Utlåtande i anledning av väckta motioner om sänkning av statsbidraget till allmän försäkringskassa, m. m. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 547 i första kammaren av herr Sveningsson och nr 546 i andra kammaren av fru Kristensson.
1963-03-05 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1963:11, Utlåtande i anledning av väckta motioner om sänkning av statsbidraget till allmän försäkringskassa, m. m. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 547 i första kammaren av herr Sveningsson och nr 546 i andra kammaren av fru Kristensson.
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande nr 11 år 1963
1
Nr 11
Utlåtande i anledning av väckta motioner om sänkning av statsbidraget
till allmän försäkringskassa, m. m.
Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,
till lagutskott hänvisade motioner, nr 547 i första kammaren av herr Sveningsson
och nr 546 i andra kammaren av fru Kristensson.
I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts,
”att riksdagen måtte antaga följande
1) Lag
angående ändrad lydelse av lagen om allmän försäkring den 25 maj 1962
(nr 381).
Härigenom förordnas, att 19 kap. 7 § lag om allmän försäkring erhåller
följande ändrade lydelse.
7 §
Till allmän försäkringskassa utgår för varje år statsbidrag med 45 procent
av kassans utgifter för
a) sjukvårdsersättning, dock ej ersättning för sjukhusvård i riket;
b) grundsjukpenning;
c) barntillägg;
d) moderskapspenning.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1963.
2) Förordning
angående ändrad lydelse av Kungl. Maj:ts förordning den 4 juni 1954 (nr 519)
angående kostnadsfria eller prisnedsatta läkemedel.
Härigenom förordnas att 3 och 5 §§ Kungl. Maj:ts förordning den 4 juni
1954 (nr 519) angående kostnadsfria eller prisnedsatta läkemedel skall erhålla
följande ändrade lydelse.
3 §
I annat fall än som avses i 2 § äger vid sjukdom den som är omfattad av
sjukförsäkring enligt lagen om allmän försäkring eller här i riket är i allmän
eller enskild tjänst vid inköp av läkemedel, som enligt apoteksvarustadgan den
14 november 1913 (nr 308) är att hänföra till apoteksvara eller som utan att
Bihang till riksdagens protokoll 1963. 9 samt. 2 avd. Nr 11
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 11 år 1963
utgöra apoteksvara innehåller gift av första klassen, åtnjuta nedsättning av
fastställt pris för läkemedel med hälften av det belopp, varmed priset må
överstiga fem kronor. Har under en formel föreskrivits fler läkemedel, skall
prisnedsättningen avse den sammanlagda kostnaden. Är förskrivning avsedd
att expedieras mer än en gång, skall nedsättningen hänföra sig till varje
expedition.
Vad nu---vistas härstädes.
5 §
Kostnaden för tillhandahållande av läkemedel enligt denna förordning bestrides
av de allmänna försäkringskassorna.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1963.”
Gällande bestämmelser
Vid sjukdom äger den som omfattas av lagen om allmän försäkring eller är
i allmän eller enskild tjänst här i riket åtnjuta viss rabatt å läkemedel, som
ej tillhandahålles kostnadsfritt. Rabatt lämnas för sådana av läkare ordinerade
läkemedel, som enligt apoteksvarustadgan är att hänföra till apoteksvara eller
som innehåller gift av första klassen. Det fastställda priset nedsättes därvid
med hälften av det belopp, varmed priset överstiger karensbeloppet tre kronor.
Nedsättningen sker å det apotek där läkemedlet utlämnas. Vederbörande apotekare
erhåller av riksförsäkringsverket ersättning motsvarande prisnedsättningen.
Kostnaderna för läkemedelsrabatteringen samt för de läkemedel som
tillhandahålles kostnadsfritt bestrides av statsmedel med belopp för kalenderår
motsvarande 1 krona 15 öre för envar hos allmän försäkringskassa inskriven
och i övrigt av de allmänna försäkringskassorna.
Allmän försäkringskassa erhåller därjämte för varje år statsbidrag till sjukförsäkringen
med hälften av kassans utgifter för grundsjukpenning, barntillägg,
moderskapspenning och sjukvårdsersättning, dock ej ersättning för sjukhusvård
i riket.
Motionerna
Motionärerna påpekar, att statens bidrag till sjukförsäkringen för nästa budgetar
beräknas till 362,9 milj. kr., och menar, att det med hänsyn därtill
framstår som nödvändigt att begränsa statens bidrag till försäkringen. Enligt
motionärernas uppfattning torde en sådan begränsning vara möjlig utan att
avgifterna höjes. Under senare år har nämligen, framhålles det i motionerna,
kassorna uppvisat inkomstöverskott, varigenom en betydande fondering ägt
rum. Under 1961 hade sålunda fonderna ökat med 16 milj. kr. till 457 milj. kr.
vid årets slut. Motionärerna hävdar att någon ytterligare fondering inte är
erforderlig.
Andra lagutskottets utlåtande nr 11 år 1963
3
Motionärerna föreslår att statsbidraget till läkemedelsrabatteringen skall
slopas. Förslaget medför en besparing i statsbidrag med 6,8 milj. kr. Samtidigt
föreslås att karensbeloppet vid läkemedelsrabatteringen höjes från 3 till 5 kr.,
vilket enligt motionerna skulle medföra en utgiftsminskning för sjukkassorna
med cirka 20 milj. kr. En höjning av karensbeloppet skulle, framhålles det,
innebära en merutgift per inköpt läkemedel av högst 1 kr. Samtidigt skulle
förslaget medföra en betydande administrativ förenkling, då antalet ersättningsärenden
kan antagas minska med omkring en tredjedel.
Vidare föreslås, att statsbidraget till sjukvårdsersättning, grundsjukpenning,
barntillägg och moderskapspenning skall sänkas från 50 till 45 procent. Därigenom
skulle uppkomma en utgiftsminskning för staten om 35 milj. kr. Till
motivering för detta förslag anföres bl. a., att de besparingar som uppstår för
sjukkassorna genom höjningen av karensbeloppet ger utrymme för sänkningar
av statsbidragen utöver vad som motsvaras av borttagandet av statsbidraget
till läkemedelsrabatteringen.
I motionerna anges den totala besparingen i statsbidragen som förslagens
genomförande skulle medföra till 41,8 milj. kr. för nästa budgetår.
Tidigare behandling av förevarande frågor
De av motionärerna aktualiserade frågorna har varit föremål för riksdagens
behandling vid ett flertal tillfällen. Här må hänvisas till andra lagutskottets
utlåtanden nr 35 år 1959, nr 8 år 1960 och nr 15 år 1961.
I samband med förslaget till lag om allmän försäkring behandlade andra lagutskottet
under 1962 års riksdag motionen II: 780, däri framställdes yrkanden
med samma innebörd som i förevarande motioner. I sitt utlåtande nr 27 anförde
utskottet bl. a.
Frågan om höjning av karensbeloppet vid läkemedelsrabatteringen har varit
föremål för riksdagens prövning vid åtskilliga tillfällen. Yrkanden i sådan
riktning har därvid i samtliga fall lämnats utan bifall. Såsom skäl härför
anfördes till en början, att frågan prövades av utredningen om läkemedelsrabatteringen
och att man borde avvakta dess resultat, samt, sedan utredningen
framlagt sitt betänkande år 1959, att riksdagen inte borde föregripa Kungl.
Maj:ts ställningstagande till utredningens förslag. Nämnda förslag blev emellertid
vid remissbehandlingen utsatt för kritik, och chefen för socialdepartementet
har med hänsyn därtill funnit att detsamma inte utan ytterligare bearbetning
av materialet bör läggas till grund för proposition i ämnet. Uppdraget
att utföra denna bearbetning har anförtrotts 1961 års sjukförsäkringsutredning.
Med hänsyn till att frågan om läkemedelsrabatteringen fortfarande är föremål
för utredning, bör enligt utskottets uppfattning någon ändring av karensbeloppet
inte företagas för närvarande. Utskottet avstyrker därför förevarande
motion.
Riksdagen godtog vad utskottet anfört i denna del.
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 11 år 1963
Utskottet
Enligt förordningen angående kostnadsfria eller prisnedsatta läkemedel lämnas
rabatt å sådana läkemedel som av läkare ordineras vid sjukdom. Rabatteringen
innebär, att den försäkrade, utöver ett karensbelopp å 3 kronor, erlägger
hälften av den del av priset som överstiger karensbeloppet. Återstoden av
kostnaderna bestrides av de allmänna försäkringskassorna. Statsbidrag utgår
med belopp, motsvarande för kalenderår 1 krona 15 öre per försäkringskassemedlem.
Vidare erhåller försäkringskassorna för varje år statsbidrag till sjukförsäkringen
med i princip hälften av utgifterna för grundsjukpenning, barntillägg,
moderskapspenning och sjukvårdsersättning.
I förevarande motioner yrkas, att karensbeloppet skall höjas från 3 till 5
kronor samt att — såsom en följd därav — statsbidraget till sjukförsäkringen
skall sänkas från 50 procent till 45 procent. Motionärerna framhåller att höjningen
av karensbeloppet skulle belasta de försäkrade med högst 1 krona per
inköpt läkemedel men minska antalet ersättningsärenden med omkring en
tredjedel och sjukkassornas utgifter för läkemedel med cirka 20 milj. kronor
per år. Denna utgiftsminskning motiverar enligt motionärerna, att statsbidraget
till läkemedelsrabatteringen, som för nästa budgetår beräknas till 6,8 milj.
kronor, slopas samt att det allmänna statsbidraget till sjukförsäkringen minskas.
Yrkanden av samma innebörd som de nu aktuella har varit föremål för riksdagens
prövning vid ett flertal tillfällen, senast år 1962 i samband med behandlingen
av förslaget till lag om allmän försäkring. Yrkandena har i samtliga
fall lämnats utan bifall. I sitt utlåtande nr 27 år 1962 uttalade andra lagutskottet,
att nagon ändring av karensbeloppet inte borde företagas då, eftersom
frågan om läkemedelsrabatteringen var föremål för prövning inom 1961 års
sjukförsäkringsutredning.
Resultat av sjukförsäkringsutredningens arbete i fråga om läkemedelsrabatteringen
föreligger ännu icke. Ej heller i övrigt har sedan i fjol inträffat
något som skulle kunna föranleda till ett ändrat ställningstagande. Utskottet
får således hemställa,
att förevarande motioner, I: 547 och II: 546, icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 5 mars 1963.
På andra lagutskottets vägnar:
JOHN R. ANDERSON
Andra lagutskottets utlåtande nr 11 år 1963
5
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: herrar Nils Elowsson, Axel Svensson, fru HamrinThorell,
fru Carlqvist, fru Gärda Svenson*, fröken Nordström, herrar Lars
Larsson och Enarsson;
från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Rimmerfors, fröken
Wetterström, herrar Odhe, Bengtsson i Varberg, Johansson i Södertälje, Wahrendorff*
och fru Eriksson i Ängelholm.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservation
av herr Enarsson och fröken Wetterström, vilka ansett,
a) att det avsnitt å s. 4 i utskottets yttrande, som börjar med ”Yrkanden av
samma” och slutar med orden ”ett ändrat ställningstagande” bort ersättas med
text av följande lydelse,
”Utskottet delar motionärernas uppfattning. Då ett genomförande av motionärernas
förslag inte torde behöva medföra någon höjning av sjukförsäkringsavgifterna
tillstyrker utskottet bifall till motionerna.”
b) att utskottet bort hemställa,
”att riksdagen, med bifall till förevarande motioner, I: 547
och II: 546, måtte för sin del antaga följande förslag till
1) Lag
angående ändrad lydelse av lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om
allmän försäkring.
Härigenom förordnas, att 19 kap. 7 § lagen om allmän försäkring
skall erhålla följande ändrade lydelse.
V §
Till allmän försäkringskassa utgår för varje år statsbidrag
med 45 procent av kassans utgifter för
a) sjukvårdsersättning, dock ej ersättning för sjukhusvård
i riket;
b) grundsjukpenning;
c) barntillägg;
d) moderskapspenning.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1963.
6
Andra lagutskottets utlåtande nr 11 år 1963
2) Förordning
angående ändrad lydelse av Kungl. Maj:ts förordning den 4 juni 1954
(nr 519) angående kostnadsfria eller prisnedsatta läkemedel.
Härigenom förordnas att 3 och 5 §§ Kungl. Maj:ts förordning
den 4 juni 1954 (nr 519) angående kostnadsfria eller prisnedsatta
läkemedel skall erhålla följande ändrade lydelse.
3 §
I annat fall än som avses i 2 § äger vid sjukdom den som är
omfattad av sjukförsäkring enligt lagen om allmän försäkring
eller här i riket är i allmän eller enskild tjänst vid inköp av
läkemedel, som enligt apoteksvarustadgan den 14 november
1913 (nr 308) är att hänföra till apoteksvara eller som utan att
utgöra apoteksvara innehåller gift av första klassen, åtnjuta
nedsättning av fastställt pris för läkemedlet med hälften av det
belopp, varmed priset må överstiga fem kronor. Har under en
formel förskrivits flera läkemedel, skall prisnedsättningen avse
den sammanlagda kostnaden. Är förskrivning avsedd att expedieras
mer än en gång, skall nedsättningen hänföra sig till
varje expedition.
Vad nu---vistas härstädes.
Från prisnedsättning---stycket avses.
5 §
Kostnaden för tillhandahållande av läkemedel enligt denna
förordning bestrides av de allmänna försäkringskassorna i
förhållande till antalet, vid utgången av det kalenderår kostnaden
avser, inskrivna försäkrade, vilka äro pliktiga att erlägga
sjukförsäkringsavgift enligt lagen om allmän försäkring.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1963.”
Tryck: Rotopress, Stockholm 1953
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.