Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om översyn av kyrkomusikerstadgan. Första lagutskottet har behandlat en i andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 322, av herr Zetterberg m. fl.

1963-04-02 · 11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

1LU 1963:17, Utlåtande i anledning av väckt motion om översyn av kyrkomusikerstadgan. Första lagutskottet har behandlat en i andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 322, av herr Zetterberg m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 17 År 1963

1

Nr 17

Utlåtande i anledning av väckt motion om översyn av kyrkomusikerstadgan.

Första lagutskottet har behandlat en i andra kammaren väckt, till lagutskott

hänvisad motion, nr 322, av herr Zetterberg m. fl. I motionen hemställes

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t begära en översyn

av nu gällande kyrkomusikerstadga.

Närmare redogörelse för motionen lämnas nedan.

Gällande bestämmelser m. m.

De grundläggande reglerna om kyrkomusikerverksamheten återfinnes i

kyrkomusikerlagen den 27 juni 1947. Denna lag innehåller emellertid endast

mycket allmänna stadganden. På grundval av lagen har närmare bestämmelser

i olika hänseenden rörande kyrkomusikerverksamheten meddelats.

Organisationen av verksamheten regleras i kyrkomusikerstadgan

den 2 juni 1950. Lönebestämmelserna återfinnes i avlöning sreglementet för

kyrkomusiker den 9 juni 1950.

För kyrkomusikerverksamheten inom de territoriella församlingarna i

riket skall enligt nämnda stadga stiften vara indelade i kyrkomusikerdistrikt.

Som huvudregel gäller att varje församling skall utgöra ett sådant

distrikt. För varje distrikt skall som tjänstetyp fastställas antingen organisttjänst

eller kantorstjänst. Organisttjänst i domkyrkoförsamling benämnes

domkyrkoorganisttjänst. Organisttjänst är en självständig kyrkomusikalisk

tjänst, med vilken kan förbindas fyllnadstjänstgöring såsom musiklärare

vid statlig eller statsunderstödd läroanstalt, som står under inseende avmusikaliska

akademien, skolöverstyrelsen eller överstyrelsen för yrkesutbildning.

Sådan tjänstgöring må dock endast kunna åläggas organist för så

många undervisningstimmar i veckan, att dessa jämte det antal veckotimmar,

som tjänstgöringen i övrigt anses motsvara, uppgår till högst 34

veckotimmar. Kantorstjänst är en tjänst som kyrkomusiker och folk- eller

småskollärare (skolkantorstjänst) eller en självständig kyrkomusikalisk

tjänst (kyrkokantorstjänst). Organisttjänst får inrättas endast i distrikt

med högre invånarantal än 5 000 och kantorstjänst endast i distrikt med

högst nämnda invånarantal, såvida ej Kungl. Maj:t för särskilda fall annat

medgiver. I distrikt där de kyrkomusikaliska arbetsuppgifterna är av ringa

omfattning och kantorstjänst av organisatoriska skäl ej lämpligen kan in
1

Hihang till riksdagens protokoll 1963. 9 sand. 1 avd. Nr 11

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Första lagutskottets utlåtande nr 17 år 1963

rättas, får efter medgivande av domkapitlet anställas en orgelspelare för

de kyrkomusikaliska arbetsuppgifterna.

Vid sidan av organisttjänst eller kantorstjänst kan efter Kungl. Maj:ts

medgivande inrättas tjänst såsom biträdande kyrkomusiker.

I organists kyrkomusikaliska åligganden ingår enligt stadgan i första

rummet helt naturligt att biträda vid gudstjänster och förrättningar, att

leda kyrkokör och undervisa konfirmander i psalmsång samt att vårda

orgeln. Därjämte har organist emellertid också att meddela fri musikundervisning

åt ungdom fem timmar i veckan under 39 veckor årligen.

För organisttjänst utgör 30 veckotimmar full tjänstgöring. Är tjänsten

förenad med full tjänstgöring får den fastställas som ordinarie. Därvid får

fyllnadstjänstgöring som musiklärare medräknas.

Kantor och orgelspelare har i princip samma kyrkomusikaliska åligganden

som organist, dock att endast kyrkokantor är skyldig meddela fri musikundervisning,

vilken skall omfatta två timmar i veckan under 39 veckor

årligen. Den kyrkomusikaliska verksamheten medför ej nedsättning av

skolkantors tjänstgöringsskyldighet som folk- eller småskollärare.

För varje kyrkomusikertjänst bestämmer domkapitlet det antal veckotimmar

som den med tjänsten förenade kyrkomusikaliska verksamheten

skall anses motsvara. Veckotimantalet fastställes varje gång tjänsten blir

ledig och omprövas därefter vart femte år, så länge innehavaren kvarstår

på tjänsten. Omprövning kan ske även under löpande femårsperiod, om på

grund av ändrad organisation väsentlig ändring i åliggandena inträder, varvid

härigenom en ny femårsperiod inledes. Grundsiffran bestämmes med ledning

av en i stadgan, 23 §, intagen tabell, som anger det normala veckotimantalet

för de tre egentliga kyrkomusikertjänsterna med hänsyn till kyrkomusikerdistriktets

(vanligen församlingens) folkmängd. Det härvid framkomna

talet skall sedan ökas eller minskas enligt följande regler:

a) Förekommer aftonsång eller liknande gudstjänst 30—55 gånger årligen,

ökas timtalet med 1. Förekommer sådana gudstjänster mer än 55

gånger årligen ökas timtalet med 2.

b) För domkyrkoorganist ökas timtalet med 2 i stift med mindre än 150

kvrkomusikerdistrikt och med 3 i övriga stift.

c) Timtalet minskas med 1, om den årliga tjänstgöringen avser endast

20—40 högmässor eller därmed jämförliga gudstjänster, och med 2, om den

avser mindre än 20 sådana gudstjänster.

d) Vid duplikation mindre än 25 gånger årligen ökas timtalet med 1, vid

duplikation 25—40 gånger årligen med 2, vid duplikation 41—55 gånger årligen

med 3 och vid duplikation mer än 55 gånger årligen med 4.

e) Medför duplikation, att två kvrkokörer skall övas, ökas timtalet med 2.

f) Vid biträde under 20—40 bygudstjänster årligen ökas timtalet med 1,

under 41—55 bygudstjänster årligen med 2, under 56—75 bygudstjänster

årligen med 3 och under flera än 75 bygudstjänster årligen med 4.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 17 år 19671 3

g) Är biträdande kyrkomusiker anställd, minskas för organisten eller

kantorn timtalet med hänsyn till omfattningen av den biträdande kyrkomusikerna

åligganden.

Härutöver skall gälla, att i kyrkomusikerdistrikt, där kyrkokör ej finnes

eller där kyrkokörverksamheten är av ringa omfattning, en skälig nedsättning

av timtalet skall ske. Därvid bör beaktas, att arbetet med körrepetitioner

o. d. lämpligen bör uppskattas till: i kyrkomusikerdistrikt med organisttjänst

omkring 4 veckotimmar och i övriga distrikt omkring 2 veckotimmar,

dock med de variationer beträffande timtalen, som kan föranledas av

distriktens storlek.

Det timtal som sålunda erliålles äger domkapitlet höja eller sänka med

en enhet eller, där synnerliga skäl därtill föreligger, med två enheter. Vid

denna avvägning skall domkapitlet taga hänsyn till de omständigheter, som

inverkar på omfattningen av de med tjänsten förenade åliggandena.

Domkyrkoorganist, som alltid är ordinarie anställning, är placerad i lönegrad

A 23. Annan ordinarie organist tillhör lönegrad A 19, om han uppfyller

föreskrivna behörighetsvillkor i fråga om avlagda examina, och eljest

lönegrad A 17. Full lön utgår vid full tjänstgöring. Ordinarie organist äger

dock rätt till full lön, även om veckotiintalet skulle fastställas till lägre än

30 eller fyllnadstjänstgöring av tillräcklig omfattning ej kunnat beredas.

För tjänstgöring utöver 30 veckotimmar utgår särskilt arvode. För extra

ordinarie eller extra organist, vilkens sammanlagda tjänstgöring understiger

30 veckotimmar, minskas lönen med 1/30 för varje veckotimme, varmed

tjänstgöringen understiger 30 veckotimmar.

Skol kan tor åtnjuter för sin lärartjänstgöring lön enligt avlöningsrcglementet

för folkskolan. För den kyrkomusikaliska verksamheten uppbär

sådan kantor skolkantorstillägg, som utgör per månad för varje enligt föreskrifterna

i kyrkomusikerstadgan bestämd veckotimme 1/30 av månadslönen

för löneklass 15 å löneplan A, dock lägst 3/30 av nämnda månadslön.

Extra ordinarie kyrkokantor skall tillhöra lönegrad A 12. I övrigt skall

beträffande kyrkokantor bestämmelserna för extra ordinarie eller extra

organist äga motsvarande tillämpning.

Orgelspelare slutligen äger uppbära arvode, som utgör per månad för

varje enligt föreskrifterna i kyrkomusikerstadgan bestämd veckotimme 1/30

av månadslönen för löneklass 12 resp. löneklass 7 å löneplan A, beroende

på huruvida orgelspelaren avlagt viss examen eller ej.

Kostnaderna för kyrkomusikernas verksamhet bestrides huvudsakligen

av vederbörande pastorat. Finansieringen av dessa pastoratens kostnader

sker efter samma grunder som beträffande den församlingsprästerliga verksamheten.

- lii han g till riksdagens protokoll 19113. 9 sand. 1 mai. Nr 17

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första lagutskottets utlåtande nr 77 år 1963

Motionen

Motionärerna framhåller inledningsvis, att den nu gällande kyrkomusikerstadgan

varit värdefull för församlingarna samt att skolväsendet genom

kyrkomusikernas fyllnadstjänstgöring tillförts välbehövliga och skickliga

krafter lör musikundervisningen. Sedan motionärerna närmare berört vissa

bestämmelser i kyrkomusikerstadgan, anför de till stöd för sitt i motionen

framställda yrkande hl. a. följande:

Av stadgans bestämmelser framgår tydligt alt den avgörande faktorn vid

beräkning av veckotimtiden för en kyrkomusiker blir befolkningstalet,

in. a. o. ju större folkmängd församlingen bar desto större veckotimtal. Detta

i sin tur bygger på en förmodad fast relation mellan befolkningstal och

frekvens av kyrkliga förrättningar, där kyrkomusiker medverkar. Denna

förmodan blir i många fall, särskilt i storstäderna, oriktig. 11, ex. Stockholm,

där begravningsväsendet i huvudsak är en den borgerliga kommunens angelägenhet,

lörrättas —- i förhållande till det totala antalet jordfästningar

- endast ett mycket ringa antal sådana i församlingskyrkan. Det över\

ägande antalet jordfästningar lörrättas där i krematorium under medverkan

av kommunalt avlönad musiker. Att så generellt som stadgan förutsätter

ansluta veckotimtalet till folkmängdssiffran i de större städerna synes

även vara felaktigt såvitt angår andra kyrkliga förrättningar såsom dop och

vigslar. Å andra sidan må framhållas att församlingar med ringa befolkningstal

ofta har en omfattande kyrkomusikalisk verksamhet, varpå många

exempel finnes. Det ter sig rimligt att erforderlig timtid ställes till dylik

verksamhets förfogande, nagot som icke låter sig göra inom kyrkomusikerstadgans

snäva ram. över huvud taget synes det rimligt att den beräknade

veckotimtiden bringas i så nära anslutning som möjligt till den faktiska

veckotimtiden.

Det vore också önskvärt att före fastställandet av veckotimtalet, åtminstone

i

fackliga organisation och de löneutbetalande organen och att en eventuell

överenskommelse dem emellan kunde få en vägledande betydelse vid domkapitlets

behandling av ärendet.

Av det anförda framgår att kyrkomusikerstadgan, som nu varit i tillämpning

under en relativt lång tid, visat sig vara i behov av en översyn. En överarbetning

av stadgan skulle sikta till att göra stadgans bestämmelser mera

anpassbara till de faktiska förhållandena och till att förenkla de nu mvcket

komplicerade reglerna.

Remissyttranden

Utskottet har i den ordning, som § 46 riksdagsordningen föreskriver, inhämtat

yttranden över motionen från skolöverstyrelsen och statens lönenämnd

samt domkapitlen i kund, Göteborg och Karlstad. Därjämte har tillfälle

all yttra sig över motionen beretts Stockholms församlingsdelegerade,

Svenska pastoratens riksförbund och Kyrkomusikernas riksförbund.

Flertalet remissinstanser har ställt sig positivt till en översyn av kyrkomusikerstadgan.

Domkapitlet i Karlstad bär doek funnit en fullständig

överanbetning av stadgan obehövlig, särskilt med hänsyn till att stadgan

opaginerad Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 17 år 1063 !>

under årens lopp kontinuerligt översetts och ändrats. Domkapitlet anser

emellertid, att bestämmelserna om veckotimtalsberäkningen bör mjukas

upp. Detta bör enligt domkapitlet enklast kunna ske genom att den domkapitlet

tillagda rätten att i särskilda fall höja eller sänka verkotimtalet vidgas.

Jämväl domkapitlet i Göteborg ifrågasätter om ej nyssnämnda rätt för

domkapitel borde utformas så, att den beredde större variationsmöjligheter

vid fastställandet av verkotimtalet. Domkapitlet, som förklarar sig ha intet

att erinra mot eu översyn av reglerna för beräkningen av verkotimtalet, betonar

emellertid, att under alla förhållanden bestämda normer för veckotimtalets

grundsiffra bör bibehållas. Båda nämnda domkapitel ställer sig

tveksamma beträffande lämpligheten av det av motionärerna antydda fö i - farandet med förhandlingar. Domkapitlet i Inind tillstyrker den begärda

översynen samt anför:

I motionen ha framförts vissa erinringar mot den dominans befolkningstalet

skulle ha vid fastställandet av lönens storlek — lönesättningen borde

bringas i så nära anslutning som möjligt till den faktiska veckotimtiden.

Tyngdpunkten skulle uppenbarligen läggas å arbetsprestationerna. I princip

bär väl domkapitlet knappast något att häremot erinra, men kan å andra

sidan svårligen tänka sig en lönesättning utan hänsynstagande till befolkningstalets

storlek. Här kommer också in i bilden frågan om tjänstetyp. 1

distrikt med mer än 5 000 invånare är tjänstetypen organist. Under detta

befolkningstal skall kyrkokantor eller skolkantor vara anställd. Pin organist

i distrikt med en folkmängd av mellan 5 001 och 8 000 erhåller för lolkmängden

ett veckotimtal av 16. I detta tal ingår en arbetsprestation av 5

veckotimmars fri musikundervisning. För folkmängden erhåller han sålunda

i realiteten allenast 11 veckotimmar. För att denna organist skall

hliva ordinarie befattningshavare kräves ett veckotimtal av 60 — först vid

detta veckotimtal erhåller organisten full lön enligt lönegradsplaceringen.

Ytterligare 14 veckotimmar måste sålunda antingen med stöd av den i motionen

angivna tabellen eller med fyllnadstjänstgöring i skola anvisas honom.

1 likhet med motionen finner domkapitlet det därför önskvärt, att i

tabellen kunde intagas ytterligare arbetsuppgifter, som kunde motivera en

höjning av veckotimtalet. För en organist — lönegrad 19 — gör en veckotimme

3,3 procent av lönen eller i ortsgrupp 3 och löneklass 19:19 ett årligt

belopp av 780 kronor. Det är sålunda icke oväsentligt för organisten om

veckotimtalet höjes med en eller flera enheter.

1 de största församlingarna medför veckotimtalet efter folkmängden att

organisten snabbare når de JO veckotimmarna för att bliva ordinarie. Detta

veckotimtal uppgår till 28 - - varav dock 5 timmar för den fria musikundervisningen

— om folkmängden uppgår till eller överstiger 27 001. Det kan

kanske synas oegentligt att de i tabellen angivna arbetsprestationerna bär ej

behöva tågas i anspråk i samma utsträckning som för organisten i distrikt

med eu folkmängd av 5 001 —8 000 för uppnående av ordinarie anställning.

Möjlighet föreligger dock enligt avlöningsreglementet att utöver de 30 veckotimmarna

ytterligare tillgodoräkna honom 4 veckotimmar för kvrkomusikalisk

tjänstgöring mot härför stadgat arvode. Arbetsprestationerna enligt

tabellen ligga därvid till grund för detta veckotimtal. Då de största försam
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Första lagutskottets utlåtande nr 17 är 1063

lingarna knappast böra betagas rätten att få ha anställd ordinarie organist,

torde emellertid de författningsenliga grunderna härför inte böra rubbas.

I motionen har framhållits att i storstadsförsamlingarna antalet jordfästningar

i församlingskyrkan är mycket ringa och att särskilt anställd

musiker tjänstgör vid jordfästningar i krematorium. Härigenom skulle den

generella föreskriften om att ansluta veckotimtalet till folkmängdssiffran

vara felakttg. Förhållandena på detta område är nog mycket skiftande i

olika delar av landet. I Malmö och Lund exempelvis äro de organister, som

äro anställda i enlighet med föreskrifterna i kyrkomusikerstadgan, skyldiga

alt tjänstgöra vid jordfästningar i krematorium eller begravningskapell —

i Malmö dock ej på söndagarna. Vidare äger domkapitlet för en minskning i

organisten generellt åvilande arbetsuppgifter sänka veckotimtalet med 2,

vilket gör icke mindre än 1/15 av årslönen. Redan nu finnes sålunda i lagstiftningen

föreskrift meddelad som möjliggör för domkapitlet att rätta till

uppenbara missförhållanden.

Förhandlingar borde enligt motionen kunna äga rum mellan kyrkomusikernas

fackliga organisation och de löneutbetalande organen rörande veckolimtalets

storlek. Domkapitlet finner det föga ändamålsenligt att komplicera

veckotimtalsberäkningen med en dylik förhandling, särskilt när knappast

något torde vinnas härmed. Det är domkapitlets erfarenhet av förhållandena

i detta stift, att kyrkoråden och prästerna i regel önska kyrkomusikernas

medverkan i största möjliga utsträckning i olika grenar av församlingsarbetet.

Om i tabellen nya kyrkomusikaliska arbetsformer kunde medföra

ökning av veckotimtalet, skulle detta hälsas med tillfredsställelse. Förhandlingar

om tabellens innehåll borde självfallet föras med kyrkomusikernas

fackliga organisation.

I ett betydande antal församlingar - 72 — i stiftet uppehälles kyrkomu
sikaliska

verksamheten av cn orgelspelare. Detta måste betraktas som allt

annat än tillfredsställande. Delvis beror detta på att den nya kyrkomusikaliska

tjänsten — kyrkokantorstjänsten — som tillkom 1958. icke kan inrättas

om ej för tjänsten kan fastställas ett veckotimtal av minst 15. Om

veckotimtalet i tabellen liberaliseras och om den fria musikundervisningen

för denna tjänst ökas från två till fem, skulle ett ökat antal kyrkokantorstjänster

kunna inrättas och mycket vinnas för kyrkomusiken i ett stort

antal landsförsamlingar. Särskilt vill domkapitlet framhålla önskvärdheten

av att den fria musikundervisningen får samma timtal som för organisterna

— behovet av denna utökning kan domkapitlet vitsorda. Tidigare av domkapitlet

gjord framställning härom har icke ansetts kunna tillmötesgås.

Genom den nya indelningen av församlingarna i pastorat, som trätt i

kraft 1962, har antalet pastorat på landsbygden avsevärt minskats samtidigt

som antalet församlingar per pastorat i ett betydande antal fall ökats. Vissa

frågor om kyrkomusikernas tjänstgöring i dessa pastorat ha härigenom

aktualiserats. Prästerna äro anställda i pastoratet, medan däremot kyrkomusikerna

i kyrkomusikerdistriktet, som kan bestå av en eller flera i pastoratet

ingående församlingar. Även om i de av domkapitlet fastställda tjänstgöi

ingsföreskrifterna för pastoratets präster — numera i allmänhet mer än

cn på landsbygden — viss fördelning skett av arbetsuppgifterna å de anställda

prästerna, finnes dock här en arbetsgemenskap mellan prästerna,

som går utöver församlingsgränserna. Det skulle säkerligen bliva till väsentlig

förman för det kyrkliga arbetet om även kyrkomusikerna voro anställda

i pastoratet och ej i en del av detsamma. Det är föga ändamålsenligt, att

s. 7 Kontrollera mot PDF

Forsla lagutskottets utlåtande nr 17 år 11)63 7

eu kyrkomusiker icke kan anvisas tjänstgöring utanför det egna kyrkomusikerdistriktet,

särskilt som denna tjänstgöring med fördel kunde förläggas

inom det pastorat, till vilket distriktet hör. Här bör också framhållas, att

det är pastoratet och ej distriktet som närmast svarar för kyrkomusikernas

avlöning. En arbetsgemenskap mellan prästerna och kyrkomusikerna i pastoratet

efter av domkapitlet meddelade tjänstgöringsföreskrifter synes böra

eftersträvas. Domkapitlet är medvetet om att denna fråga icke är lättlöst.

Dess betydelse för församlingslivet är dock av en storleksordning, att den

bör utredas.

Stockholms församlingsdclegerade framhåller i sitt genom dess beredningsutskott

avgivna yttrande, vari huvudsakligen de särskilda, inom Stockholm

rådande förhållandena berörs, att anställande av församlingsmusiker,

å vilka kyrkomusikerstadgan ej äger tillämpning, visat sig gynnsamt från

såväl organisatorisk som kyrkomusikalisk synpunkt. Å andra sidan har

vid inrättande av biträdande kyrkomusikertjänst de schematiska reglerna

i kyrkomusikerstadgan för beräkningen av veckotimtal stundom lagt hinder

i vägen för ett rationellt ordnande av den kyrkomusikaliska verksamheten.

Anledningen därtill torde, enligt församlingsdclegerade, vara att nu gällande

bestämmelserna angående beräkningen av veckotimtalet är grundade på en

förment relation mellan befolkningstalet i en församling och antalet kyrkliga

förrättningar, vilken relation må vara riktig i församlingar utanför Stockholm

men ej för Stockholms församlingar, där antalet jordfästningar i församlingskyrkorna

är obetydligt. Beträffande de befolkningsfattiga församlingarna

i Stockholms centrum anför församlingsdclegerade:

Där kommer en schematisk beräkning av veckotimtiden enligt kyrkomusikerstadgan

att omöjliggöra för kyrkomusikerna att fullfölja den storartade

cityverksamhet, som inom dessa församlingar kommit till stand

i mycket genom utomordentliga insatser från vederbörande kyrkomusikers

sida. Att församlingsdclegerade för sin del kunnat bidraga till avlöningskostnaderna

för dessa kyrkomusiker med erforderliga belopp har helt varit

beroende på att kyrkomusikerstadgan ännu icke vunnit tillämpning i dessa

församlingar. Skulle emellertid kyrkomusikerstadgans nuvarande bestämmelser

där komma att vinna tillämpning synes stora svårigheter kunna uppkomma

för dessa församlingar att bedriva sin cityverksamhet i tillnärmelsevis

samma omfattning som hittills.

De församlingsdclegerade anför vidare:

I propositionen nr 70 till 1061 års riksdag har departementschefen betonat

att det inom den del av församlingslivet, som avser att främja gudstjänstliv

och kyrkligt liv i övrigt, föreligger stora möjligheter att med nya initiativ

främja och utveckla arbetet. Med kyrkomusikerstadgans nuvarande utformning

synes det icke vara möjligt att främja och utveckla arbetet inom det

kyrkomusikaliska området, enär de arbetsuppgifter som legalt åligga en

kyrkomusiker i kyrkomusikerstadgan äro så entydigt angivna. Från kyrkomusikernas

fackorganisation har också hävdats, att möjligheter icke förefunnes

att i eu instruktion för en kyrkomusiker intaga föreskrifter om att

vederbörande skall fullgöra andra arbetsuppgifter än dem som angivits i

stadgan. Beredningsutskottet vill i detta sammanhang framhålla, att det

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Första lagutskottets utlåtande nr 17 år W(tf

knappast synes vara med kyrkomusikerstadgans nuvarande föreskrifter

överensstämmande att ålägga en kyrkomusiker skvldighet att leda och öva

en särskild kvrkoorkester. vilket av någon stockholmsförsamling ansetts

vara ett värdefullt moment i den kyrkomusikaliska tjänstgöringen. Enligt

beredningsutskottets mening synes kyrkomusikerstadgans bestämmelser i

detta hänseende böra utformas så att i enlighet med departementschefens uttalande

i den nyss angivna propositionen utrymme finnes för en utveckling

av det kyrkomusikaliska livet inom församlingarna.

Avslutningsvis påpekar de församlingsdelegerade bl. a., att det beträffande

avlöningen för semestervikarier kunnat konstateras föreligga stora

olägenheter med nu gällande bestämmelser.

Skolöverstyrelsen framhåller, med tillstyrkande av en översyn av7 kyrkomusikerstadgan,

att det torde böra övervägas, huruvida skäl fortfarande

finnes för bibehållande av skolkantorstjänsterna som enhetliga tjänster.

Därjämte hänvisar skolöverstyrelsen till ett av styrelsens musikkonsulent

avgivet yttrande, vari bl. a. anföres:

Som motionärerna framhåller är det av vikt att organisternas effektiva

arbetstid bringas i största möjliga överensstämmelse med de schablonmässiga

veckotimtal, som anses motsvara den kyrkomusikaliska verksamhetens

omfattning i varje särskilt fall. Det är troligt att en dylik överensstämmelse

skulle kunna motverka den nu pågående flykten från musikläraryrket med

dess klart fixerade arbetstid till organistbanan med en efter vissa grunder

beräknad, delvis fiktiv verksamhet.

Beträffande den musiklärartjänstgöring, som i form av fyllnadstjänst ingår

i flertalet organistbefattningar, bör följande beaktas. Fluktuationer i

barnantal och befolkningsunderlag har stark och omedelbar inverkan på

timunderlaget för befintliga musiklärartjänster, varför det ofta kan vålla

olägenheter att för längre tid än ett läsår i sänder anvisa fyllnadstjänstgöring

vid en och samma skolenhet. Det kan t. ex. inträffa att beviljad fyllnadstjänstgöring

fördröjer eller förhindrar inrättandet av ordinarie lärartjänst

i musik vid en skola eller hindrar ett rationellt utnyttjande av disponibla

lärarkrafter. I stället för att binda fyllnadstjänstgöring till viss läroanstalt

bör man således överväga att knyta den till viss skolkommun med frihet

för skolstyrelsen att varje år ompröva fyllnadstjänstgöringens placering.

Kyrkomusikernas riksförbund, som tillstyrker en översyn av kvrkomusikerstadgan,

papekar inledningsvis, att stadgan i vissa avseenden är svår

att tolka, samt anför vidare:

Relationen mellan befolkningstal och fre k vensen kyrkliga förrättningar

stämmer enligt förbundets uppfattning väl med de faktiska förhållandena

och kan alltsa inte sägas vara »förmodade». I enstaka fall och temporärt

kan den visserligen bli oriktig, men detta torde endast gälla ett fåtal församlingar.

Härvid inverkar lokala och personliga förhållanden. I några av Stockholms

cityförsamlingar kan det laga invånarantalet inverka ogynnsamt

på respektive tjänsteinnehavares veckotimtal (ev. tjänstetyp), men i dessa

ytterst få fall torde medgivande om att få kvarbli vid tidigare fastställt

veckotimtal kunna erhållas. Beträffande »begravningsväsendet» måste här

påpekas det »utbyte» som kan sägas ske därigenom att tjänsteinnehavaren

i stället påföres ett högre antal andra gudstjänster som kan uppgå till flera

s. 9 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 17 år 1963

9

hundratal. Det bör emellertid observeras att ständig jourtjänst föreligger

även beträffande jordfästningarna. Motionärernas uppfattning angående

relationen mellan folkmängd och dop/vigslar delas inte av förbundet. Även

om i enstaka fall någon viss vigselkyrkas eller prästmans popularitet härvidlag

kan utöva viss inverkan torde enligt vår erfarenhet genomsnittligt god

överensstämmelse råda.

Enligt förbundets erfarenhet förekommer kyrkomusikalisk verksamhet

utöver det normala lika mycket i församlingar med stor som liten folkmängd,

eftersom det här rör sig om personliga och individuella insatser med

hemortsrätt inom alla miljöer. Angelägenheten av att erforderlig timtid härvidlag

ställs till förfogande vill förbundet med skärpa instämma i. Som framgår

av motionen kan domkapitlet stödja denna mera rikhaltiga kyrkomusikaliska

verksamhet genom att höja kyrkomusikernas veckotimtal med 1

eller 2 timmar — en möjlighet som domkapitlen väl numera ofta utnyttjar.

Kyrkomusikernas riksförbund har i detta avseende vid ett flertal olika tillfällen

för statsmakterna framhållit att denna domkapitlens fria bedömning

borde utvidgas till att avse minst 4 veckotimmar, varigenom denna »snäva

ram» avsevärt skulle kunna vidgas. Förbundet vill alltså även i detta avseende

instämma i vad som i motionen anförts. Förbundet instämmer också

i synpunkten att den beräknade veckotimtiden bringas i så nära anslutning

som möjligt till den faktiska tiden men anser att kyrkomusikerstadgans

nuvarande bestämmelser — gärna med en utvidgning om rätt för domkapitlen

att höja eller sänka timtalet med minst 4 — är bästa garantien för

att så sker. Förbundet menar att man härvidlag bör inräkna den icke schemabundna

tiden, dvs. tiden utöver de fasta åliggandenas timmar.

Ett realiserande av motionärernas förslag om att förhandlingar borde äga

rum mellan kyrkomusikerorganisationen och de löneutbetalande organen

skulle innebära en återgång till de mycket svåra och komplicerade förhållandena

som rådde innan nuvarande kyrkomusikerstadgan trädde i kraft.

Denna tid kännetecknades av ständiga förhandlingsärenden som utföll med

mycket skiftande resultat och gärna konserverade en känsla av otrygghet

och osäkerhet. Förbundet finner det angeläget att i detta sammanhang betyga

sitt förtroende för den handläggning av kyrkomusikerärendena som nu

sker i domkapitlen.

Enligt förbundets mening fyller kyrkomusikerstadgan i stort sett de krav

man kan ställa på en stadga även om densamma i vissa detaljer enligt vår

mening bör överses och ändras - - dock inte beträffande de grundläggande

principerna.

Förbundet har i vissa punkter eu annan uppfattning än motionärerna beträffande

stadgan och detta gäller särskilt beträffande motionens huvudfrågor.

Då en översyn skulle innebära eu förutsättningslös genomgång av hela

stadgan vill Kyrkomusikernas riksförbund, trots ovan redovisade olikhet i

uppfattningen beträffande motionens huvudpunkter, tillstyrka en översyn

av kyrkomusikerstadgan.

Svenska pastoratens riksförbund uttalar, att kyrkomusikerstadgan är i

behov av överarbetning samt framhåller som önskvärt att snarast verkställes

eu utredning, som med beaktande av hittills vunna erfarenheter syftar

till att göra stadgan dels mera lältillämpad, dels ock bättre avpassad till

förhållandena i de särskilda kyrkomusikerdistrikten. Beträffande vad mo
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Forsta lagutskottets utlåtande nr 17 år 1963

tionärerna anfört om önskvärdheten av förhandlingar mellan kyrkomusikernas

fackliga organisation och de löneutbetalande organen framhåller

förbundet, att redan nuvarande lagstiftning om förhandlingsrätt för kommunala

tjänstemän torde ge kyrkomusikernas fackliga organisation möjlighet

att påkalla förhandlingar i samtliga de frågor, som normalt bör bli

föremål för dylika förhandlingar.

Utskottet

Kyrkomusikerstadgan tillkom 1950. Utöver smärre jämkningar i stadgan

har en större ändring i densamma gjorts 1958, då kyrkokantorstjänsten infördes.

1 förevarande motion göres nu gällande, att stadgan, som varit i tillämpning

under en relativt lång tid, visat sig vara i behov av en översyn. En sådan

överarbetning borde enligt motionärerna sikta till att göra stadgans bestämmelser

enklare och mera anpassbara till de faktiska förhållandena.

I samtliga remissyttranden utom ett har, ehuru från skilda utgångspunkter,

motionärernas hemställan om en översyn av kyrkomusikerstadgan tillstyrkts

eller lämnats utan erinran.

Naturligen bör, såsom motionärerna framhåller, eftersträvas, att sådana

regler för den kyrkomusikaliska verksamheten erhålles, att det beräknade

veckotimtalet i största möjliga utsträckning överensstämmer med det faktiska

behovet. Såsom framgår av Stockholms församlingsdelegerades yttrande

synes emellertid den nu gällande stadgans regler för beräknande av veckotimtalet

i vissa fall lägga hinder i vägen för ett rationellt ordnande av

den kyrkomusikaliska verksamheten. Ett sådant förhållande är icke minst

från ekonomisk synpunkt otillfredsställande. Den nu angivna olägenheten

torde dock vara ett problem som i första hand berör de befolkningsmässigt

sett stora kyrkomusikerdistrikten i Stockholm och dess omgivningar. Emellertid

kan stadgans schematiska beräkningsgrunder medföra olägenheter

jämväl för de mindre kyrkomusikerdistrikten — till vilka för övrigt de s. k.

cityförsamlingarna i Stockholm numera torde få räknas — i det att erforderligt

veckotimtal ej kan ställas till förfogande. Kyrkomusikerna i dessa

distrikt utför mången gång en såväl från kyrklig som från allmänt kulturell

synpunkt betydelsefull verksamhet, och det synes utskottet angeläget, att

denna verksamhet stimuleras i största möjliga mån. Genom den utformning

stadgan nu har är emellertid utrymmet för en uppräkning av veckotimtalet,

som kan vara i och för sig befogad med hänsyn till de särskilda

förhållandena, tämligen begränsad. Huruvida ett tillfredsställande resultat

i ovan berörda hänseenden kan uppnås enbart genom en utvidgning av den

domkapitlen tillagda befogenheten att höja eller sänka det beräknade veckotimtalet,

synes enligt utskottets förmenande kunna bedömas först efter en

närmare prövning av nu vunna erfarenheter inom de genom stadgan reglerade

verksamhetsområdena.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 17 år 1963

11

Utöver det nu sagda får utskottet jämväl framhålla, att stadgans nuvarande

utformning, såsom skolöverstyrelsens musikkonsulent anmärkt, synes

kunna medföra vissa olägenheter för musikundervisningen inom skolväsendet.

Det förefaller lämpligt att härvidlag föreliggande samordningsproblem

upptages till närmare undersökning.

På grund av vad ovan anförts finner utskottet anledning föreligga till översyn

av kyrkomusikerstadgan och får därför hemställa,

att riksdagen, med bifall till förevarande motion, nr 322,

måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om en översyn

av kyrkomusikerstadgan.

Stockholm den 2 april 1963

På första lagutskottets vägnar:

INGRID GÄRDE WIDEMAR

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Ahlkvist, Arvidson, Erik Svedberg,

Ferdinand Nilsson, Hilding, Wikner och Nyman;

från andra kammaren: fru Gärde Widemar, fru Johansson», herrar

Svensson i Vä, Keijer, fröken Bergegren, herr Zetterberg, fröken Andersson

i Strängnäs och herr Svenungsson.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1963:164 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om viss ändring av bestämmelserna angående inregistrering av fartyg m. m. a1 i texten