motionen

Till stöd för sitt ovan återgivna yrkande anför motionärerna i huvudsak

följande synpunkter.

Enligt gällande bestämmelser skall inteckningssökanden som regel kunna

styrka en obruten fångeskedja tillbaka till det varv, som byggt fartvget.

Detta kan naturligt nog — om fartyget byggts redan under 1900-talets början

— vara en mycket svår procedur. I varje fall för det mindre tonnaget

inträffar mången gång att fångeshandlingar i skriftlig form aldrig upprättats,

att erforderliga formaliteter vid bouppteckningar och arvskiften ej

iakttagits etc. Att under sådana förhållanden rekonstruera en fångeskedja

som kan godtas av inskrivningsmyndigheten, kan vara en nära nog olöslig

uPP§ift. Kostnader och tidsspillan är i varje fall helt oproportionerliga.

Dessa utredningssvårigheter kan drabba berörda parter mycket hårt och

i ogynnsamma fall starkt försämra möjligheterna till ett fartygs försäljning

och därmed sänka dess marknadsvärde.

Att köpare låter registrera fartyget medför först på längre sikt en legitimation

att förfoga över detta som kreditobjekt. Först fem års registrering

kan sålunda kompensera kravet enligt huvudregeln om obruten fångeskedja

ända fram till tillverkaren. Det är emellertid givet, att avgörande

för köparens engagemang icke är fartygets eventuella hypoteksvärdighet

om fem år utan dess förmåga att tjäna som kreditobjekt i förvärvsögonblicket.

Föreliggande problem torde huvudsakligen angå det mindre tonnaget

och da särskilt fiskebåtar, som ofta ej registrerats.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Första lagutskottets utlåtande nr 16 år 1963

Enligt motionärernas uppfattning bör en väsentlig uppmjukning av nu

gällande krav på äganderättsutredning i samband med fartygsinteckningar

kunna genomföras. I alla händelser borde en enligt registreringsmyndighetens

bedömande tillfredsställande utredning av äganderättsförhållandena

exempelvis under de senast förflutna fem aren vara till fyllest. Om det ur

hypoteksinstitutens synpunkt vore ett krav att dessutom iakttogs exempelvis

ett kungörelseförfarande, borde praktiska hänsyn likväl kunna medge,

att i varje fall det smärre tonnaget kunde undantas även från en sådan

omgång.

Remissyttranden

Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat

yttranden över motionen från kommerskollegium, fiskcristyrelsen och

Stockholms rådhusrätt. Härjämte bär utskottet berett Hushållningssällskapens

förbund, Svenska bankföreningen, Sveriges fiskares förbund och

Svenska skeppshypotekskassan tillfälle att avgiva yttrande över motionerna.

Yttrande har inkommit från de tre förstnämnda organisationerna.

Kommerskollegium har vid sitt yttrande fogat inhämtade yttranden från

handelskammaren i Göteborg och Skånes handelskammare samt från Sveriges

redareförening och Rederiföreningen för mindre fartyg. Hushållningssällskapens

förbund har inhämtat och överlämnat yttranden från Blekinge

läns och Hallands läns hushållningssällskap.

I flertalet remissyttranden tillstyrkes att det av motionärerna aktualiserade

spörsmålet blir föremål för utredning. Endast bankföreningens yttrande

går i helt avstyrkande riktning.

Stockholms rådhusrätt anför i sitt yttrande:

Äganderätten till svenskt fartyg behöver i allmänhet ej styrkas ^vid anmälan

därom till fartygsregistret. Ej heller finnas i svensk lag några bestämmelser

om skriftlig form vid fartygsöverlåtelse. Det torde emellertid

sällan inträffa att skriftlig form icke iakttages. Genom den lindring i bevisbördan

som enligt 7 § andra stycket lagen om inteckning i fartyg åvilar

inteckningssölcande, vars fartyg varit infört i fartygsregistret fem år före

ansökningen komma de svårigheter som åsyftas i motionen att i huvudsak

avse fartyg, vilka icke registrerats innan ansökan om inteckning blir ak
tuell.

.

För närvarande föreligger registreringsskyldighet endast for sadana

svenska fartyg som ha en nettodräktighet av minst 20 registerton och äro

avsedda att nyttjas till handelssjöfart eller resandes fortskaffande. Emellertid

ha för översyn av gällande bestämmelser om tillsyn å fartyg m. in. tillkallade

sakkunniga i betänkande den 27 februari 1962 föreslagit att registreringsskyldigheten

skall utvidgas till att avse alla fartyg med en brutlodräktighet

av minst 20 registerton oavsett fartygets ändamål. Genomföres

förslaget måste bl. a. de flesta fiskefartyg registreras. I förening med förenämnda

femårsregel i fartygsinteckningslagcn skulle förslaget medföra att

antalet inteckningsärenden med komplicerad äganderättsutredning efter

hand komme att minska avsevärt.

1* — Bihang till riksdagens protokoll 1963. 9 samt. 1 avd. i\r 16

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Första lagutskottets utlåtande nr 16 år 1963

0avs?.tt 71? 1°m nu anförts föreligger otvivelaktigt vägande skäl för att

om möjligt lindra gällande regler om äganderättsutredning. Motionärerna

linna att en enligt registreringsmyndighetens bedömande tillfredsställande

utredning av äganderättsförhållandena exempelvis under de senast förflutna

fem åren borde vara tillfyllest, för det större tonnaget eventuellt kompletterad

med kungörelseförfarande. Därest med registreringsmyndigheten

asyftas sjofartsstyrelsen, skulle alltså äganderättsprövningen överflyttas

,inskrivningsdomaren till administrativ myndighet. Av principiella

skal bor emellertid denna prövning ske i inteckningsärendet. Förslaget

skulle vidare innebära en skärpning av registreringsbestämmelserna, något

som särskilt for det mindre tonnaget skulle bliva onödigt betungande i alla

de tall da registreringspliktiga fartyg pantförskrivas. Även om motionärerna

avsett att aganderattsprövningen liksom nu skulle företagas av inskrivningsdomaren,

kan rådhusrätten icke biträda förslaget. En begränsning

av äganderättsutredningen till att avse de sista fem åren före inteckningsansokningen

utan krav på viss tids oklandrad registrering innan inteckning

sokes anser rådhusrätten av rättssäkerhetsskäl vara alltför vittgående.

Enligt rådhusrättens mening bör utredningen täcka åtminstone de

senaste tio aren före ansökningen. Att i förevarande avseende uppställa

olika regler alltefter fartygets storlek eller annan grund bör ej ifrågakom™a''.

Ett, kun§orelseförfarande för rätt att erhålla fartygsinteckning i fall

då föreskriven äganderättsutredning ej kan presteras skulle däremot kunna

overvagas.

Eventueht vore den ytterligare uppmjukning av utredningskravet tänkf.

ar atLdfn 1 7 § andra stycket fartygsinteckningslagen föreskrivna femårsbden

forkortas till tre ar. Vid inteckning i luftfartyg har motsvarande tid

satts till tre ar utan att någon olägenhet därav förmärkts och anlednin^

saknas att perioden skall vara längre då det gäller fartygsinteckning. Som

jämförelse kan vidare nämnas den i 10 § lagfartsförordningen fastställda

perioden om tre år efter kungörelse, därest förre fastighetsägarens laga

åtkomst ej kan styrkas. o & s

I den mån sådana lagändringar som påyrkas av motionärerna kan underlätta

inteckning i fiskefartyg tillstyrker fiskeristyrelsen ur sina synpunkter

åtgärder i motionens syfte. Styrelsen föreställer sig dock att de begärda

lagändringarna kommer att få större betydelse för fartygsaffärer inom den

mindre fraktfarten än inom fiskerinäringen, inom vilken båtbeståndet som

regel torde vara yngre än inom den mindre fraktfarten.

Kommerskollegium anför:

Enligt vad som från olika håll uppgivits för kollegium har ifrågavarande

bestämmelse 1 7 § lagen om inteckning i fartyg i åtskilliga fall under de

senaste aren vallat patagliga olägenheter. Inteckning i fartyg synes under

senare tider fått ökad betydelse som säkerhet i samband med överlåtelse

av fiskefartyg. Pa grund härav och med hänsyn till inteckningskreditemas

betydelse 1 den pågående rationaliseringen av fiskefartygsbeståndet synes

en uppmjukning av ifrågavarande bestämmelse i och för sig önskvärd.

Det ma emellertid också betonas att en inteckningslagstiftning måste vara

så utformad att den ger betryggande garantier ur rättssäkerhetens synpunkt.

Darfor maste försiktighet iakttagas vid en eventuell översyn av dessa

bestämmelser.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Första lagutskottets utlåtande nr 16 år 1963

Gentemot det förslag till ändring av bestämmelserna, som motionärerna

framlagt och som innebär att en enligt registreringsmyndighetens bedömande

tillfredsställande utredning av äganderättsförhållandena exempelvis

under de senast förflutna fem åren skulle vara tillfyllest, kan göras den

invändningen att detta förslag icke ger samma möjligheter för rättsägare

som den nuvarande bestämmelsen att genom fartygsregistret och skeppslistan

skaffa sig underrättelse om transaktioner med ett fartyg. Offentligheten

kring dessa förhållanden skulle sålunda försvinna och den föreslagna

anordningen kan därför innebära en försämring för vissa rättsägare.

Möjligen kan en sådan bestämmelse godtagas som en alternativ lösning,

som får begagnas endast om inteckningsmyndigheten finner synnerliga

skäl därtill föreligga.

Ett annat förslag som framförts är att den tidsperiod om fem år, som

angives i 7 § andra stycket ifrågavarande lag, skulle förkortas till tre år.

Mot detta förslag, som anknyter till gällande regler angående inteckning

i luftfartyg, kan emellertid förutom säkerhetsskäl riktas den invändningen

att det för en person som ämnar köpa ett fiskefartyg och därvid behöver

använda fartyget som kreditobjekt icke torde vara så stor vinst med en

sådan förkortning av tidsperioden från fem till tre år.

Såsom av det anförda torde framgå finner kollegium det i och för sig

befogat med en uppmjukning av ifrågavarande bestämmelse men har icke

någon bestämd uppfattning om hur bestämmelsen lämpligen bör utformas

för att tillgodose olika berörda intressen. Kollegium anser dock att frågan

bör närmare övervägas och vill i likhet med handelskamrarna i Malmö och

Göteborg föreslå att detta spörsmål hänskjutes till Sjölagskommittén för

utredning.

Utredning tillstyrkes även i de av kommerskollegium inhämtade yttrandena

från de båda redarorganisaticnerna.

Sveriges Redareförening anför i anslutning härtill:

I detta sammanhang vill Redareföreningen förutskicka, att lagstiftningen

om inteckning i fartyg även i ett annat hänseende torde böra bli föremål

för utredning, Comité Maritime International som håller en internationell

sjörättslig konferens i Stockholm i juni 1963, kommer nämligen därvid

att behandla frågan om inteckning i fartyg under byggnad. Enligt gällande

svensk lagstiftning kan inteckning icke beviljas i fartyg under byggnad,

vilket medfört svårigheter vid finansieringen av fartygsnybyggen. I främmande

sjöfartsländer har man i allmänhet möjligheter att inteckna fartyg

under byggnad. — Redareföreningen finner det uppenbart, att regler angående

inteckning i fartyg under byggnad böra införas även i Sverige. Utformningen

av dessa regler kan emellertid bli beroende på resultatet av

nyssnämnda konferens i Stockholm i juni 1963.

Därest den av motionärerna väckta frågan blir föremål för utredning,

torde utredningsuppdraget böra lämnas antingen till den av Ivungl. Maj:t

tillsatta sjölagskommittén eller till eu särskild utredning. Oavsett huru

därmed sker, förefaller det av ovan angivna skäl önskvärt, att de kommande

utredningsdirektiven göras så vidsträckta, att binder icke föreligger

mot utredning samtidigt därmed av frågan om inteckning i fartyg under

byggnad.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Första lagutskottets utlåtande nr 16 år 1963

Skånes handelskammare yttrar bl. a. följande:

Den strukturomvandling som pågår inom fiskerinäringen och som tar

sig uttryck i en successiv övergång till mera kostnadskrävande fartyg måste

medföra att fiskefartygen för framtiden mera regelbundet anmäles till fartygsregistret

för att kunna utnyttjas som kreditobjekt. Till följd därav torde

de fall då de av motionärerna påtalade olägenheterna kan uppkomma

efter hand bli mera sällsynta. Det är emellertid uppenbart att beträffande

det äldre tonnaget svårigheter av angivet slag stundom kan uppstå i fråga

om mindre fartyg, vilka emellanåt torde byta ägare genom mera formlösa

överlåtelser. Det förefaller också sannolikt att äldre fångeshandlingar avseende

sådana fartyg, i vart fall då dessa upprepade gånger bytt ägare, av

olika anledningar kan ha gått förlorade.

Å andra sidan måste självfallet hänsyn tagas jämväl till långivarnas berättigade

intresse att fartygsinteckning icke skali beviljas, med mindre tillfredsställande

bevisning föreligger för att den som lämnar inteckningsmedgivande

är fartygets rätta ägare. Visserligen kan sägas att även om en lättnad

sker i de av motionärerna påtalade bestämmelserna en långivare alltid

har möjlighet att kräva ytterligare utredning om åtkomsten av fartyget.

De författningsbestämmelser som gäller beträffande ägarens legitimation

måste emellertid — särskilt av privatpersoner och andra som saknar mer

ingående kännedom om inteckningsväsendet — normalt uppfattas som av

lagstiftaren godtagna normer för den bevisning som rimligen bör krävas

i äganderättsfrågan.

Med hänsyn till vad motionärerna anfört vill Handelskammaren likväl

icke rikta erinran mot att frågan om genomförande av sådana lättnader

som motionärerna påyrkat blir föremål för utredning, vilken emellertid

synes böra inskränkas till att avse det mindre tonnaget.

Hushållningssällskapens förbunds styrelse vitsordar, att vid hushållningssällskapens

förmedling av lån ur fiskerilånefonden ofta förekommer problem

av det slag, som angivits i motionen. Nuvarande bestämmelser om att

kunna styrka en obruten fångeskedja för att erhålla inteckning i mindre

fiskefartyg stöter således många gånger på stora praktiska svårigheter och

är ibland omöjliga att uppfylla i de fall, då fartygens byggande ligger långt

tillbaka i tiden. Utan att minska de krav på säkerhet, som kreditinstituten

måste uppställa, bör det emellertid enligt styrelsen vara möjligt alt förenkla

bestämmelserna rörande äganderättsutredning för beviljande av fartygsinteckningar.

I motionen har föreslagits, att för erhållande av inteckning

skulle ett styrkande av äganderättsförhållandena under senaste fem år

vara tillräckligt. Styrelsen håller före att en ändring av sådan innebörd

bör kunna ske utan att därmed kraven på säkerhet äventyras. På grund av

vad sålunda anförts tillstyrker styrelsen i likhet med de i ärendet hörda

hushållningssällskapen att bestämmelserna rörande registrering av mindre

fiskefartyg blir föremål för en översyn.

Sveriges fiskares riksförbund framhåller följande:

Vi kunna tillfullo verifiera de i motionen omnämnda utredningssvårigheter

ifråga om äganderätten, som en fartygsägare kan åsamkas för att

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Första lagutskottets utlåtande nr 16 år 1963

få fartyget godkänt såsom kreditobjekt och så att inteckning däri skall

kunna medges. I flera fall kan det till och med vara helt omöjligt att

styrka en lång kedja av lagliga fång ända tillbaka till varvet, där fartyget

byggts och i så fall försvåras en tilltänkt försäljning. En försämring av

fartygets marknadsvärde kan också bli en följd härav.

Det är också riktigt, att de nuvarande bestämmelserna i huvudsak berör

det mindre tonnaget och då särskilt fiskefartygen, som relativt ofta byta

ägare och som ofta ej inregistreras i fartygsregistret.

Vår uppfattning är, att en styrkt fångeskedja under ett visst antal år

bör ur logisk synpunkt kunna jämställas med en inregistrering under fem

år, varefter fartyget betraktas som fullvärdigt kreditobjekt.

I likhet med motionärerna anse vi, att bestämmelserna för erhållande

av fartygsinteckningar i det mindre tonnaget bör ändras och att väsentliga

lättnader bör medges ifråga om de krav på äganderättsutredning, som

för närvarande uppställes såsom villkor för att inteckning skall kunna erhållas.

Vi vill därför livligt tillstyrka den hemställan, som framföres i motionen.

I Svenska Bankföreningens yttrande anföres:

Enligt 37 § lagen om inteckning i fartyg blir en inteckning, som beviljats

på grund av medgivande från annan än rätt ägare, i allmänhet ogiltig. Från

kreditgivarsynpunkt är det därför av stor vikt att inteckning ej fastställes

utan att en någotsånär betryggande äganderättsprövning ägt rum.

Frågan, vilka krav som borde uppställas i sådant hänseende, var föremål

för omsorgsfullt övervägande under förarbetena till lagen. Därvid framhölls

å ena sidan, att det för rättssäkerhetens tryggande i och för sig vore önskvärt

att åtkomsten alltid styrktes led för led ända tillbaka till den som

byggt fartyget. Ä andra sidan framhölls att det mången gång kunde bli

svårt, för att icke säga omöjligt att förebringa en så omfattande äganderättsutredning.

På grund härav gavs åt det ursprungliga departementsförslaget

en utformning som innebar, att fångeskedjan aldrig skulle behöva

ledas längre bakåt än till den som först blivit i fartygsregistret inskriven

såsom ägare. Den som förvärvat ett förut oregistrerat fartyg skulle alltså

utan vidare kunna få det intecknat så snart det blivit registrerat i hans

namn. Vid förslagets granskning i högsta domstolen anmärktes emellertid

att en sådan regel tedde sig alltför otillfredsställande från rättssäkerhetssynpunkt.

Utom för vissa "specialfall som i nu förevarande sammanhang

är av mindre intresse, fann sig högsta domstolen därför icke kunna tillstyrka

att kravet på obruten äganderättshärledning från tillverkaren eftergavs

i vidare mån än att inskrivning i fartygsregistret fick tillerkännas

vitsord såsom grundval för inteckning, om den ägt bestånd i minst fem år.

Detta blev också den slutligen antagna lagens ståndpunkt.

Med hänsyn till det obetydliga mått av utredning som fordras för inskrivningar

"i fartygsregistret måste även enligt bankföreningens mening

försiktighet iakttagas i fråga om sådan inskrivnings godtagande såsom

legitimation i inteckningsärenden. Bankföreningen delar sålunda den av

högsta domstolen på sin tid uttalade uppfattningen att inskrivning i fartygsregistret

bör få medföra befrielse från äganderättsprövning först efter

eu viss, ej alltför kort tid. Till jämförelse må erinras att för erhållande av

s. k. kungörelselagfart å fast egendom uppställts bl. a. det villkoret, att

sökanden eller han och hans rättsinnehavare oavbrutet under minst tre år

varit i mantalslängd upptagna såsom ägare till fastigheten. Det kunde må
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Första lagutskottets utlåtande nr 16 år 1963

hända förtjäna övervägas, att i viss analogi därmed minska den tid, efter

vilken inskrivning i fartygsregistret må ersätta åtkomstbevisning, från fem

till tre år. Därigenom skulle också överensstämmelse vinnas med föreskrifterna

i 7 § sista stycket lagen om inskrivning av rätt till luftfartyg. En

ändring av nu angiven innebörd skulle dock icke vara till någon väsentlig

hjälp mot de i motionen påtalade svårigheterna.

Som en utväg till undanröjande av dessa svårigheter rekommenderas i

motionen att man skulle åtnöjas med en äganderättsutredning som sträckte

sig endast fem år tillbaka i tiden. En sådan uppmjukning kan bankföreningen

dock knappast finna tillrådlig. Den omständigheten att till stöd för ett

inteckningsmedgivande kan åberopas fångeshandlingar som täcker närmast

föregående femårsperiod synes näppeligen utgöra ett tillräckligt skydd

mot rättsförluster, åtminstone om ej fånget eller fången därjämte fått en

viss publicitet. Det minsta som borde fordras i sådant hänseende vore enligt

bankföreningens mening viss tids inskrivning i fartygsregistret; ett

motsvarande villkor gäller, såsom redan nämnts, för erhållande av kungörelselagfart

å fast egendom. Om emellertid den föreslagna begränsningen

av äganderättsprövningen kombineras med publicitetskrav av nu angiven

art, kommer det praktiska resultatet ej att nämnvärt skilja sig från vad

som kan uppnås med nuvarande regler.

Motionärerna synes syfta till att bevisning om äganderätten skulle kunna

föras även på annat sätt än genom företeende av fångeshandlingar samt

att det därvid skulle överlämnas åt inskrivningsdomaren att fritt pröva

bevisningens styrka. Med hänsyn till de stora värden som kan stå på spel

måste det enligt bankföreningens mening i så fall åtminstone krävas muntlig

handläggning med möjlighet att anställa vittnesförhör på ed. Bankföre^P§en

hyser emellertid stark tvekan om lämpligheten av en så radikal

förändring med avseende å förfarandet i inteckningsärenden.

I själva verket synes det, enligt bankernas erfarenheter, i det stora flertalet

fall ej möta några större svårigheter att uppfylla de nuvarande kraven

på utredning i inteckningsärenden. I vart fall torde det höra till undantagen

att sådana svårigheter uppkommer i fråga om fartyg som nyttjas i

handelssjöfart eller för passagerarbefordran. Motionärerna antyder också

att en lagändring eventuellt skulle kunna begränsas till att avse fiskebåtar

och andra smärre fartyg vilkas införande i fartygsregistret ej är obligatoriskt.

Även när det gäller sådant tonnage kan det emellertid bli fråga om

belåning till ganska avsevärda belopp. Dessutom skulle det vara till olägenhet

för kreditinstituten att behöva arbeta med fartygsinteckningar av olika

kvalitet.

Utskottet

Enligt lagen om inteckning i fartyg skall medgivande till sådan inteckning

lämnas av fartygets ägare. Det hos sjöfartsstyrelsen förda fartygsregistret

innehåller uppgifter rörande äganderätten till däri intagna fartyg, men registrering

är icke obligatorisk för alla fartyg och den prövning som sker vid

inskrivning av ägare till fartyg är närmast av formell natur. Vid ansökan

om inteckning göres därför hos inskrivningsdomaren en äganderättsprövning,

som i vissa fall sträcker sig längre än till en kontroll av alt den som

lämnat inteckningsmedgivandet är antecknad som ägare i fartygsregistret

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Första lagutskottets utlåtande nr 16 år 1963

Om registret utvisar, att denne även byggt fartyget, kräves ej vidare bevisning

om äganderätten; ej heller om fartyget varit registrerat under de fem

sista åren och den som lämnat medgivandet under hela den tiden varit

inskriven som ägare. I andra fall måste genom skriftliga bevis styrkas, antingen

att laga fång kan ledas från den som vid början av nämnda femårsperiod

var inskriven som ägare eller också att äganderätten härleder sig

från den som byggt fartyget. Har fartyget varit i utländsk ägo, räcker det

med att den som lämnat inteckningsmedgivandet antingen själv inskrivits

som ägare vid fartygets införande i registret eller bevisligen härleder sin rätt

från den först inskrivne ägaren.

I förevarande motion anföres, att det emellanåt kan vara en nära nog

olöslig uppgift att rekonstruera en fångeskedja, som kan godtagas av inskrivningsdomaren.

Utredningssvårigheterna kan i ogynnsamma fall starkt

försämra möjligheterna att försälja fartyget. Härigenom minskas dess marknadsvärde.

Berörda problem angår huvudsakligen det mindre tonnaget och

då särskilt fiskebåtarna, vilka ofta ej registreras förrän inteckning blir

aktuell. Motionen utmynnar i förslag om väsentliga lättnader beträffande

kraven på äganderättsutredning. I första hand förordas, att en tillfredsställande

utredning om äganderättsförhållandena under exempelvis de sista

fem åren skall vara till fyllest. Om ett kungörelseförfarande därjämte anses

erforderligt, bör det enligt motionärerna i vart fall ej föreskrivas i fråga om

det mindre tonnaget.

Flertalet av de över motionen avgivna yttrandena har gått i tillstyrkande

riktning. Även utskottet anser det lämpligt att kraven på äganderättsredovisning

vid sökande av inteckning i fartyg om möjligt mildras. Särskilt synes

detta önskvärt med tanke på inteckningskreditens betydelse för den fortgående

rationaliseringen av fiskefartygen.

En ändring av gällande bestämmelser får givetvis ej medföra någon nämnvärd

försvagning av inteckningssäkerheten. Från denna synpunkt synes

vissa betänkligheter kunna anföras mot det konkreta förslag till lättnader

beträffande äganderättsutredningen, som framlagts av motionärerna. Även

andra möjligheter att åstadkomma sådana lättnader bör därför övervägas.

Hithörande spörsmål har tämligen ingående belysts genom remissbehandlingen.

Det synes dock vanskligt att utan ytterligare undersökning bedöma

i vad mån och på vilket sätt det önskade resultatet kan uppnås.

Som ovan framgått, har i annat sammanhang framlagts sakkunnigförslag

om utsträckande av registreringsskyldigheten till att avse alla slag av fartyg

med en bruttodräktighet av minst tjugo registerton. Om förslaget, som för

närvarande är beroende på Kungl. Maj :ts prövning, blir genomfört, medför

detta — visserligen på något längre sikt — att det av motionärerna uppmärksammade

problemet får avsevärt ringare betydelse. Med hänsyn bland

annat härtill anser sig utskottet ej kunna förorda att nämnda problem blir

föremål för en särskild utredning. Emellertid har för utskottet uppgivits,

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Första lagutskottets utlåtande nr 16 år 1963

att den nu arbetande sjölagskommittén torde komma att behandla viss fråga

angående inteckning i fartyg under byggnad. I samband därmed synes jämväl

förutsättningarna för att lösa det genom motionen aktualiserade spörsmålet

kunna närmare undersökas. Utskottet anser därför lämpligt att motionen

överlämnas till sjölagskommittén.

Under hänvisning till det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen i anledning av förevarande motion, II: 194,

måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla att motionen

överlämnas till sjölagskommittén för att beaktas vid dess

fortsatta arbete.

Stockholm den 2 april 1963.

På första lagutskottets vägnar:

INGRID GÄRDE WIDEMAR

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Ahlkvist, Arvidson, Erik Svedberg,

Ferdinand Nilsson, Hilding och Wikner;

från andra kammaren: fru Gärde Widemar, fru Johansson*, fru Boman*,

herrar Svensson i Vä, Keijer, fröken Bergegren, herr Zetterberg och

fröken Andersson i Strängnäs.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

IDUNS TRYCKERI, ESSELTE. STNLH 63

312443

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1963:163 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om viss ändring av bestämmelserna angående inregistrering av fartyg m. m. a1 i texten