Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående inkomstprövningen vid tillämpningen av familjebidragsförordningen.

1963-03-28 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1963:32, Utlåtande i anledning av väckt motion angående inkomstprövningen vid tillämpningen av familjebidragsförordningen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1963

1

Nr 32

Utlåtande i anledning av väckt motion angående inkomstprövningen

vid tillämpningen av familjebidragsförordningen.

I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 660,

vilken behandlats av andra lagutskottet, har fru Lewén-Eliasson hemställt

”att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t ger till känna att åtgärder måtte vidtagas

för omprövning av nu gällande regler beträffande inkomstprövningen vid

tillämpningen av familjebidragsförordningens § 14 a) och b)”.

Gällande bestämmelser

När en värnpliktig inkallas till militärtjänstgöring, bortfaller i allmänhet

hans civila inkomster. Kompensation för detta inkomstbortfall utgår icke. Däremot

skall anhörig, som för sin försörjning är beroende av den värnpliktige,

garanteras uppehälle inom viss ram. Vidare skall anhörig, som sammanbor med

den värnpliktige, tryggas i fråga om bostadskostnaden. Medel skall också ställas

till förfogande för sjukvård och begravningskostnader. Om familjens inkomster

under den värnpliktiges militärtjänstgöring är otillräckliga för att täcka dessa

behov, utgår familjebidrag.

Bestämmelser om familjebidrag åt värnpliktiga är meddelade dels i förordningen

den 29 mars 1946 om familjebidrag åt värnpliktiga m. m., dels i kungörelsen

den 29 mars 1946 med närmare bestämmelser angående tillämpning av

familjebidragsförordningen, dels ock i anvisningar utfärdade av försvarets

socialbyrå. Enligt förordningen utgår familjebidrag till värnpliktig, varmed likställes

vissa civilförsvarspliktiga, därest behov därav prövas föreligga. Bidragsformerna

är familjepenning, bostadsbidrag, näringsbidrag, sjukbidrag och begravningsbidrag.

Familjebidrag utgår för familjemedlem. Såsom sådan anses

enligt 3 § förordningen a) de närmre anhöriga, nämligen hustru med vilken den

värnpliktige sammanlever, samt barn och adoptivbarn under 16 år, som står

under hans vårdnad, b) den värnpliktiges hustru, barn och adoptivbarn i annat

fall, d. v. s. hustru med vilken han inte sammanlever, hans barn och adoptivbarn

under 16 år, som icke står under hans vårdnad, samt hans barn och adoptivbarn

över 16 år, vidare hans föräldrar, hans hustrus barn och adoptivbarn samt

hans frånskilda hustru, under förutsättning dels att den värnpliktige är underhållsskyldig

gentemot vederbörande och dels att antingen den värnpliktige före

tjänstgöringens början i väsentlig mån bidrog till vederbörandes underhåll eller

det eljest kan antagas, att han skulle ha i väsentlig mån bidragit till under
-

Bihang till riksdagens protokoll 19GS. 9 samt. 2 avd. Nr 32

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1963

hållet, om tjänstgöringen ej mellankommit, c) husföreståndarinna under vissa

förutsättningar och d) undantagsvis annan anhörig. Enligt anvisningarna skall

spörsmålet huruvida den värnpliktige i väsentlig mån bidragit före tjänstgöringens

början — respektive kan antagas skulle ha i väsentlig mån bidragit, om

tjänstgöringen ej mellankommit — bedömas med hänsyn till bidragets betydelse

för den underhållsberättigade. Detta kan medföra att exempelvis familj epenning

för ett den värnpliktiges barn utom äktenskapet ej bör beviljas, om moderns

ekonomiska förhållanden är så goda, att familj epenningen skulle sakna betydelse

för barnets villkor. Familj epenningen utgår med olika belopp för olika kategorier

av familjemedlemmar. För hustru och frånskild hustru samt under vissa

förutsättningar för annan familjemedlem, som förestår hemmet, utgör familjepenningen

7 kronor 20 öre per dag, för annan familjemedlem över 16 år 4 kronor

30 öre samt för annan familjemedlem under 16 år 2 kronor 90 öre. Bostadsbidrag

utgår i första hand för att bestrida kostnader för bostad, där den värnpliktige

sammanbor med familjemedlem. Det utgår högst med belopp svarande

mot de faktiska kostnaderna. Under vissa förutsättningar kan bostadsbidrag

utgå även i andra fall. Övriga former av familjebidrag saknas det i detta sammanhang

anledning att gå in på.

Som förut nämnts skall familjebidrag utgå endast om behov därav föreligger.

Då det gäller den värnpliktiges familjemedlemmar enligt 3 § a) förordningen,

alltså hustru med vilken han sammanlever samt barn och adoptivbarn under

16 år, som står under hans vårdnad, skall familj epenning och bostadsbidrag

utgöra summan av familjepenningens maximum och bostadskostnaderna efter

avdrag enligt detaljerade föreskrifter för olika slag av inkomst, som uppbäres

under tjänstgöringen, s. k. normerad behovsprövning. För andra fall tillämpas

en behovsprövning av mera allmän natur, s. k. fri behovsprövning. Bestämmelserna

om normerad behovsprövning (14 § familjebidragskungörelsen) innebär

i huvudsak följande. Först faställes summan för månad av familj epenningens

högsta belopp och kostnaden för bostaden. För en värnpliktig med hustru och

ett barn under 16 år samt med bostadskostnad på 200 kronor i månaden utgör

denna summa således (30X7:20 + 30X2:90 + 200 = ) 503 kronor. Detta belopp

skall utgå, därest den värnpliktige eller hans anhöriga icke har någon inkomst

under tjänstgöringen. Inkomster som uppbäres skall emellertid reducera

familjebidraget enligt följande. Den värnpliktiges under tjänstgöringen från

civil anställning behållna inkomst, skall, i den mån den överstiger en fjärdedel

av den normala inkomsten, avdragas från familjebidraget. Har den värnpliktiges

hustru arbetsinkomst, som uppgår till eller överstiger 1 200 kronor för

månad, utgör en fjärdedel av inkomsten avdragsfritt belopp, medan överskjutande

del skall med hälften avdragas familjebidraget. Har hustrun lägre arbetsinkomst

än 1 200 kronor för månad är det avdragsfria beloppet 300 kronor för

månad. Återstoden föranleder med halva sitt belopp avdrag å familjebidraget.

Minderårigt barns inkomst ävensom inkomst av kapital kan då de överstiger

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1963 a

vissa belopp medföra avdrag å bidraget. Beträffande övriga bibehållna inkomster

i den värnpliktiges familj i trängre mening — härmed avses främst inkomst

av näring eller rörelse — gäller, att skälig hänsyn skall tagas till inkomsten.

Om i vårt exempel den värnpliktige har en civil månadslön av 800 kronor och

/ 800 \

under tjänstgöringen äger uppbära 300 kronor av denna, skall! 300--—= )

kronor avdragas å familjebidraget. Har hans hustru dessutom en månadsinkomst

av 450 kronor skall 2~~ 75 kronor avdragas. Om barnet saknar in
komst

samt inkomst av kapital eller annan inkomst härutöver icke föreligger,

skall familjebidrag utgå med (503—100—75 = ) 328 kronor. — Beträffande den

fria behovsprövningen gäller som huvudregel, att familjepenning inte far överstiga

värdet av det bidrag till ifrågavarande familjemedlems underhåll, som

den värnpliktige lämnat före tjänstgöringens början eller eljest kan antagas

skulle ha lämnat, därest tjänstgöringen ej mellankommit. Beträffande hänsynstagande

till den värnpliktiges bibehållna arbetsinkomst under tjänstgöringen

gäller samma fjärdedelsregel som vid normerad behovsprövning. Även beträffande

hänsynstagande till andra inkomster kan reglerna för den normerade

behovsprövningen i allmänhet tjäna till ledning. Familjemedlemmarnas inkomster

skall dock icke inverka enligt de mera schematiska regler, som utformats för

den normerade behovsprövningen utan efter vad som med hänsyn till omständigheterna

i det särskilda fallet får anses skäligt. På grund härav har icke kunnat

utfärdas några bestämda regler för den fria behovsprövningen.

Familj ebidragsärendena handlägges i kommunerna av familj ebidragsnämnder.

För tillsyn av familjebidragsförfattningarnas tillämpning m. m. finns en särskild

tillsynsmyndighet, försvarets civilförvaltning. Den direkta tillsynen utövas

av länsstyrelserna. Familjebidragen utbetalas av kommunerna, vilkas utgifter

härför till största delen täckes av statsbidrag.

Det må här nämnas, att Kungl. Maj:t i proposition nr 90 år 1963 föreslår vissa

ändringar i familjebidragsförordningen, bl. a. höjning av familjepenningens

belopp.

Motionen

I före var ande motion anföres:

Det är ett rimligt krav att de som inkallas till militärtjänstgöring samt deras

familjer hålles ekonomiskt skadeslösa så långt som detta är möjligt.

Nuvarande bestämmelser innebär att bidragen utgår efter olika regler beroende

på om ev. familjeinkomst under inkallelsetiden inflyter från mannens

civila tjänst eller om hustrun är förvärvsarbetande. I familjebidragskungörelsens

§ 14 heter det under punkt a): Äger den värnpliktige under tjänstgöringen

bibehålla inkomst av civil anställning, skall hänsyn icke tagas till en 1/4 av

beloppet. Under punkt b) samma paragraf heter det: Åtnjuter den värnpliktiges

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1963

hustru inkomst av arbete, skall hänsyn icke tagas till 300 kr. för månad av

denna inkomst; överstiger inkomsten 1 200 kr., 1/4 av inkomsten. Dessa regler

gör, att en värnpliktig kan ha 3 000 kr. i månadslön från sin civila tjänst, och

till en 1/4, d. v. s. 750 kr., påverkar det icke familjebidragets storlek. Om däremot

hustrun till en värnpliktig som icke får behålla något av sin civila lön

har en månadsinkomst av 750 kr. minskas därigenom familjens bidragsförmåner

med 225 kr. per månad.

Detta förhållande kan icke anses tillfredsställande, i all synnerhet som

hustruns förvärvsarbete ofta föranleder utgifter för barntillsyn o. d., vilket

man icke tager hänsyn till. Det borde vara den samlade familjeinkomsten under

inkallelsetiden som avgjorde bidragsbehovet.

Utskottet

Gällande bestämmelser om familjebidrag återfinnes i familjebidragsförordningen

och familjebidragskungörelsen. Familjebidrag kan på i författningarna

närmare angivna villkor utgå under tjänstgöring vid krigsmakten och civilförsvaret.

Bidragsformerna är familjepenning, bostadsbidrag, näringsbidrag,

sjukbidrag och begravningsbidrag. Bidragen utgår i princip efter behovsprövning,

som i vissa fall är normerad. Bestämmelserna om normerad behovsprövning

innebär i huvudsak följande. Först fastställes summan för månad av familjepenningens

högsta belopp och kostnaden för bostaden. Denna summa utgår,

därest den värnpliktige eller av honom beroende anhöriga icke har inkomst

under tjänstgöringen. Inkomster som uppbäres under tjänstgöringstiden reducerar

familjebidraget enligt följande. Den värnpliktiges från civil anställning

behållna inkomst skall, i den mån den överstiger en fjärdedel av den normala

inkomsten, avdragas från familjebidraget. Har den värnpliktiges hustru arbetsinkomst,

som uppgår till eller överstiger 1 200 kronor för månad, utgör en fjärdedel

av inkomsten avdragsfritt belopp, medan överskjutande del skall med

hälften avdragas familjebidraget. Har hustrun lägre arbetsinkomst än 1 200

kronor för månad är det avdragsfria beloppet 300 kronor för månad. Återstoden

föranleder med halva sitt belopp avdrag å familjebidraget. Minderårigt barns

inkomst ävensom inkomst av kapital kan då de överstiger vissa belopp medföra

avdrag å bidraget.

I förevarande motioner uttalas att de nuvarande reglerna för normerad behovsprövning

icke är tillfredsställande. Motionären gör gällande att hänsyn

icke tages till att hustruns arbete ofta föranleder utgifter för barntillsyn och

liknande. Det borde, anser motionären, vara den samlade familjeinkomsten

under inkallelsetiden som avgör bidragsbehovet. Under hänvisning till de anförda

skälen hemställes om åtgärder för omprövning av de nu gällande reglerna.

Vad i motionen anföres utgör enligt utskottets mening icke tillräckliga skäl

för en översyn av ifrågavarande regler i de avseenden motionären påtalat. På

grund härav får utskottet hemställa,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1963

5

att förevarande motion, II: 660, icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 28 mars 1963

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herr Strand, fru Hamrin-Thorell*, herr Kaijser, fru

Carlqvist, fru Gärda Svenson*, herrar Lars Larsson, Magnusson och Erik Filip

Petersson;

från andra kammaren: herr Rimmerfors, fröken Wetterström, herrar Odhe,

Johansson i Södertälje, Jönsson i Ingemarsgården, Sundelin, Gustavsson i Alvesta

och fru Svensson i Kungsör.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Tryck: Rotopress. Stockholm 1963.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.