Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om ökat stöd till handikappade.

1963-04-18 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1963:45, Utlåtande i anledning av väckta motioner om ökat stöd till handikappade.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 45 år 1963

1

Nr 45

Utlåtande i anledning av väckta motioner om ökat stöd till handikappade.

I de likalydande motionerna nr 348 i första kammaren av herr Lundström

m. fl. och nr 406 i andra kammaren av herr Ohlin m. fl. har framställts

yrkanden om ökat stöd till handikappade. Motionerna har, såvitt de

avser frågor rörande invaliditetsförmånerna enligt lagen om allmän försäkring

— utom vad gäller medelsanvisningen — samt ersättning till föräldrar

för vård av handikappade barn i hemmet, hänvisats till lagutskott

och i övrigt till statsutskottet. I den mån motionerna hänvisats till lagutskott

har de tilldelats andra lagutskottet. I förevarande utlåtande behandlas

frågorna rörande invaliditetsförmånerna enligt lagen om allmän försäkring.

Utskottet kommer att i annat sammanhang behandla motionerna i

vad gäller ersättning för vård av handikappade barn.

I motionerna, såvitt nu är i fråga, har hemställts, att riksdagen måtte

a) besluta att de särskilda invaliditetsförmånerna enligt lagen om allmän

försäkring fr. o. m. den 1 januari 1964 skall förstärkas så, att invaliditetstillägget

fördubblas från 1 200 kronor till 2 400 kronor om året och att

invaliditetsersättningen höjes från 2 000 kronor till 3 000 kronor om året

(del av yrkandet under 11 i motionernas hemställan),

b) i skrivelse till Kungl. Maj :t såsom sin mening giva Kungl. Maj:t till

känna vad motionärerna anfört beträffande tolkningen av uttrycket »betydande

merutgifter» i 9 kap. 2 § andra stycket lagen om allmän försäkring

(yrkandet under 12 i motionernas hemställan),

c) besluta att invaliditetstillägg och invaliditetsersättning skall fr. o. m.

den 1 januari 1964 indexregleras på grundval av de belopp som anges i 12 §

lagen angående införande av lagen om allmän försäkring (yrkandet under

13 i motionernas hemställan) samt

d) i skrivelse till Kungl. Maj:t begära att till 1963 års höstriksdag framlägges

förslag till de kompletteringsbestämmelser till lagen angående införande

av lagen om allmän försäkring, som erfordras för genomförande av

angiven indexreglering (yrkandet under 14 i motionernas hemställan).

Bihang till riksdagens protokoll 19(13. 9 samt. 2 and. Nr 45

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 45 år 1963

Beträffande de skäl motionärerna åberopat till stöd för sina yrkanden

får utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande, hänvisa

till motionerna.

Gällande bestämmelser

Reglerna om rätt till folkpension i form av förtidspension återfinnes

i kapitel 7 i lagen om allmän försäkring. Förtidspension utgår till

försäkrad, som fyllt 16 år, för tid före den månad, då han fyller 67 år eller

ålderspension dessförinnan börjar utgå till honom, om hans arbetsförmåga

på grund av sjukdom, psykisk efterblivenhet, vanförhet eller annat lyte

är nedsatt med minst hälften och nedsättningen kan anses varaktig. Med

hänsyn till graden av arbetsförmågans nedsättning utgår antingen hel förtidspension

eller 2/3 eller 1/3 av hel förtidspension. Hel förtidspension utgör

samma belopp som ålderspension, vilken uttages vid 67 års ålder.

Fr. o. m. den 1 januari 1963 har ålderspension, som uttagits vid 67 års ålder,

utgått med 3 325 kronor för ensam pensionär.

Förtidspension kan i förekommande fall på motsvarande sätt som ålderspension

förhöjas med barntillägg, hustrutillägg, kommunalt bostadstillägg

och invaliditetstillägg.

Invaliditetstillägg utgår enligt 9 kap. 2 § nämnda lag om den

försäkrade är ur stånd att reda sig själv och på grund härav vid upprepade

tillfällen dagligen är i behov av hjälp av annan samt hjälpbehovet uppkommit

innan den försäkrade fyllde 63 år. Invaliditetstillägg skall alltid utgå

om den försäkrade är blind och blindheten inträtt innan den försäkrade

uppnått 63 års ålder. Dessa två fall motsvarar de fall då enligt tidigare lagstiftning

utgick vårdtillägg respektive blindtillägg. Invaliditetstillägg utgår

slutligen till försäkrad som uppbär partiell förtidspension, om den försäkrade

utför förvärvsarbete men på grund av höggradig nedsättning i

kroppsorgans funktion behöver avsevärd fortlöpande hjälp av annan person

eller får vidkännas betydande merutgifter för färdmedel eller andra

hjälpmedel för att kunna utföra arbetet.

Invaliditetstillägg utgår ej till försäkrade, som stadigvarande vårdas på

vissa anstalter, och ej heller till försäkrade, som enligt gällande bestämmelser

om blindundervisning är skolpliktiga.

Invaliditetstillägg liksom övriga folkpensionsförmåner uttryckes i lagen

om allmän försäkring i procent av basbeloppet. Tillägget anges till 30 % av

basbeloppet. Eftersom basbeloppet följer skiftningar i prisläget kommer förmånens

storlek att anpassas efter prisutvecklingen. En på detta sätt utformad

indexreglering har emellertid inte kunnat tekniskt genomföras redan

vid 1963 års ingång, då lagstiftningen trädde i kraft. I 12 § lagen angående

införande av lagen om allmän försäkring har i stället för tiden intill

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 45 år 1963 3

utgången av juni 1968 bestämts, att invaliditetstillägg skall utgöra 1 200

kronor för år.

Till försäkrad, som inte åtnjuter pension, kan utgå invaliditetser

sättning, om den försäkrade fyllt 16 år. Reglerna härom återfinnes

i 9 kap. 3 § lagen om allmän försäkring. Invaliditetsersättning tillkommer

dels försäkrad som är blind, om blindheten inträdde innan han fyllde 63 år,

dels försäkrad som utför förvärvsarbete, om han på grund av höggradig nedsättning

av kroppsorgans funktion behöver avsevärd fortlöpande hjälp avannan

person eller får vidkännas betydande merutgifter för färdmedel eller

andra hjälpmedel för att kunna utföra förvärvsarbetet. Försäkrad, som

enligt gällande bestämmelser om blindundervisning är skolpliktig, har ej

rätt till invaliditetsersättning.

Ersättningen anges till 50 % av basbeloppet. På motsvarande sätt som

beträffande invaliditetstillägg har bestämts, att invaliditetsersättning tills

vidare skall utgöra 2 000 kronor om året.

Även inom tilläggspensioneringen kan förtidspension utgå. Bestämmelser

härom återfinnes i kapitel 13 i lagen om allmän försäkring.

Historik

Enligt de tidigare gällande reglerna utgick invalidpension till den, vars

arbetsförmåga på grund av sjukdom, lyte eller dylikt mera varaktigt gatt

helt eller till större delen förlorad före den allmänna pensionsåldern. Invalidpensionen

bestod av grundpension och tilläggspension, vilka förhöjdes

med indextillägg respektive standardtillägg. Grundpensionen utgick utan

inkomstprövning. Tilläggspensionen var däremot inkomstprövad. Blindtilllägg

utgick med 1 200 kronor om året till den som blivit blind före fyllda

60 år. Vårdtillägg utgick med 1 200 kronor om året till pensionsberättigad,

som utan att vara blind var ur stånd att reda sig själv och på grund därav

var i behov av ständig tillsyn och vård, under förutsättning att behovet därav

uppkommit före det han fyllt 60 år. Blindtillägg och vårdtillägg utgick utan

inkomstprövning.

I vissa fall kunde dispens ges från inkomstprövningen så att högst 1 100

kronor om året jämte standardtillägg tillerkändes helt arbetsoförmögen invalidpensionär,

vars make ej åtnjöt folkpension, s. k. hjälplöshetstillägg.

I proposition nr 90 år 1962, genom vilken förslag till lag om allmän försäkring

förelädes riksdagen, föreslogs den nuvarande utformningen av ifrågavarande

förmåner. Invaliditetstillägg skulle utgå med 1 200 kronor och

invaliditetsersättning med 1 800 kronor om året.

Andra lagutskottet behandlade propositionen i utlåtande nr 27. Utskottet

upptog därvid till behandling även motioner, i vilka hemställdes att över
-

1* IUhartg till riksdagens protokoll 19G3. !) sand. 2 and. Nr Va

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra lagutskottets utlåtande nr 45 år 1963

gångsbestämmelserna om invaliditetstillägg och invaliditetsersättning skulle

slopas samt att dessa förmåner skulle indexregleras enligt förslaget till lag

om allmän försäkring redan från den 1 januari 1963. I utlåtandet förordade

utskottet på anförda skäl att invaliditetsersättningen skulle utgöra 50 %

av basbeloppet eller tills vidare 2 000 kronor om året. Beträffande ovannämnda

motionsyrkande anfördes i utlåtandet:

Orsaken till att folkpensionsförmånerna tills vidare skall beräknas efter

nu gällande principer är att det administrativa handhavandet av en indexreglering

på grundval av basbeloppet förutsätter maskinell utrustning och

andra resurser, som inte kan beräknas vara att tillgå förrän om några år.

Imligt utskottets mening är det inte tillrådligt att i nuvarande krävande

reformskede utan starka skäl ytterligare belasta administrationen. Det synes

dessutom föga motiverat att bryta ut ett par av folkpensionsförmånerna och

indexreglera dem med hjälp av basbeloppet. Därest penningvärdet skulle

undergå en utveckling därhän, att realvärdet av förevarande förmåner alltför

mycket urholkats, innan en övergång till beräkning på grundval av basbeloppet

kunnat ske, finnes alltid möjligheten att genom höjning av beloppen

återställa förmånernas realvärde. På grund av vad sålunda anförts avstyrker

utskottet förevarande motionsyrkande.

Riksdagen godkände utlåtandet i berörda delar.

Utskottet

Inom folkpensioneringen utgår under vissa lörutsättningar invaliditetstillägg

eller invaliditetsersättning. Bestämmelserna härom återfinnes i 9

kapitlet lagen om allmän försäkring.

Invaliditetstillägg utges till försäkrad som åtnjuter ålderspension eller

hel förtidspension, om den försäkrade är ur stånd att reda sig själv och

på grund härav vid upprepade tillfällen dagligen är i behov av hjälp av

annan. Vidare utgår invaliditetstillägg till försäkrad som uppbär partiell

tortidspension, om den försäkrade utför förvärvsarbete men på grund av

höggradig nedsättning i kroppsorgans funktion behöver avsevärd fortlöpande

hjälp av annan person eller får vidkännas betydande merutgifter

för färdmedel eller andra hjälpmedel för att kunna utföra arbetet.

Invaliditetsersättning utgår till försäkrad som inte åtnjuter pension under

förutsättningar motsvarande dem som gäller för beviljande av invaliditetstillägg

till partiell förtidspension.

Invaliditetsersättning samt invaliditetstillägg till partiell förtidspension

är avsedda för försäkrade som trots betydande medicinska defekter bereder

sig sådan försörjning, att de på grund av inkomstens storlek uteslutes från

rätt till förtidspension eller blir berättigade till lägre förtidspension än eljest.

Syftet med förmånerna är att uppmuntra till arbete.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 15 år 1963

5

Storleken av ifrågavarande förmåner anges i lagen om allmän försäkring

i procent av basbeloppet. Av tekniska skäl har en på detta sått utformad

indexreglering inte kunnat genomföras redan vid 1963 års ingång. I stället

har i lagen angående införande av lagen om allmän försäkring för tiden

intill utgången av juni 1968 bestämts, att invaliditetstillägg skall utgöra

1 200 kronor och invaliditetsersättning 2 000 kronor, i båda fallen för år

räknat.

I förevarande motioner yrkas att invaliditetstillägg och invaliditetsersättning

fr. o. m. den 1 januari 1964 skall höjas till 2 400 respektive 3 000 kronor

samt indexregleras på sätt som gäller för folkpensionen. Vidare anföres

att lagstadgandet om invaliditetsersättning på sina håll tillagts den

innebörden, att invaliditetsersättning endast kan utgå om den försäkrades

merutgifter överstiger ersättningens belopp. En sådan tillämpning av bestämmelserna

överensstämmer enligt motionärerna inte med de överväganden

som föregick riksdagens beslut. Motionärerna önskar att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Maj:t giver till känna vad motionärerna i avseendet

anfört.

Beträffande yrkandet om höjning av invaliditetstillägg och invaliditetsersättning

vill utskottet framhålla, att förtidspensioneringen byggdes ut under

fjolåret genom lagen om allmän försäkring. Vidare bör nämnas att någon

motsvarighet till invaliditetsersättningen inte fanns i den gamla lagstiftningen.

Även en annan synpunkt gör sig gällande. Socialförsäkringskommittén

föreslog ursprungligen att vid sidan om vårdtillägget skulle kunna

utgå ett bidrag med lägre belopp, kallat hjälptillägg, men detta förslag vann

inte statsmakternas gillande. Det förhållandet att förmånerna inte kan

utgå med mindre belopp än 1 200 kronor kan medföra en viss återhållsamhet

vid tillämpningen av bestämmelserna, vilket också framgår av vad som

anföres i motionerna. En höjning av förmånernas belopp kan således få en

effekt motsatt den motionärerna tänkt sig. Utskottet biträder därför inte

motionerna i denna del. Ej heller finner utskottet, med hänsyn till att förmånernas

storlek fastställdes så sent som i fjol, att tillräckliga skäl föreligger

att nu indexreglera desamma.

I sammanhanget vill utskottet erinra om att särskilda sakkunniga tillkallats

i december 1962 för att utreda vissa spörsmål rörande den allmänna

pensioneringen och att i de sakkunnigas uppdrag även ingår frågor om

förbättringar av pensionsrätten för invalider. Det kan antagas, att utredningen

vid behandlingen av dessa frågor även kommer att beröra de särskilda

förmånerna till invalider.

I fråga om förutsättningarna för beviljande av invaliditetsersättning vill

utskottet hänvisa till att lagtexten inte uppställer något krav på att den

försäkrades merutgifter skall överstiga ersättningens belopp. Huruvida

opaginerad Kontrollera mot PDF

G Andra lagutskottets utlåtande nr 45 dr 1963

merutgifterna skall anses betydande eller inte får uppenbarligen bedömas

från fall till fall. Med hänsyn till att erfarenheten av reglernas tillämpning

ännu är mycket begränsad och att något avgörande i högre instans ännu

icke föreligger, anser utskottet inte att något riksdagens uttalande i frågan

för närvarande är påkallat.

Med åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att förevarande motioner, 1:348 och 11:406, såvitt nu är i

fråga, icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 18 april 1963

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Strand, Nils Elowsson, Axel Svensson,

Edström*, Enarsson, Eric Carlsson*, Dahlberg och Harry Carlsson*;

från andra kammaren; herr Nilsson i Göteborg, fröken Wetterström,

herr Odhe, fru Eriksson i Ängelholm, herrar Jönsson i Ingemarsgården,

Svensson i Kungälv*, Carlsson i Huskvarna och Gomér.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering,

Reservation

av herrar Edström, Harry Carlsson, Jönsson i Ingemarsgården och Carlsson

i Huskvarna, vilka ansett,

A) att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar å s. 5 med orden »Storleken

av ifrågavarande» och slutar med orden »närvarande är påkallat.»

bort ersättas med text av följande lydelse:

»Storleken av ifrågavarande förmåner anges i lagen om allmän försäkring

i procent av basbeloppet. Intill utgången av juni 1968 skall emellertid

enligt gällande bestämmelser invaliditetstillägg utgöra 1 200 kr. och invaliditetsersättning

2 000 kr., i båda fallen för år räknat. Någon indexreglering

av dessa belopp sker för närvarande inte.

I förevarande motioner yrkas att invaliditetstillägg och invaliditetsersättning

fr. o. m. den 1 januari 1964 skall höjas till 2 400 respektive 3 000 kronor

samt indexregleras på sätt som gäller för folkpensionen. Vidare anföres

att lagstadgandet om invaliditetsersättning på sina håll tillagts den

innebörden, att invaliditetsersättning endast kan utgå om den försäkrades

merutgifter överstiger ersättningens belopp. En sådan tillämpning av bestämmelserna

överensstämmer enligt motionärerna inte med de överväganden

som föregick riksdagens beslut. Motionärerna önskar att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Maj:t giver till känna vad motionärerna i avseendet

anfört.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Andra lagutskottets utlåtande nr bo ur t Otitt

Som framhålles i motionerna möter de handikappade vid sidan av andra

problem också stora ekonomiska svårigheter. Det är en angelägen uppgift

för samhället att åstadkomma sådana ekonomiska förbättringar för dessa

människor som svarar mot det allmänmänskliga kravet på att de skall beredas

ett med de friska människornas så likartat liv som möjligt.

Den allmänna målsättning, som utskottet här givit uttryck for, rimmar

väl med de krav på höjda invaliditetstillägg och invaliditetsersättningar som

framföres i förevarande motioner. Utskottet tillstyrker bifall till motionerna

och förutsätter därvid att motionernas målsättning under kommande år

följes upp med fortsatta reformer.

Några andra skäl än tekniska mot att genomföra en indexreglering av

invaliditetstillägg och invaliditetsersättning har inte anförts. Utskottet tillstyrker

därför bifall till motionerna jämväl i denna del.

I fråga om förutsättningarna för beviljande av invaliditetsersättning vill

utskottet hänvisa till att lagtexten inte uppställer något krav på att den försäkrades

merutgifter skall överstiga ersättningens belopp. Huruvida merutgifterna

skall anses betydande eller inte får uppenbarligen bedömas från

fall till fall. Då emellertid, som påpekas i motionerna, cn betydande oklarhet

föreligger om innehållet i förevarande bestämmelser och denna oklarhet

kan leda till men för de försäkrade, synes skäl föreligga för ett klargörande

uttalande i frågan från utskottets och riksdagens sida. Utskottet

vill därför som riktpunkt för tillämpningen, i överensstämmelse med motionärernas

önskemål, anföra att betydande merutgifter som regel skall anses

föreligga, därest utgifterna kan antagas överstiga skillnaden mellan invaliditetsersättning

och invaliditetstillägg, samt att merutgifter för berättigande

till ersättning jämväl skall anses föreligga vid lägre faktiska utgifter

än detta belopp, när särskilda skäl därtill föreligger. Denna utskottets

mening synes böra föras till Kungl. Maj:ts kännedom.»

B) att utskottet bort hemställa,

»1) att riksdagen med bifall till yrkandet i förevarande

motioner, 1:348 och 11:406, om höjning av invaliditetstillägg

och invaliditetsersättning måtte för sin del antaga följande

förslag, nämligen

I. Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 9 kap. 2 och 3 §§ lagen den 25 maj 1962 (nr 381)

om allmän försäkring.

Härigenom förordnas, att 9 kap. 2 och 3 §§ lagen den 25 maj 1962 om

allmän försäkring skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 45 år 1963

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

2 §

Till ålderspension---års ålder.

Ändå att---utföra arbetet.

Invaliditetstillägg tillkommer —--är skolpliktig.

Invaliditetstillägg utgör för år räk- Invaliditetstillägg utgör för år räknat

trettio procent av basbeloppet. nät sextio procent av basbeloppet.

3 §

Åtnjuter försäkrad---sextiosju år.

Invaliditetsersättning tillkommer ----är skolpliktig.

Invaliditetsersättning utgör för år Invaliditetsersättning utgör för är

räknat femtio procent av basbelop- räknat sjuttiofem procent av basbepet.

loppet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari

1961.

II. Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 12 § lagen den 25 maj 1962 (nr 382) angående införande

av lagen om allmän försäkring.

Härigenom förordnas, att 12 § lagen den 25 maj 1962 angående införande

av lagen om allmän försäkring skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

angives.

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

12 §

'' : ''• I ii t; •’»

För tiden---nedan stadgas.

Följande i---räknat utgöra

barnpension ettusen---ettusenfyrahundra kronor;

barntillägg ettusen---nämnda belopp;

invaliditetstillägg ettusentvåhund- invaliditetstillägg tvåtusenfyrara

kronor; samt hundra kronor; samt

invaliditetsersättning tvåtusen invaliditetsersättning tretusen

kronor. . ,kronor.

För beräkning —---r äga tillämpning.

I fall---femtio kronor.

.''(iit/f t >» ti&rjllf; fn it

Denna lag träder i kraft den 1 januari

1964.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 45 dr 1965

9

2) att riksdagen med bifall till yrkandena under 13. och

14. i motionerna inåttc i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa

om förslag till årets riksdag om sådan ändring av lagen

angående införande av lagen om allmän försäkring att

invaliditetstillägg och invaliditetsersättning fr. o. in. den 1

januari 1964 indexregleras på grundval av de belopp som

beträffande ifrågavarande förmåner anges i 12 § nämnda

lag; samt

3) att riksdagen i anledning av yrkandet under 12. i motionernas

hemställan i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte såsom

sin mening giva Kungl. Maj :t till känna vad utskottet

ovan anfört beträffande tolkningen av uttrycket ''betydande

merutgifter'' i 9 kap. 2 § andra stycket lagen om allmän

försäkring.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.