Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om förslag till ändring av lagen om bidragsförskott så att bidrag kan utgå till ensamstående mödrar även i de fall faderskapet till deras barn ej fastställts».

1963-03-19 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1963:20, Skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om förslag till ändring av lagen om bidragsförskott så att bidrag kan utgå till ensamstående mödrar även i de fall faderskapet till deras barn ej fastställts».

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1963

1

Nr 20

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående bidragsförskott

till ensamstående mödrar samt utfyllnad av vissa

underhållsbidrag.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,

till lagutskott hänvisade motioner, nämligen

1) motionen nr 205 i andra kammaren av fru Ryding m. fl. samt

2) motionen nr 543 i andra kammaren av fru Boman och fru Kristensson.

Motionsyrkandena

I motionen 11:205 har yrkats, »att riksdagen måtte besluta att i skrivelse

till Kungl. Maj :t hemställa om förslag till ändring av lagen om bidragsförskott

så att bidrag kan utgå till ensamstående mödrar även i de fall faderskapet

till deras barn ej fastställts».

I motionen II:5i3 har yrkats, »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t

måtte anhålla att en utredning tillsättes för att verkställa en översyn av

bestämmelsen om utfyllnadsbidrag i de fall då faderskapet fastställts efter

det barnet fyllt tre år».

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får

utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande, hänvisa

till motionerna.

Gällande bestämmelser

Regler om föräldrars underhållsskyldighet gentemot barn ges i 7 kap. föräldrabalken.

Föräldrarna är skyldiga att vidkännas kostnaden för barnets

uppehälle och utbildning, om ej barnet har egna tillgångar. Underhållsskyldigheten

upphör ej innan barnet erhållit den utbildning som med hänsyn till

föräldrarnas villkor och barnets anlag må finnas tillbörlig och ej i något fall

förrän barnet fyllt sexton år (1 §). År barnet, sedan dess rätt till underhåll

enligt 1 § upphört, i följd av sjukdom eller annan dylik orsak ur stånd att

självt försörja sig, är föräldrarna i mån av förmåga skyldiga att giva barnet

skäligt underhåll (3 §). I kostnaden för barnets underhåll skall envar av föräldrarna

taga del efter sin förmåga. Fader eller moder, som ej har vårdnaden

om barnet, skall betala underhållsbidrag (2 §). Adoptant och adoptivbarn

har samma plikt att underhålla varandra som föräldrar och barn (5 §).

1 Bihang till riksdagens protokoll 1903. 9 sand. 2 avd. Nr 20

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1963

Frågan om vårdnaden om barn regleras i 6 kap. föräldrabalken. Barn i

äktenskap står under föräldrarnas vårdnad enligt vad nedan sägs till dess

det fyllt tjuguett år eller ingått äktenskap (1 §). I vissa fall tillkommer

emellertid vårdnaden endast endera av föräldrarna. Gör en av föräldrarna

sig skyldig till grovt missbruk eller till grov försummelse vid vårdnadens utövande,

eller är han hemfallen åt missbruk av rusgivande medel, eller för

han ett lastbart liv, eller är han till följd av frånvaro, sjukdom eller annan

orsak för längre tid förhindrad att deltaga i vårdnaden, äger rätten förordna,

att vårdnaden skall tillkomma allenast den andre (6 §). Lever föräldrarna

på grund av söndring åtskilda, skall rätten på ansökan av endera förordna,

vilken av dem som skall ha vårdnaden om barnen eller, om ej alla barnen

bör stå under den enes vårdnad, huru de skall fördelas mellan föräldrarna.

Dömes till återgång av föräldrarnas äktenskap eller till hemskillnad eller

äktenskapsskillnad mellan dem, skall rätten tillika meddela förordnande

angående vårdnaden om barnen (7 §). Barn utom äktenskap står under moderns

vårdnad till dess det fyllt tjuguett år eller ingått äktenskap. Är föräldrarna

ense, att fadern skall träda i moderns ställe, skall han, på anmälan,

av rätten förordnas att övertaga vårdnaden om barnet, om han är lämplig

därtill. Vidare gäller, att om modern finnes ej vara lämplig att utöva vårdnaden,

skall rätten överflytta vårdnaden å fadern eller särskilt förordnad

förmyndare (12 §).

I vissa fall utges av allmänna medel förskott å underhållsbidrag enligt

regler i lagen den 11 juni 19U3 om förskottering av underhållsbidrag till barn

(bidragsförskott). Barn, vars fader eller moder enligt rättens beslut eller

skriftligt, av två personer bevittnat avtal är pliktig att till fullgörande av

lagstadgad underhållsskyldighet utgiva underhållsbidrag till barnet, äger

att, där den underhållsskyldige underlåter att betala förfallet belopp, i den

utsträckning och under de villkor som anges i lagen att av allmänna medel

erhålla förskott å underhållsbidraget (bidragsförskott). Vad sålunda stadgats

äger dock icke tillämpning i fråga om barn, vars föräldrar sammanbor,

eller beträffande barn, som bor tillsammans med den underhållsskyldige

(1 §). Bidragsförskott utgår icke för längre tid än till och med dagen före

den, då barnet fyller sexton år (2 §), och skall vidare ej utgå, sedan skyldigheten

att utge underhållsbidrag till barnet upphört (12 § 1 mom). Förskottet

utgår med det belopp den underhållsskyldige jämlikt rättens beslut eller

enligt avtal är skyldig att utgiva till barnets underhåll, dock högst med 996

kronor för år räknat (8 §). Har faderskapet ej fastställts beträffande barn

utom äktenskap skall anses, att fadern genom beslut eller skriftligt, av två

personer bevittnat avtal blivit ålagd att utgiva underhållsbidrag till barnet

med 996 kronor om året från och med den månad, under vilken barnet fyllt

tre år, till och med dagen före den då barnet fyller sexton år (13 §).

Ansökan om bidragsförskott prövas i regel av barnavårdsnämnden i den

kommun där vårdnadshavaren är mantalsskriven vid den tidpunkt då för
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 ur W6.3

3

skottet sökes (3 8). Ansökningen kan göras av vårdnadshavaren eller av

särskilt förordnad förmyndare eller barnavårdsman för barnet, om sådan

finnes. Ansökningen skall avfattas enligt fastställt formulär och innehålla

nödiga upplysningar för utredande av harnets rätt till bidragsförskott ävensom

en av sökanden på heder och samvete avgiven förklaring, att de lämnade

upplysningarna är med sanningen överensstämmande. Är sökanden

ur stånd att själv avgiva sådan förklaring, skall riktigheten av upplysningarna

intygas av två trovärdiga, med förhållandena förtrogna personer. Vid

ansökningen skall fogas prästbevis och det till grund tör ansökningen

liggande beslutet eller avtalet, därest dessa hanlingar icke annorledes är tillgängliga

för barnavårdsnämnden (4 §).

Bidragsförskott beviljas för tiden från och med den månad, under vilken

förskottet sökts. Om den underhållsskyldige hällar i skuld för tidigare iörfallet

bidrag, kan förskott utgå även för förfluten tid, dock lägst från och

med andra månaden före den under vilken förskottet sökts. Förskottet beviljas

i regel till utgången av det löpande statliga budgetåret, varefter vid

behov ny ansökan får göras. Barnavårdsnämnden äger emellertid under juni

månad pröva ansökan jämväl för tiden till och med utgången av närmast

följande budgetår (7 §). I regel utbetalas bidragsförskott månadsvis till

vårdnadshavaren eller, om särskilt förordnad förmyndare finnes, till denne.

Särskilda utbetalningsföreskrifter gäller i vissa fall. Dessutom tinns eu del

specialregler beträffande barn som vistas å anstalt in. m. (11 §).

Sedan skyldigheten att utgiva underhållsbidrag till barnet upphört, skall

beviljat förskott ej vidare utgå. Vidare skall förskott indragas om föräldrarna

sammanflyttar eller om barnet får bostad tillsammans med den underhållsskyldige.

Detsamma gäller i regel om barnet ej längre är svensk medborgare

eller stadigvarande vistas här i riket (12 §).

Barnavårdsnämnden har att noga vaka över att bidragsförskott kommer

barnet till godo (13 §). Bätten till bidragsförskott kan ej överlåtas eller tagas

i mät för gäld (14 §).

För lämnat bidragsförskott inträder den barnavårdsnämnd, som utgivit

förskottet, i barnets rätt till underhållsbidrag gentemot den underhållsskyldige

(IT) §). Denne bar att till nämnden erlägga å förskottet belöpande del

av underhållsbidraget allteftersom det förfaller till betalning (16 8). Om

han ej efter förmåga fullgör denna skyldighet, skall nämnden utan dröjsmål

vidtaga erforderliga åtgärder för fordringens indrivande (17 8).

Kostnaden för bidragsförskott bestrides, i den mån ersättning ej kunnat

uttagas av den underhållsskyldige, till tre fjärdedelar av staten och en fjärdedel

av den kommun, vars barnavårdsnämnd beviljat förskottet (20 8).

Barnavårdsnämnden har att hos vederbörande länsstyrelse söka gottgörelse

av statsverket för utgivna bidragsförskott. Ansökningen, som skall avse förskottsutgifter

för visst budgetår, skall i regel göras före utgången av därnäst

följande budgetår. Länsstyrelsen skall granska ansökningen, eventuellt

a B i hann titt riksdagens protokoll 1903. 9 samt. 2 and. Nr 20

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1963

låta införskaffa erforderlig ytterligare utredning och därefter, i den mån

förskotten befunnits beviljade och utbetalade i överensstämmelse med föreskrifterna

i lagen samt barnavårdsnämnden skäligen får anses ha fullgjort

vad densamma ålegat i fråga om åtgärder för förskottens återkrävande, bevilja

gottgörelse och ulanordna beviljat belopp (21 §).

över barnavårdsnämnds beslut i ärende rörande beviljande eller indragning

av bidragsförskott får den, som beslutet rörer, anföra besvär hos länsstyrelsen

(24 §). Klagan över länsstyrelsens beslut föres hos Konungen

(25 §), vilken jämväl äger meddela de närmare föreskrifter, som erfordras

för lagens tillämpning (26 §).

Enligt lagen den 6 juni 1952 (nr 334) om höjning av vissa underhållsbidrag

skall periodiska underhållsbidrag av familjerättslig karaktär, vilkas

belopp fastställts före den 1 januari 1960, förhöjas med hänsyn till penningvärdets

fall. Stadgandet härom äger dock ej tillämpning, om den dom

eller det avtal, varigenom bidraget fastställts, innehåller föreskrift, att bidraget

skall vid nedgång i penningvärdet eller ökning av den bidragspliktiges

inkomster utgå med förhöjning enligt angivna grunder. Höjningen utgör

om bidraget fastställts under år 1940 eller tidigare 110 %, under något

av åren 1941—1946 85 % och under något av åren 1947—1950 70 %, under

år 1951 45 %, under något av åren 1952—1955 30 %, under något av åren

1956 och 1957 20 % samt under något av åren 1958 och 1959 10 %. Utan

hinder av vad som stadgas i lagen äger rätten på yrkande förordna på annat

sätt om bidragsskyldigheten, när de i giftermålsbalken eller föräldrabalken

givna reglerna om underhållsbidrag föranleder därtill.

Enligt lagen den 31 maj 1951 om utfyllnad av vissa underhållsbidrag äger

barn vars fader eller moder enligt beslut, som av domstol meddelats före

den 1 april 1957, eller enligt skriftligt avtal, som slutits före sagda dag, är

pliktig att utgiva underhållsbidrag till barnet, därest underhållsbidraget ej

uppgår till 720 kronor för år, av allmänna medel erhålla vad som brister i

nämnda belopp. Sådant utfyllnadsbidrag må ej utgå till barn, vars föräldrar

sammanbo, eller till barn, som bor tillsammans med den underhållsskyldige,

samt ej heller till barn, som är berättigat till barnpension enligt lagen om

barnpensioner.

Historik

De särskilda barnbidragen och bidragsförskotten infördes genom beslut

vid 1937 års riksdag. Den nu gällande bidragsförskottslagen tillkom vid 1943

års riksdag. Maximibeloppen för såväl de särskilda barnbidragen som bidragsförskotten

har höjts vid flera tillfällen.

I proposition nr 139 till 1951 drs riksdag, vari bland annat föreslogs införande

av utfyllnad sbidragen, anförde föredraganden, statsrådet Lindström,

i fråga om utfyllnadsbidragen:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1963

5

I dagens läge anser jag det angelägnast, att tillgängliga resurser inriktas

på att bistå de sämst ställda inom gruppen ensamstående ogifta och frånskilda

med barn genom att lägga eu fast grund under deras ekonomi. Om

man därvid utgår från att ett barn i dagens samhälle skulle behöva minst 60

kronor i underhållsbidrag per månad från den föräldrapart, som inte sammanbor

med barnet, så kan samhället inte tydligare ge den principen till

känna bland föräldrar och myndigheter, som har till uppgift att bevaka

barnens intressen, än genom ett temporärt ekonomiskt stöd till avveckling

av den bottensats av lägre underhållsbidrag, som regleras av nu löpande,

vanligen gamla avtal och domstolsbeslut. Detta bör ske genom att barnet

tillförsäkras skillnaden mellan bidragsförskottets maximibelopp — bär

föreslaget till 60 kronor i månaden — och det bestämda lägre underhållsbidraget

i de fall. där underhållsbidraget har fastställts före ett visst datum

och där det ej framgår att barnet för sin försörjning uppenbarligen ej har

behov av dylikt bidrag.

Ett utfyllnad sbidrag i denna lorm lar uteslutande sikte på barnets behov,

vilket enligt min mening bör tillgodoses oavsett om misstanke eller vetskap

föreligger att den underhållsskyldiges betalningsförmåga inte utnyttjas fullt.

Är detta senare fallet och kan rättelse ej uppnås genom överenskommelse,

får som hittills processvägen anlitas.

En huvudinvändning mot familjeberedningens förslag om normerade bidragsförskott

och fyllnadsbidrag har varit risken för att parter medvetet

skulle kunna sluta avtal om alltför lågt underhållsbidrag och härigenom

åsamka det allmänna kostnader, som egentligen borde bäras av de underhållspliktiga.

Om emellertid — som nyss antytts — rätten till utfyllnadsbidrag

av den typ jag föreslagit begränsas till barn, vilkas underhåll regleras

i avtal, som ingåtts före den 1 april 1957, eller genom domstolsbeslut, som

meddelats före nämnda dag. är varje möjlighet till missbruk utesluten. Jag

förordar därför, att eu sådan begränsning genomföres.

I sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 30 år 1957 anförde andra lagutskottet

i fråga om utfyllnadsbidragen bland annat:

Del till grund för förslaget om utfyllnadsbidrag liggande syftet att bringa

hjälp i de fall, där underhållsbidrag till barn utgår med orimligt låga belopp,

finner utskottet beaktansvärt. Mot den utformning understödsformen fått

och tidpunkten för förslagets framläggande kan dock resas vissa invändningar.

Sålunda har under den föreslagna bidragsformen icke kunnat inräknas

de fall där domstolsbeslut eller avtal om skyldighet att utgiva underhållsbidrag

över huvud taget icke föreligger. Eu avgränsning har — för

förhindrande av missbruk — vidare måst göras till de underhållsbidrag

som fastställts för den 1 april 1957. Härigenom kommer de fall, där underhållsbidragen

efter nämnda tidpunkt fastställts till lägre belopp än 720 kronor

för år, alt falla utanför lagens tillämpningsområde. Mot den principiella

utformningen av bidraget som ett komplement till den föreliggande civilrättsliga

bidragsskyldigheten kan anföras att, då genom lagen skapas garanti

för ett visst minimistöd, detta kan få som följd att vårdnadshavare kan

firma det mindre angeläget att söka få till stånd höjning av utgående familjerättsliga

underhållsbidrag, oaktat sådan höjning skulle varit lagligen

möjlig. Det hade vidare måhända också varit lämpligare om förslaget framlagts

vid sådan tidpunkt att detsamma kunnat utformas i närmare anslutning

till de regler, som i en nära framtid kan förväntas komma att ersätta

de nuvarande särskilda barnbidragen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1963

Trots de betänkligheter, som sålunda och i övrigt kan resas mot det föreliggande

lagförslaget, vill utskottet emellertid — med hänsyn till att detsamma

dock tillgodoser en stor del av de angelägna behov, som föreligger

på området, och under beaktande av att det är av vikt att möjliga hjälpåtgärder

icke fördröjes — icke motsätta sig att förslaget upphöjes till lag.

Utskottet får därför, ehuru med viss tvekan, tillstyrka propositionen jämväl

i denna del.

I proposition nr 75 år 1960, vari bland annat föreslogs höjning av bidragsförskotten

från 720 kronor till 996 kronor för år, anförde föredragande departementschefen,

statsrådet Nilsson, i fråga om utfyllnadsbidragen:

Utfyllnadsbidragen, som infördes år 1957, avsågs uttryckligen som eu

övergångsanordning. tillkommen i syfte alt till eu skälig miniminivå höja

vissa äldre, till mycket låga belopp fastställda underhållsbidrag. På bidrag,

som fastställts efter den 31 mars 1957, kan utfyllnadsbidrag inte beviljas.

Med hänsyn härtill synes någon höjning av utfyllnadsbidragen inte böra

företagas.

I den nämnda propositionen föreslogs också införandet av barnpensioner,

som skulle ersätta den grupp av särskilda barnbidrag som utgick till barn

vilka förlorat fader eller moder eller båda föräldrarna. Den grupp av de

återstående särskilda barnbidragen, som utgick till barn utom äktenskap,

beträffande vilka faderskapet ej fastställts och som fyllt tre år, föreslogs

skola överföras från folkpensioneringen till barnavården och samordnas

med bidragsförskotten. Därigenom skulle fall då fadern var känd men inte

betalade sitt underhållsbidrag komma att behandlas på samma sätt som

fall da fadern var okänd. Riksdagen beslöt i enlighet med propositionens

förslag.

I motioner till 1961 års riksdag yrkades, att underhållsbidrag, som fastställts

före den 1 juli 1960 och icke uppgår till maximibeloppet för bidragsförskott

måtte genom utfyllnadsbidrag höjas till nämnda belopp.

I utlåtande nr 27 år 1961 avstyrkte andra lagutskottet motionerna och anförde

därvid bland annat:

De betänkligheter som anfördes vid lagens tillkomst måste enligt utskottets

mening tillerkännas ännu större betydelse vid bedömandet av frågan

om att bevilja utfyllnadsbidrag å underhållsbidrag fastställda efter den 31

mars 1957. Ett bifall till motionsyrkandet i denna del skulle lätt kunna tolkas

som om utfyllnadsbidragen — i motsats till vad som uttryckligen gavs

till känna vid deras införande — var avsedda som en permanent bidragsform.

Under sådana omständigheter skulle med all sannolikhet intresset

för att få till stånd höjning av den underhållsskyldiges bidragsskyldighet

starkt minska. Det är icke heller uteslutet att vårdnadshavare vid ingående

av nya avtal om underhållsbidrag, i förlitande på att den tidpunkt före vilken

utfyllnadsbidrag kan beviljas kontinuerligt framflyttas, skulle komma

att nöja sig med lägre underhållsbidrag än som eljest varit fallet. Faran för

missbruk i sådant avseende är enligt utskottets mening påtaglig.

Samma principiella betänkligheter kan icke anföras mot en höjning av

utfyllnadsbidragens belopp såvitt avser underhållsbidrag fastställda före den

1 april 1957. Emellertid skulle ett bifall till motionsyrkandet i denna del

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1063

7

medföra, att underhållsberättigade, som efter den 31 mars 1957 fått underhåll

fastställt till lägre belopp än 996 kronor, blev sämre tillgodosedda än

de som fått underhållsbidrag fastställda tidigare och kanske till väsentligt

lägre belopp. En sådan ordning skulle enligt utskottets mening icke vara

tillfredsställande.

På grund av det anförda finner sig utskottet, oaktat det till grund lör motionerna

liggande syftet att bringa hjälp i fall där underhållsbidrag till barn

utgår med låga belopp är beaktansvärt, icke kunna biträda motionsyrkandena.

Utskottet vill framhålla, att de i motionerna påtalade olägenheterna i

vissa fall kan lindras genom att föreliggande möjligheter att höja de underhållsskyldigas

bidragsplikt energiskt tillvaratages. I sammanshanget kan

också nämnas att riksdagen nyligen, i enlighet med vad första lagutskottet

hemställt i sitt utlåtande nr 24, anhållit om en översyn av lagen om höjning

av vissa underhållsbidrag. En sådan översyn kan resultera i en höjning av

de procentsatser, efter vilka äldre underhållsbidrag uppräknas.

I motion till 1962 års riksdag hemställdes om översyn och samordning

av reglerna för samhällets stöd åt ensamstående barnförsörjare. I sitt av

riksdagen godkända utlåtande i ärendet anförde andra lagutskottet:

Till grund för motionerna ligger syftet att bringa hjälp i sådana fall

där underhållsbidrag utgår med låga belopp. Riksdagen hade under fjolåret

att taga ställning till motioner med samma syfte vilka utmynnade i

yrkande om att utfyllnadsbidrag skulle utgå även på underhållsbidrag fastställda

senare än den 31 mars 1957. Motionsyrkandet avslogs med den motiveringen

att ett bifall till detsamma lätt skulle kunna tolkas som om utfyllnadsbidragen

— i motsats till vad som uttryckligen gavs till känna vid

deras införande — var avsedda som en permanent bidragsform och att därigenom

med all sannolikhet intresset för att få till stånd en höjning av de underhållsskyldigas

hidragsskyldighet starkt skulle minska. Dessa principiella

betänkligheter mot att uppnå det angivna syftet genom att på sätt som då

föreslogs framflytta fastställelsetiden för rätten att erhålla utfyllnadsbidrag

gör sig fortfarande gällande. Enligt utskottets mening är det därför angeläget

ätt finna eu sådan form för samhällets hjälpåtgärder, att möjligheten

till missbruk och spekulation på så sätt att vårdnadshavare med hänsyn

till sådana hjälpåtgärder nöjer sig med lägre underhållsbidrag av den bidragsskyldige

uteslutes. Frågan om kompletterande samhällelig hjälp i enlighet

med motionärernas yrkande är av komplicerad natur och förutsätter

noggrann utredning. En sådan synes enligt utskottets mening lämpligen böra

ske inom socialpolitiska kommittén, som bland annat har sin uppmärksamhet

riktad på de ensamstående barnförsörjarnas problem.

Utskottet

Enligt regler i föräldrabalken är föräldrar skyldiga alt vidkännas kostnaden

för sina barns uppehälle och utbildning om barnen ej har egna tillgångar.

Den av föräldrarna, som ej har vårdnaden om barnen, skall betala

underhållsbidrag. Dettas belopp fastställes genom avtal eller dom med hänsyn

bland annat till den bidagsskyldiges betalningsförmåga. Betalas inte underhållsbidraget

för barnet kan under vissa förutsättningar bidragsförskott

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andni lagutskottets utlåtande nr 20 år 106.3

utgå. Detta utgår av allmänna medel med det belopp den underhållsskyldige

är skyldig att utgiva, dock högst med 996 kronor om året. Om faderskapet

till barn utom äktenskap ej har fastställts utgår likväl bidragsförskott

till barnet med 996 kronor om året från och med den månad under

vilken barnet fyllt tre år. Bidragsförskott utgår icke för längre tid än till

och med dagen före den. då barnet fyller sexton år. Förskottet beviljas i regel

av barnavårdsnämnden i den kommun där vårdnadshavaren är mantalsskriven

och i princip endast för ett budgetår i taget. Enligt regler i lagen

om utfyllnad av vissa underhållsbidrag äger barn, som fått underhållsbidrag

fastställda före den 1 april 1957, om bidraget ej uppgår till 720 kronor

om året, av allmänna medel erhålla vad som brister i detta belopp.

I motionen 11:205 ställer sig motionärerna kritiska till regeln om att bidragsförskott

i de fall då faderskapet till barnet ej har fastställts utgår först

sedan barnet fyllt tre år och hemställer därför om lagändring så att bidragsförskott

kan utgå redan från barnets födelse även i de fall faderskapet

icke har fastställts.

I motionen 11:543 framhålles, att faderskapet i vissa fall kan hli fastställt

först efter det barnet fyllt tre år. Det kan då också inträffa att fadern icke

kan åläggas att betala underhåll med så högt belopp som utgått i bidragsförskott

efter treårsdagen. Barnet kommer därigenom i en ekonomiskt sämre

ställning än om faderskapet inte blivit fastställt. Detta kan medföra att

det för modern blir ett val mellan ett lågt underhållsbidrag från barnets

födelse och tills harnet blir sexton eller möjligen aderton år eller ett bidragsförskott

på 996 kronor om året från det barnet fyllt tre år och till dess det

fyllt sexton år. Bedömes underhållsbidraget bli lägre än bidragsförskottet,

kan detta enligt motionärernas mening medverka till att modern motarbetar

barnavårdsmännens strävan att utreda faderskapet. Motionen utmynnar i

en hemställan att dessa problem måtte utredas.

Riksdagen hade under fjolåret att taga ställning till motioner som utmynnade

i ett yrkande om en översyn och samordning av reglerna om bidragsförskott

och utfyllnad sbidrag. Andra lagutskottet underströk då, att det var

angeläget att finna en sådan form för samhällets hjälpåtgärder, att man

uteslöt möjligheten till missbruk och spekulation på så sätt att vårdnadshavare

med hänsyn till dessa hjälpåtgärder nöjde sig med lägre underhållsbidrag

av den bidragsskyldige. Frågan om kompletterande samhällelig hjälp

i enlighet med motionärernas yrkande var enligt utskottets mening av komplicerad

natur och förutsatte noggrann utredning. En sådan syntes böra ske

inom socialpolitiska kommittén, som bland annat hade sin uppmärksamhet

riktad på de ensamstående barnförsörjarnas problem. I enlighet härmed

överlämnades motionerna till kommittén.

De frågor som aktualiserats i de nu till bedömning föreliggande motionerna

är besläktade med de spörsmål som sålunda är föremål för utredning

inom socialpolitiska kommittén. Enligt utskottets mening bör därför även

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1963 9

förevarande motioner överlämnas till kommittén att beaktas vid dess fortsatta

arbete.

Under hänvisning till det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen i anledning av förevarande motioner, II :205

och 11:543, i skrivelse till Kungl. Maj:t såsom sin mening

måtte giva Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört.

Stockholm den 19 mars 1963

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Strand, Nils Elowsson, Axel Svensson,

fru Hamrin-Thorell, herr Kaijser, fru Carlqvist, fröken Nordström* och herr

Eric Carlsson;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Nilsson i Göteborg,

Odhe, Bengtsson i Varberg, Gustavsson i Alvesta, fru Svensson i Kungsör,

herrar Carlsson i Huskvarna* och Hamilton.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Emil Kihlströms Tryckeri AB Stockholm 1963

1)80286

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1963:118 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående bidragsförskott till ensamstående mödrar samt utfyllnad av vissa underhållsbidrag. a1 i texten