Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om vidgad rätt till barntillägg från den allmänna sjukförsäkringen. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 374 i första kammaren av fru HamrinThorell och fröken Nordström samt nr 444 i andra kammaren av fröken Elmén och fru Nettelbrandt.

1963-03-06 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1963:13, Utlåtande i anledning av väckta motioner om vidgad rätt till barntillägg från den allmänna sjukförsäkringen. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 374 i första kammaren av fru HamrinThorell och fröken Nordström samt nr 444 i andra kammaren av fröken Elmén och fru Nettelbrandt.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 13 år 1963

1

Nr 13

Utlåtande i anledning av väckta motioner om vidgad rätt till barntillägg

från den allmänna sjukförsäkringen.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,

till lagutskott hänvisade motioner, nr 374 i första kammaren av fru HamrinThorell

och fröken Nordström samt nr 444 i andra kammaren av fröken

Elmén och fru Nettelbrandt.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts,

»att riksdagen måtte besluta att barntillägg skall vid barnsbörd utgå till

tilläggssjukpenning för sådan kvinna, som är huvudsaklig försörjare, i de

fall då hon inte åtnjuter grundsjukpenning, samt

att vederbörande utskott måtte företaga därav föranledda ändringar i

lagtexten till lagen om allmän försäkring».

Gällande bestämmelser

Sjukförsäkringen och moderskapsförsäkringen är reglerade i lagen om

allmän försäkring.

Vid sjukdom utgår i allmänhet till sjukpenning barntillägg för den försäkrades

eller makens barn under sexton år. Endast om allmän försäkringskassa

så medgivit erhålles emellertid för barn över tio år barntillägg till

sjukpenning, som tillkommer kvinna vars make är placerad i sjukpenningklass.

Sådant medgivande lämnas endast om kvinnans inkomst av förvärvsarbete

överstiger mannens. Medgivandet har till följd, att barntillägg för

sådana barn ej skall utgå till sjukpenning som tillkommer mannen. Barntillägg

till hel sjukpenning utgör i princip en krona för ett eller två barn,

två kronor för tre eller fyra barn samt tre kronor för fem eller flera barn,

allt för dag, dock minst två kronor till kvinna med hemmavarande barn

under tio år.

Moderskapspenning utgives vid barnsbörd till kvinnlig försäkrad, som är

inskriven hos allmän försäkringskassa. Vid enkelbörd utgör moderskapspenningen

niohundra kronor. Därjämte utgår vid flerbörd fyrahundrafemtio

kronor för varje barn utöver ett. Av moderskapspenningcn äger den för
Hihang

till riksdagens protokoll 1!)63. 9 samt. 2 avd. Nr 13

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 13 år 1963

säkrade lyfta trehundra kronor före nedkomsten, dock tidigast å etthundratjugonde

dagen före den beräknade tidpunkten därför.

Kvinnlig försäkrad, som i anledning av barnsbörd avhåller sig från förvärvsarbete

kan erhålla tilläggssjukpenning, även om sjukdom ej är för

handen. Som förutsättning gäller i allmänhet att vederbörande omedelbart

före nedkomsten eller den beräknade tidpunkten därför under minst tvåhundrasjuttio

dagar i följd skall ha varit placerad i lägst sjukpenningklass

nr 3. Sjukpenningen utgår från och med sextionde dagen före den beräknade

tidpunkten för nedkomsten och senast från och med förlossningsdagen

så länge kvinnan utan avbrott avhåller sig från förvärvsarbete, dock

högst för etthundraåttio dagar. Därest kvinnan ej har eller ej på grund

av sjukdom är förhindrad ha barnet i sin vård, utgår icke tilläggssjukpenning

från och med trettionde dagen efter nedkomsten. Tilläggssjukpenningen

utgår med samma belopp som vid sjukdom. Däremot erhålles ej barntillägg

till sådan sjukpenning.

Den som äger rätt till moderskapspenning kan ej få grundsjukpenning

eller barntillägg för tiden från och med förlossningsdagen till och med

tjugonionde dagen därefter.

Historik

Sjukförsäkringen reglerades tidigare i 19^7 års sjukförsäkringslag. Sådan

försäkring var dels obligatorisk, dels frivillig. Enligt den obligatoriska försäkringen

utgick vid arbetsoförmåga på grund av sjukdom dels grundsjukpenning

med visst bestämt belopp, dels tilläggssjukpenning, vars storlek

var beroende av inkomsten av tjänst. Till grundsjukpenningen kunde i förekommande

fall utgå barntillägg för barn under sexton år. Såsom förutsättning

för att sådant tillägg skulle utgå vid moderns sjukdom gällde emellertid

i allmänhet att dennas årsinkomst av förvärvsarbete översteg mannens.

Tillägget utgick med samma belopp som numera enligt lagen om allmän

försäkring. Kvinnlig försäkrad som åtnjöt sjukhusvård kunde även till

sin hempenning erhålla ett barntillägg om två kronor, om hon hade hemmavarande

barn under tio år.

En allmän och obligatorisk moderskapsförsäkring trädde i funktion genom

195A års lag om moderskapshjälp. Enligt denna lag hade varje kvinna,

som var försäkrad jämlikt lagen om allmän sjukförsäkring, rätt till moderskapshjälp,

däri inbegripet moderskapspenning i form av grundpenning,

barntillägg och tilläggspenning.

Grundpenningen utgjorde tvåhundrasjuttio kronor vid enkelbörd och

fyrahundrafem kronor vid flerbörd. Barntillägg utgick med två kronor per

dag till kvinna som hade minst ett hemmavarande barn under tio år. Till
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande nr 13 år 1963

lägget erhölls under tio dagar eller i vissa fall fyrtiofem dagar. Tilläggspenning

utgick efter i huvudsak samma grunder som numera tilläggssjukpenningen,

dock längst under nittio dagar och beräknad endast efter inkomst

av tjänst. Om kvinnan blev sjuk i samband med nedkomsten, ansågs

grundpenningen träda i stället för grundsjukpenning från sjukförsäkringen

under en tid av fyrtiofem dagar räknat fr. o. m. förlossningsdagen. Tilläggspenning

från moderskapsförsäkringen och tilläggssjukpenning från sjukförsäkringen

kunde aldrig utgå samtidigt.

I sitt år 1961 avgivna betänkande Stöd åt barnaföderskorna (SOU

1961: 38) anförde socialpolitiska kommittén med hänvisning till då gällande

regler om barntillägg bl. a.

Bakgrunden till dessa regler är främst bestämmelser i sjukförsäkringslagen,

enligt vilka barntillägg vid moders sjukdom i allmänhet utgår endast

då hon ligger på sjukhus och det finns barn under 10 år i hemmet. I sådana

fall höjes sjukpenningen med 2 kr om dagen. Som förut nämnts innebär

socialförsäkringskommitténs nu framlagda förslag, att det särskilda barntillägget

med 2 kr om dagen skall åtnjutas även vid sjukdom som inte fordrar

sjukhusvård. Liksom f. n. förutsättes att kvinnan har minst ett barn

under 10 år i hemmet.

Om man skulle hålla fast vid att stödet vid barnsbörd bör vara helt likvärdigt

med stödet vid sjukdom, borde det sistnämnda förslaget leda till att

barntillägg utgavs till grundpenningen under samma tid som den för vilken

grundpenningen beräknats. När förlossningen är över, uppfyller kvinnan

i allmänhet de nyss angivna förutsättningarna i fråga om barnet. Dock bör

det kanske påpekas, att det skulle kunna göras gällande, att en förstföderska

borde få sitt barntillägg först sedan hon lämnat förlossningsanstalten

(dessförinnan har hon ju inte något barn »i hemmet»).

Det är emellertid uppenbart, att förslaget om den utvidgade rätten till

barntillägg inom sjukförsäkringen har väckts med tanke på de fall, då modern

på grund av sjukdom måste ha hjälp med tillsyn av hemmavarande

barn. Motsvarande situation kan normalt inte anses föreligga under mera avsevärd

tid efter en förlossning. Någon fullständig parallell med sjukförsäkringen

bör därför inte dras i detta fall. Ett barntillägg inom moderskapsförsäkringen

kan följaktligen — även vid en höjning av det nuvarande normalbeloppet

på 20 kr — inte bli av någon betydande storlek i jämförelse med

grundpenningen.

Enligt kommitténs åsikt finns det under sådana förhållanden inte tillräcklig

anledning att behålla ett särskilt barntillägg inom moderskapsförsäkringen.

I stället bör grundpenningen höjas med ett lämpligt belopp. Därigenom

får även förstföderskor del av denna förhöjning. En sådan ordning

anser kommittén motiverad av det skälet, att första barnet vanligen medför

större utrustningskostnader än de följande barnen. Flerbarnsfamiljerna har

för sin del större kostnader av annat slag. Då någon åtskillnad helst inte

synes böra göras mellan förstföderskor och omföderskor, bör grundpenningen

vara lika för alla.

Vad sedan beträffar storleken av den grundpenninghöjning, som barntilläggets

slopande föranleder, bör denna bedömas i samband med en annan

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 13 dr 1963

fråga, nämligen samordningen med sjukförsäkringen i de fall då en nybliven

mor blir sjuk.

Grundpenningen bör anses innefatta en viss ersättning för förlorad eller

minskad arbetsförmåga. Om grundsjukpenning skulle kunna utgå samtidigt

med grundpenningen i full utsträckning, innebure detta med hänsyn härtill

ett slags dubbelersättning. Med den nu tillämpade avkopplingen av grundsjukpenningen

under en viss tid efter nedkom,sten slipper man under denna

tid ta ställning till, huruvida kvinnans bristande arbetsförmåga beror på

sjukdom eller är en följd av olika normalt förekommande besvär som åtföljer

forlossningen. Om ingen begränsning funnes i rätten till sjukpenning,

skulle detta också kunna medföra en strävan till sjukskrivning under tiden

närmast efter nedkomsten, något som bör undvikas av psykologiska och

försäkringsekonomiska hänsyn.

Av dessa skäl anser kommittén, att kvinnan inte bör kunna uppbära

grundsjukpenning under tiden närmast efter förlossningen. Den nuvarande

avstangningstiden på 45 dagar synes emellertid vara för lång. I regel torde

en barnaföderska ha återhämtat krafterna omkring en månad efter förlossningen.

Avstängningstiden inom försäkringen för grundsjukpenning föreslås

darfor upphöra sedan 30 dagar förflutit efter nedkomsten. År kvinnan

då fortfarande sjuk eller blir hon då sjuk, bör hon i fortsättningen äga rätt

till grundsjukpenning i vanlig ordning.

Kommittén återkommer nu till frågan om barntillägget. Det förutsättes,

att 1958 års socialförsäkringskommittés förslag om utsträckt rätt till barntillägg

genomföres, så att rätt till barntillägg inom sjukförsäkringen kommer

att föreligga för mödrar med minderåriga barn oavsett om modern

vardas på sjukhus eller ligger sjuk hemma. Om man, såsom nyss förordats

avstanger en barnaföderska från rätt till grundsjukpenning under 30 dagar

räknat från förlossningen, kan hon vid sjukdom under denna tid inte få

nagot barntillägg från sjukförsäkringen. Då presumtionen för avstängningen

ar att barnaföderskan betraktas som mer eller mindre arbetsoförmögen

under ifrågavarande tid, synes det rimligt att grundpenningen höjes åtminstone

med ett belopp motsvarande barntillägg för 30 dagar, dvs. med 60 kr.

I anledning av Kungl. Maj :ts proposition nr 90 år 1962 med förslag till

lag om allmän försäkring, m. m. väcktes motioner som behandlade barntilläggen

inom moderskapsförsäkringen. I sitt utlåtande nr 27 anförde

andra lagutskottet bl. a.

I de nyssnämnda motionerna har föreslagits även den ändringen i propositionen,

att kvinna, som vid sjukdom är berättigad till barntillägg

skall vid barnsbörd erhålla sådant tillägg för en tid av 30 dagar. Såsom redan

framhållits kan emellertid ett barntillägg anses inräknat i den nya moderskapspenningen.

Utgångspunkten för beräkningarna har därvid varit,

att barntillägg eljest borde utgå under 30 dagar med 2 kr. för dag. I den

lagtekniska och administrativa förenklingens intresse har det ansetts, att

ifrågavarande belopp, 60 kr., skulle kunna tilläggas samtliga barnaföderskor.

En sådan lösning har därjämte den fördelen att man därmed även beaktar

att utgifterna i allmänhet är större för en förstföderska än för en omfö
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 13 år 1963

5

derska. Utskottet vill för sin del helt ansluta sig till propositionens förslag

i denna del och avstyrker följaktligen förevarande motionsyrkande.

Frågan om barntillägg behandlas även i motionerna 1:657 och 11:785,

där det yrkas att sådant tillägg skall utges till tilläggspenning i fall då kvinnan

är familjens huvudsakliga försörjare. I sin motivering erinrar motionärerna

om att inom sjukförsäkringen barntillägg utgår till hustruns sjukpenning

i motsvarande situation. I anledning härav vill utskottet framhålla,

att barntillägg inom sjukförsäkringen utgår till grundsjukpenningen och

inte till tilläggssjukpenningen. I överensstämmelse härmed utges inom den

nuvarande moderskapsförsäkringen barntillägg endast till grundpenningen.

Det är att märka, att kvinnan enligt nuvarande regler fr. o. m. den fyrtiofemte

dagen — enligt propositionens förslag fr. o. m. den trettionde dagen

— efter förlossningen blir berättigad till grundsjukpenning vid sjukdom

samt att barntillägg utgår till sådan grundsjukpenning. En regel om barntillägg

till den nuvarande tilläggspenningen skulle alltså medföra, att det i

viss utsträckning kom att utgå dubbla barntillägg vid barnsbörd. På grund

av vad sålunda anförts kan utskottet inte biträda förevarande motionsyrkande.

Motionerna

I förevarande motioner anföres som stöd för motionärernas yrkanden

bl. a.:

»I ett avseende är de gällande reglerna om barntillägg inte tillfredsställande

utformade. Det gäller de fall där kvinnan är huvudsaklig försörjare

och är borta från arbetet till följd av barnsbörd. Eftersom barn tillägget är

uteslutande knutet till grundsjukpenningen kan denna kvinna ej uppbära

barntillägg under en ganska lång tid i samband med förlossningen, trots att

familjen obestridligen har inkomstbortfall under denna tid. Någon anledning

att beträffande rätten till barntillägg göra skillnad mellan de fall där

ifrågavarande kvinna är arbetsoförmögen till följd av sjukdom respektive

havandeskap föreligger inte, eftersom detta innebär diskriminering av den

familj där kvinnan är huvudsaklig försörjare, i jämförelse med den familj

där mannen är det.

En ändring av gällande bestämmelser bör komma till stånd. Ändringen

bör genomföras så att möjligheterna till dubbla barntillägg för ifrågavarande

kvinnor uteslutes. För den skull föreslår vi att riksdagen beslutar, att

barntillägg skall utgå till tilläggssjukpenning vid barnsbörd i de fall kvinnan

är huvudsaklig försörjare och för tid då hon ej åtnjuter grundsjukpenning.

Det torde få ankomma på vederbörande utskott att företaga av

detta förslag föranledda ändringar i lagtexten till lagen om allmän försäkring.

»

Utskottet

Enligt reglerna om moderskapsförsäkring i lagen om allmän försäkring

erhåller kvinna i samband med havandeskap dels moderskapspenning med

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 13 år 1963

niohundra kronor vid enkelbörd och med ytterligare fyrahundrafemtio kronor

för varje barn utöver ett vid flerbörd, dels tilläggssjukpenning såsom

vid sjukdom under högst etthundraåttio dagar, om hon under denna tid

avhåller sig från förvärvsarbete. Såsom förutsättning för erhållande av tillläggssjukpenning

gäller, att kvinnan omedelbart före nedkomsten under

minst tvåhundrasjuttio dagar skall ha varit placerad i lägst sjukpenningklass

nr 3. Barntillägg utgår emellertid icke till sådan sjukpenning utan

endast om kvinnan på grund av sjukdom under havandeskapstiden tillerkännes

grundsjukpenning. Den som äger rätt till moderskapspenning kan

dock ej få grundsjukpenning eller barntillägg under en tid av trettio dagar,

räknat från och med förlossningsdagen.

I förevarande motioner yrkas sådan ändring i reglerna om moderskapsförsäkring,

att kvinna, som är huvudsaklig familjeförsörjare, på samma

sätt som vid sjukdom skall erhålla barntillägg vid frånvaro från förvärvsarbete

på grund av havandeskap. Motionärerna menar att den nuvarande

ordningen innebär en diskriminering av den familj där kvinnan är huvudsaklig

försörjare, jämfört med den familj där mannen är det.

Vid bedömande av den fråga som behandlas i motionerna måste enligt

utskottets mening beaktas, att lagen om allmän försäkring inneburit betydande

förbättringar inom moderskapsförsäkringen. Härvidlag må särskilt

omnämnas, att moderskapspenning tidigare utgick med endast tvåhundrasjuttio

kronor vid enkelbörd och fyrahundrafem kronor vid flerbörd liksom

att den tid under vilken tilläggssjukpenning erhölls förr var endast nittio

dagar. Hänsyn måste också tagas till att dessa förmånligare regler varit

gällande endast under några få månader. Att redan nu, innan erfarenhet

vunnits av den genomförda reformen, bedöma lämpligheten av sådana ändringar

som motionärerna åsyftar, synes utskottet icke möjligt. Med hänsyn

härtill får utskottet hemställa,

att förevarande motioner, 1:374 och II: 444, icke måtte

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 6 mars 1963

På andra lagutskottets vägnar:

JOHN R. ANDERSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Nils Elowsson, Axel Svensson, fru Hamrin-Thorell,

herr Kaijser, fru Carlqvist, fröken Nordström, herrar Lars Larsson

och Thorsten Larsson;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Bengtsson i Varberg,

fröken Sandell, herrar Johansson i Södertälje, Wahrendorff, Fredriksson,

Björkman och Carlsson i Huskvarna*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 13 år 1963

7

Reservation

av fru Hamrin-Thorell och fröken Nordström, vilka ansett

a) att det avsnitt av utskottets utlåtande som börjar å s. 6 med orden

»Vid bedömande av» och slutar med orden »utskottet icke möjligt.» bort

ersättas med text av följande lydelse:

»Lagen om allmän försäkring har otvivelaktigt medfört betydande förbättringar

inom moderskapsförsäkringen, som numera får anses lämna ett

godtagbart skydd i de fall kvinnan icke är familjens huvudsakliga försörjare.

Den familjeförsörjande kvinnans problem i samband med havandeskap

har emellertid icke beaktats i samma omfattning. Om en sådan kvinna

på grund av sjukdom nödgas avhålla sig från förvärvsarbete, kan hon —

i vissa fall efter tillstånd av allmän försäkringskassa — till sin sjukpenning

erhålla barntillägg även för barn över tio år. För sådana barn utgår

eljest barntillägg endast vid mannens sjukdom. Genom ifrågavarande regler

har beaktats, att den ökade försörjningsbörda ett barn innebär måste kompenseras

genom barntillägg vid familjeförsörjarens arbetsoförmåga och till

dennes sjukpenning. I de fall kvinnan är familjens huvudsakliga försörjare

är hennes behov av kompensation genom barntillägg uppenbarligen icke

mindre vid frånvaro från förvärvsarbete på grund av havandeskap än då

frånvaron beror på sjukdom. Bortsett från det barntillägg för trettio dagar,

som må ingå i moderskapspenningen, erhålles icke inom moderskapsförsäkringen

någon sådan kompensation som vid sjukdomsfall. Den försämring

av förmånerna som i detta hänseende sker vid barnsbörd kan inte anses

önskvärd.

Utskottet vill vidare påpeka, att den tid för vilken tilläggssjukpenning

kan utgivas förlängts från tidigare nittio dagar till nu gällande etthundraåttio

dagar för att ge förvärvsarbetande mödrar effektiv möjlighet att utnyttja

den ledighet i samband med barnsbörd, vartill lagstiftaren i annat

sammanhang givit dem rätt. Det angivna syftet skulle främjas genom ett

bifall till motionerna.

Det av motionärerna avsedda resultatet torde vinnas genom att riksdagen

hos Kungl. Maj :t begär förslag till innevarande riksdag om sådan ändring

i lagen om allmän försäkring att kvinna, som är huvudsaklig familjeförsörjare,

erhåller samma rätt till barntillägg till sin sjukpenning vid havandeskap

som vid sjukdom. Till undvikande av att dubbelersättning utgår,

bör rätt till barntillägg ej föreligga under en tid av trettio dagar från

och med förlossningsdagen och ej heller under tid då kvinnan erhåller

barntillägg inom sjukförsäkringen.»

b) att utskottet bort hemställa,

»A. att riksdagen i anledning av förevarande motioner,

I: 374 och II: 444, måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t begära

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 13 dr 1963

förslag till innevarande riksdag om sådan ändring i lagen

om allmän försäkring att barntillägg, med undantag för

tiden från och med förlossningsdagen till och med tjugonionde

dagen därefter och för tid då barntillägg uppbäres

inom sjukförsäkringen, skall inom moderskapsförsäkringen

utgå till tilläggssjukpenningen för sådan kvinna, som

inom sjukförsäkringen har rätt till barntillägg även för

barn som fyllt 10 år, samt

B. att motionerna, i den mån de icke kan anses besvarade

genom vad utskottet under A. hemställt, icke måtte

föranleda någon riksdagens åtgärd.»

Svenska Tryckeriaktiebolaget, Stockholm 1963

621816

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.