Skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om förslag till ändring av lagen om bidragsförskott så att bidrag kan utgå till ensamstående mödrar även i de fall faderskapet till deras barn ej fastställts».
1963-03-19 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1963:20, Skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om förslag till ändring av lagen om bidragsförskott så att bidrag kan utgå till ensamstående mödrar även i de fall faderskapet till deras barn ej fastställts».
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1963
1
Nr 20
Utlåtande i anledning av väckta motioner angående bidragsförskott
till ensamstående mödrar samt utfyllnad av vissa
underhållsbidrag.
Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,
till lagutskott hänvisade motioner, nämligen
1) motionen nr 205 i andra kammaren av fru Ryding m. fl. samt
2) motionen nr 543 i andra kammaren av fru Boman och fru Kristensson.
Motionsyrkandena
I motionen 11:205 har yrkats, »att riksdagen måtte besluta att i skrivelse
till Kungl. Maj :t hemställa om förslag till ändring av lagen om bidragsförskott
så att bidrag kan utgå till ensamstående mödrar även i de fall faderskapet
till deras barn ej fastställts».
I motionen II:5i3 har yrkats, »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t
måtte anhålla att en utredning tillsättes för att verkställa en översyn av
bestämmelsen om utfyllnadsbidrag i de fall då faderskapet fastställts efter
det barnet fyllt tre år».
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får
utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande, hänvisa
till motionerna.
Gällande bestämmelser
Regler om föräldrars underhållsskyldighet gentemot barn ges i 7 kap. föräldrabalken.
Föräldrarna är skyldiga att vidkännas kostnaden för barnets
uppehälle och utbildning, om ej barnet har egna tillgångar. Underhållsskyldigheten
upphör ej innan barnet erhållit den utbildning som med hänsyn till
föräldrarnas villkor och barnets anlag må finnas tillbörlig och ej i något fall
förrän barnet fyllt sexton år (1 §). År barnet, sedan dess rätt till underhåll
enligt 1 § upphört, i följd av sjukdom eller annan dylik orsak ur stånd att
självt försörja sig, är föräldrarna i mån av förmåga skyldiga att giva barnet
skäligt underhåll (3 §). I kostnaden för barnets underhåll skall envar av föräldrarna
taga del efter sin förmåga. Fader eller moder, som ej har vårdnaden
om barnet, skall betala underhållsbidrag (2 §). Adoptant och adoptivbarn
har samma plikt att underhålla varandra som föräldrar och barn (5 §).
1 Bihang till riksdagens protokoll 1903. 9 sand. 2 avd. Nr 20
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1963
Frågan om vårdnaden om barn regleras i 6 kap. föräldrabalken. Barn i
äktenskap står under föräldrarnas vårdnad enligt vad nedan sägs till dess
det fyllt tjuguett år eller ingått äktenskap (1 §). I vissa fall tillkommer
emellertid vårdnaden endast endera av föräldrarna. Gör en av föräldrarna
sig skyldig till grovt missbruk eller till grov försummelse vid vårdnadens utövande,
eller är han hemfallen åt missbruk av rusgivande medel, eller för
han ett lastbart liv, eller är han till följd av frånvaro, sjukdom eller annan
orsak för längre tid förhindrad att deltaga i vårdnaden, äger rätten förordna,
att vårdnaden skall tillkomma allenast den andre (6 §). Lever föräldrarna
på grund av söndring åtskilda, skall rätten på ansökan av endera förordna,
vilken av dem som skall ha vårdnaden om barnen eller, om ej alla barnen
bör stå under den enes vårdnad, huru de skall fördelas mellan föräldrarna.
Dömes till återgång av föräldrarnas äktenskap eller till hemskillnad eller
äktenskapsskillnad mellan dem, skall rätten tillika meddela förordnande
angående vårdnaden om barnen (7 §). Barn utom äktenskap står under moderns
vårdnad till dess det fyllt tjuguett år eller ingått äktenskap. Är föräldrarna
ense, att fadern skall träda i moderns ställe, skall han, på anmälan,
av rätten förordnas att övertaga vårdnaden om barnet, om han är lämplig
därtill. Vidare gäller, att om modern finnes ej vara lämplig att utöva vårdnaden,
skall rätten överflytta vårdnaden å fadern eller särskilt förordnad
förmyndare (12 §).
I vissa fall utges av allmänna medel förskott å underhållsbidrag enligt
regler i lagen den 11 juni 19U3 om förskottering av underhållsbidrag till barn
(bidragsförskott). Barn, vars fader eller moder enligt rättens beslut eller
skriftligt, av två personer bevittnat avtal är pliktig att till fullgörande av
lagstadgad underhållsskyldighet utgiva underhållsbidrag till barnet, äger
att, där den underhållsskyldige underlåter att betala förfallet belopp, i den
utsträckning och under de villkor som anges i lagen att av allmänna medel
erhålla förskott å underhållsbidraget (bidragsförskott). Vad sålunda stadgats
äger dock icke tillämpning i fråga om barn, vars föräldrar sammanbor,
eller beträffande barn, som bor tillsammans med den underhållsskyldige
(1 §). Bidragsförskott utgår icke för längre tid än till och med dagen före
den, då barnet fyller sexton år (2 §), och skall vidare ej utgå, sedan skyldigheten
att utge underhållsbidrag till barnet upphört (12 § 1 mom). Förskottet
utgår med det belopp den underhållsskyldige jämlikt rättens beslut eller
enligt avtal är skyldig att utgiva till barnets underhåll, dock högst med 996
kronor för år räknat (8 §). Har faderskapet ej fastställts beträffande barn
utom äktenskap skall anses, att fadern genom beslut eller skriftligt, av två
personer bevittnat avtal blivit ålagd att utgiva underhållsbidrag till barnet
med 996 kronor om året från och med den månad, under vilken barnet fyllt
tre år, till och med dagen före den då barnet fyller sexton år (13 §).
Ansökan om bidragsförskott prövas i regel av barnavårdsnämnden i den
kommun där vårdnadshavaren är mantalsskriven vid den tidpunkt då för
-
Andra lagutskottets utlåtande nr 20 ur W6.3
3
skottet sökes (3 8). Ansökningen kan göras av vårdnadshavaren eller av
särskilt förordnad förmyndare eller barnavårdsman för barnet, om sådan
finnes. Ansökningen skall avfattas enligt fastställt formulär och innehålla
nödiga upplysningar för utredande av harnets rätt till bidragsförskott ävensom
en av sökanden på heder och samvete avgiven förklaring, att de lämnade
upplysningarna är med sanningen överensstämmande. Är sökanden
ur stånd att själv avgiva sådan förklaring, skall riktigheten av upplysningarna
intygas av två trovärdiga, med förhållandena förtrogna personer. Vid
ansökningen skall fogas prästbevis och det till grund tör ansökningen
liggande beslutet eller avtalet, därest dessa hanlingar icke annorledes är tillgängliga
för barnavårdsnämnden (4 §).
Bidragsförskott beviljas för tiden från och med den månad, under vilken
förskottet sökts. Om den underhållsskyldige hällar i skuld för tidigare iörfallet
bidrag, kan förskott utgå även för förfluten tid, dock lägst från och
med andra månaden före den under vilken förskottet sökts. Förskottet beviljas
i regel till utgången av det löpande statliga budgetåret, varefter vid
behov ny ansökan får göras. Barnavårdsnämnden äger emellertid under juni
månad pröva ansökan jämväl för tiden till och med utgången av närmast
följande budgetår (7 §). I regel utbetalas bidragsförskott månadsvis till
vårdnadshavaren eller, om särskilt förordnad förmyndare finnes, till denne.
Särskilda utbetalningsföreskrifter gäller i vissa fall. Dessutom tinns eu del
specialregler beträffande barn som vistas å anstalt in. m. (11 §).
Sedan skyldigheten att utgiva underhållsbidrag till barnet upphört, skall
beviljat förskott ej vidare utgå. Vidare skall förskott indragas om föräldrarna
sammanflyttar eller om barnet får bostad tillsammans med den underhållsskyldige.
Detsamma gäller i regel om barnet ej längre är svensk medborgare
eller stadigvarande vistas här i riket (12 §).
Barnavårdsnämnden har att noga vaka över att bidragsförskott kommer
barnet till godo (13 §). Bätten till bidragsförskott kan ej överlåtas eller tagas
i mät för gäld (14 §).
För lämnat bidragsförskott inträder den barnavårdsnämnd, som utgivit
förskottet, i barnets rätt till underhållsbidrag gentemot den underhållsskyldige
(IT) §). Denne bar att till nämnden erlägga å förskottet belöpande del
av underhållsbidraget allteftersom det förfaller till betalning (16 8). Om
han ej efter förmåga fullgör denna skyldighet, skall nämnden utan dröjsmål
vidtaga erforderliga åtgärder för fordringens indrivande (17 8).
Kostnaden för bidragsförskott bestrides, i den mån ersättning ej kunnat
uttagas av den underhållsskyldige, till tre fjärdedelar av staten och en fjärdedel
av den kommun, vars barnavårdsnämnd beviljat förskottet (20 8).
Barnavårdsnämnden har att hos vederbörande länsstyrelse söka gottgörelse
av statsverket för utgivna bidragsförskott. Ansökningen, som skall avse förskottsutgifter
för visst budgetår, skall i regel göras före utgången av därnäst
följande budgetår. Länsstyrelsen skall granska ansökningen, eventuellt
a B i hann titt riksdagens protokoll 1903. 9 samt. 2 and. Nr 20
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1963
låta införskaffa erforderlig ytterligare utredning och därefter, i den mån
förskotten befunnits beviljade och utbetalade i överensstämmelse med föreskrifterna
i lagen samt barnavårdsnämnden skäligen får anses ha fullgjort
vad densamma ålegat i fråga om åtgärder för förskottens återkrävande, bevilja
gottgörelse och ulanordna beviljat belopp (21 §).
över barnavårdsnämnds beslut i ärende rörande beviljande eller indragning
av bidragsförskott får den, som beslutet rörer, anföra besvär hos länsstyrelsen
(24 §). Klagan över länsstyrelsens beslut föres hos Konungen
(25 §), vilken jämväl äger meddela de närmare föreskrifter, som erfordras
för lagens tillämpning (26 §).
Enligt lagen den 6 juni 1952 (nr 334) om höjning av vissa underhållsbidrag
skall periodiska underhållsbidrag av familjerättslig karaktär, vilkas
belopp fastställts före den 1 januari 1960, förhöjas med hänsyn till penningvärdets
fall. Stadgandet härom äger dock ej tillämpning, om den dom
eller det avtal, varigenom bidraget fastställts, innehåller föreskrift, att bidraget
skall vid nedgång i penningvärdet eller ökning av den bidragspliktiges
inkomster utgå med förhöjning enligt angivna grunder. Höjningen utgör
om bidraget fastställts under år 1940 eller tidigare 110 %, under något
av åren 1941—1946 85 % och under något av åren 1947—1950 70 %, under
år 1951 45 %, under något av åren 1952—1955 30 %, under något av åren
1956 och 1957 20 % samt under något av åren 1958 och 1959 10 %. Utan
hinder av vad som stadgas i lagen äger rätten på yrkande förordna på annat
sätt om bidragsskyldigheten, när de i giftermålsbalken eller föräldrabalken
givna reglerna om underhållsbidrag föranleder därtill.
Enligt lagen den 31 maj 1951 om utfyllnad av vissa underhållsbidrag äger
barn vars fader eller moder enligt beslut, som av domstol meddelats före
den 1 april 1957, eller enligt skriftligt avtal, som slutits före sagda dag, är
pliktig att utgiva underhållsbidrag till barnet, därest underhållsbidraget ej
uppgår till 720 kronor för år, av allmänna medel erhålla vad som brister i
nämnda belopp. Sådant utfyllnadsbidrag må ej utgå till barn, vars föräldrar
sammanbo, eller till barn, som bor tillsammans med den underhållsskyldige,
samt ej heller till barn, som är berättigat till barnpension enligt lagen om
barnpensioner.
Historik
De särskilda barnbidragen och bidragsförskotten infördes genom beslut
vid 1937 års riksdag. Den nu gällande bidragsförskottslagen tillkom vid 1943
års riksdag. Maximibeloppen för såväl de särskilda barnbidragen som bidragsförskotten
har höjts vid flera tillfällen.
I proposition nr 139 till 1951 drs riksdag, vari bland annat föreslogs införande
av utfyllnad sbidragen, anförde föredraganden, statsrådet Lindström,
i fråga om utfyllnadsbidragen:
Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1963
5
I dagens läge anser jag det angelägnast, att tillgängliga resurser inriktas
på att bistå de sämst ställda inom gruppen ensamstående ogifta och frånskilda
med barn genom att lägga eu fast grund under deras ekonomi. Om
man därvid utgår från att ett barn i dagens samhälle skulle behöva minst 60
kronor i underhållsbidrag per månad från den föräldrapart, som inte sammanbor
med barnet, så kan samhället inte tydligare ge den principen till
känna bland föräldrar och myndigheter, som har till uppgift att bevaka
barnens intressen, än genom ett temporärt ekonomiskt stöd till avveckling
av den bottensats av lägre underhållsbidrag, som regleras av nu löpande,
vanligen gamla avtal och domstolsbeslut. Detta bör ske genom att barnet
tillförsäkras skillnaden mellan bidragsförskottets maximibelopp — bär
föreslaget till 60 kronor i månaden — och det bestämda lägre underhållsbidraget
i de fall. där underhållsbidraget har fastställts före ett visst datum
och där det ej framgår att barnet för sin försörjning uppenbarligen ej har
behov av dylikt bidrag.
Ett utfyllnad sbidrag i denna lorm lar uteslutande sikte på barnets behov,
vilket enligt min mening bör tillgodoses oavsett om misstanke eller vetskap
föreligger att den underhållsskyldiges betalningsförmåga inte utnyttjas fullt.
Är detta senare fallet och kan rättelse ej uppnås genom överenskommelse,
får som hittills processvägen anlitas.
En huvudinvändning mot familjeberedningens förslag om normerade bidragsförskott
och fyllnadsbidrag har varit risken för att parter medvetet
skulle kunna sluta avtal om alltför lågt underhållsbidrag och härigenom
åsamka det allmänna kostnader, som egentligen borde bäras av de underhållspliktiga.
Om emellertid — som nyss antytts — rätten till utfyllnadsbidrag
av den typ jag föreslagit begränsas till barn, vilkas underhåll regleras
i avtal, som ingåtts före den 1 april 1957, eller genom domstolsbeslut, som
meddelats före nämnda dag. är varje möjlighet till missbruk utesluten. Jag
förordar därför, att eu sådan begränsning genomföres.
I sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 30 år 1957 anförde andra lagutskottet
i fråga om utfyllnadsbidragen bland annat:
Del till grund för förslaget om utfyllnadsbidrag liggande syftet att bringa
hjälp i de fall, där underhållsbidrag till barn utgår med orimligt låga belopp,
finner utskottet beaktansvärt. Mot den utformning understödsformen fått
och tidpunkten för förslagets framläggande kan dock resas vissa invändningar.
Sålunda har under den föreslagna bidragsformen icke kunnat inräknas
de fall där domstolsbeslut eller avtal om skyldighet att utgiva underhållsbidrag
över huvud taget icke föreligger. Eu avgränsning har — för
förhindrande av missbruk — vidare måst göras till de underhållsbidrag
som fastställts för den 1 april 1957. Härigenom kommer de fall, där underhållsbidragen
efter nämnda tidpunkt fastställts till lägre belopp än 720 kronor
för år, alt falla utanför lagens tillämpningsområde. Mot den principiella
utformningen av bidraget som ett komplement till den föreliggande civilrättsliga
bidragsskyldigheten kan anföras att, då genom lagen skapas garanti
för ett visst minimistöd, detta kan få som följd att vårdnadshavare kan
firma det mindre angeläget att söka få till stånd höjning av utgående familjerättsliga
underhållsbidrag, oaktat sådan höjning skulle varit lagligen
möjlig. Det hade vidare måhända också varit lämpligare om förslaget framlagts
vid sådan tidpunkt att detsamma kunnat utformas i närmare anslutning
till de regler, som i en nära framtid kan förväntas komma att ersätta
de nuvarande särskilda barnbidragen.
6
Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1963
Trots de betänkligheter, som sålunda och i övrigt kan resas mot det föreliggande
lagförslaget, vill utskottet emellertid — med hänsyn till att detsamma
dock tillgodoser en stor del av de angelägna behov, som föreligger
på området, och under beaktande av att det är av vikt att möjliga hjälpåtgärder
icke fördröjes — icke motsätta sig att förslaget upphöjes till lag.
Utskottet får därför, ehuru med viss tvekan, tillstyrka propositionen jämväl
i denna del.
I proposition nr 75 år 1960, vari bland annat föreslogs höjning av bidragsförskotten
från 720 kronor till 996 kronor för år, anförde föredragande departementschefen,
statsrådet Nilsson, i fråga om utfyllnadsbidragen:
Utfyllnadsbidragen, som infördes år 1957, avsågs uttryckligen som eu
övergångsanordning. tillkommen i syfte alt till eu skälig miniminivå höja
vissa äldre, till mycket låga belopp fastställda underhållsbidrag. På bidrag,
som fastställts efter den 31 mars 1957, kan utfyllnadsbidrag inte beviljas.
Med hänsyn härtill synes någon höjning av utfyllnadsbidragen inte böra
företagas.
I den nämnda propositionen föreslogs också införandet av barnpensioner,
som skulle ersätta den grupp av särskilda barnbidrag som utgick till barn
vilka förlorat fader eller moder eller båda föräldrarna. Den grupp av de
återstående särskilda barnbidragen, som utgick till barn utom äktenskap,
beträffande vilka faderskapet ej fastställts och som fyllt tre år, föreslogs
skola överföras från folkpensioneringen till barnavården och samordnas
med bidragsförskotten. Därigenom skulle fall då fadern var känd men inte
betalade sitt underhållsbidrag komma att behandlas på samma sätt som
fall da fadern var okänd. Riksdagen beslöt i enlighet med propositionens
förslag.
I motioner till 1961 års riksdag yrkades, att underhållsbidrag, som fastställts
före den 1 juli 1960 och icke uppgår till maximibeloppet för bidragsförskott
måtte genom utfyllnadsbidrag höjas till nämnda belopp.
I utlåtande nr 27 år 1961 avstyrkte andra lagutskottet motionerna och anförde
därvid bland annat:
De betänkligheter som anfördes vid lagens tillkomst måste enligt utskottets
mening tillerkännas ännu större betydelse vid bedömandet av frågan
om att bevilja utfyllnadsbidrag å underhållsbidrag fastställda efter den 31
mars 1957. Ett bifall till motionsyrkandet i denna del skulle lätt kunna tolkas
som om utfyllnadsbidragen — i motsats till vad som uttryckligen gavs
till känna vid deras införande — var avsedda som en permanent bidragsform.
Under sådana omständigheter skulle med all sannolikhet intresset
för att få till stånd höjning av den underhållsskyldiges bidragsskyldighet
starkt minska. Det är icke heller uteslutet att vårdnadshavare vid ingående
av nya avtal om underhållsbidrag, i förlitande på att den tidpunkt före vilken
utfyllnadsbidrag kan beviljas kontinuerligt framflyttas, skulle komma
att nöja sig med lägre underhållsbidrag än som eljest varit fallet. Faran för
missbruk i sådant avseende är enligt utskottets mening påtaglig.
Samma principiella betänkligheter kan icke anföras mot en höjning av
utfyllnadsbidragens belopp såvitt avser underhållsbidrag fastställda före den
1 april 1957. Emellertid skulle ett bifall till motionsyrkandet i denna del
Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1063
7
medföra, att underhållsberättigade, som efter den 31 mars 1957 fått underhåll
fastställt till lägre belopp än 996 kronor, blev sämre tillgodosedda än
de som fått underhållsbidrag fastställda tidigare och kanske till väsentligt
lägre belopp. En sådan ordning skulle enligt utskottets mening icke vara
tillfredsställande.
På grund av det anförda finner sig utskottet, oaktat det till grund lör motionerna
liggande syftet att bringa hjälp i fall där underhållsbidrag till barn
utgår med låga belopp är beaktansvärt, icke kunna biträda motionsyrkandena.
Utskottet vill framhålla, att de i motionerna påtalade olägenheterna i
vissa fall kan lindras genom att föreliggande möjligheter att höja de underhållsskyldigas
bidragsplikt energiskt tillvaratages. I sammanshanget kan
också nämnas att riksdagen nyligen, i enlighet med vad första lagutskottet
hemställt i sitt utlåtande nr 24, anhållit om en översyn av lagen om höjning
av vissa underhållsbidrag. En sådan översyn kan resultera i en höjning av
de procentsatser, efter vilka äldre underhållsbidrag uppräknas.
I motion till 1962 års riksdag hemställdes om översyn och samordning
av reglerna för samhällets stöd åt ensamstående barnförsörjare. I sitt av
riksdagen godkända utlåtande i ärendet anförde andra lagutskottet:
Till grund för motionerna ligger syftet att bringa hjälp i sådana fall
där underhållsbidrag utgår med låga belopp. Riksdagen hade under fjolåret
att taga ställning till motioner med samma syfte vilka utmynnade i
yrkande om att utfyllnadsbidrag skulle utgå även på underhållsbidrag fastställda
senare än den 31 mars 1957. Motionsyrkandet avslogs med den motiveringen
att ett bifall till detsamma lätt skulle kunna tolkas som om utfyllnadsbidragen
— i motsats till vad som uttryckligen gavs till känna vid
deras införande — var avsedda som en permanent bidragsform och att därigenom
med all sannolikhet intresset för att få till stånd en höjning av de underhållsskyldigas
hidragsskyldighet starkt skulle minska. Dessa principiella
betänkligheter mot att uppnå det angivna syftet genom att på sätt som då
föreslogs framflytta fastställelsetiden för rätten att erhålla utfyllnadsbidrag
gör sig fortfarande gällande. Enligt utskottets mening är det därför angeläget
ätt finna eu sådan form för samhällets hjälpåtgärder, att möjligheten
till missbruk och spekulation på så sätt att vårdnadshavare med hänsyn
till sådana hjälpåtgärder nöjer sig med lägre underhållsbidrag av den bidragsskyldige
uteslutes. Frågan om kompletterande samhällelig hjälp i enlighet
med motionärernas yrkande är av komplicerad natur och förutsätter
noggrann utredning. En sådan synes enligt utskottets mening lämpligen böra
ske inom socialpolitiska kommittén, som bland annat har sin uppmärksamhet
riktad på de ensamstående barnförsörjarnas problem.
Utskottet
Enligt regler i föräldrabalken är föräldrar skyldiga alt vidkännas kostnaden
för sina barns uppehälle och utbildning om barnen ej har egna tillgångar.
Den av föräldrarna, som ej har vårdnaden om barnen, skall betala
underhållsbidrag. Dettas belopp fastställes genom avtal eller dom med hänsyn
bland annat till den bidagsskyldiges betalningsförmåga. Betalas inte underhållsbidraget
för barnet kan under vissa förutsättningar bidragsförskott
8
Andni lagutskottets utlåtande nr 20 år 106.3
utgå. Detta utgår av allmänna medel med det belopp den underhållsskyldige
är skyldig att utgiva, dock högst med 996 kronor om året. Om faderskapet
till barn utom äktenskap ej har fastställts utgår likväl bidragsförskott
till barnet med 996 kronor om året från och med den månad under
vilken barnet fyllt tre år. Bidragsförskott utgår icke för längre tid än till
och med dagen före den. då barnet fyller sexton år. Förskottet beviljas i regel
av barnavårdsnämnden i den kommun där vårdnadshavaren är mantalsskriven
och i princip endast för ett budgetår i taget. Enligt regler i lagen
om utfyllnad av vissa underhållsbidrag äger barn, som fått underhållsbidrag
fastställda före den 1 april 1957, om bidraget ej uppgår till 720 kronor
om året, av allmänna medel erhålla vad som brister i detta belopp.
I motionen 11:205 ställer sig motionärerna kritiska till regeln om att bidragsförskott
i de fall då faderskapet till barnet ej har fastställts utgår först
sedan barnet fyllt tre år och hemställer därför om lagändring så att bidragsförskott
kan utgå redan från barnets födelse även i de fall faderskapet
icke har fastställts.
I motionen 11:543 framhålles, att faderskapet i vissa fall kan hli fastställt
först efter det barnet fyllt tre år. Det kan då också inträffa att fadern icke
kan åläggas att betala underhåll med så högt belopp som utgått i bidragsförskott
efter treårsdagen. Barnet kommer därigenom i en ekonomiskt sämre
ställning än om faderskapet inte blivit fastställt. Detta kan medföra att
det för modern blir ett val mellan ett lågt underhållsbidrag från barnets
födelse och tills harnet blir sexton eller möjligen aderton år eller ett bidragsförskott
på 996 kronor om året från det barnet fyllt tre år och till dess det
fyllt sexton år. Bedömes underhållsbidraget bli lägre än bidragsförskottet,
kan detta enligt motionärernas mening medverka till att modern motarbetar
barnavårdsmännens strävan att utreda faderskapet. Motionen utmynnar i
en hemställan att dessa problem måtte utredas.
Riksdagen hade under fjolåret att taga ställning till motioner som utmynnade
i ett yrkande om en översyn och samordning av reglerna om bidragsförskott
och utfyllnad sbidrag. Andra lagutskottet underströk då, att det var
angeläget att finna en sådan form för samhällets hjälpåtgärder, att man
uteslöt möjligheten till missbruk och spekulation på så sätt att vårdnadshavare
med hänsyn till dessa hjälpåtgärder nöjde sig med lägre underhållsbidrag
av den bidragsskyldige. Frågan om kompletterande samhällelig hjälp
i enlighet med motionärernas yrkande var enligt utskottets mening av komplicerad
natur och förutsatte noggrann utredning. En sådan syntes böra ske
inom socialpolitiska kommittén, som bland annat hade sin uppmärksamhet
riktad på de ensamstående barnförsörjarnas problem. I enlighet härmed
överlämnades motionerna till kommittén.
De frågor som aktualiserats i de nu till bedömning föreliggande motionerna
är besläktade med de spörsmål som sålunda är föremål för utredning
inom socialpolitiska kommittén. Enligt utskottets mening bör därför även
Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1963 9
förevarande motioner överlämnas till kommittén att beaktas vid dess fortsatta
arbete.
Under hänvisning till det anförda får utskottet hemställa,
att riksdagen i anledning av förevarande motioner, II :205
och 11:543, i skrivelse till Kungl. Maj:t såsom sin mening
måtte giva Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört.
Stockholm den 19 mars 1963
På andra lagutskottets vägnar:
AXEL STRAND
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: herrar Strand, Nils Elowsson, Axel Svensson,
fru Hamrin-Thorell, herr Kaijser, fru Carlqvist, fröken Nordström* och herr
Eric Carlsson;
från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Nilsson i Göteborg,
Odhe, Bengtsson i Varberg, Gustavsson i Alvesta, fru Svensson i Kungsör,
herrar Carlsson i Huskvarna* och Hamilton.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Emil Kihlströms Tryckeri AB Stockholm 1963
1)80286
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1963:118 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående bidragsförskott till ensamstående mödrar samt utfyllnad av vissa underhållsbidrag. a1 i texten