Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om användande av värnpliktiga för uppbyggnadsarbete eller humanitärt hjälparbete i utvecklingsländerna.

1963-03-14 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1963:19, Utlåtande i anledning av väckt motion om användande av värnpliktiga för uppbyggnadsarbete eller humanitärt hjälparbete i utvecklingsländerna.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 19 år 1963

1

Nr 19

Utlåtande i anledning av väckt motion om användande av värnpliktiga

för uppbyggnadsarbete eller humanitärt hjälparbete

i utvecklingsländerna.

I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 64,

vilken behandlats av andra lagutskottet, har herr Hermansson hemställt,

»att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om förslag till sådan

förändring av värnpliktslagen respektive lagen om vapenfria värnpliktiga

att värnpliktig såsom alternativ till däri angivna möjligheter för fullgörande

av värnplikt kan välja tjänstgöring i uppbyggnadsarbete eller humanitärt

hjälparbete i utvecklingsländerna».

Beträffande de skäl motionären anfört till stöd för sitt yrkande hänvisas

till motionen.

Gällande bestämmelser m. m.

Enligt 1 § värnpliktslagen den 30 december 19tl är svensk man värnpliktig

från och med det kalenderår under vilket han fyller aderton år till

och med det under vilket han fyller fyrtiosju år.

Enligt 27 § är värnpliktig skyldig tjänstgöra under sammanlagt 394 dagar.

Denna tjänstgöring fullgöres av värnpliktig som tilldelats armén eller kustartilleriet

med en första tjänstgöring om 304 dagar och tre repetitionsövningar,

envar om 30 dagar. För värnpliktiga, som uttagits för underbefälseller

underofficersutbildning, gäller en längre tjänstgöringsskyldighet.

I 1 § lagen den 26 mars 19A3 om vapenfria värnpliktiga stadgas att värnpliktig,

för vilken bruk av vapen mot annan skulle medföra djup samvetsnöd,

må fullgöra värnpliktstjänstgöring såsom vapenfri värnpliktig.

Den som erhållit tillstånd att fullgöra värnpliktstjänstgöring såsom vapenfri

värnpliktig skall enligt 2 § i samma lag uttagas till sjukvårdstjänst

vid krigsmakten eller tjänstgöring vid civilförsvaret eller, då omständigheterna

sådant påkallar, till expeditions-, yrkes- eller handräckningstjänst

eller civilt arbete vid krigsmakten eller för civilt bruk utom densamma för

statens eller kommuns räkning.

Vapenfri värnpliktig är skyldig att tjänstgöra en tredjedel längre tid än

han skulle ha tjänstgjort, om han icke erhållit tillstånd till vapenfri tjänst.

Tillstånd till vapenfri tjänst meddelas av Konungen. Möjlighet att erhålla

befrielse från vapenfri tjänst föreligger icke.

Strävandena att bistå de ekonomiskt mindre utvecklade länderna har

Bihang till riksdagens protokoll 1963. 9 samt. 2 avd. Nr 19

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 19 år 1963

blivit ett betydelsefullt led i det mellanfolkliga samarbetet. För Sveriges del

kan konstateras att intresset för utvecklingsländerna under senare år varit

i ständigt stigande och nått allt vidare befolkningslager. Detta har återspeglats

i inrättandet 1961 av nämnden för internationellt bistånd som ett

planerings- och samordningsorgan för hithörande frågor och i en ökad statlig

bidragsgivning. Genom anslagshöjningarna har ökade möjligheter skapats

för Sverige att aktivt medverka i strävandena att bistå de fattiga länderna.

I proposition 1962:100 framlade regeringen de principiella riktlinjerna för

Sveriges bistånd till underutvecklade länder. Dessa godtogs av riksdagen.

Sveriges strävan att bistå de underutvecklade länderna innefattar åtgärder

på olika områden — inom handelspolitiken, genom stöd till enskilda

kommersiella insatser, i form av finansiellt och teknisk-humanitärt bistånd.

Åtgärderna på sistnämnda område avser främst fältprojekt på yrkesutbildningens,

familjeplaneringens och hälsovårdens områden samt utbildning

och utsändning av biståndsexperter. Insatserna utformas så att de så

långt möjligt får en kumulativ effekt.

Utskottet

I förevarande motion föreslås sådan ändring av värnpliktslagen och lagen

om vapenfria värnpliktiga, att värnpliktig såsom alternativ till militär

tjänstgöring respektive vapenfri tjänst skall kunna välja tjänstgöring i uppbyggnadsarbete

eller humanitärt hjälparbete i utvecklingsländerna.

Hjälpen till utvecklingsländerna på det teknisk-humanitära området har

företrädesvis avsett ekonomiskt bistånd till fältprojekt inom yrkesutbildningen,

familjeplaneringen och hälsovården samt utbildning och utsändning

av experter. Tillräckliga erfarenheter torde ännu inte ha vunnits huruvida

behov föreligger av personal utanför experternas krets. I den mån

sådant behov kommer att visa sig kan det förmodas att det kommer att avse

yrkesfolk i arbetsledande ställning. Att inom ramen för gällande värnpliktsordning

genomföra en allmän rekrytering av personal för arbete i utvecklingsländerna

måste därför bedömas såsom orealistiskt. En ändring av gällande

regler om värnpliktstjänstgöring på sätt motionären åsyftat, skulle

även stå i strid mot de riktlinjer riksdagen antagit för det svenska militära

försvaret. Utskottet avvisar således tanken att tjänst i utvecklingsländerna

skulle uppställas såsom ett direkt alternativ till värnpliktstjänstgöring.

Under hänvisning till det anförda får utskottet hemställa,

att förevarande motion, 11:64, icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 14 mars 1963

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 19 dr 1963

3

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Strand, Nils Elowsson, Axel Svensson,

fru Carlqvist, herrar Nyman*, Hiibinette, Erik Filip Petersson och Thorsten

Larsson;

från andra kammaren: herrar Nilsson i Göteborg, Odhe, fröken Sandell,

herrar Wiklund i Stockholm, Fredriksson, Jönsson i Ingemarsgården,

Björkman och Gomér*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.