Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i lagen den 20 juni 1918

1963-03-26 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1963:35, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i lagen den 20 juni 1918

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 35 år 1963

1

Nr 35

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till lag om ändring i lagen den 20 juni 1918 (nr 460)

angående åtgärder mot utbredning av könssjukdomar,

m. m.

Genom en den 22 februari 1963 dagtecknad proposition, nr 51, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Maj :t,

under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet förda

protokoll,

dels föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag om ändring i lagen den 20 juni 1918 (nr 460) angående åtgärder

mot utbredning av könssjukdomar och

2) lag angående ändrad lydelse av 6 § lagen den 27 juli 1954 (nr 579) om

nykterhetsvård,

dels anhållit om riksdagens yttrande över ett vid propositionen fogat

förslag till kungörelse om ändring i hälsovårdsstadgan den 19 december

1958 (nr 663).

il ''

'' VA \ i

» *>\>

w \W,

/y

Bihang till riksdagens protokoll 1963. 9 samt. 2 avd. Nr 35

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra lagutskottets utlåtande nr 35 år 1963

De vid propositionen fogade författningsförslagen är av följande lvdelse.

Förslag

till

Lag

om ändring i lagen den 20 juni 1918 (nr 460) angående åtgärder

mot utbredning av könssjukdomar

Härigenom förordnas, att 2 och 5 §§ lagen den 20 juni 1918 angående

åtgärder mot utbredning av könssjukdomar1 skola erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

2

Närmaste befattningen med de åtgärder,

som avse att förekomma

könssjukdomarnas utbredning, handhaves

under hälsovårdsmyndighetens

inseende i stad, som ej tillhör

förste provinsialläkares verksamhetsområde,

av förste stadsläkaren

och å annan ort av förste provinsialläkaren

i länet.

(Föreslagen lydelse)

§•

Närmaste befattningen med de åtgärder,

som avse att förekomma

könssjukdomarnas utbredning, handhaves

under hälsovårdsmyndighetens

inseende i stad, som ej tillhör

landstingskommun, av förste stadsläkaren

och å annan ort av länsläkaren.

I stad, som ej tillhör landstingskommun,

må, då det prövas erforderligt,

hälsovårdsmyndigheten uppdraga

åt särskild läkare att i förste

stadsläkarens ställe handhava ifrågavarande

befattning.

I stad, som ej tillhör förste provinsialläkares

verksamhetsområde,

må, då det prövas erforderligt, av

staden uppdragas åt särskild läkare

att i förste stadsläkarens ställe handhava

ifrågavarande befattning. Sådan

läkare utses av hälsovårdsnämnden,

som jämväl utfärdar instruktion

för honom och övar inseende

över hans tjänsteverksamhet.

Läkare, som---lag sundhetsinspektör.

Med hälsovårdsmyndighet avses Med hälsovårdsmyndighet avses

enligt denna lag i stad, som ej till- enligt denna lag i stad, som ej tillhör

förste provinsialläkares verk- hör landstingskommun, hälsovårds
-

1 Senaste lydelse av 2 §, se SFS 1942: 359 och av 5 §, se SFS 1948: 138.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande nr 35 år 1963

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

samhetsområde, hälsovårdsnämnden

och å annan ort Konungens befallningshavande

i länet.

5

Kostnadsfri undersökning och behandling,

varom i 4 § sägs, verkställes,

med nedan angivna undantag,

av provinsialläkare, extra provinsialläkare,

stadsläkare, köpingsläkare

och municipalläkare. Finnas

i stad flera än en stadsläkare, skall

endast den av dem, som hälsovårdsnämnden

därtill utser, utföra dylik

undersökning och behandling.

I stad, som har ett invånarantal

av tjugutusen eller därutöver, verkställes

undersökning och behandling,

som här avses, å nödigt antal

polikliniker; dock har i staden bosatt

provinsialläkare eller extra provinsialläkare

att utföra dylik undersökning

och behandling av personer,

tillhörande hans distrikt.

Kostnaden för sådan poliklinik, med

undantag av vad som enligt 6 § utgår

av statsmedel, bestrides av staden.

Mottagningarna å poliklinik

skola anordnas med hänsyn till allmänhetens

bekvämlighet och på sådant

sätt, att besök å polikliniken

icke röjer beskaffenheten av den

sjukdom, för vilken vård sökes.

Från skyldighet för stad, som nu

sagts, att anordna poliklinik, äger

Konungen på framställning av staden

tills vidare medgiva befrielse.

På begäran av tjänsteläkare, som

ovan sägs, må hälsovårdsmyndigheten,

där så prövas lämpligt, befria

honom från skyldighet att verkställa

undersökning och behandling,

nämnden och å annan ort länsstyrelsen.

§•

Kostnadsfri undersökning och behandling,

varom i 4 § sägs, verkställes,

med nedan angivna undantag,

av tjänsteläkare. Finnas i stad

flera av staden anställda tjänsteläkare,

skall hälsovårdsnämnden, såvida

ej särskilda omständigheter föranleda

annat, utse en av dem att utföra

dylik undersökning och behandling.

I stad, som har ett invånarantal

av tjugutusen eller därutöver, verkställes

i första stycket avsedd undersökning

och behandling på särskilda

polikliniker, som det åligger

staden att inrätta i erforderligt antal.

Medicinalstyrelsen äger dock

medgiva stad befrielse tills vidare

från denna skyldighet. Har poliklinik

inrättats, är tjänsteläkare icke

skyldig att utföra undersökning och

behandling, som nu sagts, dock har

i staden bosatt provinsialläkare att

utföra dylik undersökning och behandling

av personer, tillhörande

hans distrikt.

På begäran av vederbörande tjänsteläkare

må hälsovårdsmyndigheten

förordna annan läkare att verkställa

undersökning och behandling, som

bär avses.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra lagutskottets utlåtande nr 35 år 1963

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

som här avses, samt i hans ställe

förordna annan läkare, som därtill

finnes villig.

Föreligger för------ifrågavarande verksamhet.

Har, enligt------nödiga föreskrifter.

Föreståndare för------nyss sagts.

Skall vid------sålunda föreslagna.

Denna lag träder i kraft den 1

juli 1963.

-?näji >■

iWiiWvV v

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 35 år 1963

5

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 6 § lagen den 27 juli 1954 (nr 579)

om nykterhetsvård

Härigenom förordnas, att 6 § lagen den 27 juli 1954 om nykterhetsvård1

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

6

Om i kommunal nykterhetsnämnd

icke finnes ledamot, som är läkare,

skall vederbörande tjänsteläkare

närvara vid nämndens sammanträden,

i den mån han icke hindras av

andra tjänsteåligganden. Han skall

därvid äga rätt att deltaga i överläggningarna

samt att få sin mening

antecknad till protokollet.

I stad med mer än en tjänsteläkare

skall vad sålunda stadgats gälla

förste stadsläkaren.

(Föreslagen lydelse)

§■

Om i kommunal nykterhetsnämnd

icke finnes ledamot, som är läkare,

skall vederbörande tjänsteläkare eller,

i kommun med stadsläkare eller

motsvarande läkare, denne närvara

vid nämndens sammanträden, i den

mån han icke hindras av andra tjänsteåligganden.

Han skall därvid äga

rätt att deltaga i överläggningarna

samt att få sin mening antecknad

till protokollet.

I stad med mer än en stadsläkare

skall vad sålunda stadgats gälla förste

stadsläkaren.

Denna lag träder i kraft den 1

juli 1963.

1 Senaste lydelse av 6 §, se SFS 1956:225

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 35 år 1963

Förslag

till

Kungörelse

om ändring i hälsovårdsstadgan den 19 december 1958 (nr 663)

i *’*u "•») ?*■''•i iijfj 7?,'' .i i\. 4 y •'' fv

Härigenom förordnas, att 9, 10, 13 och 14 §§ hälsovårdsstadgan den 19

december 1958 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

9 §•

Om läkare och veterinär icke äro

ledamöter i hälsovårdsnämnd, skall

tjänsteläkaren respektive tjänsteveterinären

närvara vid nämndens sammanträden,

i den mån nämndens

ordförande finner hans närvaro erforderlig

och han icke hindras av

andra tjänsteåligganden. Han skall

därvid äga deltaga i överläggningarna

samt få sin mening antecknad till

protokollet.

I stad med mer än en tjänsteläkare

eller tjänsteveterinär skall vad

sålunda stadgats gälla förste stadsläkaren

respektive förste stadsveterinären.

10

Vid hälsovårdsnämnds sammanträden

äga följande befattningshavare,

även om de icke äro ledamöter

eller suppleanter i nämnden, rätt

att närvara och deltaga i överläggningarna

samt få sin mening antecknad

till protokollet, nämligen

förste provinsialläkaren, dock ej

såvitt avser hälsovårdsnämnd i stad

Om läkare och veterinär icke äro

ledamöter i hälsovårdsnämnd, skall

tjänsteläkaren eller, i kommun med

stadsläkare eller motsvarande läkare,

denne respektive tjänsteveterinären

närvara vid nämndens sammanträden,

i den mån nämndens ordförande

finner hans närvaro erforderlig

och han icke hindras av andra

tjänsteåligganden. Han skall därvid

äga deltaga i överläggningarna samt

få sin mening antecknad till protokollet.

I stad med mer än en stadsläkare

eller tjänsteveterinär skall vad sålunda

stadgats gälla förste stadsläkaren

respektive förste stadsveterinären.

§•

Vid hälsovårdsnämnds sammanträden

äga följande befattningshavare,

även om de icke äro ledamöter

eller suppleanter i nämnden, rätt

att närvara och deltaga i överläggningarna

samt få sin mening antecknad

till protokollet, nämligen

länsläkaren eller biträdande länsläkaren,

dock ej såvitt avser hälso
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Andra lagutskottets utlåtande nr 35 år 1963

(Nuvarande lydelse)

med stadsläkare, som är likställd

med förste provinsialläkare,

länsveterinären, dock ej såvitt avser

hälsovårdsnämnd i stad med

stadsveterinär, som är likställd med

länsveterinär, samt

tjänsteläkaren och tjänsteveterinären,

om de icke på grund av vad

i 9 § stadgas äro skyldiga att närvara

vid nämndens sammanträden.

Hälsovårdsnämnd äger---nä

(Föreslagen lydelse)

vårdsnämnd i stad med stadsläkare,

som är likställd med länsläkare,

länsveterinären, dock ej såvitt avser

hälsovårdsnämnd i stad med

stadsveterinär, som är likställd med

länsveterinär, samt

tjänsteläkaren eller stadsläkaren

eller motsvarande läkare och tjänsteveterinären,

om de icke på grund av

vad i 9 § stadgas äro skyldiga att

närvara vid nämndens sammanträden.

ndens överläggningar.

13 §.

Hälsovårdsnämnd skall---med veterinärstyrelsen.

Avskrift av berättelsen skall före

mars månads utgång i två exemplar

tillställas förste provinsialläkaren

och länsveterinären, dock att i vad

avser stad med stadsläkare, likställd

med förste provinsialläkare, avskrift

av berättelsen skall före juni månads

utgång tillställas medicinalstyrelsen

och i vad avser stad med

stadsveterinär, likställd med länsveterinär,

jämväl veterinärstyrelsen.

På begäran skall avskrift av berättelsen

därjämte tillställas tjänsteläkaren

och tjänsteveterinären.

Avskrift av berättelsen skall före

mars månads utgång i två exemplar

tillställas länsläkaren och länsveterinären,

dock att i vad avser stad

med stadsläkare, likställd med länsläkare,

och stad med stadsveterinär,

likställd med länsveterinär, avskrift

av berättelsen skall före juni månads

utgång tillställas medicinalstyrelsen

respektive veterinärstyrelsen.

På begäran skall avskrift av berättelsen

därjämte tillställas tjänsteläkaren

eller stadsläkaren eller motsvarande

läkare och tjänsteveterinären.

14 §.

För att biträda hälsovårdsnämnden

i tillsynen över allmänna hälsovården

samt i övrigt tillhandagå

nämnden skall stad med minst W 000

invånare hava en eller flera stadsläkare.

Om så erfordras, bär även i annan

kommun med minst 15 000 invånare

finnas stadsläkare eller motsvarande

läkare. Sådan läkare anta
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 35 år 1963

(Nuvarande lydelse)

Till hälsovårdsnämnds biträde

skola finnas en eller flera hälsovårdsinspektörer,

doek att de på inspektör

ankommande uppgifterna

må fullgöras av ledamot i nämnden,

om så kan ske utan att uppgifterna

eftersättas. Hälsovårdsinspektör

må anställas gemensamt för

två eller flera kommuner. Med

tjänst som hälsovårdsinspektör må

förenas annan tjänst.

(Föreslagen lydelse)

ges av hälsovårdsnämnden, om ej

fullmäktige förbehållit sig detta.

Till hälsovårdsnämnds biträde

skola därjämte i varje kommun finnas

en eller flera hälsovårdsinspektörer,

dock att de på inspektör ankommande

uppgifterna må fullgöras

av ledamot i nämnden, om så

kan ske utan att uppgifterna eftersättas.

Hälsovårdsinspektör må an.

ställas gemensamt för två eller flera

kommuner. Med tjänst som hälsovårdsinspektör

må förenas annan

tjänst.

Till heltidsanställd---ankommande uppgifter.

Denna kungörelse träder i kraft

den 1 juli 1963.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Andra lagutskottets utlåtande nr 35 år 1963

Beträffande innehållet i propositionen får utskottet, i den mån redogörelse

därför icke lämnas i det följande, hänvisa till propositionen.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att den 1961 beslutade förstärkningen av den

lokala tillsynen över den allmänna hälsovården skall regleras i hälsovårdsstadgan

genom att i dess 14 § inskrives skyldighet för stad med minst

40 000 invånare och rekommendation för annan kommun med minst

15 000 invånare att anställa särskild medicinsk-hygienisk expertis, som i

stad benämns stadsläkare.

Vidare föreslås i propositionen, som en följd av att tjänsteläkarbegreppet

fått ett delvis nytt innehåll i samband med tjänsteläkarreformen och

i anslutning till regleringen av den allmänna hälsovårdstillsynen, vissa ändringar

i lagen angående åtgärder mot utbredning av könssjukdomar, lagen

om nykterhetsvård och hälsovårdsstadgan.

Författningsändringarna är avsedda att träda i kraft den 1 juli 1963.

Departementschefen

Föredragande departementschefen, statsrådet Johansson, har anfört:

»Den 1 juli 1963 övergår huvudmannaskapet för tjänsteläkarväsendet från

staten till landstingen. Reformen förutsätter en omfattande författningsreglering.

I denna ingår i första hand den förra året utfärdade sjukvårdslagen.

Andra viktiga komponenter däri är en ny sjukvårdsstadga och en

ny allmän läkarinstruktion, vilka avses skola utfärdas i administrativ

ordning. Vid sjukvårdslagens tillkomst infördes ett nytt tjänsteläkarbegrepp,

som föranleder vissa författningsändringar.

Medan alltså landstingen övertar ansvaret för den öppna sjukvården,

skall staten och primärkommunerna liksom hittills i huvudsak svara för

den allmänna hälsovården, främst tillsynen över omgivningshygienen. I anslutning

till tjänsteläkarreformen skall enligt riksdagens beslut den omgivningshygienska

tillsynen förstärkas. På den statliga sidan har redan den

1 juli 1962 en länsläkarorganisation trätt i stället för förste provinsialläkarinstitutionen.

Avsikten är att länsläkarorganisationen successivt skall byggas

ut. Förstärkningen av den lokala tillsynen skall enligt riksdagsbeslutet

ske genom att kommunerna i ökad utsträckning anställer medicinskt-hygienisk

expertis. I en inom inrikesdepartementet upprättad promemoria, som

remissbehandlats i vanlig ordning, har förslag framlagts till författningsreglering

av kommunernas åligganden i berörda hänseende.

De frågor som upptagits till behandling i förevarande sammanhang avser

dels sistnämnda reglering och dels de av det nya tjänsteläkarbegreppet

betingade författningsändringar, som kräver riksdagens medverkan.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Andra lagutskottets utlåtande nr 35 år 1963

Riksdagsbeslutet om förstärkning av den omgivningshygieniska

tillsynen på lokalplanet innebär, att städer med mer än

40 000 invånare skall vara skyldiga att anställa omgivningshygieniker samt

att övriga städer och andra kommuner med minst 15 000 invånare rekommenderas

att anställa dylik expertis.

Under remissbehandlingen av departementspromemorian med förslag

till författningsreglering i anslutning till riksdagsbeslutet har lämpligheten

av denna skyldighet och rekommendation ifrågasatts av en del remissinstanser.

Bland dem finns förespråkare för såväl en utvidgning som en

begränsning av kommunernas insatser för omgivningshygienen. Vad som

sålunda anförts är emellertid enligt min mening inte av beskaffenhet att

böra föranleda någon omprövning av riksdagsbeslutet.

I departementspromemorian har föreslagits, att förstärkningen av den

omgivningshygieniska tillsynen på lokalplanet skall regleras genom att bestämmelser

härom införs i 14 § hälsovårdsstadgan. Mot denna författningstekniska

lösning har inte riktats någon annan invändning än att en remissinstans

uttalat tveksamhet om lämpligheten av att på detta sätt reglera

rekommendationen. Jag kan för min del helt biträda förslaget.

Likaså tillstyrker jag, att omgivningshygienikerna i städerna benämns

stadsläkare, vilket förslag inte mött någon kritik.

Med anledning av att i ett remissyttrande förordats att kommunerna

får möjlighet att förena stadsläkartjänsten med annan tjänst eller att utse

stadsläkare gemensamt för två eller flera kommuner vill jag framhålla,

att en sådan ordning inte torde vara förenlig med riksdagsbeslutet såvitt

avser städer med mer än 40 000 invånare. Av vad som anförts i den av

riksdagen godtagna propositionen 1961:181 framgår nämligen, att stadshygienikertjänsten

i sådan stad skall vara heltidstjänst. För övriga kommuner

föreligger intet hinder mot ett arrangemang sådant som det förordade,

men det synes i regel inte lämpligt att hygienikertjänst inrättas i

andra fall än då innehavaren förutsättes skola ägna en väsentlig del av sin

arbetstid åt denna tjänst.

Vad beträffar ordningen för tillsättning av stadsläkare och hygieniker

i annan kommun än stad syns det mig naturligt att, som föreslagits i promemorian,

motsvarande regler skall gälla som för tillsättning av stadsdistriktsläkare.

Jag kan sålunda inte ansluta mig till de kritiska synpunkter

i detta avseende, som framförts i en del remissyttranden.

Den av mig förordade ändringen i 14 § hälsovårdsstadgan bör träda i

kraft samtidigt med tjänsteläkarreformen, alltså den 1 juli 1963. Kungl.

Maj :t bör, utan att särskild bestämmelse härom införes, kunna övergångsvis

dispensera från skyldigheten för vissa städer att hålla stadsläkare, om

så i något fall anses nödvändigt. Har städerna i fråga vidtagit de åtgärder

som erfordras och varit möjliga för att anställa stadsläkare, torde emellertid

den omständigheten att någon stad på grund av praktiska svårigheter

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Andra lagutskottets utlåtande nr 35 år 1963

inte lyckats erhålla stadsläkare inte kunna leda till att staden anses ha underlåtit

att fullgöra sina åligganden.

När jag härefter övergår till de författningsändringar som

sammanhänger med att tj änsteläkarbegreppet fått nytt

innehåll, vill jag först erinra om att detta begrepp förekommer i ett stort

antal författningar. Det används därvid för läkare i det allmännas tjänst,

som är skyldiga att fullgöra vissa samhälleliga uppgifter eller till vilka

statens eller kommuns befattningshavare hänvisas för läkarvård. Endast

i ett fåtal av dessa författningar anges vilka läkare som avses med beteckningen

tjänsteläkare och någon allmängiltig definition för denna beteckning

finns inte. I en del författningar framgår det inte heller av sammanhanget

om föreskrivna skyldigheter åvilar både stadsläkare och stadsdistriktsläkare

eller enbart stadsläkare. Det är uppenbarligen angeläget, att

en fast terminologi skapas i förevarande avseende.

I den av riksdagen godtagna propositionen 1962: 122 med förslag till

sjukvårdslag fastslogs, att med tjänsteläkare i fortsättningen skall förstås

provinsialläkare, biträdande provinsialläkare och extra provinsialläkare

samt stadsdistriktsläkare. Att märka är, att stadsläkare alltså inte längre

räknas till tjänsteläkare. Definitionen har inte tagits upp i sjukvårdslagen,

där den inte heller hör hemma, utan avses skola införas i den nya läkarinstruktionen.

Meningen är också att däri skall ges regler -—- för de fall

då sådana behövs — om vem av flera tjänsteläkare i samma distrikt som

ett åliggande avser.

De flesta av de uppgifter som i de olika författningarna åläggs tjänsteläkare

är av den beskaffenheten att de bör fullgöras av läkare som ombesörjer

sjukvård. I en del fall bör emellertid även stadsläkare — med den

nya innebörd benämningen får enligt det av mig tillstyrkta förslaget —

omfattas av skyldighet som åvilar tjänsteläkare och i andra fall kan det

vara så att i stad med stadsläkare tjänsteläkaruppgift bör ankomma endast

på honom. När sålunda stadsläkare jämte eller i stället för tjänsteläkare

skall fullgöra någon uppgift får detta särskilt anges i författningen i fråga.

I 6 § lagen om nykterhetsvård och 9 § hälsovårdsstadgan ges bestämmelser

om tjänsteläkares skyldighet att närvara vid nykterhetsnämnds

respektive hälsovårdsnämnds sammanträden. Denna skyldighet har i stad

med stadsläkare hittills åvilat denne. Så bör vara fallet även med den

föreslagna nya innebörden av beteckningen stadsläkare. Jag förordar därför

att nämnda författningsrum jämkas i enlighet härmed. I hälsovårdsstadgan

bör nu berörda ändring i terminologin samt ersättandet av förste

provinsialläkarinstitutionen med länsläkarorganisationen föranleda ändring

även i 10 och 13 §§.

Lagen angående åtgärder mot utbredning av könssjukdomar upptar i 5 §

första stycket skyldighet för provinsialläkare, extra provinsialläkare, stadsläkare,

köpingsläkare och municipalläkare att meddela kostnadsfri under
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Andra lagutskottets utlåtande nr 35 år 1963

sökning och behandling av den som befaras eller konstaterats vara angripen

av könssjukdom. Som huvudregel bör i fortsättningen gälla att skyldigheten

skall åvila tjänsteläkarna, dvs. i städerna stadsdistriktsläkama

I stad med flera stadsdistriktsläkare är det i allmänhet lämpligast att

könssjukvården koncentreras till en av dem men särskilda omständigheter

kan föranleda att vårdskyldigheten bör gälla var och en av dem. Jag

förordar att lagrummet ändras i enlighet med det sagda.

I andra stycket av sistnämnda paragraf stadgas undantag från tjänsteläkares

vårdskyldighet på det sättet att i stad med mer än 20 000 invånare

vården i stället skall lämnas på särskilda polikliniker, som det åligger staden

att inrätta. Undantaget gäller dock inte i staden bosatt provinsialläkare

eller extra provinsialläkare såvitt avser personer från hans distrikt.

Kungl. Maj :t kan enligt lagrummet befria stad från skyldigheten att anordna

könspoliklinik, i vilket fall skyldigheten att meddela vård givetvis

kvarblir hos tjänsteläkaren. Detta lagrum bör sakligt ändras i två hänseenden;

dels bör omnämnandet av extra provinsialläkare utgå, eftersom han

enligt den nya ordningen kommer att vara underställd provinsialläkare, och

dels bör rätten att meddela stad befrielse från skyldigheten att anordna poliklinik

överföras till medicinalstyrelsen. I sistnämnda hänseende är förhållandet

det att möjligheten att fullgöra skyldigheten främst är beroende

av om läkare kan engageras till polikliniken. Dispensprövningen blir därför

av sådan beskaffenhet att den lämpligast handhas av medicinalstyrelsen.

I samband med de nu berörda ändringarna bör lagrummet även överarbetas

redaktionellt i förenklande och förtydligande syfte. Det torde därvid numera

inte vara erforderligt att ange hur mottagningarna på poliklinikerna bör

anordnas.

Även tredje stycket av samma paragraf bör, i samband med att en mindre

jämkning sker som en följd av ändringarna i första stycket, med fördel

kunna förenklas utan att sakinnehållet förändras.

Inrättandet av länsläkarorganisationen i stället för förste provinsialläkarinstitutionen

medför vidare att också 2 § samma lag bör ändras såvitt

avser första, andra och fjärde styckena. Att märka är därvid att enligt

instruktionen för länsläkarväsendet endast stad som ej tillhör landstingskommun

är undantagen från länsläkarorganisationens verksamhetsområde.

Andra stycket bör därjämte kunna förenklas utan att ändras i sak.

De här förordade författningsändringarna bör träda i kraft den 1 juli

1963.»

s. 13 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 35 år 1963

13

Utskottet

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag

och får därför hemställa,

att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition, nr 51.

Stockholm den 26 mars 1963

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herr Strand*, fru Hamrin-Thorell, herr Kurser*,

fru Carlqvist, fru Gärda Svenson, herrar Lars Larsson, Magnusson* och

Erik Filip Petersson*;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Rimmerfors,

fröken Wetterström*, herrar Odhe*, Johansson i Södertälje, Sundelin*,

Gustavsson i Alvesta och fru Svensson i Kungsör.

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1963:135 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lyclelse av 1 § lagen den llf oktober 1939 s. 4 i texten