Utlåtande i anledning av väckta motioner om det statliga stödet åt barnfamiljer.
1963-03-14 · 18 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 17 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1963:16, Utlåtande i anledning av väckta motioner om det statliga stödet åt barnfamiljer.
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande nr 16 år 1963
1
Nr 16
Utlåtande i anledning av väckta motioner om det statliga stödet
åt barnfamiljer.
I följande tretton inom riksdagen väckta motioner har yrkanden angående
det statliga stödet åt barnfamiljer framställts, nämligen
1) de likalydande motionerna nr 171 i första kammaren av herr Wärnberg
m. fl. och nr 201 i andra kammaren av fru Holmquist m. fl. om extra
barnbidrag till vissa ensamstående föräldrar,
2) de likalydande motionerna nr 375 i första kammaren av herr Lundström
m. fl. och nr 447 i andra kammaren av herr Ohlin m. fl. om höjning av de
allmänna barnbidragen,
3) de likalydande motionerna nr 451 i första kammaren av fru HamrinThorell
och fröken Nordström samt nr 544 i andra kammaren av fröken
Elmén och fru Gärde Widemar om utredning rörande allmänna vårdnadsbidrag,
4) de likalydande motionerna nr 537 i första kammaren av herr Bengtson
m. fl. och nr 658 i andra kammaren av herr Hedlund m. fl. om höjning
av de allmänna barnbidragen, m. m.,
5) de likalydande motionerna nr 546 i första kammaren av herr Sundin och
nr 662 i andra kammaren av herr Wahlund m. fl. om barnbidrag till
ensamstående barnförsörjare,
6) de likalydande motionerna nr 549 i första kammaren av herr Åkerlund
och nr 664 i andra kammaren av fröken Wetterström m. fl. om vissa
åtgärder till stöd för barnfamiljer, m. m., samt
7) motionen nr 661 i andra kammaren av fru Ryding m. fl. om höjning av
de allmänna barnbidragen.
Motionerna under 1), 2), 3), 5) och 7) har i sin helhet hänvisats till lagutskott.
Motionerna under 4) har hänvisats till lagutskott såvitt de angår
höjning av de allmänna barnbidragen och de allmänna studiebidragen samt
i övrigt till statsutskottet. Motionerna under 6) har i vad gäller kompensationsbidrag
till barnfamiljer och tilläggspensioneringen hänvisats till lagutskott
samt i övrigt till statsutskottet. I den mån motionerna hänvisats till
lagutskott har de tilldelats andra lagutskottet. Motionerna under 6) kommer,
såvitt de avser tilläggspension, att behandlas av utskottet i annat sammanhang.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 9 sand. 2 avd. Nr 16
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 16 år 1963
Motionsyrkandena
I motionerna 1:171 och 11:201 föreslås »att riksdagen måtte besluta att
såsom ett provisorium ensamstående föräldrar med hemmavarande barn
under 16 år och med en sammanlagd familjeinkomst understigande 8 500
kronor per år erhåller rätt till ett extra bidrag motsvarande ett årligt ällmänt
barnbidrag».
I motionerna 1:375 och 11:447 yrkas »att riksdagen måtte besluta om höjning
av de allmänna barnbidragen med ett hundra kronor per barn och år,
att gälla från och med den 1 januari 1964, samt
att riksdagen i anledning härav måtte för sin del besluta följande ändring
av lagen om allmänna barnbidrag:
1 §•
För barn, som är svensk medborgare och bosatt i riket, skall av allmänna
medel utgå allmänt barnbidrag med 650 kronor om året i enlighet med vad
nedan närmare stadgas.
Allmänt barnbidrag skall---— sex månader vistas i riket.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1964.»
I motionerna 1:451 och 11:544 hemställes »att riksdagen måtte i skrivelse
till Kungl. Maj:t begära att tilläggsdirektiv ges den sittande familjeberedningen
att upptaga frågan om allmänna vårdnadsbidrag till principiella
överväganden».
I motionerna 1:537 och 11:658 hemställes bl. a. »att riksdagen måtte
A. 1. besluta att allmänt barnbidrag fr.o. m. den 1 januari 1964 må utgå
med 700 kronor per barn och år och i övrigt på nu gällande grunder;
B. 1. besluta att allmänt studiebidrag fr. o. m. den 1 januari 1964 må utgå
med 60 kronor per elev och månad och i övrigt på nu gällande grunder; samt
att vederbörande utskott måtte utarbeta härför erforderligt författningsförslag».
I motionerna 1:546 och 11:662 hemställes »att riksdagen i princip måtte
uttala att ett förbättrat stöd till ensamstående barnförsörjare bör ges via
barnbidragen samt hos Kungl. Maj :t hemställa att dylika riktlinjer måtte
utformas inom skatteberedningen».
I motionerna 1:549 och II 664 begäres bl. a. att riksdagen måtte i skrivelse
till Kungl. Maj:t hemställa, »att en utredning företages rörande möjligheterna
att ge barnfamiljer, som helt eller delvis ej kan tillgodogöra sig
höjda ortsavdrag för barnfamiljer, en mot den ej utnyttjade ortsavdragshöjningen
svarande förbättring».
I motionen 11:661 föreslås »att riksdagen för sin del beslutar att från
nästa budgetår höja barnbidragen till kr. 650:— per år och barn».
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får
utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande, hänvisa
till motionerna 11:201, 11:447 (11:405), 11:544, 11:658, 1:546, 11:664 och
11:661.
Andra lagutskottets utlåtande nr 16 år 19611 3
Gällande bestämmelser
Samhällets stöd till barnfamiljerna lämnas i flera olika former, såsom
genom kontantbidrag, bostadsrabalter, skattemässiga förmåner och serviceanordningar.
Redogörelsen bär nedan avses icke vara uttömmande i alla avseenden.
Kontantbidrag
Enligt lagen den 26 juli 1947 om allmänna barnbidrag utgår för barn,
som är svensk medborgare och bosatt i riket, av allmänna medel såsom bidrag
till barnets uppehälle och uppfostran allmänt barnbidrag med 550 kronor
för år. Sådant bidrag utgår också för i riket bosatt barn, som inte är
svensk medborgare, förutsatt att barnet fostras av någon som är bosatt och
mantalsskriven i riket eller ock barnet eller endera av dess föräldrar sedan
minst sex månader vistas i riket. Bidraget utgår från och med kvartalet
efter det då barnet fötts eller rätt till bidrag eljest uppkommit till och med
det kvartal, varunder barnet fyller sexton år.
Befinner sig barnet på anstalt, där kostnaderna för vården helt bestrides
av statsmedel, eller betalar staten i övrigt hela kostnaden för barnets kost
och bostad, utgår inte barnbidrag. Undantag göres dock för de fall, då barnet
är inackorderat vid nomadskola. I detta fall skall bidrag således utgå.
Tidigare utgick särskilt barnbidrag till barn utom äktenskap, som fyllt
tre år och vars fader var okänd. Från den 1 juli 1960 gäller emellertid jämlikt
föreskrift i lagen den 11 juni 1943 om förskottering av underhållsbidrag
till barn, att då faderskap ej fastställts beträffande barn utom äktenskap
bidragsförskott av allmänna medel skall kunna utgå. Därvid skall anses, att
fadern genom rättens beslut eller avtal blivit ålagd att utgiva underhållsbidrag
till barnet med 996 kronor om året från och med den månad, under
vilken barnet fyllt 3 år, till och med dagen före den, då barnet fyller 16 år.
Enligt lagen den 31 maj 1957 om utfyllnad av vissa underhållsbidrag äger
vissa kategorier av barn, beträffande vilka fainiljerättsligt underhållsbidrag
fastställts före den 1 april 1957 till belopp understigande 720 kr. för år, att
av allmänna medel erhålla vad som brister i nämnda belopp. Utgift för utfyllnadsbidrag
bestrides till tre fjärdedelar av statsverket och till en fjärdedel
av den kommun, vars barnavårdsnämnd beviljat bidraget.
Såvitt gäller barn under 16 år, vars fader eller moder eller båda föräldrar
avlidit, lämnas enligt lagen om allmän försäkring i form av barnpension
bidrag inom folkpensioneringens ram med för år tjugofem eller i vissa fall
trettiofem procent av basbeloppet, som i 1957 års penningvärde utgör 4 000
kronor.
Enligt det allmänna studiehjälpsreglementel den 30 maj 1958 skall studiehjälp
av statsmedel i form av allmänt studiebidrag utgå till elever i sådan
skola eller kurs med minst fyra månaders hellidsundervisning, där statlig
studiehjälp kan utgå i form av .studielån, särskilt studiebidrag eller annat
- Bihang till riksdagens protokoll 19(13. 9 sand. 2 mai. Nr 111
4
1 ndra lagutskottets utlåtande nr 16 år 196.3
stipendium. Allmänt studiebidrag utgår med 50 kronor i månaden från och
med kvartalet efter det, varunder eleven fyllt 16 år, till och med det kvartal,
varunder han fyller 18 år, dock endast under läsåret eller kurstiden.
Enligt kungl. kungörelsen den 8 juni 1951 ang. ferieresor för barn och
husmödrar, m. m., bekostas resor till enskilt ordnad ferievistelse, vilka av
barn och dess vårdare till någon del företas med järnväg, av statsmedel i
den mån resekostnaden för varje person fram och åter överstiger fem kr.
För såväl barn som vårdare bestrides resekostnaderna dock helt av statsmedel,
då fråga är om resor som företas antingen av barn från familj med
minst tre hemmavarande barn, av vilka inte något under det år resan företas
uppnår högre ålder än 14 år, eller av barn till ensamstående mor. Resor
med endast buss eller båt bestrides helt av statsmedel under förutsättning
att biljettpriset för enkel färd för vuxen är fem kr. eller mer. Undantag från
sistnämnda begränsning får göras, om den sammanlagda kostnaden för
färdbiljetter för barn tillhörande samma familj uppgår till tio kr. eller
mera.
Rätten till enskilt ordnade ferieresor prövas med hänsyn till inkomst- och
förmögenhetsförhållandena. Bl. a. gäller eu inkomstgräns av 5 700 kr. för till
statlig inkomstskatt beskattningsbar inkomst. Inkomstprövningen grundas
på den senast utfärdade debetsedeln.
Bostadsrabatter
Regler om bostadsrabatter återfinnes i kungl. kungörelsen den 2i maj
1957 om familjebostadsbidrag. Sådant bidrag kan beviljas för familj med
ett eller flera minderåriga barn. För erhållande av bidrag gäller vissa villkor
beträffande bostadens beskaffenhet.
Familjebostadsbidrag utgår i form av helt, förhöjt eller reducerat bidrag
beroende på inkomstens storlek. Helt bidrag kan beviljas om familjeförsörjarens
eller, i förekommande fall, mannens och hustruns sammanlagda till
statlig inkomstskatt beskattningsbara inkomst inte överstiger för familj
med två barn 8 000 kr. och för familj med flera barn nämnda belopp ökat
med 1 000 kr. för varje barn från och med det tredje till och med det sjätte.
Förhöjt bidrag beviljas om inkomsten med 2 000 kr. eller mer understiger
inkomstgränsen för helt bidrag. Reducerat bidrag utgår om inkomsten överstiger
gränsen för helt bidrag med högst 1 500 kr. Till ettbarnsfamilj utgår
endast helt bidrag, och den beskattningsbara inkomsten får då inte överstiga
6 000 kr.
Helt familjebostadsbidrag utgår med 180 kr. för varje bidragsberättigat
barn samt därutöver för familjen ett fast belopp av 390 kr. om bostaden är
belägen i Norrbottens, Västerbottens eller Jämtlands län (zon III), 360 kr.
om den är belägen i Västernorrlands, Gävleborgs, Kopparbergs eller Värmlands
län (zon II) och 330 kr. om den är belägen i annan del av landet
(zon I). Förhöjt bidrag utgår med samma belopp per barn som helt bidrag
Andra lagutskottets utlåtande nr 16 är 1963
5
men med dubbelt så stort fast belopp. Reducerat bidrag utgör hälften av helt
bidrag. För ettbarnsf amil jer utgör familjebostadsbidraget 375 kr. i zon III,
360 kr. i zon II och 345 kr. i zon I.
Bidragen är fria från beskattning.
Bidrag utbetalas till hyresvärden eller bostadsrättsföreningen och tillgodoföres
bidragstagaren genom avdrag på hyran eller, i fråga om bostadsrättslägenhet,
årsavgiften. Bidraget utgår ej med högre belopp än årshyran
eller årsavgiften. Bor familjen i eget hem, utbetalas beloppet kontant till
bidragstagaren för såvitt huset inte är statligt belånat. I sådant fall avräknas
bidragsbeloppet i första hand mot kostnaderna för det statliga lånet.
Eventuell överskjutande del av bidraget kan enligt förmedlingsorganets bestämmande
användas för betalning av kostnader för andra lån i fastigheten
eller tomträttsavgäld.
Om bostadsrabatterna anför chefen för socialdepartementet, statsrådet
Aspling, i bilaga 7 till statsverkspropositionen år 1963 bl. a.:
Inkomststrecken för samtliga typer av familjebostadsbidrag bör höjas.
Därvid bör spännvidden mellan inkomststrecken för de olika slagen av bidrag
ökas något i syfte att mildra övergångseffekten vid inkomstökningar.
Vidare synes det motiverat att öka det belopp, varmed inkomststrecken
höjs fr. o. m. det tredje t. o. in. det sjätte barnet. Anmärkas bör att dessa
förskjutningar mellan inkomststrecken för olika kombinationer av bidragstyp
och barnantal i viss mån innebär en återgång till de relationer mellan
inkomststrecken, som gällt tidigare. Relationerna har successivt förändrats
genom att inkomststrecken i flera etapper flyttats upp med lika stora belopp
räknat i absoluta tal.
Inkomststrecket i beskattningsbar inkomst för förhöjt bidrag bör för en
tvåbarnsfamilj höjas från 6 000 till 8 000 kr., för helt bidrag från 8 000 till
12 000 kr. och för reducerat bidrag från 9 500 till 14 000 kr. Vidare bör för
var och en av de tre bidragstyperna inkoinststreeket förskjutas uppåt med
1 500 kr. per barn t. o. m. det sjätte barnet mot nu 1 000 kr. För familjer
med ett barn bör inkomststrecket höjas från 6 000 till 7 000 kr.
De föreslagna inkomststrecken torde uppskattningsvis motsvara ungefär
följande belopp i faktiska årsinkomster.
Antal barn
1 .................................
Förhöjt
bidrag
Helt
bidrag
13 600
Reducerat
bidrag
2 ..............................
.................. 14 900
19 700
22 000
3 ....................................
.................. IG 700
21 400
23 800
4 ..............................
.................. 18 500
23 200
25 500
5 ................................
.................. 20 300
25 000
27 300
6 eller flera .....................
.................. 22 000
26 700
29 100
Skattemässiga förmåner
För den statliga inkomstskatten för enskilda personer gäller två skatteskalor
med olika progression (10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomst
-
6
Andra lagutskottets utlåtande nr 16 år 1963
skatt). Den ena — den fördelaktigare — tillämpas för gift och för ogift med
hemmavarande barn under 18 år. Den andra skalan är tillämplig på övriga
enskilda personer, d. v. s. ogifta utan hemmavarande barn.
Vid bestämmandet av statlig och kommunal inkomstskatt gäller beträffande
rätten till s. k. allmänna avdrag, däri inbegripet förvärvsavdrag, och
ortsavdrag regler, som är för barnfamiljerna förmånliga.
Till de s. k. allmänna avdragen hör avdrag för obligatorisk sjukförsäkringsavgift
och för premier för kapital-, arbetslöshets-, sjuk- och olycksfallsförsäkringar
m. in. Avdraget är maximerat till 400 kr. för ogift och till sammanlagt
800 kr. för makar. För ogift med hemmavarande barn under 18 år
gäller samma maximum som för två makar, d. v. s. 800 kr. (46 § 2 mom.
kommunalskattelagen).
Reglerna om förvärvsavdrag återfinnes i 46 § 3 mom. kommunalskattelagen.
Har kvinna med hemmavarande barn under 16 år haft inkomst av rörelse,
vari hon varit verksam i ej blott ringa omfattning, eller eljest inkomst
av eget arbete, äger hon rätt till förvärvsavdrag med 300 kronor jämte 20
procent av nämnda inkomst, dock högst med 2 000 kronor. Samma rätt tillkommer
ensamstående man med hemmavarande barn under 16 år. Gift
kvinna, som ej haft hemmavarande barn under 16 år men uppburit sådan
inkomst som nyss sagts, får avdrag med 300 kronor. Samma avdrag får åtnjutas
av kvinna, som haft inkomst av jordbruksfastighet och däri utfört
arbete för minst 300 kronor, om hon varit gift och sammanlevt med maken
eller haft hemmavarande barn under 16 år.
Ortsavdragen uppgår till 2 250 kr. för ogift och 4 500 kr. för makar. Samma
ortsavdrag som för makar tillkommer ogift med hemmavarande barn under
18 år (48 § 2 mom. kommunalskattelagen).
Serviceanordningar
I enlighet med föreskrifter och anvisningar av socialstyrelsen utgår statsbidrag
till driften av barnstugor. Sådant bidrag kan erhållas av kommun,
stiftelse, förening eller industriföretag. Bidrag utgår till driften av bl. a.
lekskola, daghem och eftermiddagshem. Lekskola mottager barn i ålder
upp till sju år under begränsad tid av dagen medan daghem är avsett för
förskolebarn under minst fem timmar om dagen. På eftermiddagshem mottages
skolbarn för vistelse under den skolfria delen av dagen.
1 detta sammanhang må också nämnas koloni- och feriebarnsnerksamheten
ävensom hemnårdarinneorganisationen.
Historik m. m.
Vad först gäller stödåtgärder i form av kontant!) idrag finns en utförlig
historik angående de allmänna barnbidragen fram till år 1961
intagen i andra lagutskottets utlåtande nr 10 år 1961, till vilket utskottet
får hänvisa. Av denna redogörelse må här nämnas endast följande.
Andra lagutskottets utlåtande nr 16 år 1663
7
De allmänna barnbidragen tillkom genom beslut vid 1947 års riksdag som
eu ersättning för de dittills utgående barnavdragen vid den statliga beskattningen
oeh fastställdes till 260 kronor per barn och år. Då barnavdragen
slopades jämväl vid den kommunala beskattningen, höjdes barnbidragen vid
1950 års riksdag med 30 kronor som kompensation därför. År 1957 höjdes
hidragen ånyo, denna gång med hänsyn till den penningvärdeförsämring,
som ägt rum sedan bidragen infördes. Bidragens belopp ökades därvid till
400 kronor per barn och år. Det framhölls emellertid, att en än större höjning
skulle ha krävts, om bidragen skulle återfå sitt ursprungliga realvärde,
men att det tillgängliga budgetutrymmet icke medgav en höjning i hela den
utsträckning som motsvarade förskjutningen av penningvärdet. I samband
med införandet av den allmänna varuskatten höjdes de allmänna barnbidragens
belopp från den 1 januari 1960 till 450 kronor för barn och år.
ökningen var avsedd att utgöra en kompensation till barnfamiljerna för
den höjning av levnadsomkostnaderna, som den allmänna varuskatten väntades
medföra.
Vid 1961 års riksdan väcktes ett flertal motioner angående de allmänna
barnbidragen, m. in. Bland dessa må nämnas motionerna 1:511 och 11:594,
i vilka föreslogs en höjning av de allmänna barnbidragen till 600 kronor per
år samt indexreglering av desamma. Vidare hemställdes i dessa motioner om
framläggande av eu långtidsplan som skulle syfta till att samhällets stöd åt
barnfamiljerna skulle motsvara minst eu tredjedel av barnkostnaderna och
att enföräldersfamiljerna skulle få ett stöd som gjorde deras barn mera
ekonomiskt jämställda med andra. I motionen 11:590 hemställdes bl. a. om
utredning och förslag om en sådan förskjutning i stödet till barnfamiljerna
att barnbidragen i högre grad kom flerbarnsfamiljer och ofullständiga familjer
till godo.
Motionerna behandlades av andra lagutskottet, som i sitt av riksdagen godkända
utlåtande nr 10 ifrågasatte huruvida barnbidragen var rätt avvägda
med hänsyn till den utveckling som ägt rum. Bedan av siffror, som redovisats
av 1954 års familjeutredning, justerade med hänsyn till kostnadsutvecklingen
därefter, framgick att bidragens realvärde 1961 låg under deras
ursprungliga värde. Detta gällde, framhöll utskottet, i än högre grad om
man gjorde jämförelsen mellan bidragens skatteutjämnandc roll 1961 och
1947. Utskottet fortsatte:
Under åberopande av vad sålunda anförts anser utskottet det angeläget
atl de allmänna barnbidragen göres till föremål för översyn. Vid eu sådan
lorde såväl möjligheterna till en höjning av bidragens belopp som frågan
om eu indcxreglering av dessa kunna bli föremål för övervägande. Det kan
också ifrågasättas, huruvida man inte vid översynen jämväl bör särskilt
beakta flerbarnsfamiljernas och de ofullständiga familjernas situation. Riksdagen
har vid tidigare tillfällen tagit avstånd från en differentiering av
barnbidragens belopp kombinerad med slopandet av bidraget till det första
barnet. I det avseendet intar utskottet fortfarande samma ståndpunkt. Där
-
8
Andra lagutskottets utlåtande nr 16 år 196.3
emot anser utskottet att det kan i samband med översyn i syfte att förbättra
stödet åt barnfamiljerna genom allmänna barnbidrag vara befogat att undersöka,
hurvida flerbarnsfamiljerna och de ofullständiga familjerna bör
få större del av en sådan förbättring än enbarnsfamiljerna. Att begära eu
långtidsplan av det innehåll, som föreslås i motionerna 1:511 och 11:594,
anser utskottet däremot icke påkallat.
Riksdagen hemställde därefter i skrivelse nr 122 till Kungl. Maj:t om en
översyn av de allmänna barnbidragen i enlighet med vad utskottet anfört.
I propositionen nr 190 till 1961 års riksdag föreslogs en höjning av de allmänna
barnbidragen med 100 kronor till 550 kronor per barn och år. Förslaget
motiverades dels med den i annan proposition föreslagna höjningen av
omsättningsskatten och dels med behovet av ökat stöd åt barnfamiljerna.
I motionerna 1:717 och 11:862, väckta i anledning av propositionen, hemställdes
att barnbidragen skulle bestämmas till 600 kronor om året.
Andra lagutskottet anförde i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 73
bl. a. följande:
1 samband med införandet av omsättningsskatten 1959 höjdes det allmänna
barnbidraget från 400 till 450 kronor för att barnfamiljerna därigenom
skulle erhålla kompensation för den ökning av levnadskostnaderna som
omsättningsskatten väntades medföra. I konsekvens därmed bör enligt utskottets
mening en ökning av omsättningsskatten föranleda att det allmänna
barnbidraget ånyo höjes. Mot bakgrunden av riksdagens uttalande i våras
att möjligheterna till en höjning av barnbidragets belopp med hänsyn till
bl. a. den allmänna standardstegringen i landet borde utredas noterar utskottet.
att den i propositionen föreslagna höjningen går längre än vad enbart
en kompensation för den ökade omsättningsskatten motiverar. Utskottet
tillstyrker därför den höjning av bidragets belopp som förordas i propositionen.
Därmed har utskottet avstyrkt yrkandet i motionerna 1:717 och
11:862.
I redogörelsen för behandlingen hos Kungl. Maj:t av riksdagens .skrivelser
(Kungl Maj. ts skrivelse nr SO år 1962) uppgavs, att riksdagens skrivelse nr
122/1961 i anledning av väckta motioner angående de allmänna barnbidragen,
in. in., blivit anmäld och slutbehandlad genom propositionen 190/1961.
Även vid 1962 års riksdag väcktes motioner med yrkanden om höjning
av de allmänna barnbidragen. I sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 6
anförde andra lagutskottet med hänvisning till riksdagens hemställan i
skrivelsen 122/1961 och den därav föranledda höjningen av barnbidraget:
Genom den ökning av barnbidragen som sålunda skett efter riksdagens
ovannämnda hemställan om en översyn av barnbidragen bär emellertid icke
sådan förbättring av barnfamiljernas situation genomförts, som åsyftades
med hemställan. Vid diskussion av stödet åt barnfamiljerna får man å andra
sidan icke alltför ensidigt inrikta sig på stöd i form av allmänna barnbidrag.
De nuvarande barnbidragen utgör väsentligen en socialpolitiskt motiverad
form av skatteåterbäring till barnfamiljerna och bör därför ses mot bakgrunden
av vårt gällande beskattningssystem. Det är möjligt att man inom
detta kan skapa regler som bättre än nu tillgodoser barnfamiljerna. Hela be
-
Andra lagutskottets utlåtande nr 16 är 11163
9
skattningssystemet är också för närvarande föremål för en allmän översyn
av allmänna skatteberedningen, och denna torde komma att behandla de
problem som sammanhänger med just barnfamiljernas beskattning. En
annan viktig form för stöd åt barnfamiljerna är meddelande av bidrag till
deras bostadskostnader. Sedan slutet av 1940-talet lämnas till familjer med
två eller flera barn familjebostadsbidrag efter viss inkomstprövning verkställd
schablonmässigt på grundval av den beskattningsbara inkomsten. I
årets statsverksproposition framhålles att åtskilliga skäl talar för att familjebostadsbidragen
ges en mera generell räckvidd än de nu har samt att
det är socialministerns avsikt att inom en snar framtid låta utreda frågan
om familjebostadsbidragens utformning. Vid en sådan utredning torde enligt
utskottets mening särskild uppmärksamhet böra ägnas åt flerbarnsfamiljernas
och de ofullständiga barnfamiljernas bostadssituation. De sistnämnda
familjernas problem i dess helhet är redan föremål för uppmärksamhet
inom socialpolitiska kommittén, som enligt sina direktiv bl. a. har
att pröva i vad mån eftersatta gruppers förhållanden kan antas bli påverkade
av socialpolitiska åtgärder. Med sådana eftersatta grupper åsyftas
även ofullständiga barnfamiljer.
Med hänsyn till det utredningsarbete som således på olika områden pågår
eller förestår i syfte att förbättra barnfamiljernas situation anser utskottet
icke påkallat att det för närvarande företages någon ändring av barnbidragens
belopp. Utskottet avstyrker därför samtliga motionsyrkanden.
Enligt lagen den 26 juli 1947 om särskilda barnbidrag skulle i fall som
angavs i lagen, utöver allmänt barnbidrag, av allmänna medel utgivas särskilt
barnbidrag. Sådant särskilt barnbidrag utgick efter inkomstprövning
med högst 996 kronor för barn och år. Som villkor gällde, att barnet icke
var berättigat till barnpension (se nedan). Bidragsberättigade var 1) barn,
vars fader åtnjöt folkpensionsförmån, 2) barn, vars moder åtnjöt sådan förmån,
om föräldrarna ej sammanbodde och modern hade vårdnaden om eller
stadigvarande bodde tillsammans med barnet, samt 3) barn, vars moder var
gift med annan än barnets fader, om styvfadern åtnjöt folkpensionsförmån
och modern hade vårnaden om eller stadigvarande bodde tillsammans med
barnet.
Jämlikt lagen den 5 mai 1960 om barnpensioner skulle för barn, vars
fader eller moder eller båda föräldrar avlidit, utgå barnpension av allmänna
medel. Barnpensionen utgjorde för år räknat 1 400 kronor för barn, vars
båda föräldrar avlidit, och 1 000 kronor för annat barn.
De båda sistnämnda bidragsformerna avlöstes genom reglerna om barnpension
inom folkpensioneringen i lagen om allmän försäkring.
De allmänna studiebidragen tillkom 1957 på förslag av familjeberedningen.
I sin år 1956 avgivna promemoria angående stödåtgärder för barnfamiljerna
in. m. uttalade beredningen om generella icke behovsprövade stödformer
bl. a. följande:
För generella åtgärder kan i främsta rummet anföras utjämningssynpunkter.
De allmänna barnbidragen är icke behovsprövade och bör därför till
väsentlig del ses som instrument för utjämning av barnkostnaderna mellan
10
Andra lagutskottets utlåtande nr 16 år 1963
familjer med barnförsörjningsbörda och utan. Man kan anse, att studiekostnaderna
bor fördelas på motsvarande sätt. Om ett barn fortsätter sin
utbildnmg efter fyllda 10 år, inträder ju inte någon förändring i familjens
orsorjnmgsborda, som kan motivera, att familjeinkomsten minskar Den
fördelning av kostnaden för barnets vård och konsumtion som åsyftas med
barnbidraget ter sig från
lagen efter 16 Ars ålder som före.---
Då det huvudsakligen av administrativa skäl icke har befunnits lämpligt
att för speciella kategorier höja åldersgränsen för barnbidrag, ligger det nära
till hands att knyta ifrågavarande stöd till studiehjälpen i form av generella
grundstipendier.
Det allmänna studiebidraget avvägdes 1057 med hänsyn till de allmänna
barnbidragens dåvarande storlek och fastställdes per månad till ungefär
en tolftedel av barnbidraget.
I samband med höjningen år 1961 av de allmänna barnbidragen väcktes
motioner om höjning jämväl av det allmänna studiebidraget. Andra lagutskottet
anförde i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 73 bl. a.:
, utsl<ottets mening talar de skäl som i propositionen åberopas för
i ?-U^JaV C*et ^^änna barnbidraget jämväl för höjning av det allmänna
studiebidraget. Utskottet tillstyrker därför att eu uppräkning av detta kommer
till stånd från den 1 januari 1962. För att i huvudsak bibehålla det ursprungliga
förhållandet mellan de båda bidragens belopp bör studiebidraget
fastställas till 50 kronor i månaden.
Beträffande bostadsrabatterna får utskottet hänvisa till Kungl.
Maj:ts proposition nr 100 år 1957 sid. 93—11 7 och statsutskottets utlåtande
samma år nr 102.
I Kungl. Maj. ts proposition nr 76 år 1960 och nr 131 år 1962 föreslogs
utvidgningar av de skatte mässi g a förmånerna för barnfamiljer.
Den förstnämnda propositionen vilade på 1957 års sambeskattningsrevisions
betänkande (SOU 1959:13) och ledde till en fördubbling av det förvärvsavdrag
som tillkommer yrkesarbetande gift kvinna med minderårigt
barn, varjämte reglerna om sådana avdrag vid den statliga och kommunala
beskattningen likställdes. I enlighet med propositionens förslag erhöll vidare
ensamstående med hemmavarande barn under 16 år rätt till samma ortsavdrag
som tva makar. Likaså genomfördes att den statliga inkomstskatten
för dessa s. k. ofullständiga familjer skulle beräknas efter den förmånligare
skala som tillämpas för gifta. I propositionen nr 181 år 1962 föreslogs skattelättnader
för ensamstående med hemmavarande barn. Förslaget ledde till
att den nyss angivna åldersgränsen höjdes från 16 till 18 år samt att ensamstående
kvinnor med hemmavarande barn under 16 år fick samma rätt till
förvärvsavdrag som gift kvinna. Samma rätt tillerkändes i enlighet med en
i samband med propositionen väckt motion även ensamstående manlig
vårdnadshavare.
De båda reformerna behandlas utförligare i bevillningsutskottets betänkanden
nr 40 år 1960 och nr 58 år 1962, vartill må hänvisas.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Andra lagutskottets utlåtande nr 16 är 1963
II
Vid innevarande riksdag har väckts ett flertal motioner, som syftar till
reformer av familjebeskattningen till förmån särskilt för barnfamiljerna.
I de likalydande motionerna 1:365 och 11:434 föreslås sådan differentiering
och höjning av ortsavdragen, att barnfamiljerna skulle erhålla högre avdrag
än andra skattskyldiga. Förvärvsavdragen är föremål för uppmärksamhet
i motionen 11:628. Motionärerna önskar här en sådan utformning av dessa
avdrag, att de i högre grad än som nu är fallet skulle ge full kompensation
för de ökade kostnader som åsamkas förvärvsarbetande mödrar. I de likalydande
motionerna 1:518 och 11:630, slutligen, framhålles att frågan om
skattefria barnavdrag som komplement till ortsavdrag och barnbidrag bör
prövas på el t förutsättningslöst sätt vid en sammanfattande översyn av beskattningen.
Samhällets serviceanordningar till stöd för barnfamiljerna har
varit föremål för riksdagens uppmärksamhet vid flera tillfällen. Härvidlag
må hänvisas till andra lagutskottets utlåtande nr 34 år 1960, allmänna beredningsutskottets
utlåtande nr 29 år 1962 och statsutskottets utlåtande nr 5
år 1962, sid. 10—14.
Frågan om behovet av eu allmän översyn av samhällets stöd
åt barnfamiljerna diskuteras i anledning av väckta motioner av allmänna
beredningsutskottet i dess utlåtande nr 54 år 1962. I utlåtandet anföres bl. a.:
Utskottet ser motionerna som ett uttryck för motionärernas intresse av
att barnfamiljerna erhåller ett stöd som bättre än det nuvarande svarar
emot den allmänna välståndsutvecklingen och för deras oro inför befolkningsutvecklingen.
Utskottet vill utan att taga ställning till de i motionerna
framförda förslagen ansluta sig till tanken på en utredning om samhällets
ansvar för barn kostnaderna och om barnfamiljernas ekonomiska ställning.
Enligt utskottets mening är det angeläget att åtgärder snabbt kan vidtagas
på detta område.
Orsakerna till och verkningarna av befolkningsutvecklingen är bristfälligt
kända. Någon mera vittsyftande statlig utredning i ämnet har icke gjorts
sedan 1941 års befolkningsutredning framlade sitt förslag. Utskottet vill
därför också förorda en mera långsiktig, förutsättningslös utredning av befolkningsfrågans
olika aspekter. Utskottet kan emellertid icke taga ståndpunkt
till i vad mån en samordning av här angivna utredningsuppdrag är
möjlig utan anser att frågan härom bör få ankomma på Kungl. Maj:t att
avgöra.
Utskottet får sålunda hemställa, alt riksdagen i anledning av de likalydande
motionerna 1:511 och 11:584 samt motion 11:22 i skrivelse till Kungl.
Maj:t anhåller om utredning rörande frågorna om samhällets ansvar för
barnkostnaderna och om särskilda åtgärder för att förbättra barnfamiljernas
ekonomiska ställning samt rörande befolkningsfrågans olika aspekter.
Riksdagen biföll utskottets hemställan, vilket anmäldes i riksdagsskrivelse
nr 393. Ärendet är beroende på Kungl. Maj :ts prövning.
12
Andra lagutskottets utlåtande nr 16 år t''J63
Pågående utredningsarbete
Socialpolitiska kommittén, tillkallad år 1958, har enligt sina direktiv
(riksdagsherättelsen 1959 I S:24) till första uppgift att insamla och sammanställa
material till belysning av socialpolitikens innebörd och verkningar,
därvid kommittén har att pröva bl. a. i vad mån socialpolitiska åtgärder
kan förbättra förhållandena för eftersatta grupper. Enligt vad utskottet
erlarit, sysslar kommittén för närvarande med de ofullständiga barnfamiljernas
förhållanden och frågan hur samhällets socialpolitiska stöd till
dessa skall kunna utformas.
För en allmän översyn av hl. a. beskattningssystemet tillkallades år
1960 allmänna skatteberedningen, som enligt direktiven (riksdagsherättelsen
1961 I Fi :36) har att med utgångspunkt från skatteförinågeprincipen utreda
frågor rörande skattebördans avvägning mellan olika skatteformer och
mellan skilda kategorier skattebetalare. I dessa sammanhang torde barnfamiljernas
problem bli föremål för uppmärksamhet.
Familjeberedningen tillkallades år 1962 med uppgift att kartlägga och
analysera olika problem i anknytning till samhällets service för barnfamiljerna
och att framlägga de förslag beredningen finner påkallade. Som första
arbetsuppgift har beredningen upptagit frågan om det statliga stödet till
barnstugorna och därmed sammanhängande problem i syfte att möjliggöra
ett förslag om stimulansåtgärder för barntillsynen, att föreläggas redan
innevarande riksdag. Beredningens undersökningsresultat har övervägts i
socialdepartementet. Inom departementet har upprättats en den 30 januari
1963 dagtecknad P M, däri föreslås dels ändrade principer för statsbidragen
till barnstugeverksamheten, dels avsevärda höjningar av bidragen. Promemorian
har resulterat i Kungl. Maj:ts proposition nr 62 år 1963. Enligt vad
utskottet erfarit har familjeberedningen för avsikt att härnäst uppmärksamma
den sociala hemhjälpen.
I förevarande sammanhang må även nämnas studiehjälpsulredningen,
tillsatt år 1962, med uppgift att verkställa en skyndsam utredning rörande
de studiesociala förmånerna för studerande vid gymnasier, yrkesskolor,
folkhögskolor och dylika anstalter (riksdagsherättelsen 1963 IE:49). I utredningens
direktiv framhålles, att vid en förstärkning av samhällets familjepolitiska
åtgärder en utbyggnad av studiehjälpen bör bli föremål för
speciellt intresse.
Utskottet
Yrkanden om höjning av de nu utgående årliga barnbidragen om 550 kronor
framställes i motionerna 1:375 och 11:447, 1:537 och 11:658 samt 11:661.
I det förstnämnda motionsparet föreslås att bidragen skall utgå med 650
kronor om året från och med den 1 januari 1964. Som skäl härför anföres
bl. a. de i motionerna 1:347 och 11:405 uttalade farhågorna för hyreshöj
-
Andra lagutskottets utlåtande nr 16 år 1963
13
ningar, som skulle bli eu följd av den i årets statsverksproposition förebådade
minskningen i bostadssubventionerna. I motionerna 1:537 och 11:658
yrkas höjning av barnbidragen från och med den 1 januari 1964 till 700
kronor om året. Motionärerna anför som skäl för yrkandet, att barnbidragen
icke endast måste bibehållas vid sitt tidigare realvärde utan att barnfamiljerna
dessutom måste erhålla del i den allmänna standardstegringen. 1 motionen
11:661 yrkas höjning av barnbidragen till 650 kronor från nästa budgetår.
Detta yrkande motiveras med en önskan att återge bidragen deras
ursprungliga realvärde.
Utskottet hade även i fjol att i anledning av väckta motioner ta ställning
till frågor om höjning av de allmänna barnbidragen. I sitt av riksdagen godkända
utlåtande nr 6 anförde utskottet att man vid diskussion av stödet åt
barnfamiljerna icke alltför ensidigt fick inrikta sig på stöd i form av allmänna
barnbidrag. Utskottet påpekade, att de nuvarande barnbidragen väsentligen
utgjorde en socialpolitiskt motiverad form av skatteåterbäring
till barnfamiljerna och därför borde ses mot bakgrunden av vårt gällande
skattesystem. Det kunde ifrågasättas, ansåg utskottet, om icke andra och
bättre former för samhällets stöd åt barnfamiljerna än barnbidrag kunde
tillskapas. Utskottet hänvisade härvid till det utredningsarbete som på olika
håll bedrevs i dessa frågor och ansåg sig på anförda skäl icke kunna tillstyrka
motionerna.
De av utskottet i fjol anförda synpunkterna torde alltjämt äga giltighet.
Kärnfamiljernas problem är för närvarande föremål för uppmärksamhet
inom ett flertal utredningar, såsom socialpolitiska kommittén, allmänna
skatteberedningen, familjeberedningen och studiehjälpsutredningen. Vidare
må nämnas att i årets statsverksproposition föreslagits sådana utvidgningar
av familjebostadsbidragen att stödet åt barnfamiljerna icke obetydligt förstärkes.
Vid diskussionen måste även beaktas, att höjningar av barnbidragen
icke får leda till att andra behövande samhällsgruppers berättigade krav
på samhälleligt stöd eftersättes.
Vad här ovan anförts har avseende jämväl å det i motion,sparet 1:537 och
11:658 framställda yrkandet om höjning av det allmänna studiebidraget från
nuvarande 50 kronor till 60 kronor i månaden.
På anförda skäl avstyrker utskottet i förevarande motioner, 1:375 och
11:447, 1:537 och 11:658 samt 11:661, framställda yrkanden om höjning av
de allmänna barnbidragen och studiebidragen.
I motionerna 1:546 och 11:662 hemställes om ett riksdagens principuttalande,
att förbättrat stöd till ensamstående barnförsörjare bör ges via barnbidragen,
och om utformning av riktlinjer härför inom skatteberedningen.
Yrkande av liknande innebörd framföres i motionsparet 1:171 och 11:201,
vari såsom ett provisorium föreslås, att ensamstående föräldrar med hemmavarande
barn under 16 år och med en sammanlagd årlig familjeinkomst
under 8 500 kronor skall erhålla ett extra bidrag motsvarande ett årligt all
-
14
Andra lagutskottets utlåtande nr 16 är 1963
mänt barnbidrag. Till motivering av sitt yrkande anför motionärerna, att
dessa familjeförsörjare icke kan utnyttja den under år 1962 medgivna rätten
till höjda förvärvsavdrag vid inkomsttaxeringen. I motionerna 1:451
och 11:544 framhålles, att ett bidrag till täckande av barnfamiljernas vårdkostnader
för barn i förskoleåldern skulle ge mödrarna ökad frihet i valet
mellan att själva ta vård om sina barn eller att ordna vården på annat sätt.
Motionärerna hemställer därför, att den sittande familjeberedningen måtte
erhålla i uppdrag att upptaga frågan om dessa s. k. allmänna vårdnadsbidrag
till principiellt övervägande. Med hänvisning till de i motionerna 1:365
och 11:434 framställda yrkandena om höjda ortsavdrag för barnfamiljer,
hemställes i motionsparet 1:549 och 11:664 om utredning rörande möjligheterna
att ge barnfamiljerna en mot den ej utnyttjade ortsavdragshöjningen
svarande förbättring i form av kontanta bidrag.
De i motionerna 1:546 och 11:662, 1:171 och 11:201. 1:451 och 11:544 samt
1:549 och 11:664 upptagna spörsmålen ingår i det stora problemkomplexet
om hur samhällets stöd åt barnfamiljerna skall utformas. Utskottet finner
det icke lämpligt att dessa spörsmål utbrytes till särskild behandling. I
stället torde en ändamålsenlig lösning främjas genom att frågorna inordnas
i det pågående utredningsarbetet. Då frågor om kon tantbidrag närmast hör
till socialpolitiska kommitténs arbetsområde, anser utskottet det lämpligt,
att framställningarna bringas till kommitténs kännedom, att av denna förutsättningslöst
prövas i samband med andra hithörande problem. Denna utskottets
mening synes böra bringas till Kungl. Maj:ts kännedom.
Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,
A. 1) att följande motioner, nämligen
a) motionerna 1:375 och 11:447,
b) motionerna 1:537 och 11:653, såvitt avser yrkandet om
höjning av de allmänna barnbidragen, samt
c) motionen 11:661
icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd, ävensom
2) att motionerna 1:537 och 11:658, såvitt avser yrkandet
om höjning av det allmänna studiebidraget, icke måtte
föranleda någon riksdagens åtgärd:
B. att riksdagen i anledning av följande motioner, nämligen
a)
motionerna 1:171 och 11:201,
b) motionerna 1:451 och 11:544,
c) motionerna 1:546 och 11:662, samt
d) motionerna 1:549 och 11:664, såvitt avser frågan om
särskilda förbättringar för vissa barnfamiljer,
i skrivelse till Kungl. Maj:t såsom sin mening måtte giva
Andra lagutskottets utlåtande nr 16 år 1963
15
Kungl. Maj:t till känna vad utskottet beträffande dessa
motioner anfört, samt
C. att följande motioner, nämligen
a) motionerna 1:171 och 11:201,
b) motionerna 1:451 och 11:544, samt
c) motionerna 1:546 och 11:662,
i den män de icke kan anses besvarade genom vad utskottet
under B hemställt, icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Stockholm den 14 mars 19G3
På andra lagutskottets vägnar:
AXEL STRAND
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: herrar Strand, Nils Elowsson, Axel Svensson,
fru Hamrin-Thorell*, fru Carlqvist, fröken Nordström, herrar Enarsson och
Thorsten Larsson;
från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Nilsson i Göteborg,
Rimmerfors, fröken Wetterström, herrar Odhe, Wahlund, Bengtsson
i Varberg och fröken Sandell.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservationer
vid utskottets hemställan under A.
I. av herr Enarsson och fröken Wetterström, vilka ansett
dels att det avsnitt i utskottets yttrande å s. 13 som börjar med orden »De
av utskottet» och slutar med orden »barnbidragen och studiebidragen» bort
ersättas med text av följande lydelse:
»De av utskottet i fjol anförda synpunkterna äger alltjämt giltighet. Utan
tvivel kan andra och bättre former tillskapas för stödet åt barnfamiljerna
än det allmänna barnbidraget. Denna uppfattning får sägas ha blivit understruken
av riksdagen genom dess beslut vid 1962 års höstsession om skattelättnader
för ensamma barnförsörjare. Sådan skaltskyldig åtnjuter nu —
förutom förvärvsavdrag enligt samma regler som för gift förvärvsarbetande
moder — ett ortsavdrag som är dubbelt så stort som för ensamstående. En
naturlig konsekvens härav vore alt även gifta barnförsörjare tillerkändes
förhöjda ortsavdrag. Det må också erinras om att förslag härom framlagts
i motioner till årets riksdag (1:365 och 11:434). Utskottet, som saknar anledning
att närmare ingå på innehållet i dessa motioner, vill här endast
16
Andra lagutskottets utlåtande nr 16 år 1963
peka på att den i motionerna förordade åldersgränsen för barn såsom villkor
för åtnjutande av förhöjt ortsavdrag utgör 18 år.
Det torde härutöver böra uppmärksammas att barnfamiljernas problem
är föremål för överväganden inom ett flertal utredningar, såsom socialpolitiska
kommittén, allmänna skatteberedningen, familjeberedningen och studiehjälpsutredningen.
Vidare inå nämnas vid årets riksdag framlagda förslag
angående förbättring av familjebostadsbidragen.
Vad här ovan anförts rörande dels förhöjningen av ortsavdrågen för barnfamiljerna
dels pågående utredningar rörande stödet åt barnfamiljerna har
avseende jämväl å det i motionsparet 1:537 och 11:658 framställda yrkandet
om höjning av det allmänna studiebidraget från nuvarande 50 kronor till 60
kronor i månaden.
Utskottets uppfattning, att förhöjda ortsavdrag är att föredra framför
höjningar av kontantbidragen, synes böra bringas till Kungl. Maj:ts kännedom.
»
dels ock att utskottet under A. bort hemställa,
»1) att riksdagen i anledning av följande motioner, nämligen
a)
motionerna 1:375 och 11:447,
b) motionerna 1:537 och 11:658, såvitt avser yrkandet
om höjning av de allmänna barnbidragen, samt
c) motionen 11:661
i skrivelse till Kungl. Maj :t såsom sin mening måtte giva
Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört beträffande
dessa motioner,
2) att riksdagen i anledning av motionerna 1:537 och
11:658, såvitt avser yrkandet om höjning av det allmänna
studiebidraget, i skrivelse till Kungl. Maj:t såsom sin mening
måtte giva Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört
beträffande dessa motioner, samt
3) att motionerna under 1) och 2), i den mån de icke
kan anses besvarade genom vad utskottet där hemställt, icke
måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.»
II. av fru Hamrin-Thorell, fröken Nordström, herrar Thorsten Larsson, Anderson
i Sundsvall, Rimmerfors och Wahlund, vilka ansett
dels att det avsnitt i utskottets yttrande å s. 13 som börjar med orden
»Utskottet hade även» och slutar med orden »barnbidragen och studiebidragen»
bort ersättas med text av följande lydelse:
»Som framhållits i motionerna 1:537 och 11:658 torde allmänt sett barnfamiljerna
icke i samma grad som övriga folkgrupper ha fått del av standardförbättringen.
I princip är detta en följd av den existerande mekanismen
för inkomstbildningen, vilken icke tar hänsyn till försörjningsbördan. Det är
Andra lagutskottets utlåtande nr 16 år 1963
17
en av familjepolitikens väsentliga uppgifter att med olika medel söka minska
den standardskillnad som eljest skulle utvecklas. De allmänn barnbidragen,
vilka främst bör ses som en form av skatteåterbäring till barnfamiljerna,
utgör ett av de viktigaste medlen härvidlag.
De allmänna barnbidragen har sedan de infördes 1948 — som ersättning
för de då slopade skattefria barnavdragen — höjts vid några tillfällen. I stort
sett motsvarar höjningarna inte nämnvärt mer än den levnadskostnadsstegring
som skett sedan dess. Det torde därför vara obestridligt att barnfamiljernas
standard utvecklats långsammare än vad som gäller för folkhushållets
som helhet.
Härutöver kan andra motiv åberopas för en höjning av de allmänna barnbidragen.
Utskottet syftar på det förhållandet, som berörts i flera av de nu
väckta motionerna, nämligen att de allmänna barnbidragens storlek också
bör bedömas mot bakgrunden av bostadspolitiska målsättningar och de ändringar
i det bostadspolitiska systemet som i annat sammanhang aktualiserats
till årets riksdag. Som framhållits i motionerna skulle den avveckling
av de generella bostadssubventionerna, som föreslagits i statsverkspropositionen
och varom i stort sett enighet råder, komma att medföra hyreshöjningar
för många barnfamiljer med blygsam ekonomisk standard. Hyreshöjningarna
för dessa kan motverkas genom en förstärkning av familjebostadsbidragen,
viiket dock inte skulle uppnås med den utformning som Kungl.
Maj:t föreslagit. Utskottet anser att en bättre och mera ändamålsenlig avvägning
av stödet till barnfamiljerna, även betraktat från bostadspolitiska
synpunkter, erhålles om en förstärkning av stödet till väsentlig del sker
under sådan form att den kommer alla barnfamiljer till del. De allmänna
barnbidragen är då den familjepolitiska stödform som närmast kommer
i fråga.
Av anförda skäl föreslår utskottet att beslut nu fattas om en höjning av
de allmänna barnbidragen. På grundval av inotionsförslagen och med beaktande
av statsfinansiella förutsättningar föreslår utskottet att barnbidragen
höjes till 660 kronor, dvs. med 110 kronor per barn och år. Höjningen skall
gälla fr. o. in. 1 januari 1904. Kostnaden kan beräknas till 190 milj. kr. för
helt år, dvs. för nästa budgetår 95 milj. kr.
Som framhållits i motionsparet 1:537 och 11:058 bör det allmänna studiebidraget
samtidigt höjas. Utskottet tillstyrker det i dessa motioner framförda
yrkandet att det allmänna studiebidraget höjes från 50 kronor till 00 kronor
i månaden, att gälla fr. o. m. 1 januari 1904. Kostnaden härför beräknar utskottet
till 2,25 milj. kronor vad avser nästa budgetår. Ändring måste i anledning
av eu sådan höjning vidtagas i det allmänna studiehjälpsreglementet,
vilket Kungl. Maj:t vid bifall till utskottets förslag bemyndigas genomföra
i administrativ ordning.»
itels ock att utskottet under A. bort hemsfälla,
18
Andra lagutskottets utlåtande nr 16 år 1963
»1) att riksdagen i anledning av följande motioner,
nämligen
a) motionerna 1:375 och 11:447,
b) motionerna 1:537 och 11:658, såvitt avser yrkandet
om höjning av de allmänna barnbidragen, samt
c) motionen 11:661
måtte för sin del antaga följande
Förslag
till
Lag
angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 26 juli 1947 (nr 529) om allmänna
barnbidrag
Härigenom förordnas, att 1 § lagen den 26 juli 1947 om allmänna barnbidrag
skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
(Nuvarande lydelse)
1
För barn, som är svensk medborgare
och bosatt i riket, skall av allmänna
medel såsom bidrag till barnets
uppehälle och uppfostran utgå
allmänt barnbidrag med 660 kronor
om året i enlighet med vad nedan
närmare stadgas.
Allmänt barnbidrag-----
(Föreslagen lydelse)
8.
i För barn, som är svensk medborgare
och bosatt i riket, skall av allmänna
medel såsom bidrag till barnets
uppehälle och uppfostran utgå
allmänt barnbidrag med 660 kronor
om året i enlighet med vad nedan
närmare stadgas.
----i riket.
''•* | It- . . *
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1964.
2) att riksdagen med bifall till motionerna 1:537 och
11:658, såvitt avser yrkandet om höjning av det allmänna
studiebidraget, måtte besluta att allmänt studiebidrag från
den 1 januari 1964 skall utgå med ett till 60 kronor i månaden
höjt belopp, samt
3) att följande motioner, nämligen
a) motionerna 1:537 och 11:658, såvitt de hänvisats till
lagutskott, samt
b) motionen 11:661,
i den mån de icke kan anses besvarade genom vad utskottet
ovan hemställt, icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.
»
Emil Kihlströms Tryckeri AB Stockholm 1963
630276
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1963:117 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om det statliga stödet åt barnfamiljer. a1 i texten