Utlåtande i anledning av väckt motion om översyn av kyrkomusikerstadgan. Första lagutskottet har behandlat en i andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 322, av herr Zetterberg m. fl.
1963-04-02 · 11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
1LU 1963:17, Utlåtande i anledning av väckt motion om översyn av kyrkomusikerstadgan. Första lagutskottet har behandlat en i andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 322, av herr Zetterberg m. fl.
Dokumentets text
Första lagutskottets utlåtande nr 17 År 1963
1
Nr 17
Utlåtande i anledning av väckt motion om översyn av kyrkomusikerstadgan.
Första lagutskottet har behandlat en i andra kammaren väckt, till lagutskott
hänvisad motion, nr 322, av herr Zetterberg m. fl. I motionen hemställes
att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t begära en översyn
av nu gällande kyrkomusikerstadga.
Närmare redogörelse för motionen lämnas nedan.
Gällande bestämmelser m. m.
De grundläggande reglerna om kyrkomusikerverksamheten återfinnes i
kyrkomusikerlagen den 27 juni 1947. Denna lag innehåller emellertid endast
mycket allmänna stadganden. På grundval av lagen har närmare bestämmelser
i olika hänseenden rörande kyrkomusikerverksamheten meddelats.
Organisationen av verksamheten regleras i kyrkomusikerstadgan
den 2 juni 1950. Lönebestämmelserna återfinnes i avlöning sreglementet för
kyrkomusiker den 9 juni 1950.
För kyrkomusikerverksamheten inom de territoriella församlingarna i
riket skall enligt nämnda stadga stiften vara indelade i kyrkomusikerdistrikt.
Som huvudregel gäller att varje församling skall utgöra ett sådant
distrikt. För varje distrikt skall som tjänstetyp fastställas antingen organisttjänst
eller kantorstjänst. Organisttjänst i domkyrkoförsamling benämnes
domkyrkoorganisttjänst. Organisttjänst är en självständig kyrkomusikalisk
tjänst, med vilken kan förbindas fyllnadstjänstgöring såsom musiklärare
vid statlig eller statsunderstödd läroanstalt, som står under inseende avmusikaliska
akademien, skolöverstyrelsen eller överstyrelsen för yrkesutbildning.
Sådan tjänstgöring må dock endast kunna åläggas organist för så
många undervisningstimmar i veckan, att dessa jämte det antal veckotimmar,
som tjänstgöringen i övrigt anses motsvara, uppgår till högst 34
veckotimmar. Kantorstjänst är en tjänst som kyrkomusiker och folk- eller
småskollärare (skolkantorstjänst) eller en självständig kyrkomusikalisk
tjänst (kyrkokantorstjänst). Organisttjänst får inrättas endast i distrikt
med högre invånarantal än 5 000 och kantorstjänst endast i distrikt med
högst nämnda invånarantal, såvida ej Kungl. Maj:t för särskilda fall annat
medgiver. I distrikt där de kyrkomusikaliska arbetsuppgifterna är av ringa
omfattning och kantorstjänst av organisatoriska skäl ej lämpligen kan in
1
Hihang till riksdagens protokoll 1963. 9 sand. 1 avd. Nr 11
2 Första lagutskottets utlåtande nr 17 år 1963
rättas, får efter medgivande av domkapitlet anställas en orgelspelare för
de kyrkomusikaliska arbetsuppgifterna.
Vid sidan av organisttjänst eller kantorstjänst kan efter Kungl. Maj:ts
medgivande inrättas tjänst såsom biträdande kyrkomusiker.
I organists kyrkomusikaliska åligganden ingår enligt stadgan i första
rummet helt naturligt att biträda vid gudstjänster och förrättningar, att
leda kyrkokör och undervisa konfirmander i psalmsång samt att vårda
orgeln. Därjämte har organist emellertid också att meddela fri musikundervisning
åt ungdom fem timmar i veckan under 39 veckor årligen.
För organisttjänst utgör 30 veckotimmar full tjänstgöring. Är tjänsten
förenad med full tjänstgöring får den fastställas som ordinarie. Därvid får
fyllnadstjänstgöring som musiklärare medräknas.
Kantor och orgelspelare har i princip samma kyrkomusikaliska åligganden
som organist, dock att endast kyrkokantor är skyldig meddela fri musikundervisning,
vilken skall omfatta två timmar i veckan under 39 veckor
årligen. Den kyrkomusikaliska verksamheten medför ej nedsättning av
skolkantors tjänstgöringsskyldighet som folk- eller småskollärare.
För varje kyrkomusikertjänst bestämmer domkapitlet det antal veckotimmar
som den med tjänsten förenade kyrkomusikaliska verksamheten
skall anses motsvara. Veckotimantalet fastställes varje gång tjänsten blir
ledig och omprövas därefter vart femte år, så länge innehavaren kvarstår
på tjänsten. Omprövning kan ske även under löpande femårsperiod, om på
grund av ändrad organisation väsentlig ändring i åliggandena inträder, varvid
härigenom en ny femårsperiod inledes. Grundsiffran bestämmes med ledning
av en i stadgan, 23 §, intagen tabell, som anger det normala veckotimantalet
för de tre egentliga kyrkomusikertjänsterna med hänsyn till kyrkomusikerdistriktets
(vanligen församlingens) folkmängd. Det härvid framkomna
talet skall sedan ökas eller minskas enligt följande regler:
a) Förekommer aftonsång eller liknande gudstjänst 30—55 gånger årligen,
ökas timtalet med 1. Förekommer sådana gudstjänster mer än 55
gånger årligen ökas timtalet med 2.
b) För domkyrkoorganist ökas timtalet med 2 i stift med mindre än 150
kvrkomusikerdistrikt och med 3 i övriga stift.
c) Timtalet minskas med 1, om den årliga tjänstgöringen avser endast
20—40 högmässor eller därmed jämförliga gudstjänster, och med 2, om den
avser mindre än 20 sådana gudstjänster.
d) Vid duplikation mindre än 25 gånger årligen ökas timtalet med 1, vid
duplikation 25—40 gånger årligen med 2, vid duplikation 41—55 gånger årligen
med 3 och vid duplikation mer än 55 gånger årligen med 4.
e) Medför duplikation, att två kvrkokörer skall övas, ökas timtalet med 2.
f) Vid biträde under 20—40 bygudstjänster årligen ökas timtalet med 1,
under 41—55 bygudstjänster årligen med 2, under 56—75 bygudstjänster
årligen med 3 och under flera än 75 bygudstjänster årligen med 4.
Första lagutskottets utlåtande nr 17 år 19671 3
g) Är biträdande kyrkomusiker anställd, minskas för organisten eller
kantorn timtalet med hänsyn till omfattningen av den biträdande kyrkomusikerna
åligganden.
Härutöver skall gälla, att i kyrkomusikerdistrikt, där kyrkokör ej finnes
eller där kyrkokörverksamheten är av ringa omfattning, en skälig nedsättning
av timtalet skall ske. Därvid bör beaktas, att arbetet med körrepetitioner
o. d. lämpligen bör uppskattas till: i kyrkomusikerdistrikt med organisttjänst
omkring 4 veckotimmar och i övriga distrikt omkring 2 veckotimmar,
dock med de variationer beträffande timtalen, som kan föranledas av
distriktens storlek.
Det timtal som sålunda erliålles äger domkapitlet höja eller sänka med
en enhet eller, där synnerliga skäl därtill föreligger, med två enheter. Vid
denna avvägning skall domkapitlet taga hänsyn till de omständigheter, som
inverkar på omfattningen av de med tjänsten förenade åliggandena.
Domkyrkoorganist, som alltid är ordinarie anställning, är placerad i lönegrad
A 23. Annan ordinarie organist tillhör lönegrad A 19, om han uppfyller
föreskrivna behörighetsvillkor i fråga om avlagda examina, och eljest
lönegrad A 17. Full lön utgår vid full tjänstgöring. Ordinarie organist äger
dock rätt till full lön, även om veckotiintalet skulle fastställas till lägre än
30 eller fyllnadstjänstgöring av tillräcklig omfattning ej kunnat beredas.
För tjänstgöring utöver 30 veckotimmar utgår särskilt arvode. För extra
ordinarie eller extra organist, vilkens sammanlagda tjänstgöring understiger
30 veckotimmar, minskas lönen med 1/30 för varje veckotimme, varmed
tjänstgöringen understiger 30 veckotimmar.
Skol kan tor åtnjuter för sin lärartjänstgöring lön enligt avlöningsrcglementet
för folkskolan. För den kyrkomusikaliska verksamheten uppbär
sådan kantor skolkantorstillägg, som utgör per månad för varje enligt föreskrifterna
i kyrkomusikerstadgan bestämd veckotimme 1/30 av månadslönen
för löneklass 15 å löneplan A, dock lägst 3/30 av nämnda månadslön.
Extra ordinarie kyrkokantor skall tillhöra lönegrad A 12. I övrigt skall
beträffande kyrkokantor bestämmelserna för extra ordinarie eller extra
organist äga motsvarande tillämpning.
Orgelspelare slutligen äger uppbära arvode, som utgör per månad för
varje enligt föreskrifterna i kyrkomusikerstadgan bestämd veckotimme 1/30
av månadslönen för löneklass 12 resp. löneklass 7 å löneplan A, beroende
på huruvida orgelspelaren avlagt viss examen eller ej.
Kostnaderna för kyrkomusikernas verksamhet bestrides huvudsakligen
av vederbörande pastorat. Finansieringen av dessa pastoratens kostnader
sker efter samma grunder som beträffande den församlingsprästerliga verksamheten.
- lii han g till riksdagens protokoll 19113. 9 sand. 1 mai. Nr 17
4
Första lagutskottets utlåtande nr 77 år 1963
Motionen
Motionärerna framhåller inledningsvis, att den nu gällande kyrkomusikerstadgan
varit värdefull för församlingarna samt att skolväsendet genom
kyrkomusikernas fyllnadstjänstgöring tillförts välbehövliga och skickliga
krafter lör musikundervisningen. Sedan motionärerna närmare berört vissa
bestämmelser i kyrkomusikerstadgan, anför de till stöd för sitt i motionen
framställda yrkande hl. a. följande:
Av stadgans bestämmelser framgår tydligt alt den avgörande faktorn vid
beräkning av veckotimtiden för en kyrkomusiker blir befolkningstalet,
in. a. o. ju större folkmängd församlingen bar desto större veckotimtal. Detta
i sin tur bygger på en förmodad fast relation mellan befolkningstal och
frekvens av kyrkliga förrättningar, där kyrkomusiker medverkar. Denna
förmodan blir i många fall, särskilt i storstäderna, oriktig. 11, ex. Stockholm,
där begravningsväsendet i huvudsak är en den borgerliga kommunens angelägenhet,
lörrättas —- i förhållande till det totala antalet jordfästningar
- endast ett mycket ringa antal sådana i församlingskyrkan. Det över\
ägande antalet jordfästningar lörrättas där i krematorium under medverkan
av kommunalt avlönad musiker. Att så generellt som stadgan förutsätter
ansluta veckotimtalet till folkmängdssiffran i de större städerna synes
även vara felaktigt såvitt angår andra kyrkliga förrättningar såsom dop och
vigslar. Å andra sidan må framhållas att församlingar med ringa befolkningstal
ofta har en omfattande kyrkomusikalisk verksamhet, varpå många
exempel finnes. Det ter sig rimligt att erforderlig timtid ställes till dylik
verksamhets förfogande, nagot som icke låter sig göra inom kyrkomusikerstadgans
snäva ram. över huvud taget synes det rimligt att den beräknade
veckotimtiden bringas i så nära anslutning som möjligt till den faktiska
veckotimtiden.
Det vore också önskvärt att före fastställandet av veckotimtalet, åtminstone
i
fackliga organisation och de löneutbetalande organen och att en eventuell
överenskommelse dem emellan kunde få en vägledande betydelse vid domkapitlets
behandling av ärendet.
Av det anförda framgår att kyrkomusikerstadgan, som nu varit i tillämpning
under en relativt lång tid, visat sig vara i behov av en översyn. En överarbetning
av stadgan skulle sikta till att göra stadgans bestämmelser mera
anpassbara till de faktiska förhållandena och till att förenkla de nu mvcket
komplicerade reglerna.
Remissyttranden
Utskottet har i den ordning, som § 46 riksdagsordningen föreskriver, inhämtat
yttranden över motionen från skolöverstyrelsen och statens lönenämnd
samt domkapitlen i kund, Göteborg och Karlstad. Därjämte har tillfälle
all yttra sig över motionen beretts Stockholms församlingsdelegerade,
Svenska pastoratens riksförbund och Kyrkomusikernas riksförbund.
Flertalet remissinstanser har ställt sig positivt till en översyn av kyrkomusikerstadgan.
Domkapitlet i Karlstad bär doek funnit en fullständig
överanbetning av stadgan obehövlig, särskilt med hänsyn till att stadgan
opaginerad Kontrollera mot PDF
Första lagutskottets utlåtande nr 17 år 1063 !>
under årens lopp kontinuerligt översetts och ändrats. Domkapitlet anser
emellertid, att bestämmelserna om veckotimtalsberäkningen bör mjukas
upp. Detta bör enligt domkapitlet enklast kunna ske genom att den domkapitlet
tillagda rätten att i särskilda fall höja eller sänka verkotimtalet vidgas.
Jämväl domkapitlet i Göteborg ifrågasätter om ej nyssnämnda rätt för
domkapitel borde utformas så, att den beredde större variationsmöjligheter
vid fastställandet av verkotimtalet. Domkapitlet, som förklarar sig ha intet
att erinra mot eu översyn av reglerna för beräkningen av verkotimtalet, betonar
emellertid, att under alla förhållanden bestämda normer för veckotimtalets
grundsiffra bör bibehållas. Båda nämnda domkapitel ställer sig
tveksamma beträffande lämpligheten av det av motionärerna antydda fö i - farandet med förhandlingar. Domkapitlet i Inind tillstyrker den begärda
översynen samt anför:
I motionen ha framförts vissa erinringar mot den dominans befolkningstalet
skulle ha vid fastställandet av lönens storlek — lönesättningen borde
bringas i så nära anslutning som möjligt till den faktiska veckotimtiden.
Tyngdpunkten skulle uppenbarligen läggas å arbetsprestationerna. I princip
bär väl domkapitlet knappast något att häremot erinra, men kan å andra
sidan svårligen tänka sig en lönesättning utan hänsynstagande till befolkningstalets
storlek. Här kommer också in i bilden frågan om tjänstetyp. 1
distrikt med mer än 5 000 invånare är tjänstetypen organist. Under detta
befolkningstal skall kyrkokantor eller skolkantor vara anställd. Pin organist
i distrikt med en folkmängd av mellan 5 001 och 8 000 erhåller för lolkmängden
ett veckotimtal av 16. I detta tal ingår en arbetsprestation av 5
veckotimmars fri musikundervisning. För folkmängden erhåller han sålunda
i realiteten allenast 11 veckotimmar. För att denna organist skall
hliva ordinarie befattningshavare kräves ett veckotimtal av 60 — först vid
detta veckotimtal erhåller organisten full lön enligt lönegradsplaceringen.
Ytterligare 14 veckotimmar måste sålunda antingen med stöd av den i motionen
angivna tabellen eller med fyllnadstjänstgöring i skola anvisas honom.
1 likhet med motionen finner domkapitlet det därför önskvärt, att i
tabellen kunde intagas ytterligare arbetsuppgifter, som kunde motivera en
höjning av veckotimtalet. För en organist — lönegrad 19 — gör en veckotimme
3,3 procent av lönen eller i ortsgrupp 3 och löneklass 19:19 ett årligt
belopp av 780 kronor. Det är sålunda icke oväsentligt för organisten om
veckotimtalet höjes med en eller flera enheter.
1 de största församlingarna medför veckotimtalet efter folkmängden att
organisten snabbare når de JO veckotimmarna för att bliva ordinarie. Detta
veckotimtal uppgår till 28 - - varav dock 5 timmar för den fria musikundervisningen
— om folkmängden uppgår till eller överstiger 27 001. Det kan
kanske synas oegentligt att de i tabellen angivna arbetsprestationerna bär ej
behöva tågas i anspråk i samma utsträckning som för organisten i distrikt
med eu folkmängd av 5 001 —8 000 för uppnående av ordinarie anställning.
Möjlighet föreligger dock enligt avlöningsreglementet att utöver de 30 veckotimmarna
ytterligare tillgodoräkna honom 4 veckotimmar för kvrkomusikalisk
tjänstgöring mot härför stadgat arvode. Arbetsprestationerna enligt
tabellen ligga därvid till grund för detta veckotimtal. Då de största försam
-
6 Första lagutskottets utlåtande nr 17 är 1063
lingarna knappast böra betagas rätten att få ha anställd ordinarie organist,
torde emellertid de författningsenliga grunderna härför inte böra rubbas.
I motionen har framhållits att i storstadsförsamlingarna antalet jordfästningar
i församlingskyrkan är mycket ringa och att särskilt anställd
musiker tjänstgör vid jordfästningar i krematorium. Härigenom skulle den
generella föreskriften om att ansluta veckotimtalet till folkmängdssiffran
vara felakttg. Förhållandena på detta område är nog mycket skiftande i
olika delar av landet. I Malmö och Lund exempelvis äro de organister, som
äro anställda i enlighet med föreskrifterna i kyrkomusikerstadgan, skyldiga
alt tjänstgöra vid jordfästningar i krematorium eller begravningskapell —
i Malmö dock ej på söndagarna. Vidare äger domkapitlet för en minskning i
organisten generellt åvilande arbetsuppgifter sänka veckotimtalet med 2,
vilket gör icke mindre än 1/15 av årslönen. Redan nu finnes sålunda i lagstiftningen
föreskrift meddelad som möjliggör för domkapitlet att rätta till
uppenbara missförhållanden.
Förhandlingar borde enligt motionen kunna äga rum mellan kyrkomusikernas
fackliga organisation och de löneutbetalande organen rörande veckolimtalets
storlek. Domkapitlet finner det föga ändamålsenligt att komplicera
veckotimtalsberäkningen med en dylik förhandling, särskilt när knappast
något torde vinnas härmed. Det är domkapitlets erfarenhet av förhållandena
i detta stift, att kyrkoråden och prästerna i regel önska kyrkomusikernas
medverkan i största möjliga utsträckning i olika grenar av församlingsarbetet.
Om i tabellen nya kyrkomusikaliska arbetsformer kunde medföra
ökning av veckotimtalet, skulle detta hälsas med tillfredsställelse. Förhandlingar
om tabellens innehåll borde självfallet föras med kyrkomusikernas
fackliga organisation.
I ett betydande antal församlingar - 72 — i stiftet uppehälles kyrkomu
sikaliska
verksamheten av cn orgelspelare. Detta måste betraktas som allt
annat än tillfredsställande. Delvis beror detta på att den nya kyrkomusikaliska
tjänsten — kyrkokantorstjänsten — som tillkom 1958. icke kan inrättas
om ej för tjänsten kan fastställas ett veckotimtal av minst 15. Om
veckotimtalet i tabellen liberaliseras och om den fria musikundervisningen
för denna tjänst ökas från två till fem, skulle ett ökat antal kyrkokantorstjänster
kunna inrättas och mycket vinnas för kyrkomusiken i ett stort
antal landsförsamlingar. Särskilt vill domkapitlet framhålla önskvärdheten
av att den fria musikundervisningen får samma timtal som för organisterna
— behovet av denna utökning kan domkapitlet vitsorda. Tidigare av domkapitlet
gjord framställning härom har icke ansetts kunna tillmötesgås.
Genom den nya indelningen av församlingarna i pastorat, som trätt i
kraft 1962, har antalet pastorat på landsbygden avsevärt minskats samtidigt
som antalet församlingar per pastorat i ett betydande antal fall ökats. Vissa
frågor om kyrkomusikernas tjänstgöring i dessa pastorat ha härigenom
aktualiserats. Prästerna äro anställda i pastoratet, medan däremot kyrkomusikerna
i kyrkomusikerdistriktet, som kan bestå av en eller flera i pastoratet
ingående församlingar. Även om i de av domkapitlet fastställda tjänstgöi
ingsföreskrifterna för pastoratets präster — numera i allmänhet mer än
cn på landsbygden — viss fördelning skett av arbetsuppgifterna å de anställda
prästerna, finnes dock här en arbetsgemenskap mellan prästerna,
som går utöver församlingsgränserna. Det skulle säkerligen bliva till väsentlig
förman för det kyrkliga arbetet om även kyrkomusikerna voro anställda
i pastoratet och ej i en del av detsamma. Det är föga ändamålsenligt, att
Forsla lagutskottets utlåtande nr 17 år 11)63 7
eu kyrkomusiker icke kan anvisas tjänstgöring utanför det egna kyrkomusikerdistriktet,
särskilt som denna tjänstgöring med fördel kunde förläggas
inom det pastorat, till vilket distriktet hör. Här bör också framhållas, att
det är pastoratet och ej distriktet som närmast svarar för kyrkomusikernas
avlöning. En arbetsgemenskap mellan prästerna och kyrkomusikerna i pastoratet
efter av domkapitlet meddelade tjänstgöringsföreskrifter synes böra
eftersträvas. Domkapitlet är medvetet om att denna fråga icke är lättlöst.
Dess betydelse för församlingslivet är dock av en storleksordning, att den
bör utredas.
Stockholms församlingsdclegerade framhåller i sitt genom dess beredningsutskott
avgivna yttrande, vari huvudsakligen de särskilda, inom Stockholm
rådande förhållandena berörs, att anställande av församlingsmusiker,
å vilka kyrkomusikerstadgan ej äger tillämpning, visat sig gynnsamt från
såväl organisatorisk som kyrkomusikalisk synpunkt. Å andra sidan har
vid inrättande av biträdande kyrkomusikertjänst de schematiska reglerna
i kyrkomusikerstadgan för beräkningen av veckotimtal stundom lagt hinder
i vägen för ett rationellt ordnande av den kyrkomusikaliska verksamheten.
Anledningen därtill torde, enligt församlingsdclegerade, vara att nu gällande
bestämmelserna angående beräkningen av veckotimtalet är grundade på en
förment relation mellan befolkningstalet i en församling och antalet kyrkliga
förrättningar, vilken relation må vara riktig i församlingar utanför Stockholm
men ej för Stockholms församlingar, där antalet jordfästningar i församlingskyrkorna
är obetydligt. Beträffande de befolkningsfattiga församlingarna
i Stockholms centrum anför församlingsdclegerade:
Där kommer en schematisk beräkning av veckotimtiden enligt kyrkomusikerstadgan
att omöjliggöra för kyrkomusikerna att fullfölja den storartade
cityverksamhet, som inom dessa församlingar kommit till stand
i mycket genom utomordentliga insatser från vederbörande kyrkomusikers
sida. Att församlingsdclegerade för sin del kunnat bidraga till avlöningskostnaderna
för dessa kyrkomusiker med erforderliga belopp har helt varit
beroende på att kyrkomusikerstadgan ännu icke vunnit tillämpning i dessa
församlingar. Skulle emellertid kyrkomusikerstadgans nuvarande bestämmelser
där komma att vinna tillämpning synes stora svårigheter kunna uppkomma
för dessa församlingar att bedriva sin cityverksamhet i tillnärmelsevis
samma omfattning som hittills.
De församlingsdclegerade anför vidare:
I propositionen nr 70 till 1061 års riksdag har departementschefen betonat
att det inom den del av församlingslivet, som avser att främja gudstjänstliv
och kyrkligt liv i övrigt, föreligger stora möjligheter att med nya initiativ
främja och utveckla arbetet. Med kyrkomusikerstadgans nuvarande utformning
synes det icke vara möjligt att främja och utveckla arbetet inom det
kyrkomusikaliska området, enär de arbetsuppgifter som legalt åligga en
kyrkomusiker i kyrkomusikerstadgan äro så entydigt angivna. Från kyrkomusikernas
fackorganisation har också hävdats, att möjligheter icke förefunnes
att i eu instruktion för en kyrkomusiker intaga föreskrifter om att
vederbörande skall fullgöra andra arbetsuppgifter än dem som angivits i
stadgan. Beredningsutskottet vill i detta sammanhang framhålla, att det
8 Första lagutskottets utlåtande nr 17 år W(tf
knappast synes vara med kyrkomusikerstadgans nuvarande föreskrifter
överensstämmande att ålägga en kyrkomusiker skvldighet att leda och öva
en särskild kvrkoorkester. vilket av någon stockholmsförsamling ansetts
vara ett värdefullt moment i den kyrkomusikaliska tjänstgöringen. Enligt
beredningsutskottets mening synes kyrkomusikerstadgans bestämmelser i
detta hänseende böra utformas så att i enlighet med departementschefens uttalande
i den nyss angivna propositionen utrymme finnes för en utveckling
av det kyrkomusikaliska livet inom församlingarna.
Avslutningsvis påpekar de församlingsdelegerade bl. a., att det beträffande
avlöningen för semestervikarier kunnat konstateras föreligga stora
olägenheter med nu gällande bestämmelser.
Skolöverstyrelsen framhåller, med tillstyrkande av en översyn av7 kyrkomusikerstadgan,
att det torde böra övervägas, huruvida skäl fortfarande
finnes för bibehållande av skolkantorstjänsterna som enhetliga tjänster.
Därjämte hänvisar skolöverstyrelsen till ett av styrelsens musikkonsulent
avgivet yttrande, vari bl. a. anföres:
Som motionärerna framhåller är det av vikt att organisternas effektiva
arbetstid bringas i största möjliga överensstämmelse med de schablonmässiga
veckotimtal, som anses motsvara den kyrkomusikaliska verksamhetens
omfattning i varje särskilt fall. Det är troligt att en dylik överensstämmelse
skulle kunna motverka den nu pågående flykten från musikläraryrket med
dess klart fixerade arbetstid till organistbanan med en efter vissa grunder
beräknad, delvis fiktiv verksamhet.
Beträffande den musiklärartjänstgöring, som i form av fyllnadstjänst ingår
i flertalet organistbefattningar, bör följande beaktas. Fluktuationer i
barnantal och befolkningsunderlag har stark och omedelbar inverkan på
timunderlaget för befintliga musiklärartjänster, varför det ofta kan vålla
olägenheter att för längre tid än ett läsår i sänder anvisa fyllnadstjänstgöring
vid en och samma skolenhet. Det kan t. ex. inträffa att beviljad fyllnadstjänstgöring
fördröjer eller förhindrar inrättandet av ordinarie lärartjänst
i musik vid en skola eller hindrar ett rationellt utnyttjande av disponibla
lärarkrafter. I stället för att binda fyllnadstjänstgöring till viss läroanstalt
bör man således överväga att knyta den till viss skolkommun med frihet
för skolstyrelsen att varje år ompröva fyllnadstjänstgöringens placering.
Kyrkomusikernas riksförbund, som tillstyrker en översyn av kvrkomusikerstadgan,
papekar inledningsvis, att stadgan i vissa avseenden är svår
att tolka, samt anför vidare:
Relationen mellan befolkningstal och fre k vensen kyrkliga förrättningar
stämmer enligt förbundets uppfattning väl med de faktiska förhållandena
och kan alltsa inte sägas vara »förmodade». I enstaka fall och temporärt
kan den visserligen bli oriktig, men detta torde endast gälla ett fåtal församlingar.
Härvid inverkar lokala och personliga förhållanden. I några av Stockholms
cityförsamlingar kan det laga invånarantalet inverka ogynnsamt
på respektive tjänsteinnehavares veckotimtal (ev. tjänstetyp), men i dessa
ytterst få fall torde medgivande om att få kvarbli vid tidigare fastställt
veckotimtal kunna erhållas. Beträffande »begravningsväsendet» måste här
påpekas det »utbyte» som kan sägas ske därigenom att tjänsteinnehavaren
i stället påföres ett högre antal andra gudstjänster som kan uppgå till flera
Första lagutskottets utlåtande nr 17 år 1963
9
hundratal. Det bör emellertid observeras att ständig jourtjänst föreligger
även beträffande jordfästningarna. Motionärernas uppfattning angående
relationen mellan folkmängd och dop/vigslar delas inte av förbundet. Även
om i enstaka fall någon viss vigselkyrkas eller prästmans popularitet härvidlag
kan utöva viss inverkan torde enligt vår erfarenhet genomsnittligt god
överensstämmelse råda.
Enligt förbundets erfarenhet förekommer kyrkomusikalisk verksamhet
utöver det normala lika mycket i församlingar med stor som liten folkmängd,
eftersom det här rör sig om personliga och individuella insatser med
hemortsrätt inom alla miljöer. Angelägenheten av att erforderlig timtid härvidlag
ställs till förfogande vill förbundet med skärpa instämma i. Som framgår
av motionen kan domkapitlet stödja denna mera rikhaltiga kyrkomusikaliska
verksamhet genom att höja kyrkomusikernas veckotimtal med 1
eller 2 timmar — en möjlighet som domkapitlen väl numera ofta utnyttjar.
Kyrkomusikernas riksförbund har i detta avseende vid ett flertal olika tillfällen
för statsmakterna framhållit att denna domkapitlens fria bedömning
borde utvidgas till att avse minst 4 veckotimmar, varigenom denna »snäva
ram» avsevärt skulle kunna vidgas. Förbundet vill alltså även i detta avseende
instämma i vad som i motionen anförts. Förbundet instämmer också
i synpunkten att den beräknade veckotimtiden bringas i så nära anslutning
som möjligt till den faktiska tiden men anser att kyrkomusikerstadgans
nuvarande bestämmelser — gärna med en utvidgning om rätt för domkapitlen
att höja eller sänka timtalet med minst 4 — är bästa garantien för
att så sker. Förbundet menar att man härvidlag bör inräkna den icke schemabundna
tiden, dvs. tiden utöver de fasta åliggandenas timmar.
Ett realiserande av motionärernas förslag om att förhandlingar borde äga
rum mellan kyrkomusikerorganisationen och de löneutbetalande organen
skulle innebära en återgång till de mycket svåra och komplicerade förhållandena
som rådde innan nuvarande kyrkomusikerstadgan trädde i kraft.
Denna tid kännetecknades av ständiga förhandlingsärenden som utföll med
mycket skiftande resultat och gärna konserverade en känsla av otrygghet
och osäkerhet. Förbundet finner det angeläget att i detta sammanhang betyga
sitt förtroende för den handläggning av kyrkomusikerärendena som nu
sker i domkapitlen.
Enligt förbundets mening fyller kyrkomusikerstadgan i stort sett de krav
man kan ställa på en stadga även om densamma i vissa detaljer enligt vår
mening bör överses och ändras - - dock inte beträffande de grundläggande
principerna.
Förbundet har i vissa punkter eu annan uppfattning än motionärerna beträffande
stadgan och detta gäller särskilt beträffande motionens huvudfrågor.
Då en översyn skulle innebära eu förutsättningslös genomgång av hela
stadgan vill Kyrkomusikernas riksförbund, trots ovan redovisade olikhet i
uppfattningen beträffande motionens huvudpunkter, tillstyrka en översyn
av kyrkomusikerstadgan.
Svenska pastoratens riksförbund uttalar, att kyrkomusikerstadgan är i
behov av överarbetning samt framhåller som önskvärt att snarast verkställes
eu utredning, som med beaktande av hittills vunna erfarenheter syftar
till att göra stadgan dels mera lältillämpad, dels ock bättre avpassad till
förhållandena i de särskilda kyrkomusikerdistrikten. Beträffande vad mo
-
10
Forsta lagutskottets utlåtande nr 17 år 1963
tionärerna anfört om önskvärdheten av förhandlingar mellan kyrkomusikernas
fackliga organisation och de löneutbetalande organen framhåller
förbundet, att redan nuvarande lagstiftning om förhandlingsrätt för kommunala
tjänstemän torde ge kyrkomusikernas fackliga organisation möjlighet
att påkalla förhandlingar i samtliga de frågor, som normalt bör bli
föremål för dylika förhandlingar.
Utskottet
Kyrkomusikerstadgan tillkom 1950. Utöver smärre jämkningar i stadgan
har en större ändring i densamma gjorts 1958, då kyrkokantorstjänsten infördes.
1 förevarande motion göres nu gällande, att stadgan, som varit i tillämpning
under en relativt lång tid, visat sig vara i behov av en översyn. En sådan
överarbetning borde enligt motionärerna sikta till att göra stadgans bestämmelser
enklare och mera anpassbara till de faktiska förhållandena.
I samtliga remissyttranden utom ett har, ehuru från skilda utgångspunkter,
motionärernas hemställan om en översyn av kyrkomusikerstadgan tillstyrkts
eller lämnats utan erinran.
Naturligen bör, såsom motionärerna framhåller, eftersträvas, att sådana
regler för den kyrkomusikaliska verksamheten erhålles, att det beräknade
veckotimtalet i största möjliga utsträckning överensstämmer med det faktiska
behovet. Såsom framgår av Stockholms församlingsdelegerades yttrande
synes emellertid den nu gällande stadgans regler för beräknande av veckotimtalet
i vissa fall lägga hinder i vägen för ett rationellt ordnande av
den kyrkomusikaliska verksamheten. Ett sådant förhållande är icke minst
från ekonomisk synpunkt otillfredsställande. Den nu angivna olägenheten
torde dock vara ett problem som i första hand berör de befolkningsmässigt
sett stora kyrkomusikerdistrikten i Stockholm och dess omgivningar. Emellertid
kan stadgans schematiska beräkningsgrunder medföra olägenheter
jämväl för de mindre kyrkomusikerdistrikten — till vilka för övrigt de s. k.
cityförsamlingarna i Stockholm numera torde få räknas — i det att erforderligt
veckotimtal ej kan ställas till förfogande. Kyrkomusikerna i dessa
distrikt utför mången gång en såväl från kyrklig som från allmänt kulturell
synpunkt betydelsefull verksamhet, och det synes utskottet angeläget, att
denna verksamhet stimuleras i största möjliga mån. Genom den utformning
stadgan nu har är emellertid utrymmet för en uppräkning av veckotimtalet,
som kan vara i och för sig befogad med hänsyn till de särskilda
förhållandena, tämligen begränsad. Huruvida ett tillfredsställande resultat
i ovan berörda hänseenden kan uppnås enbart genom en utvidgning av den
domkapitlen tillagda befogenheten att höja eller sänka det beräknade veckotimtalet,
synes enligt utskottets förmenande kunna bedömas först efter en
närmare prövning av nu vunna erfarenheter inom de genom stadgan reglerade
verksamhetsområdena.
Första lagutskottets utlåtande nr 17 år 1963
11
Utöver det nu sagda får utskottet jämväl framhålla, att stadgans nuvarande
utformning, såsom skolöverstyrelsens musikkonsulent anmärkt, synes
kunna medföra vissa olägenheter för musikundervisningen inom skolväsendet.
Det förefaller lämpligt att härvidlag föreliggande samordningsproblem
upptages till närmare undersökning.
På grund av vad ovan anförts finner utskottet anledning föreligga till översyn
av kyrkomusikerstadgan och får därför hemställa,
att riksdagen, med bifall till förevarande motion, nr 322,
måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om en översyn
av kyrkomusikerstadgan.
Stockholm den 2 april 1963
På första lagutskottets vägnar:
INGRID GÄRDE WIDEMAR
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: herrar Ahlkvist, Arvidson, Erik Svedberg,
Ferdinand Nilsson, Hilding, Wikner och Nyman;
från andra kammaren: fru Gärde Widemar, fru Johansson», herrar
Svensson i Vä, Keijer, fröken Bergegren, herr Zetterberg, fröken Andersson
i Strängnäs och herr Svenungsson.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1963:164 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om viss ändring av bestämmelserna angående inregistrering av fartyg m. m. a1 i texten