Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om vidgad uppgiftsskgldighet för aktiebolag. Första lagutskottet har behandlat en i andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 63, av herr Hermansson.

1963-02-26 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

1LU 1963:7, Utlåtande i anledning av väckt motion om vidgad uppgiftsskgldighet för aktiebolag. Första lagutskottet har behandlat en i andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 63, av herr Hermansson.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 7 år 1963

1

Nr 7

Utlåtande i anledning av väckt motion om vidgad uppgiftsskgldighet

för aktiebolag.

Första lagutskottet har behandlat en i andra kammaren väckt, till lagutskott

hänvisad motion, nr 63, av herr Hermansson. I motionen hemställes

»att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t begära förslag

till sådana tillägg i lagen den 14 september 1944 om aktiebolag att i

denna stadgas dels förpliktelse för aktiebolag att årligen till registreringsmyndigheten

redovisa de tio största aktieägarna och deras aktieinnehav samt

desslikes hålla sådan uppgift tillgänglig för envar som vill taga kännedom

om densamma på samma sätt som aktiebok, dels förpliktelse för aktiebolag

att till registreringsmyndigheten insända protokoll med röstlängd över avhållna

bolagsstämmor, dels ock vitesföreläggande såsom enligt lagens 217 §

vid underlåtenhet att insända de ovan nämnda uppgifterna».

Närmare redogörelse för motionen lämnas nedan.

Gällande bestämmelser

Enligt aktiebolagslagen åligger det aktiebolags styrelse att ofördröjligen

efter bolagets bildande upprätta en aktiebok över bolagets samtliga aktier.

I aktieboken, som må bestå av ett betryggande lösblads- eller kortsystem,

skall aktierna upptagas i nummerföljd med uppgift å aktietecknarna. Vederbörligen

styrkt förändring i äganderätten till aktie skall införas i aktieboken.

Det åligger styrelsen att hålla aktieboken tillgänglig för envar som

vill taga kännedom om densamma. Om aktiebrev är ställt till viss man, är

förvärvare av detsamma ej gentemot bolaget att anse som aktieägare innan

han införts i aktieboken. För rösträtt å bolagsstämma erfordras, om aktiebreven

är ställda till viss man, utom annat, att ägaren införts i aktieboken.

Styrelsen skall hålla aktieboken tillgänglig å bolagsstämma. Ordföranden

skall å stämman upprätta och till godkännande framlägga en förteckning

över närvarande aktieägare och ombud för aktieägare med uppgift å det

antal aktier, för vilket envar av dem äger rösträtt. Sedan förteckningen i

vederbörlig ordning godkänts, skall den gälla som röstlängd på stämman.

Röstlängden skall intagas i stämmoprotokollet, som inom viss tid efter stämman

skall hos bolaget hållas tillgängligt för aktieägarna.

I det hos vederbörande registreringsmyndighet, nämligen patent- och registreringsverket,

förda aktiebolagsregistret skall, utom annat, varje styrel
Bihang

till riksdagens protokoll 1963. 9 samt. 1 avd. Nr 7

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Första lagutskottets utlåtande nr 7 år 1963

seledamots och styrelsesuppleants fullständiga namn och hemvist införas.

Vidare skall avskrift av aktiebolags balansräkning, vinst- och förlusträkning,

förvaltningsberättelse och revisionsberättelse insändas till registreringsmyndigheten

inom viss tid. Om ej nämnda redovisningshandlingar och berättelser

i rätt tid insändes, kan styrelseledamöterna och verkställande direktör

genom vite tillhållas att fullgöra denna sin skyldighet.

Motionen

Efter en kortare redogörelse för aktiebolagens bestämmelser om skyldighet

att föra aktiebok och att till registreringsmyndigheten insända vissa räkenskapshandlingar

m. m. anföres i motionen bl. a. följande:

Det förefaller angeläget att på vissa punkter utvidga denna offentliga redovisningsskyldighet

så att större kunskap om särskilt ägande- och kontrollförhållandena

inom aktiebolagen kan bli tillgänglig för allmänheten och

de anställda. Om man bortser från att aktieböckerna inte alltid återspeglar

de aktuella ägandeförhållandena, är det i princip möjligt för en anställd

eller annan intresserad person att undersöka ägandefördelningen av aktierna

inom ett visst aktiebolag. Det är emellertid ett mycket tidsödande företag,

särskilt i stora bolag med flera hundra tusen aktier. Det demokratiska intresset

att bättre känna till ägandeförhållandena inom företagen borde motivera

bestämmelser om en sammanfattande redovisning av aktiefördelningen,

exempelvis så att varje aktiebolag skulle vara skyldigt att årligen redovisa

vilka som är de tio största aktieägarna samt deras aktieinnehav. Fullständig

kunskap om ägandeförhållandena inom aktiebolagen ger emellertid

ändå inte ett tillfredsställande svar på frågan, vilka som bestämmer i

bolagen. I realiteten är det mycket svårt för den stora majoriteten av aktieägarna

att utöva den bestämmanderätt över företagets affärer som de genom

bestämmelserna om rösträtt i förhållande till aktieinnehavet i princip

är tillförsäkrade på årsstämmorna. I många aktiebolag visar gjorda undersökningar,

att det är mycket små grupper av aktieägare — ibland endast en

eller ett par personer — som på bolagsstämman disponerar röstmajoriteten.

Enligt aktiebolagslagen 118 § skall å stämman ordföranden upprätta och

till godkännande framlägga en förteckning över närvarande aktieägare och

ombud för aktieägare med uppgift å det antal aktier, för vilket envar av dem

äger utöva rösträtt. Denna röstlängd skall intagas i protokollet. Skyldighet

föreligger emellertid icke att insända protokoll från stämmorna till registreringsmyndigheten

eller att till denna meddela röstlängden. En stickprovsundersökning

visar att stämmoprotokoll av många aktiebolag endast insändes

till patent- och registreringsverket, när sådana förändringar vidtagits

beträffande styrelse, firmatecknare etc. som enligt lagen skall registreras.

I en rad fall finns stämmoprotokoll, men utan att röstlängden bifogats.

'' Från de inledningsvis anförda synpunkterna borde det vara motiverat

att i aktiebolagslagen infördes sådana bestämmelser, att aktiebolag

skulle vara skyldigt att årligen till registreringsmyndigheten insända stämmoprotokoll

med röstlängder.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Första lagutskottets utlåtande nr 7 år 1963

Angränsande frågor vid tidigare riksdagar m. m.

Vid 1960 års riksdag väcktes i andra kammaren en motion (11:536), vari

hemställdes att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning

i syfte att klarlägga ägandeförhållandena och maktkoncentrationen

inom det privata näringslivet. Bankoutskottet, som behandlade motionen,

hemställde i sitt utlåtande (nr 17), att motionen icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd. I utlåtandet anförde utskottet bl. a. följande:

I motionen omnämnes bl. a. att fördelningen av styrelseuppdragen i de

stora bolagen skett på ett sådant sätt att vissa personer erhållit ett stort

antal sådana uppdrag. Detta väl kända förhållande framgår av allmänt tillgängliga

uppslagsböcker och torde icke kräva någon särskild utredning för

att klarläggas. Det är vidare sörjt för att allmänheten skall kunna få en

insyn i ägandeförhållandena m. m. genom föreskrifter i aktiebolagslagen och

lagen om ekonomiska föreningar. Ytterligare må nämnas att myndigheterna

genom 1953 års konkurrensbegränsningslag fått möjlighet att ingripa när

det gäller företeelser som ur samhällets synpunkt är icke önskvärda. Motionärerna

har icke visat att dessa möjligheter till insyn skulle vara otillräckliga.

Utskottet finner därför att något behov icke blivit styrkt av en utredning

av den vittsyftande karaktär som motionärerna tänkt sig och som med

nödvändighet skulle bli ytterst komplicerad och praktiskt svårgenomförbar,

särskilt om det gällde att försöka belysa icke blott de formella utan de reella

koncentrationsförhållandena inom näringslivet. Därtill kommer att en sådan

utredning snabbt skulle förlora i aktualitet. Utskottet kan ej heller finna att

en utredning av detta slag skulle ha någon betydelse för en önskvärd spridning

av äganderätten till aktier, för vilket ändamål åtgärder av annan art

torde böra komma i fråga.

I en vid utlåtandet fogad reservation nr 2 förordades bifall till motionen. I

reservationen framhölls att insynen i näringslivets ägande- och maktkoncentrationsförhållanden

för närvarande knappast kan anses vara tillfredsställande.

Utan att ingå på någon bedömning av om den nuvarande koncentrationen

ur rent näringspolitisk synpunkt är fördelaktig eller medför nackdelar,

ansåg reservanterna förhållandena vara sådana att en kartläggning av

detta område skulle fylla en viktig uppgift genom att ge ökad upplysning

om och vidgad insyn i det privata näringslivets struktur och äganderättsförhållanden.

Behovet av en sådan utredning hade också kommit att aktualiseras

genom de önskemål som från vissa håll, bl. a. i de likalydande motionerna

1:528 och 11:639 till 1959 års riksdag, framförts om ytterligare spridning

av aktieägandet till nya medborgargrupper. I samma mån som en vidgning

av aktieinnehavet kunde komma att ske genom spridning av små aktieposter,

ökade också dessa gruppers behov av insyn i ägande- och maktfördelningsförhållandena

inom det privat anäringslivet. Behovet av ökad upplysning

om dessa förhållanden hade på senare tid dessutom understrukits

genom bl. a. vissa uppmärksammade företagsnedläggelser. Även om vissa

svårigheter skulle uppstå vid en undersökning av ifrågavarande slag, ansåg

reservanterna det angeläget att en kartläggande utredning om ägandeför
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Första lagutskottets utlåtande nr 7 år 1963

hållandena och maktkoncentrationen inom det privata näringslivet kom till

stånd.

Sedan riksdagen i skrivelse den 10 maj 1960 (nr 219) i anledning av

förenämnda motion anhållit om utredning i syfte att klarlägga ägandeförhållandena

och maktkoncentrationen inom det privata näringslivet, har chefen

för finansdepartementet, statsrådet Sträng, den 10 november 1961 bemyndigats

att tillkalla sakkunniga för utredning rörande ägandeförhållandena

och maktkoncentrationen inom det privata näringslivet. Departementschefen

har därefter tillkallat sakkunniga för att verkställa ifrågavarande utredning.

I samband med förenämnda bemyndigande angav departementschefen beträffande

den tillämnade utredningens omfattning bl. a. följande:

Det gäller till en början att kartlägga fördelningen av de juridiska ägandeförhållandena,

förmögenhetskoncentrationen osv. och att söka fastställa

utvecklingstendenserna i dessa avseenden. I samband därmed bör även uppmärksammas

i vilken mån gällande aktiebolags- och skattelagar kan tänkas

påverka dessa tendenser. Det gäller också att undersöka koncentrationen

av makt och inflytande, dels sådant detta kan bedömas med ledning

av lätt konstaterade formella förhållanden — innehav av styrelseuppdrag

o. dyl. — dels bedömt mera praktiskt såsom en fråga om den reella maktens

koncentration. I fråga om relationen mellan ägande och inflytande bör uppmärksammas

att dessa funktioner i det moderna näringslivet ofta anses

tendera att skiljas från varandra. Utredningen bör undersöka och diskutera

riktigheten av denna uppfattning och dess konsekvenser för näringslivet,

t. ex. med avseende på den interna kapitalbildningen inom företagen. I detta

sammanhang bör utredningen analysera innebörden i strävandena till ökad

aktiespridning; en sådan demokratisering av aktieinnehavet synes i realiteten

kunna bli ett instrument för en ökad maktkoncentration i och med att ett

stort antal små aktieägare torde sakna möjligheter att utöva något reellt

inflytande och endast får fungera som kapitalleverantörer.

Vid 1961 års riksdag väcktes i andra kammaren en motion (11:60), vari

hemställdes om, utom annat, en utredning med sikte på införandet av en

bestämmelse, enligt vilken det skulle åligga en enskild person, som har avgörande

inflytande i mer än ett aktiebolag, att till aktiebolagsregistret göra

anmälan om de aktiebolag, vari han har inflytande och som i ett eller annat

avseende har samarbete med varandra.

Med anknytning till aktiebolagslagens koncernregler hävdades i motionen,

att en enskild person, som har avgörande inflytande i mer än ett aktiebolag,

borde åläggas skyldighet att till aktiebolagsregistret göra särskild anmälan

om de aktiebolag, vari han har inflytande och som i ett eller annat avseende

har samarbete med varandra. Genom en sådan åtgärd skulle man, enligt

motionen, kunna förebygga att en person genom att driva verksamhet

i skydd av flera bolag använder denna form för att få sådana fördelar som

icke bör ha det allmännas stöd. För den som har bärande skäl att driva verksamhet

under skilda bolagsnamn borde det icke vara till något men, att hans

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Första lagutskottets utlåtande nr 7 år 1963

tillgångar och skulder kan bedömas i ett sammanhang, oavsett antalet aktiebolag.

Enligt motionärerna syntes det angeläget att det sålunda angivna

spörsmålet närmare utreddes.

Motionen, som behandlades av första lagutskottet, blev föremål för remissbehandling.

Utredningen om samnordisk översyn av aktiebolagslagstiftningen

anförde bl. a. följande:

Vilket syftemål det i motionen framställda förslaget fullföljer framgår

inte närmare av motionen, som blott talar om att man vill förebygga, att

en person genom att driva verksamhet i skydd av flera bolag använder

denna form för att få sådana fördelar, som inte bör ha det allmännas stöd.

Ur synpunkten av det allmännas skatteintresse kan en anmälningsskyldighet

av föreslagen art inte spela någon roll vid sidan av den ingående uppgiftsskyldighet,

som i skatteavseende redan åligger de enskilda. Väl kan det

te sig som ett intresse för minoritetsaktieägare, bolagsborgenärer eller anställda

att äga kännedom om att en viss privatperson äger dominerande

aktieinnehav i bolaget liksom i ett annat bolag, med vilket det förra har

affärsförbindelser. Men i regel lär väl ett sådant förhållande ändå vara

känt för intresserade. I detta avseende erinras även om regeln att aktiebolags

aktiebok enligt svensk rätt är tillgänglig för envar. Skulle vederbörande

i något fall ha vidtagit åtgärder för att dölja sitt aktieinnehav, t. ex.

genom att placera ut aktierna hos honom närstående personer, skulle en uttrycklig

föreskrift om anmälningsskyldighet få betydelse endast om den

finge en sådan form, att även olika dylika förfaranden förhindrades. En

sådan lagstiftning — vilken måste förses med straffsanktioner — skulle

säkerligen vålla ganska betydande tekniska svårigheter även med hansyn

till att begreppet »avgörande inflytande» är mycket svävande, samt att ett

aktieinnehav ju kan vara mer eller mindre temporärt. Utredningen finner

det icke klarlagt eller sannolikt, att det från nu angivna synpunkter för en

dylik lagstiftning föreligger ett behov svarande mot de svårigheter den

skulle möta. .

I händelse motionärerna skulle åsyfta en offentlig redovisning av privatpersoners

inflytande över flera aktiebolag ur mera allmänna, politiska,

sociala eller liknande synpunkter, blir frågan allenast ett moment i det

komplex, som aktualiseras av den utredning rörande ägandeförhållandena

och maktkoncentrationen inom det privata näringslivet, som riksdagen genom

skrivelse den 10 maj 1960 nr 219 begärt. Utredningen föreslår därför,

att förslaget i motionen icke föranleder annan åtgärd än att det hänskjutes

till prövning av den utredning, som kommer till stånd med anledning av

riksdagens nämnda skrivelse.

Patent- och registreringsverket konstaterade i avgivet yttrande, att den i

motionen föreslagna anmälningsskyldigheten skulle medföra en väsentlig

utökning av bolagsavdelningens registreringsarbete och att anmälningsskyldigheten

rent aktiebolagsrättsligt skulle innebära viktiga nyheter. Härom

anförde ämbetsverket:

Aktiebolaget är till hela sin struktur cn utpräglad kapitalassociation, där

delägarnas personer träda i bakgrunden. Det väsentliga är aktiekapitalet, ej

aktieägarna. En aktieägare är ej skyldig att låta inregistrera sig såsom

aktieägare, att deltaga i bolagsstämma eller att åtaga sig val såsom styrelse
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Första lagutskottets utlåtande nr 7 år 1963

ledamot. Är aktien namnaktie får han visserligen ej utöva rösträtt för aktien

med mindre han är införd i aktieboken såsom ägare av aktien, men för att

lyfta utdelning å aktien behöver han ej vara införd i aktieboken. Varje bolag

skall föra en aktiebok över samtliga aktier i bolaget, och denna är tillgänglig

för var och en, som vill taga del av den. Då såsom ovan nämnts endast

den, som är införd i aktieboken, äger utöva rösträtt å bolagsstämma —

här bortses från innehavareaktier, vilka förekomma ytterst sparsamt i vårt

land kan i varje fall ur aktieboken inhämtas upplysning om aktieinnehavet

hos de personer, som utöva ett bestämmande inflytande å bolagsstämma.

Sådana personer ha alltså redan enligt gällande bestämmelser

ingen som helst möjlighet att förbli anonyma. Aktiebokens uppgifter om

aktieinnehav äro dock ej föremål för registrering. Grundar sig det bestämmande

inflytandet på andra omständigheter än aktieinnehav ger aktieboken

ej någon vägledning, och så torde som regel ej heller vara fallet med de

offentliga redovisningshandlingarna. Det skulle alltså vara i dylika fall som

den föreslagna anmälningsplikten främst skulle få betydelse.

De registreringar, som tillkomma enligt gällande bestämmelser grunda

sig som regel på anmälningar, vilka göras av aktiebolagens organ — styrelse

verkställande direktör, hkvidator — eller av myndighet. De registreringar,

som föreslås i motionen, skulle däremot grunda sig på en rent personlig anmälningsplikt.

Anmälan skulle göras till aktiebolagsregistret. Detta register

utgöres enligt KK den 19 december 1947 om aktiebolagsregistrets förande

m. m. av en samling upplägg för de registrerade aktiebolagen. Avsikten med

motionen torde dock ej vara den, att de lämnade uppgifterna i första hand

skulle införas i uppläggen för de aktiebolag, som omnämnas i anmälningen

Genom en dylik anordning skulle nämligen ej erhållas någon översikt över

det samlade inflytande den enskilde personen i varje särskilt fall äger Det

skulle darfor bil nödvändigt att för uppgifter av detta slag upprätta ett särskilt

kompletterande personregisterupplägg e. d. Att även den alfabetiska

förteckningen over registrerade aktiebolag, som föres enligt den ovannämnda

kungörelsen, finge utökas med ett fristående personregister är naturligt.

Angående själva behovet och värdet av de i enlighet med motionsförslaget

erhållna uppgifterna ställde sig ämbetsverket tveksamt utan att kunna definitivt

taga ställning till hithörande frågor. Emellertid erinrade ämbetsverket

om den begärda utredningen rörande ägandeförhållandena och maktkoncentrationen

inom näringslivet och anförde, att det föreföll lämpligt att, om

motionärernas förslag i förevarande del biträddes av riksdagen, det väckta

spörsmålet hänsköts till nämnda utredning.

Utskottet hemställde i sitt av riksdagen godkända utlåtande (nr 28), att

motionen icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd samt anförde i hithörande

delar, att den föreslagna utredningen delvis skulle komma att beröra

det frågekomplex, som redan aktualiserats genom begäran av 1960 års

riksdag om utredning i syfte att klarlägga ägandeförhållandena och maktkoncentrationen

inom det privata näringslivet. Med hänsyn härtill och då

utskottet icke från andra synpunkter ansåg utredningen påkallad, fann sig

utskottet ej i förevarande del kunna tillstyrka motionen.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 7 år 1963 7

Utskottet

I förevarande motion framföres önskemål om sådan ändring i gällande

aktiebolagslag, att i denna intages stadganden om skyldighet för aktiebolag

att årligen till registreringsmyndigheten insända uppgift å de tio största

aktieägarna och om deras aktieinnehav samt att hålla dessa uppgifter tillgängliga

i samma omfattning som gäller för aktiebok ävensom skyldighet

att till registreringsmyndigheten insända protokoll med röstlängd över

hållna bolagsstämmor. Enligt motionären bör insändandet av berörda uppgifter

och handlingar kunna framtvingas genom vitesföreläggande.

Av förestående redogörelse framgår att frågor som i viss mån berör jämväl

det nu aktualiserade spörsmålet under de senaste åren varit föremål för

riksdagens behandling. På framställning av 1960 års riksdag har sakkunniga

tillkallats för att verkställa utredning rörande ägandeförhållandena och

maktkoncentrationen inom det privata näringslivet. Utskottet förutsätter att

ämnet för ifrågavarande motion faller inom ramen för nämnda utrednings

uppdrag. Med hänsyn härtill synes riksdagen icke böra taga något initiativ

i den av motionären angivna riktningen.

Utskottet får därför hemställa,

att förevarande motion, 11:63, icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 26 februari 1963

På första lagutskottets vägnar:

INGRID GÄRDE WIDEMAR

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Ahlkvist, Nyström, Arvidson, Erik

Svedberg, Ferdinand Nilsson, Hilding, Wikner och Nyman;

från andra kammaren: fru Gärde Widemar, herr Landgren, fru Johansson,

fru Boman, herrar Svensson i Vä, Ekström i Björkvik, Gustafsson

i Borås och Haglund.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.