Sök i Ratio Lex

Andra lagutskottets utlåtande nr 34 år 1963

1963-03-28 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1963:34, Andra lagutskottets utlåtande nr 34 år 1963

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 34 år 1963

1

Nr 34

Utlåtande i anledning av väckta motioner om självständig pensionsrätt

för hemarbetande husmödrar, m. m.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft fyra inom riksdagen väckta

motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna nr 373 i första kammaren av fru Hamrin-Thorell

och fröken Nordström och nr 443 i andra kammaren av fröken Elmén samt

2) de likalydande motionerna nr 549 i första kammaren av herr Åkerlund och

nr 664 i andra kammaren av fröken W etter ström m. fl.

Motionerna under 1) har i sin helhet hänvisats till lagutskott. Motionerna

under 2) har i vad gäller kompensationsbidrag till barnfamiljer och tilläggspensioneringen

hänvisats till lagutskott samt i övrigt till statsutskottet. I den mån

motionerna hänvisats till lagutskott har de tilldelats andra lagutskottet. Motionerna

under 2) behandlas i detta utlåtande endast såvitt de avser tilläggspensioneringen.

Yrkandena i dessa motioner om kompensationsbidrag till barnfamiljer

har behandlats i utskottets utlåtande nr 16.

Motionsyrkandena

I motionerna 1: 373 och II: 443 har yrkats, ”att riksdagen måtte i skrivelse till

Kungl. Maj:t begära sådana tilläggsdirektiv för den sittande familj eberedningen,

att frågan om de tekniska möjligheterna och formerna för en självständig pensionering

för hemarbetande husmödrar inom tilläggspensioneringen blir föremål

för prövning i beredningen”.

I motionerna I: 549 och II: 664 har yrkats, att riksdagen måtte i skrivelse till

Kungl. Maj:t hemställa, att en allsidig utredning verkställes angående dels en

uppdelning av tilläggspensionen mellan makar, dels möjlighet för hemarbetande

förälder att tillhöra tilläggspensioneringen.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får utskottet,

i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande, hänvisa till

motionerna I: 373 och II: 664.

Gällande bestämmelser m. m.

Lagen om försäkring för allmän tilläggspension trädde i kraft den 1 januari

1960. Reglerna om tilläggspensioneringen finnes numera i lagen om allmän försäkring.

Tilläggspensioner började utgivas år 1963.

Tillsammans med folkpensioneringen skall tilläggspensioneringen tillförsäkra

Bihang till riksdagens protokoll 1963. 9 saml. 2 avd. Nr 34

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 34 år 1963

alla förvärvsarbetande rätt till ålders-, invalid- och familj eskydd avvägt i förhållande

till den tidigare arbetsinkomsten.

Rätt till tilläggspension kan förvärvas av svensk medborgare och av här mantalsskriven

utlänning. Tilläggspension grundas på arbetsinkomst, som förvärvas

i åldern 16—65 år, i vad den årliga arbetsinkomsten ligger mellan 4 000 och

30 000 kronor räknat i 1957 års penningvärde. Den pensionsgrundande inkomsten

beräknas på grundval av taxeringen till statlig inkomstskatt.

I likhet med folkpensionen skall tilläggspensionen vara värdebeständig. Även

de nämnda inkomstgränserna skall följa ändringar i prisnivån.

Ålderspension, som börjar utgå vid 67 års ålder, utgör 60 procent av den

genomsnittliga pensionsgrundande inkomsten under de 15 bästa åren. För full

ålderspension fordras i inledningsskedet 20 pensionsgrundande år, vilket krav

successivt höjes till att avse 30 år. Jämte folkpensionen kommer full ålderspension

från tilläggspensioneringen att i stort sett motsvara två tredjedelar av hela

arbetsinkomsten. Tilläggspensioneringens ålderspension kan uttagas från 63 års

ålder, varvid pensionen minskas på visst sätt. Den som väntar med att ta ut

pensionen till efter 67 år får å andra sidan en viss höjning av pensionen.

Förtidspension lämnas till den, vilkens arbetsförmåga på grund av invaliditet

är nedsatt med minst hälften. Vid förlust av arbetsförmågan utgår hel förtidspension

med samma belopp som vederbörande skulle erhålla i ålderspension

från 67 års ålder.

Familj epensionen utgöres av änkepension och barnpension. Änkepension utgår

förutsatt att äktenskapet ingåtts senast då mannen fyllde 60 år och att det

varat i minst fem år. Har makarna gemensamma barn, utgår dock änkepension

oavsett om dessa förutsättningar föreligger eller ej. Barnpension utgår då den

avlidne efterlämnar barn under 19 år. Tilläggspensioneringens familjepension

motsvarar en viss del av den tilläggspension, som den avlidne uppbar eller

skulle ha erhållit om han blivit invalid, nämligen för en efterlevande (änka

eller barn) 40 procent, för två efterlevande (änka och ett barn eller två barn)

50 procent o. s. v. För fem eller flera efterlevande utgår 80 procent av den avlidnes

tilläggspension.

I likhet med folkpensioneringen finansieras tilläggspensioneringen enligt ett

fördelningssystem, dock endast med avgifter och således utan tillskott av skattemedel;

inom tilläggspensioneringen uppbygges vidare en betydande fond, allmänna

pensionsfonden. På inkomst av anställning erlägges kollektiv arbetsgivaravgift.

På inkomst av annat förvärvsarbete erlägges egenavgift, vilken

benämnes tilläggspensionsavgift. Samma uttagsprocent tillämpas för arbetsgivaravgift

och tilläggspensionsavgift.

Rätt till tilläggspension har börjat intjänas och avgifter erlagts från och

med år 1960. Avgiftsuttaget har till en början fastställts för fem år och utgör

3 procent år 1960 för att sedan stiga med en procent om året till 7 procent år

1964. Räknat på den totala lönesumman blir arbetsgivaravgiften vid konstant

penningvärde och oförändrad inkomstnivå 1,9 procent 1960 och 4,5 procent 1964.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 34 år 1963

3

Det har förutsatts att arbetsgivaravgiften framdeles inte kommer att överstiga

10 procent av den totala lönesumman.

Försäkringen är i princip obligatorisk, men möjligheter finns till undantagande

från den allmänna tilläggspensioneringen.

Förvaltningen av allmänna pensionsfonden är anförtrodd åt tre styrelser.

Första fondstyrelsen förvaltar de arbetsgivaravgifter som erlägges av det allmänna,

andra fondstyrelsen arbetsgivaravgifter från enskilda större arbetsgivare

samt tredje fondstyrelsen övriga arbetsgivaravgifter och tilläggspensionsavgifter.

I styrelserna skall företrädare finnas för närmast berörda parter utan att

någon parts representanter ensamma har majoritet.

Såsom framgår av det sagda grundas rätt till pension på inkomst av förvärvsarbete.

Värdet av en husmoders arbete i hemmet grundar alltså icke rätt till

pension. Pensionsutredningen anförde i denna fråga i sitt år 1950 avgivna betänkande

(SOU 1950: 33) bland annat:

Trots att vissa skäl kunna anföras till förmån för en hustrupension av här

angiven art, är utredningen icke beredd att för närvarande förorda införandet

av en dylik pension med hänsyn till den fördyring av försäkringen detta skulle

medföra. Utredningen vill emellertid betona att det i detta fall icke är fråga

om ett pricipiellt avståndstagande. Här rör det sig endast om en avvägning på

kostnadsplanet utan betydelse för det tekniska systemet som sådant. Utredningen

vill därför sluta behandlingen av frågan om husmödrars pensionering med en

rekommendation till dem, som av olika anledningar komma att taga ställning

till utredningens förslag, att uppmärksamma detta spörsmål.

I motioner till 1961 års riksdag yrkades att frågan om självständig pensionsrätt

för hemarbetande husmödrar skulle utredas. Motionerna avslogs i enlighet

med vad andra lagutskottet i utlåtande nr 56 hemställt. Utskottet anförde:

Såsom motionärerna påpekat är frågan svårlöst och inrymmer ett flertal problem.

Först må framhållas svårigheten att såväl i allmänhet som i det enskilda fallet

göra en rättvisande uppskattning i penningar av värdet av husmödrars arbete

i hemmet. Såsom grund för pensionsberäkningen synes en sådan uppskattning

nödvändig. Vidare bör understrykas, att en eventuell pension till husmödrar

liksom annan ATP-pension i princip måste vara avsedd att ersätta inkomstbortfallet

när den försäkrade drar sig tillbaka från arbetslivet. Att inom ett obligatoriskt

pensionssystem bestämma generell pensionsålder för hemarbetande husmödrar,

även om variationer inom vissa gränser skulle kunna tänkas, synes

svårligen kunna ske. Härtill kommer problemet med avgifterna för en sådan

pensionering. Dessa skulle komma att drabba familjens kontantinkomster, d. v. s.

regelmässigt makens arbetsförtjänst bland annat under den tid då i många fall

familjens kostnader för barnens underhåll och uppfostran är stora. Att obligatoriskt

ålägga sådan avgiftsbetalning synes varken lämpligt eller genomförbart.

För de flesta familjer, isynnerhet barnfamiljerna, måste det framstå som mera

angeläget att kunna disponera större del av mannens arbetsförtjänster under den

aktiva åldern än att bygga på ålderstryggheten utöver de förmåner som familjen

är tillförsäkrad genom folkpensioneringen och mannens ATP-pension.

Även om skäl kan anföras för motionärernas yrkande finner sig utskottet på

grund av det anförda icke kunna biträda motionsyrkandct. I sammanhanget vill

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 34 år 1963

utskottet erinra om att möjlighet att genom frivillig försäkring åvägabringa

självständig pensionsrätt för hemarbetande husmödrar finnes såväl genom pensionsstyrelsens

frivilliga försäkring som genom enskild pensionsförsäkring.

Även 1962 års riksdag hade i anledning av motioner att ta ställning till frågan

om självständig pensionsrätt för hemarbetande husmödrar. Motionerna

avslogs i enlighet med vad andra lagutskottet hemställt i utlåtande nr 27.

I samma utlåtande hemställde utskottet i anledning av motioner om utredning

av frågan om uppdelning mellan makar av pensionsrätten inom tilläggspensioneringen

efter mönster av den inom skattelagstiftningen tillämpade s. k. tudelningsprincipen.

Härom anförde utskottet:

De närmare konsekvenserna av en sådan ordning kan förtjäna att övervägas,

då den möjligen kan innebära lösningen av en del problem, som i dag är svåra

att komma till rätta med. Sålunda skulle inom tilläggspensioneringen en tudelningsregel

kunna göra pensioner för efterlevande make obehövliga. Därmed

skulle också problemet om rätt till änkepension för frånskilda kvinnor delvis

bortfalla.

Riksdagen biföll utskottets hemställan i denna del.

Utskottet

I förevarande motioner hemställes om utredning med syfte att tillskapa en

självständig pensionsrätt inom tilläggspensioneringen för hemarbetande husmödrar.

Denna fråga prövades av andra lagutskottet såväl 1961 som 1962. I sina av

riksdagen godkända utlåtanden i ämnet framhöll utskottet, att frågan var svårlöst

och inrymde ett flertal problem. Här var främst att märka svårigheten att

såväl i allmänhet som i det enskilda fallet göra en rättvisande uppskattning i

penningar av värdet av husmödrars arbete i hemmet, en uppskattning som föreföll

erforderlig som grund för pensionsberäkningen. Vidare underströks att en

eventuell pension till husmödrar, liksom annan tilläggspension, i princip måste

vara avsedd att ersätta det inkomstbortfall som uppstår då den försäkrade drar

sig tillbaka från arbetslivet. Att inom ett obligatoriskt pensionssystem bestämma

en generell pensionsålder för hemarbetande husmödrar syntes, även om variationer

inom vissa gränser skulle kunna tänkas, svårligen kunna ske. Härtill kom

problemet med avgifterna för en sådan pensionering. Dessa skulle komma att få

bestridas av familjens kontantinkomster, d. v. s. regelmässigt av mannens arbetsförtjänst

bl. a. under den tid då i många fall familjens kostnader för barnens

underhåll och uppfostran var stora. Att obligatoriskt ålägga sådan avgiftsbetalning

syntes varken lämpligt eller genomförbart. För de flesta familjer, i synnerhet

barnfamiljerna, måste det framstå som mera angeläget att kunna disponera

större delen av mannens arbetsförtjänster under den aktiva åldern än att

bygga på ålderstryggheten utöver de förmåner som är tillförsäkrade familjen

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 34 år 1963 5

genom folkpensioneringen och mannens tilläggspension. Även om skäl kunde

anföras för motionärernas yrkande, fann sig utskottet på grund av det anförda

icke kunna biträda motionsyrkandet. I sammanhanget ville utskottet erinra om

möjligheten att genom frivillig försäkring såväl i den frivilliga statliga pensionsförsäkringen

som hos annan försäkringsinrättning åvägabringa självständig pensionsrätt

för hemarbetande husmödrar. De sålunda anförda skälen anser utskottet

alltjämt äga giltighet.

På grund av vad sålunda anförts avstyrker utskottet motionsyrkandena.

I motionerna I: 549 och II: 664 har också hemställts om uppdelning mellan

makar av pensionsrätten inom tilläggspensioneringen efter mönster av den inom

skattelagstiftningen tillämpade s. k. tudelningsprincipen. I sitt av riksdagen

godkända utlåtande nr 27 år 1962 hemställde andra lagutskottet om utredning av

detta spörsmål. Något riksdagens initiativ i frågan är därför icke påkallat.

På grund av det anförda hemställer utskottet,

att förevarande motioner, nämligen

1) motionerna I: 373 och II: 443, samt

2) motionerna I: 549 och II: 664, såvitt däri yrkats utredning

av frågan om pensionsrätt för hemarbetande förälder och

uppdelning av tilläggspensionen mellan makar,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 28 mars 1963

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herr Strand, fru Hamrin-Thorell*, herr Kaijser, fru

Carlqvist, fru Gärda Svenson*, herrar Lars Larsson, Magnusson och Erik Filip

Petersson;

från andra kammaren: herr Rimmerfors, fröken Wetterström, herrar Odhe,

Bengtsson i Varberg*, Johansson i Södertälje, Jönsson i Ingemarsgården, Sundelin

och Gustavsson i Alvesta.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservationer

I

av fru Hamrin-Thorell, herrar Erik Filip Petersson, Rimmerfors och Jönsson

i Ingemarsgården, vilka ansett,

a) att det avsnitt i utskottets yttrande å s. 4 som börjar med orden ”1 föreva
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 34 år 1963

rande motioner” och slutar med orden ”avstyrker utskottet motionsyrkandena”,

bort ersättas med text av följande lydelse:

”1 motionerna I: 373 och II: 443 hemställes att frågan om de tekniska möjligheterna

och formerna för en självständig pensionering för hemarbetande husmödrar

blir föremål för prövning.

I motionerna framhålles att även om vissa tekniska svårigheter att ordna en

sådan pensionering finns bör frågan prövas med hänsyn till den betydande

sociala vinning som vid en lösning skulle åstadkommas. Det framhålls att en

självständig pensionsrätt skulle komma särskilt de något äldre husmödrarna till

nytta och skulle medföra att de ekonomiska konsekvenserna av en eventuell

skilsmässa ej blev så betungande för husmodern.

Utskottet, som delar motionärernas uppfattning att frågan om stjälvständig

pensionsrätt för hemarbetande husmödrar är av sådan social betydelse att den

inte bör avvisas utan att en ordentlig teknisk undersökning dessförinnan kommit

till stand, tillstyrker motionsyrkandet. En lösning av frågan skulle bli av

särskilt värde därigenom att hemarbetet direkt kvalificerade till pension och att

det i detta hänseende jämställdes med andra yrken. Utskottet anser dock att

den föreslagna tekniska undersökningen ej bör företagas inom familjeberedningen,

som motionärerna föreslagit, utan inom pensionsförsäkringskommittén.”

b) att utskottet bort hemställa,

”1) att riksdagen, i anledning av motionerna I: 373 och II: 443

måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t begära tilläggsdirektiv till

den sittande pensionsförsäkringskommittén, varigenom frågan

om de tekniska möjligheterna och formerna för en självständig

pensionering för hemarbetande husmödrar inom tilläggspensioneringen

blir föremål för en ingående prövning.

2) att motionerna I: 549 och II: 664, såvitt däri yrkats utredning

av frågan om pensionsrätt för hemarbetande förälder och

uppdelning av tilläggspensionen mellan makar, icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.”

n

av herr Gustavsson i Alvesta.

Tryck: Rotopress, Stockholm 1963

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.