Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om det statliga stödet åt barnfamiljer.

1963-03-14 · 18 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 17 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1963:16, Utlåtande i anledning av väckta motioner om det statliga stödet åt barnfamiljer.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 16 år 1963

1

Nr 16

Utlåtande i anledning av väckta motioner om det statliga stödet

åt barnfamiljer.

I följande tretton inom riksdagen väckta motioner har yrkanden angående

det statliga stödet åt barnfamiljer framställts, nämligen

1) de likalydande motionerna nr 171 i första kammaren av herr Wärnberg

m. fl. och nr 201 i andra kammaren av fru Holmquist m. fl. om extra

barnbidrag till vissa ensamstående föräldrar,

2) de likalydande motionerna nr 375 i första kammaren av herr Lundström

m. fl. och nr 447 i andra kammaren av herr Ohlin m. fl. om höjning av de

allmänna barnbidragen,

3) de likalydande motionerna nr 451 i första kammaren av fru HamrinThorell

och fröken Nordström samt nr 544 i andra kammaren av fröken

Elmén och fru Gärde Widemar om utredning rörande allmänna vårdnadsbidrag,

4) de likalydande motionerna nr 537 i första kammaren av herr Bengtson

m. fl. och nr 658 i andra kammaren av herr Hedlund m. fl. om höjning

av de allmänna barnbidragen, m. m.,

5) de likalydande motionerna nr 546 i första kammaren av herr Sundin och

nr 662 i andra kammaren av herr Wahlund m. fl. om barnbidrag till

ensamstående barnförsörjare,

6) de likalydande motionerna nr 549 i första kammaren av herr Åkerlund

och nr 664 i andra kammaren av fröken Wetterström m. fl. om vissa

åtgärder till stöd för barnfamiljer, m. m., samt

7) motionen nr 661 i andra kammaren av fru Ryding m. fl. om höjning av

de allmänna barnbidragen.

Motionerna under 1), 2), 3), 5) och 7) har i sin helhet hänvisats till lagutskott.

Motionerna under 4) har hänvisats till lagutskott såvitt de angår

höjning av de allmänna barnbidragen och de allmänna studiebidragen samt

i övrigt till statsutskottet. Motionerna under 6) har i vad gäller kompensationsbidrag

till barnfamiljer och tilläggspensioneringen hänvisats till lagutskott

samt i övrigt till statsutskottet. I den mån motionerna hänvisats till

lagutskott har de tilldelats andra lagutskottet. Motionerna under 6) kommer,

såvitt de avser tilläggspension, att behandlas av utskottet i annat sammanhang.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 9 sand. 2 avd. Nr 16

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 16 år 1963

Motionsyrkandena

I motionerna 1:171 och 11:201 föreslås »att riksdagen måtte besluta att

såsom ett provisorium ensamstående föräldrar med hemmavarande barn

under 16 år och med en sammanlagd familjeinkomst understigande 8 500

kronor per år erhåller rätt till ett extra bidrag motsvarande ett årligt ällmänt

barnbidrag».

I motionerna 1:375 och 11:447 yrkas »att riksdagen måtte besluta om höjning

av de allmänna barnbidragen med ett hundra kronor per barn och år,

att gälla från och med den 1 januari 1964, samt

att riksdagen i anledning härav måtte för sin del besluta följande ändring

av lagen om allmänna barnbidrag:

1 §•

För barn, som är svensk medborgare och bosatt i riket, skall av allmänna

medel utgå allmänt barnbidrag med 650 kronor om året i enlighet med vad

nedan närmare stadgas.

Allmänt barnbidrag skall---— sex månader vistas i riket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1964.»

I motionerna 1:451 och 11:544 hemställes »att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj:t begära att tilläggsdirektiv ges den sittande familjeberedningen

att upptaga frågan om allmänna vårdnadsbidrag till principiella

överväganden».

I motionerna 1:537 och 11:658 hemställes bl. a. »att riksdagen måtte

A. 1. besluta att allmänt barnbidrag fr.o. m. den 1 januari 1964 må utgå

med 700 kronor per barn och år och i övrigt på nu gällande grunder;

B. 1. besluta att allmänt studiebidrag fr. o. m. den 1 januari 1964 må utgå

med 60 kronor per elev och månad och i övrigt på nu gällande grunder; samt

att vederbörande utskott måtte utarbeta härför erforderligt författningsförslag».

I motionerna 1:546 och 11:662 hemställes »att riksdagen i princip måtte

uttala att ett förbättrat stöd till ensamstående barnförsörjare bör ges via

barnbidragen samt hos Kungl. Maj :t hemställa att dylika riktlinjer måtte

utformas inom skatteberedningen».

I motionerna 1:549 och II 664 begäres bl. a. att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj:t hemställa, »att en utredning företages rörande möjligheterna

att ge barnfamiljer, som helt eller delvis ej kan tillgodogöra sig

höjda ortsavdrag för barnfamiljer, en mot den ej utnyttjade ortsavdragshöjningen

svarande förbättring».

I motionen 11:661 föreslås »att riksdagen för sin del beslutar att från

nästa budgetår höja barnbidragen till kr. 650:— per år och barn».

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får

utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande, hänvisa

till motionerna 11:201, 11:447 (11:405), 11:544, 11:658, 1:546, 11:664 och

11:661.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 16 år 19611 3

Gällande bestämmelser

Samhällets stöd till barnfamiljerna lämnas i flera olika former, såsom

genom kontantbidrag, bostadsrabalter, skattemässiga förmåner och serviceanordningar.

Redogörelsen bär nedan avses icke vara uttömmande i alla avseenden.

Kontantbidrag

Enligt lagen den 26 juli 1947 om allmänna barnbidrag utgår för barn,

som är svensk medborgare och bosatt i riket, av allmänna medel såsom bidrag

till barnets uppehälle och uppfostran allmänt barnbidrag med 550 kronor

för år. Sådant bidrag utgår också för i riket bosatt barn, som inte är

svensk medborgare, förutsatt att barnet fostras av någon som är bosatt och

mantalsskriven i riket eller ock barnet eller endera av dess föräldrar sedan

minst sex månader vistas i riket. Bidraget utgår från och med kvartalet

efter det då barnet fötts eller rätt till bidrag eljest uppkommit till och med

det kvartal, varunder barnet fyller sexton år.

Befinner sig barnet på anstalt, där kostnaderna för vården helt bestrides

av statsmedel, eller betalar staten i övrigt hela kostnaden för barnets kost

och bostad, utgår inte barnbidrag. Undantag göres dock för de fall, då barnet

är inackorderat vid nomadskola. I detta fall skall bidrag således utgå.

Tidigare utgick särskilt barnbidrag till barn utom äktenskap, som fyllt

tre år och vars fader var okänd. Från den 1 juli 1960 gäller emellertid jämlikt

föreskrift i lagen den 11 juni 1943 om förskottering av underhållsbidrag

till barn, att då faderskap ej fastställts beträffande barn utom äktenskap

bidragsförskott av allmänna medel skall kunna utgå. Därvid skall anses, att

fadern genom rättens beslut eller avtal blivit ålagd att utgiva underhållsbidrag

till barnet med 996 kronor om året från och med den månad, under

vilken barnet fyllt 3 år, till och med dagen före den, då barnet fyller 16 år.

Enligt lagen den 31 maj 1957 om utfyllnad av vissa underhållsbidrag äger

vissa kategorier av barn, beträffande vilka fainiljerättsligt underhållsbidrag

fastställts före den 1 april 1957 till belopp understigande 720 kr. för år, att

av allmänna medel erhålla vad som brister i nämnda belopp. Utgift för utfyllnadsbidrag

bestrides till tre fjärdedelar av statsverket och till en fjärdedel

av den kommun, vars barnavårdsnämnd beviljat bidraget.

Såvitt gäller barn under 16 år, vars fader eller moder eller båda föräldrar

avlidit, lämnas enligt lagen om allmän försäkring i form av barnpension

bidrag inom folkpensioneringens ram med för år tjugofem eller i vissa fall

trettiofem procent av basbeloppet, som i 1957 års penningvärde utgör 4 000

kronor.

Enligt det allmänna studiehjälpsreglementel den 30 maj 1958 skall studiehjälp

av statsmedel i form av allmänt studiebidrag utgå till elever i sådan

skola eller kurs med minst fyra månaders hellidsundervisning, där statlig

studiehjälp kan utgå i form av .studielån, särskilt studiebidrag eller annat

- Bihang till riksdagens protokoll 19(13. 9 sand. 2 mai. Nr 111

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

1 ndra lagutskottets utlåtande nr 16 år 196.3

stipendium. Allmänt studiebidrag utgår med 50 kronor i månaden från och

med kvartalet efter det, varunder eleven fyllt 16 år, till och med det kvartal,

varunder han fyller 18 år, dock endast under läsåret eller kurstiden.

Enligt kungl. kungörelsen den 8 juni 1951 ang. ferieresor för barn och

husmödrar, m. m., bekostas resor till enskilt ordnad ferievistelse, vilka av

barn och dess vårdare till någon del företas med järnväg, av statsmedel i

den mån resekostnaden för varje person fram och åter överstiger fem kr.

För såväl barn som vårdare bestrides resekostnaderna dock helt av statsmedel,

då fråga är om resor som företas antingen av barn från familj med

minst tre hemmavarande barn, av vilka inte något under det år resan företas

uppnår högre ålder än 14 år, eller av barn till ensamstående mor. Resor

med endast buss eller båt bestrides helt av statsmedel under förutsättning

att biljettpriset för enkel färd för vuxen är fem kr. eller mer. Undantag från

sistnämnda begränsning får göras, om den sammanlagda kostnaden för

färdbiljetter för barn tillhörande samma familj uppgår till tio kr. eller

mera.

Rätten till enskilt ordnade ferieresor prövas med hänsyn till inkomst- och

förmögenhetsförhållandena. Bl. a. gäller eu inkomstgräns av 5 700 kr. för till

statlig inkomstskatt beskattningsbar inkomst. Inkomstprövningen grundas

på den senast utfärdade debetsedeln.

Bostadsrabatter

Regler om bostadsrabatter återfinnes i kungl. kungörelsen den 2i maj

1957 om familjebostadsbidrag. Sådant bidrag kan beviljas för familj med

ett eller flera minderåriga barn. För erhållande av bidrag gäller vissa villkor

beträffande bostadens beskaffenhet.

Familjebostadsbidrag utgår i form av helt, förhöjt eller reducerat bidrag

beroende på inkomstens storlek. Helt bidrag kan beviljas om familjeförsörjarens

eller, i förekommande fall, mannens och hustruns sammanlagda till

statlig inkomstskatt beskattningsbara inkomst inte överstiger för familj

med två barn 8 000 kr. och för familj med flera barn nämnda belopp ökat

med 1 000 kr. för varje barn från och med det tredje till och med det sjätte.

Förhöjt bidrag beviljas om inkomsten med 2 000 kr. eller mer understiger

inkomstgränsen för helt bidrag. Reducerat bidrag utgår om inkomsten överstiger

gränsen för helt bidrag med högst 1 500 kr. Till ettbarnsfamilj utgår

endast helt bidrag, och den beskattningsbara inkomsten får då inte överstiga

6 000 kr.

Helt familjebostadsbidrag utgår med 180 kr. för varje bidragsberättigat

barn samt därutöver för familjen ett fast belopp av 390 kr. om bostaden är

belägen i Norrbottens, Västerbottens eller Jämtlands län (zon III), 360 kr.

om den är belägen i Västernorrlands, Gävleborgs, Kopparbergs eller Värmlands

län (zon II) och 330 kr. om den är belägen i annan del av landet

(zon I). Förhöjt bidrag utgår med samma belopp per barn som helt bidrag

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 16 är 1963

5

men med dubbelt så stort fast belopp. Reducerat bidrag utgör hälften av helt

bidrag. För ettbarnsf amil jer utgör familjebostadsbidraget 375 kr. i zon III,

360 kr. i zon II och 345 kr. i zon I.

Bidragen är fria från beskattning.

Bidrag utbetalas till hyresvärden eller bostadsrättsföreningen och tillgodoföres

bidragstagaren genom avdrag på hyran eller, i fråga om bostadsrättslägenhet,

årsavgiften. Bidraget utgår ej med högre belopp än årshyran

eller årsavgiften. Bor familjen i eget hem, utbetalas beloppet kontant till

bidragstagaren för såvitt huset inte är statligt belånat. I sådant fall avräknas

bidragsbeloppet i första hand mot kostnaderna för det statliga lånet.

Eventuell överskjutande del av bidraget kan enligt förmedlingsorganets bestämmande

användas för betalning av kostnader för andra lån i fastigheten

eller tomträttsavgäld.

Om bostadsrabatterna anför chefen för socialdepartementet, statsrådet

Aspling, i bilaga 7 till statsverkspropositionen år 1963 bl. a.:

Inkomststrecken för samtliga typer av familjebostadsbidrag bör höjas.

Därvid bör spännvidden mellan inkomststrecken för de olika slagen av bidrag

ökas något i syfte att mildra övergångseffekten vid inkomstökningar.

Vidare synes det motiverat att öka det belopp, varmed inkomststrecken

höjs fr. o. m. det tredje t. o. in. det sjätte barnet. Anmärkas bör att dessa

förskjutningar mellan inkomststrecken för olika kombinationer av bidragstyp

och barnantal i viss mån innebär en återgång till de relationer mellan

inkomststrecken, som gällt tidigare. Relationerna har successivt förändrats

genom att inkomststrecken i flera etapper flyttats upp med lika stora belopp

räknat i absoluta tal.

Inkomststrecket i beskattningsbar inkomst för förhöjt bidrag bör för en

tvåbarnsfamilj höjas från 6 000 till 8 000 kr., för helt bidrag från 8 000 till

12 000 kr. och för reducerat bidrag från 9 500 till 14 000 kr. Vidare bör för

var och en av de tre bidragstyperna inkoinststreeket förskjutas uppåt med

1 500 kr. per barn t. o. m. det sjätte barnet mot nu 1 000 kr. För familjer

med ett barn bör inkomststrecket höjas från 6 000 till 7 000 kr.

De föreslagna inkomststrecken torde uppskattningsvis motsvara ungefär

följande belopp i faktiska årsinkomster.

Antal barn

1 .................................

Förhöjt

bidrag

Helt

bidrag

13 600

Reducerat

bidrag

2 ..............................

.................. 14 900

19 700

22 000

3 ....................................

.................. IG 700

21 400

23 800

4 ..............................

.................. 18 500

23 200

25 500

5 ................................

.................. 20 300

25 000

27 300

6 eller flera .....................

.................. 22 000

26 700

29 100

Skattemässiga förmåner

För den statliga inkomstskatten för enskilda personer gäller två skatteskalor

med olika progression (10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomst
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 16 år 1963

skatt). Den ena — den fördelaktigare — tillämpas för gift och för ogift med

hemmavarande barn under 18 år. Den andra skalan är tillämplig på övriga

enskilda personer, d. v. s. ogifta utan hemmavarande barn.

Vid bestämmandet av statlig och kommunal inkomstskatt gäller beträffande

rätten till s. k. allmänna avdrag, däri inbegripet förvärvsavdrag, och

ortsavdrag regler, som är för barnfamiljerna förmånliga.

Till de s. k. allmänna avdragen hör avdrag för obligatorisk sjukförsäkringsavgift

och för premier för kapital-, arbetslöshets-, sjuk- och olycksfallsförsäkringar

m. in. Avdraget är maximerat till 400 kr. för ogift och till sammanlagt

800 kr. för makar. För ogift med hemmavarande barn under 18 år

gäller samma maximum som för två makar, d. v. s. 800 kr. (46 § 2 mom.

kommunalskattelagen).

Reglerna om förvärvsavdrag återfinnes i 46 § 3 mom. kommunalskattelagen.

Har kvinna med hemmavarande barn under 16 år haft inkomst av rörelse,

vari hon varit verksam i ej blott ringa omfattning, eller eljest inkomst

av eget arbete, äger hon rätt till förvärvsavdrag med 300 kronor jämte 20

procent av nämnda inkomst, dock högst med 2 000 kronor. Samma rätt tillkommer

ensamstående man med hemmavarande barn under 16 år. Gift

kvinna, som ej haft hemmavarande barn under 16 år men uppburit sådan

inkomst som nyss sagts, får avdrag med 300 kronor. Samma avdrag får åtnjutas

av kvinna, som haft inkomst av jordbruksfastighet och däri utfört

arbete för minst 300 kronor, om hon varit gift och sammanlevt med maken

eller haft hemmavarande barn under 16 år.

Ortsavdragen uppgår till 2 250 kr. för ogift och 4 500 kr. för makar. Samma

ortsavdrag som för makar tillkommer ogift med hemmavarande barn under

18 år (48 § 2 mom. kommunalskattelagen).

Serviceanordningar

I enlighet med föreskrifter och anvisningar av socialstyrelsen utgår statsbidrag

till driften av barnstugor. Sådant bidrag kan erhållas av kommun,

stiftelse, förening eller industriföretag. Bidrag utgår till driften av bl. a.

lekskola, daghem och eftermiddagshem. Lekskola mottager barn i ålder

upp till sju år under begränsad tid av dagen medan daghem är avsett för

förskolebarn under minst fem timmar om dagen. På eftermiddagshem mottages

skolbarn för vistelse under den skolfria delen av dagen.

1 detta sammanhang må också nämnas koloni- och feriebarnsnerksamheten

ävensom hemnårdarinneorganisationen.

Historik m. m.

Vad först gäller stödåtgärder i form av kontant!) idrag finns en utförlig

historik angående de allmänna barnbidragen fram till år 1961

intagen i andra lagutskottets utlåtande nr 10 år 1961, till vilket utskottet

får hänvisa. Av denna redogörelse må här nämnas endast följande.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 16 år 1663

7

De allmänna barnbidragen tillkom genom beslut vid 1947 års riksdag som

eu ersättning för de dittills utgående barnavdragen vid den statliga beskattningen

oeh fastställdes till 260 kronor per barn och år. Då barnavdragen

slopades jämväl vid den kommunala beskattningen, höjdes barnbidragen vid

1950 års riksdag med 30 kronor som kompensation därför. År 1957 höjdes

hidragen ånyo, denna gång med hänsyn till den penningvärdeförsämring,

som ägt rum sedan bidragen infördes. Bidragens belopp ökades därvid till

400 kronor per barn och år. Det framhölls emellertid, att en än större höjning

skulle ha krävts, om bidragen skulle återfå sitt ursprungliga realvärde,

men att det tillgängliga budgetutrymmet icke medgav en höjning i hela den

utsträckning som motsvarade förskjutningen av penningvärdet. I samband

med införandet av den allmänna varuskatten höjdes de allmänna barnbidragens

belopp från den 1 januari 1960 till 450 kronor för barn och år.

ökningen var avsedd att utgöra en kompensation till barnfamiljerna för

den höjning av levnadsomkostnaderna, som den allmänna varuskatten väntades

medföra.

Vid 1961 års riksdan väcktes ett flertal motioner angående de allmänna

barnbidragen, m. in. Bland dessa må nämnas motionerna 1:511 och 11:594,

i vilka föreslogs en höjning av de allmänna barnbidragen till 600 kronor per

år samt indexreglering av desamma. Vidare hemställdes i dessa motioner om

framläggande av eu långtidsplan som skulle syfta till att samhällets stöd åt

barnfamiljerna skulle motsvara minst eu tredjedel av barnkostnaderna och

att enföräldersfamiljerna skulle få ett stöd som gjorde deras barn mera

ekonomiskt jämställda med andra. I motionen 11:590 hemställdes bl. a. om

utredning och förslag om en sådan förskjutning i stödet till barnfamiljerna

att barnbidragen i högre grad kom flerbarnsfamiljer och ofullständiga familjer

till godo.

Motionerna behandlades av andra lagutskottet, som i sitt av riksdagen godkända

utlåtande nr 10 ifrågasatte huruvida barnbidragen var rätt avvägda

med hänsyn till den utveckling som ägt rum. Bedan av siffror, som redovisats

av 1954 års familjeutredning, justerade med hänsyn till kostnadsutvecklingen

därefter, framgick att bidragens realvärde 1961 låg under deras

ursprungliga värde. Detta gällde, framhöll utskottet, i än högre grad om

man gjorde jämförelsen mellan bidragens skatteutjämnandc roll 1961 och

1947. Utskottet fortsatte:

Under åberopande av vad sålunda anförts anser utskottet det angeläget

atl de allmänna barnbidragen göres till föremål för översyn. Vid eu sådan

lorde såväl möjligheterna till en höjning av bidragens belopp som frågan

om eu indcxreglering av dessa kunna bli föremål för övervägande. Det kan

också ifrågasättas, huruvida man inte vid översynen jämväl bör särskilt

beakta flerbarnsfamiljernas och de ofullständiga familjernas situation. Riksdagen

har vid tidigare tillfällen tagit avstånd från en differentiering av

barnbidragens belopp kombinerad med slopandet av bidraget till det första

barnet. I det avseendet intar utskottet fortfarande samma ståndpunkt. Där
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 16 år 196.3

emot anser utskottet att det kan i samband med översyn i syfte att förbättra

stödet åt barnfamiljerna genom allmänna barnbidrag vara befogat att undersöka,

hurvida flerbarnsfamiljerna och de ofullständiga familjerna bör

få större del av en sådan förbättring än enbarnsfamiljerna. Att begära eu

långtidsplan av det innehåll, som föreslås i motionerna 1:511 och 11:594,

anser utskottet däremot icke påkallat.

Riksdagen hemställde därefter i skrivelse nr 122 till Kungl. Maj:t om en

översyn av de allmänna barnbidragen i enlighet med vad utskottet anfört.

I propositionen nr 190 till 1961 års riksdag föreslogs en höjning av de allmänna

barnbidragen med 100 kronor till 550 kronor per barn och år. Förslaget

motiverades dels med den i annan proposition föreslagna höjningen av

omsättningsskatten och dels med behovet av ökat stöd åt barnfamiljerna.

I motionerna 1:717 och 11:862, väckta i anledning av propositionen, hemställdes

att barnbidragen skulle bestämmas till 600 kronor om året.

Andra lagutskottet anförde i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 73

bl. a. följande:

1 samband med införandet av omsättningsskatten 1959 höjdes det allmänna

barnbidraget från 400 till 450 kronor för att barnfamiljerna därigenom

skulle erhålla kompensation för den ökning av levnadskostnaderna som

omsättningsskatten väntades medföra. I konsekvens därmed bör enligt utskottets

mening en ökning av omsättningsskatten föranleda att det allmänna

barnbidraget ånyo höjes. Mot bakgrunden av riksdagens uttalande i våras

att möjligheterna till en höjning av barnbidragets belopp med hänsyn till

bl. a. den allmänna standardstegringen i landet borde utredas noterar utskottet.

att den i propositionen föreslagna höjningen går längre än vad enbart

en kompensation för den ökade omsättningsskatten motiverar. Utskottet

tillstyrker därför den höjning av bidragets belopp som förordas i propositionen.

Därmed har utskottet avstyrkt yrkandet i motionerna 1:717 och

11:862.

I redogörelsen för behandlingen hos Kungl. Maj:t av riksdagens .skrivelser

(Kungl Maj. ts skrivelse nr SO år 1962) uppgavs, att riksdagens skrivelse nr

122/1961 i anledning av väckta motioner angående de allmänna barnbidragen,

in. in., blivit anmäld och slutbehandlad genom propositionen 190/1961.

Även vid 1962 års riksdag väcktes motioner med yrkanden om höjning

av de allmänna barnbidragen. I sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 6

anförde andra lagutskottet med hänvisning till riksdagens hemställan i

skrivelsen 122/1961 och den därav föranledda höjningen av barnbidraget:

Genom den ökning av barnbidragen som sålunda skett efter riksdagens

ovannämnda hemställan om en översyn av barnbidragen bär emellertid icke

sådan förbättring av barnfamiljernas situation genomförts, som åsyftades

med hemställan. Vid diskussion av stödet åt barnfamiljerna får man å andra

sidan icke alltför ensidigt inrikta sig på stöd i form av allmänna barnbidrag.

De nuvarande barnbidragen utgör väsentligen en socialpolitiskt motiverad

form av skatteåterbäring till barnfamiljerna och bör därför ses mot bakgrunden

av vårt gällande beskattningssystem. Det är möjligt att man inom

detta kan skapa regler som bättre än nu tillgodoser barnfamiljerna. Hela be
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 16 är 11163

9

skattningssystemet är också för närvarande föremål för en allmän översyn

av allmänna skatteberedningen, och denna torde komma att behandla de

problem som sammanhänger med just barnfamiljernas beskattning. En

annan viktig form för stöd åt barnfamiljerna är meddelande av bidrag till

deras bostadskostnader. Sedan slutet av 1940-talet lämnas till familjer med

två eller flera barn familjebostadsbidrag efter viss inkomstprövning verkställd

schablonmässigt på grundval av den beskattningsbara inkomsten. I

årets statsverksproposition framhålles att åtskilliga skäl talar för att familjebostadsbidragen

ges en mera generell räckvidd än de nu har samt att

det är socialministerns avsikt att inom en snar framtid låta utreda frågan

om familjebostadsbidragens utformning. Vid en sådan utredning torde enligt

utskottets mening särskild uppmärksamhet böra ägnas åt flerbarnsfamiljernas

och de ofullständiga barnfamiljernas bostadssituation. De sistnämnda

familjernas problem i dess helhet är redan föremål för uppmärksamhet

inom socialpolitiska kommittén, som enligt sina direktiv bl. a. har

att pröva i vad mån eftersatta gruppers förhållanden kan antas bli påverkade

av socialpolitiska åtgärder. Med sådana eftersatta grupper åsyftas

även ofullständiga barnfamiljer.

Med hänsyn till det utredningsarbete som således på olika områden pågår

eller förestår i syfte att förbättra barnfamiljernas situation anser utskottet

icke påkallat att det för närvarande företages någon ändring av barnbidragens

belopp. Utskottet avstyrker därför samtliga motionsyrkanden.

Enligt lagen den 26 juli 1947 om särskilda barnbidrag skulle i fall som

angavs i lagen, utöver allmänt barnbidrag, av allmänna medel utgivas särskilt

barnbidrag. Sådant särskilt barnbidrag utgick efter inkomstprövning

med högst 996 kronor för barn och år. Som villkor gällde, att barnet icke

var berättigat till barnpension (se nedan). Bidragsberättigade var 1) barn,

vars fader åtnjöt folkpensionsförmån, 2) barn, vars moder åtnjöt sådan förmån,

om föräldrarna ej sammanbodde och modern hade vårdnaden om eller

stadigvarande bodde tillsammans med barnet, samt 3) barn, vars moder var

gift med annan än barnets fader, om styvfadern åtnjöt folkpensionsförmån

och modern hade vårnaden om eller stadigvarande bodde tillsammans med

barnet.

Jämlikt lagen den 5 mai 1960 om barnpensioner skulle för barn, vars

fader eller moder eller båda föräldrar avlidit, utgå barnpension av allmänna

medel. Barnpensionen utgjorde för år räknat 1 400 kronor för barn, vars

båda föräldrar avlidit, och 1 000 kronor för annat barn.

De båda sistnämnda bidragsformerna avlöstes genom reglerna om barnpension

inom folkpensioneringen i lagen om allmän försäkring.

De allmänna studiebidragen tillkom 1957 på förslag av familjeberedningen.

I sin år 1956 avgivna promemoria angående stödåtgärder för barnfamiljerna

in. m. uttalade beredningen om generella icke behovsprövade stödformer

bl. a. följande:

För generella åtgärder kan i främsta rummet anföras utjämningssynpunkter.

De allmänna barnbidragen är icke behovsprövade och bör därför till

väsentlig del ses som instrument för utjämning av barnkostnaderna mellan

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande nr 16 år 1963

familjer med barnförsörjningsbörda och utan. Man kan anse, att studiekostnaderna

bor fördelas på motsvarande sätt. Om ett barn fortsätter sin

utbildnmg efter fyllda 10 år, inträder ju inte någon förändring i familjens

orsorjnmgsborda, som kan motivera, att familjeinkomsten minskar Den

fördelning av kostnaden för barnets vård och konsumtion som åsyftas med

barnbidraget ter sig från

lagen efter 16 Ars ålder som före.---

Då det huvudsakligen av administrativa skäl icke har befunnits lämpligt

att för speciella kategorier höja åldersgränsen för barnbidrag, ligger det nära

till hands att knyta ifrågavarande stöd till studiehjälpen i form av generella

grundstipendier.

Det allmänna studiebidraget avvägdes 1057 med hänsyn till de allmänna

barnbidragens dåvarande storlek och fastställdes per månad till ungefär

en tolftedel av barnbidraget.

I samband med höjningen år 1961 av de allmänna barnbidragen väcktes

motioner om höjning jämväl av det allmänna studiebidraget. Andra lagutskottet

anförde i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 73 bl. a.:

, utsl<ottets mening talar de skäl som i propositionen åberopas för

i ?-U^JaV C*et ^^änna barnbidraget jämväl för höjning av det allmänna

studiebidraget. Utskottet tillstyrker därför att eu uppräkning av detta kommer

till stånd från den 1 januari 1962. För att i huvudsak bibehålla det ursprungliga

förhållandet mellan de båda bidragens belopp bör studiebidraget

fastställas till 50 kronor i månaden.

Beträffande bostadsrabatterna får utskottet hänvisa till Kungl.

Maj:ts proposition nr 100 år 1957 sid. 93—11 7 och statsutskottets utlåtande

samma år nr 102.

I Kungl. Maj. ts proposition nr 76 år 1960 och nr 131 år 1962 föreslogs

utvidgningar av de skatte mässi g a förmånerna för barnfamiljer.

Den förstnämnda propositionen vilade på 1957 års sambeskattningsrevisions

betänkande (SOU 1959:13) och ledde till en fördubbling av det förvärvsavdrag

som tillkommer yrkesarbetande gift kvinna med minderårigt

barn, varjämte reglerna om sådana avdrag vid den statliga och kommunala

beskattningen likställdes. I enlighet med propositionens förslag erhöll vidare

ensamstående med hemmavarande barn under 16 år rätt till samma ortsavdrag

som tva makar. Likaså genomfördes att den statliga inkomstskatten

för dessa s. k. ofullständiga familjer skulle beräknas efter den förmånligare

skala som tillämpas för gifta. I propositionen nr 181 år 1962 föreslogs skattelättnader

för ensamstående med hemmavarande barn. Förslaget ledde till

att den nyss angivna åldersgränsen höjdes från 16 till 18 år samt att ensamstående

kvinnor med hemmavarande barn under 16 år fick samma rätt till

förvärvsavdrag som gift kvinna. Samma rätt tillerkändes i enlighet med en

i samband med propositionen väckt motion även ensamstående manlig

vårdnadshavare.

De båda reformerna behandlas utförligare i bevillningsutskottets betänkanden

nr 40 år 1960 och nr 58 år 1962, vartill må hänvisas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 16 är 1963

II

Vid innevarande riksdag har väckts ett flertal motioner, som syftar till

reformer av familjebeskattningen till förmån särskilt för barnfamiljerna.

I de likalydande motionerna 1:365 och 11:434 föreslås sådan differentiering

och höjning av ortsavdragen, att barnfamiljerna skulle erhålla högre avdrag

än andra skattskyldiga. Förvärvsavdragen är föremål för uppmärksamhet

i motionen 11:628. Motionärerna önskar här en sådan utformning av dessa

avdrag, att de i högre grad än som nu är fallet skulle ge full kompensation

för de ökade kostnader som åsamkas förvärvsarbetande mödrar. I de likalydande

motionerna 1:518 och 11:630, slutligen, framhålles att frågan om

skattefria barnavdrag som komplement till ortsavdrag och barnbidrag bör

prövas på el t förutsättningslöst sätt vid en sammanfattande översyn av beskattningen.

Samhällets serviceanordningar till stöd för barnfamiljerna har

varit föremål för riksdagens uppmärksamhet vid flera tillfällen. Härvidlag

må hänvisas till andra lagutskottets utlåtande nr 34 år 1960, allmänna beredningsutskottets

utlåtande nr 29 år 1962 och statsutskottets utlåtande nr 5

år 1962, sid. 10—14.

Frågan om behovet av eu allmän översyn av samhällets stöd

åt barnfamiljerna diskuteras i anledning av väckta motioner av allmänna

beredningsutskottet i dess utlåtande nr 54 år 1962. I utlåtandet anföres bl. a.:

Utskottet ser motionerna som ett uttryck för motionärernas intresse av

att barnfamiljerna erhåller ett stöd som bättre än det nuvarande svarar

emot den allmänna välståndsutvecklingen och för deras oro inför befolkningsutvecklingen.

Utskottet vill utan att taga ställning till de i motionerna

framförda förslagen ansluta sig till tanken på en utredning om samhällets

ansvar för barn kostnaderna och om barnfamiljernas ekonomiska ställning.

Enligt utskottets mening är det angeläget att åtgärder snabbt kan vidtagas

på detta område.

Orsakerna till och verkningarna av befolkningsutvecklingen är bristfälligt

kända. Någon mera vittsyftande statlig utredning i ämnet har icke gjorts

sedan 1941 års befolkningsutredning framlade sitt förslag. Utskottet vill

därför också förorda en mera långsiktig, förutsättningslös utredning av befolkningsfrågans

olika aspekter. Utskottet kan emellertid icke taga ståndpunkt

till i vad mån en samordning av här angivna utredningsuppdrag är

möjlig utan anser att frågan härom bör få ankomma på Kungl. Maj:t att

avgöra.

Utskottet får sålunda hemställa, alt riksdagen i anledning av de likalydande

motionerna 1:511 och 11:584 samt motion 11:22 i skrivelse till Kungl.

Maj:t anhåller om utredning rörande frågorna om samhällets ansvar för

barnkostnaderna och om särskilda åtgärder för att förbättra barnfamiljernas

ekonomiska ställning samt rörande befolkningsfrågans olika aspekter.

Riksdagen biföll utskottets hemställan, vilket anmäldes i riksdagsskrivelse

nr 393. Ärendet är beroende på Kungl. Maj :ts prövning.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra lagutskottets utlåtande nr 16 år t''J63

Pågående utredningsarbete

Socialpolitiska kommittén, tillkallad år 1958, har enligt sina direktiv

(riksdagsherättelsen 1959 I S:24) till första uppgift att insamla och sammanställa

material till belysning av socialpolitikens innebörd och verkningar,

därvid kommittén har att pröva bl. a. i vad mån socialpolitiska åtgärder

kan förbättra förhållandena för eftersatta grupper. Enligt vad utskottet

erlarit, sysslar kommittén för närvarande med de ofullständiga barnfamiljernas

förhållanden och frågan hur samhällets socialpolitiska stöd till

dessa skall kunna utformas.

För en allmän översyn av hl. a. beskattningssystemet tillkallades år

1960 allmänna skatteberedningen, som enligt direktiven (riksdagsherättelsen

1961 I Fi :36) har att med utgångspunkt från skatteförinågeprincipen utreda

frågor rörande skattebördans avvägning mellan olika skatteformer och

mellan skilda kategorier skattebetalare. I dessa sammanhang torde barnfamiljernas

problem bli föremål för uppmärksamhet.

Familjeberedningen tillkallades år 1962 med uppgift att kartlägga och

analysera olika problem i anknytning till samhällets service för barnfamiljerna

och att framlägga de förslag beredningen finner påkallade. Som första

arbetsuppgift har beredningen upptagit frågan om det statliga stödet till

barnstugorna och därmed sammanhängande problem i syfte att möjliggöra

ett förslag om stimulansåtgärder för barntillsynen, att föreläggas redan

innevarande riksdag. Beredningens undersökningsresultat har övervägts i

socialdepartementet. Inom departementet har upprättats en den 30 januari

1963 dagtecknad P M, däri föreslås dels ändrade principer för statsbidragen

till barnstugeverksamheten, dels avsevärda höjningar av bidragen. Promemorian

har resulterat i Kungl. Maj:ts proposition nr 62 år 1963. Enligt vad

utskottet erfarit har familjeberedningen för avsikt att härnäst uppmärksamma

den sociala hemhjälpen.

I förevarande sammanhang må även nämnas studiehjälpsulredningen,

tillsatt år 1962, med uppgift att verkställa en skyndsam utredning rörande

de studiesociala förmånerna för studerande vid gymnasier, yrkesskolor,

folkhögskolor och dylika anstalter (riksdagsherättelsen 1963 IE:49). I utredningens

direktiv framhålles, att vid en förstärkning av samhällets familjepolitiska

åtgärder en utbyggnad av studiehjälpen bör bli föremål för

speciellt intresse.

Utskottet

Yrkanden om höjning av de nu utgående årliga barnbidragen om 550 kronor

framställes i motionerna 1:375 och 11:447, 1:537 och 11:658 samt 11:661.

I det förstnämnda motionsparet föreslås att bidragen skall utgå med 650

kronor om året från och med den 1 januari 1964. Som skäl härför anföres

bl. a. de i motionerna 1:347 och 11:405 uttalade farhågorna för hyreshöj
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 16 år 1963

13

ningar, som skulle bli eu följd av den i årets statsverksproposition förebådade

minskningen i bostadssubventionerna. I motionerna 1:537 och 11:658

yrkas höjning av barnbidragen från och med den 1 januari 1964 till 700

kronor om året. Motionärerna anför som skäl för yrkandet, att barnbidragen

icke endast måste bibehållas vid sitt tidigare realvärde utan att barnfamiljerna

dessutom måste erhålla del i den allmänna standardstegringen. 1 motionen

11:661 yrkas höjning av barnbidragen till 650 kronor från nästa budgetår.

Detta yrkande motiveras med en önskan att återge bidragen deras

ursprungliga realvärde.

Utskottet hade även i fjol att i anledning av väckta motioner ta ställning

till frågor om höjning av de allmänna barnbidragen. I sitt av riksdagen godkända

utlåtande nr 6 anförde utskottet att man vid diskussion av stödet åt

barnfamiljerna icke alltför ensidigt fick inrikta sig på stöd i form av allmänna

barnbidrag. Utskottet påpekade, att de nuvarande barnbidragen väsentligen

utgjorde en socialpolitiskt motiverad form av skatteåterbäring

till barnfamiljerna och därför borde ses mot bakgrunden av vårt gällande

skattesystem. Det kunde ifrågasättas, ansåg utskottet, om icke andra och

bättre former för samhällets stöd åt barnfamiljerna än barnbidrag kunde

tillskapas. Utskottet hänvisade härvid till det utredningsarbete som på olika

håll bedrevs i dessa frågor och ansåg sig på anförda skäl icke kunna tillstyrka

motionerna.

De av utskottet i fjol anförda synpunkterna torde alltjämt äga giltighet.

Kärnfamiljernas problem är för närvarande föremål för uppmärksamhet

inom ett flertal utredningar, såsom socialpolitiska kommittén, allmänna

skatteberedningen, familjeberedningen och studiehjälpsutredningen. Vidare

må nämnas att i årets statsverksproposition föreslagits sådana utvidgningar

av familjebostadsbidragen att stödet åt barnfamiljerna icke obetydligt förstärkes.

Vid diskussionen måste även beaktas, att höjningar av barnbidragen

icke får leda till att andra behövande samhällsgruppers berättigade krav

på samhälleligt stöd eftersättes.

Vad här ovan anförts har avseende jämväl å det i motion,sparet 1:537 och

11:658 framställda yrkandet om höjning av det allmänna studiebidraget från

nuvarande 50 kronor till 60 kronor i månaden.

På anförda skäl avstyrker utskottet i förevarande motioner, 1:375 och

11:447, 1:537 och 11:658 samt 11:661, framställda yrkanden om höjning av

de allmänna barnbidragen och studiebidragen.

I motionerna 1:546 och 11:662 hemställes om ett riksdagens principuttalande,

att förbättrat stöd till ensamstående barnförsörjare bör ges via barnbidragen,

och om utformning av riktlinjer härför inom skatteberedningen.

Yrkande av liknande innebörd framföres i motionsparet 1:171 och 11:201,

vari såsom ett provisorium föreslås, att ensamstående föräldrar med hemmavarande

barn under 16 år och med en sammanlagd årlig familjeinkomst

under 8 500 kronor skall erhålla ett extra bidrag motsvarande ett årligt all
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Andra lagutskottets utlåtande nr 16 är 1963

mänt barnbidrag. Till motivering av sitt yrkande anför motionärerna, att

dessa familjeförsörjare icke kan utnyttja den under år 1962 medgivna rätten

till höjda förvärvsavdrag vid inkomsttaxeringen. I motionerna 1:451

och 11:544 framhålles, att ett bidrag till täckande av barnfamiljernas vårdkostnader

för barn i förskoleåldern skulle ge mödrarna ökad frihet i valet

mellan att själva ta vård om sina barn eller att ordna vården på annat sätt.

Motionärerna hemställer därför, att den sittande familjeberedningen måtte

erhålla i uppdrag att upptaga frågan om dessa s. k. allmänna vårdnadsbidrag

till principiellt övervägande. Med hänvisning till de i motionerna 1:365

och 11:434 framställda yrkandena om höjda ortsavdrag för barnfamiljer,

hemställes i motionsparet 1:549 och 11:664 om utredning rörande möjligheterna

att ge barnfamiljerna en mot den ej utnyttjade ortsavdragshöjningen

svarande förbättring i form av kontanta bidrag.

De i motionerna 1:546 och 11:662, 1:171 och 11:201. 1:451 och 11:544 samt

1:549 och 11:664 upptagna spörsmålen ingår i det stora problemkomplexet

om hur samhällets stöd åt barnfamiljerna skall utformas. Utskottet finner

det icke lämpligt att dessa spörsmål utbrytes till särskild behandling. I

stället torde en ändamålsenlig lösning främjas genom att frågorna inordnas

i det pågående utredningsarbetet. Då frågor om kon tantbidrag närmast hör

till socialpolitiska kommitténs arbetsområde, anser utskottet det lämpligt,

att framställningarna bringas till kommitténs kännedom, att av denna förutsättningslöst

prövas i samband med andra hithörande problem. Denna utskottets

mening synes böra bringas till Kungl. Maj:ts kännedom.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

A. 1) att följande motioner, nämligen

a) motionerna 1:375 och 11:447,

b) motionerna 1:537 och 11:653, såvitt avser yrkandet om

höjning av de allmänna barnbidragen, samt

c) motionen 11:661

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd, ävensom

2) att motionerna 1:537 och 11:658, såvitt avser yrkandet

om höjning av det allmänna studiebidraget, icke måtte

föranleda någon riksdagens åtgärd:

B. att riksdagen i anledning av följande motioner, nämligen
a)

motionerna 1:171 och 11:201,

b) motionerna 1:451 och 11:544,

c) motionerna 1:546 och 11:662, samt

d) motionerna 1:549 och 11:664, såvitt avser frågan om

särskilda förbättringar för vissa barnfamiljer,

i skrivelse till Kungl. Maj:t såsom sin mening måtte giva

s. 15 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 16 år 1963

15

Kungl. Maj:t till känna vad utskottet beträffande dessa

motioner anfört, samt

C. att följande motioner, nämligen

a) motionerna 1:171 och 11:201,

b) motionerna 1:451 och 11:544, samt

c) motionerna 1:546 och 11:662,

i den män de icke kan anses besvarade genom vad utskottet

under B hemställt, icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 14 mars 19G3

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Strand, Nils Elowsson, Axel Svensson,

fru Hamrin-Thorell*, fru Carlqvist, fröken Nordström, herrar Enarsson och

Thorsten Larsson;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Nilsson i Göteborg,

Rimmerfors, fröken Wetterström, herrar Odhe, Wahlund, Bengtsson

i Varberg och fröken Sandell.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservationer

vid utskottets hemställan under A.

I. av herr Enarsson och fröken Wetterström, vilka ansett

dels att det avsnitt i utskottets yttrande å s. 13 som börjar med orden »De

av utskottet» och slutar med orden »barnbidragen och studiebidragen» bort

ersättas med text av följande lydelse:

»De av utskottet i fjol anförda synpunkterna äger alltjämt giltighet. Utan

tvivel kan andra och bättre former tillskapas för stödet åt barnfamiljerna

än det allmänna barnbidraget. Denna uppfattning får sägas ha blivit understruken

av riksdagen genom dess beslut vid 1962 års höstsession om skattelättnader

för ensamma barnförsörjare. Sådan skaltskyldig åtnjuter nu —

förutom förvärvsavdrag enligt samma regler som för gift förvärvsarbetande

moder — ett ortsavdrag som är dubbelt så stort som för ensamstående. En

naturlig konsekvens härav vore alt även gifta barnförsörjare tillerkändes

förhöjda ortsavdrag. Det må också erinras om att förslag härom framlagts

i motioner till årets riksdag (1:365 och 11:434). Utskottet, som saknar anledning

att närmare ingå på innehållet i dessa motioner, vill här endast

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Andra lagutskottets utlåtande nr 16 år 1963

peka på att den i motionerna förordade åldersgränsen för barn såsom villkor

för åtnjutande av förhöjt ortsavdrag utgör 18 år.

Det torde härutöver böra uppmärksammas att barnfamiljernas problem

är föremål för överväganden inom ett flertal utredningar, såsom socialpolitiska

kommittén, allmänna skatteberedningen, familjeberedningen och studiehjälpsutredningen.

Vidare inå nämnas vid årets riksdag framlagda förslag

angående förbättring av familjebostadsbidragen.

Vad här ovan anförts rörande dels förhöjningen av ortsavdrågen för barnfamiljerna

dels pågående utredningar rörande stödet åt barnfamiljerna har

avseende jämväl å det i motionsparet 1:537 och 11:658 framställda yrkandet

om höjning av det allmänna studiebidraget från nuvarande 50 kronor till 60

kronor i månaden.

Utskottets uppfattning, att förhöjda ortsavdrag är att föredra framför

höjningar av kontantbidragen, synes böra bringas till Kungl. Maj:ts kännedom.

»

dels ock att utskottet under A. bort hemställa,

»1) att riksdagen i anledning av följande motioner, nämligen
a)

motionerna 1:375 och 11:447,

b) motionerna 1:537 och 11:658, såvitt avser yrkandet

om höjning av de allmänna barnbidragen, samt

c) motionen 11:661

i skrivelse till Kungl. Maj :t såsom sin mening måtte giva

Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört beträffande

dessa motioner,

2) att riksdagen i anledning av motionerna 1:537 och

11:658, såvitt avser yrkandet om höjning av det allmänna

studiebidraget, i skrivelse till Kungl. Maj:t såsom sin mening

måtte giva Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört

beträffande dessa motioner, samt

3) att motionerna under 1) och 2), i den mån de icke

kan anses besvarade genom vad utskottet där hemställt, icke

måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.»

II. av fru Hamrin-Thorell, fröken Nordström, herrar Thorsten Larsson, Anderson

i Sundsvall, Rimmerfors och Wahlund, vilka ansett

dels att det avsnitt i utskottets yttrande å s. 13 som börjar med orden

»Utskottet hade även» och slutar med orden »barnbidragen och studiebidragen»

bort ersättas med text av följande lydelse:

»Som framhållits i motionerna 1:537 och 11:658 torde allmänt sett barnfamiljerna

icke i samma grad som övriga folkgrupper ha fått del av standardförbättringen.

I princip är detta en följd av den existerande mekanismen

för inkomstbildningen, vilken icke tar hänsyn till försörjningsbördan. Det är

s. 17 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 16 år 1963

17

en av familjepolitikens väsentliga uppgifter att med olika medel söka minska

den standardskillnad som eljest skulle utvecklas. De allmänn barnbidragen,

vilka främst bör ses som en form av skatteåterbäring till barnfamiljerna,

utgör ett av de viktigaste medlen härvidlag.

De allmänna barnbidragen har sedan de infördes 1948 — som ersättning

för de då slopade skattefria barnavdragen — höjts vid några tillfällen. I stort

sett motsvarar höjningarna inte nämnvärt mer än den levnadskostnadsstegring

som skett sedan dess. Det torde därför vara obestridligt att barnfamiljernas

standard utvecklats långsammare än vad som gäller för folkhushållets

som helhet.

Härutöver kan andra motiv åberopas för en höjning av de allmänna barnbidragen.

Utskottet syftar på det förhållandet, som berörts i flera av de nu

väckta motionerna, nämligen att de allmänna barnbidragens storlek också

bör bedömas mot bakgrunden av bostadspolitiska målsättningar och de ändringar

i det bostadspolitiska systemet som i annat sammanhang aktualiserats

till årets riksdag. Som framhållits i motionerna skulle den avveckling

av de generella bostadssubventionerna, som föreslagits i statsverkspropositionen

och varom i stort sett enighet råder, komma att medföra hyreshöjningar

för många barnfamiljer med blygsam ekonomisk standard. Hyreshöjningarna

för dessa kan motverkas genom en förstärkning av familjebostadsbidragen,

viiket dock inte skulle uppnås med den utformning som Kungl.

Maj:t föreslagit. Utskottet anser att en bättre och mera ändamålsenlig avvägning

av stödet till barnfamiljerna, även betraktat från bostadspolitiska

synpunkter, erhålles om en förstärkning av stödet till väsentlig del sker

under sådan form att den kommer alla barnfamiljer till del. De allmänna

barnbidragen är då den familjepolitiska stödform som närmast kommer

i fråga.

Av anförda skäl föreslår utskottet att beslut nu fattas om en höjning av

de allmänna barnbidragen. På grundval av inotionsförslagen och med beaktande

av statsfinansiella förutsättningar föreslår utskottet att barnbidragen

höjes till 660 kronor, dvs. med 110 kronor per barn och år. Höjningen skall

gälla fr. o. in. 1 januari 1904. Kostnaden kan beräknas till 190 milj. kr. för

helt år, dvs. för nästa budgetår 95 milj. kr.

Som framhållits i motionsparet 1:537 och 11:058 bör det allmänna studiebidraget

samtidigt höjas. Utskottet tillstyrker det i dessa motioner framförda

yrkandet att det allmänna studiebidraget höjes från 50 kronor till 00 kronor

i månaden, att gälla fr. o. m. 1 januari 1904. Kostnaden härför beräknar utskottet

till 2,25 milj. kronor vad avser nästa budgetår. Ändring måste i anledning

av eu sådan höjning vidtagas i det allmänna studiehjälpsreglementet,

vilket Kungl. Maj:t vid bifall till utskottets förslag bemyndigas genomföra

i administrativ ordning.»

itels ock att utskottet under A. bort hemsfälla,

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Andra lagutskottets utlåtande nr 16 år 1963

»1) att riksdagen i anledning av följande motioner,

nämligen

a) motionerna 1:375 och 11:447,

b) motionerna 1:537 och 11:658, såvitt avser yrkandet

om höjning av de allmänna barnbidragen, samt

c) motionen 11:661

måtte för sin del antaga följande

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 26 juli 1947 (nr 529) om allmänna

barnbidrag

Härigenom förordnas, att 1 § lagen den 26 juli 1947 om allmänna barnbidrag

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

1

För barn, som är svensk medborgare

och bosatt i riket, skall av allmänna

medel såsom bidrag till barnets

uppehälle och uppfostran utgå

allmänt barnbidrag med 660 kronor

om året i enlighet med vad nedan

närmare stadgas.

Allmänt barnbidrag-----

(Föreslagen lydelse)

8.

i För barn, som är svensk medborgare

och bosatt i riket, skall av allmänna

medel såsom bidrag till barnets

uppehälle och uppfostran utgå

allmänt barnbidrag med 660 kronor

om året i enlighet med vad nedan

närmare stadgas.

----i riket.

''•* | It- . . *

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1964.

2) att riksdagen med bifall till motionerna 1:537 och

11:658, såvitt avser yrkandet om höjning av det allmänna

studiebidraget, måtte besluta att allmänt studiebidrag från

den 1 januari 1964 skall utgå med ett till 60 kronor i månaden

höjt belopp, samt

3) att följande motioner, nämligen

a) motionerna 1:537 och 11:658, såvitt de hänvisats till

lagutskott, samt

b) motionen 11:661,

i den mån de icke kan anses besvarade genom vad utskottet

ovan hemställt, icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

»

Emil Kihlströms Tryckeri AB Stockholm 1963

630276

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1963:117 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om det statliga stödet åt barnfamiljer. a1 i texten