Utlåtande i anledning av väckta motioner om ökat stöd till handikappade.
1963-04-18 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1963:45, Utlåtande i anledning av väckta motioner om ökat stöd till handikappade.
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande nr 45 år 1963
1
Nr 45
Utlåtande i anledning av väckta motioner om ökat stöd till handikappade.
I de likalydande motionerna nr 348 i första kammaren av herr Lundström
m. fl. och nr 406 i andra kammaren av herr Ohlin m. fl. har framställts
yrkanden om ökat stöd till handikappade. Motionerna har, såvitt de
avser frågor rörande invaliditetsförmånerna enligt lagen om allmän försäkring
— utom vad gäller medelsanvisningen — samt ersättning till föräldrar
för vård av handikappade barn i hemmet, hänvisats till lagutskott
och i övrigt till statsutskottet. I den mån motionerna hänvisats till lagutskott
har de tilldelats andra lagutskottet. I förevarande utlåtande behandlas
frågorna rörande invaliditetsförmånerna enligt lagen om allmän försäkring.
Utskottet kommer att i annat sammanhang behandla motionerna i
vad gäller ersättning för vård av handikappade barn.
I motionerna, såvitt nu är i fråga, har hemställts, att riksdagen måtte
a) besluta att de särskilda invaliditetsförmånerna enligt lagen om allmän
försäkring fr. o. m. den 1 januari 1964 skall förstärkas så, att invaliditetstillägget
fördubblas från 1 200 kronor till 2 400 kronor om året och att
invaliditetsersättningen höjes från 2 000 kronor till 3 000 kronor om året
(del av yrkandet under 11 i motionernas hemställan),
b) i skrivelse till Kungl. Maj :t såsom sin mening giva Kungl. Maj:t till
känna vad motionärerna anfört beträffande tolkningen av uttrycket »betydande
merutgifter» i 9 kap. 2 § andra stycket lagen om allmän försäkring
(yrkandet under 12 i motionernas hemställan),
c) besluta att invaliditetstillägg och invaliditetsersättning skall fr. o. m.
den 1 januari 1964 indexregleras på grundval av de belopp som anges i 12 §
lagen angående införande av lagen om allmän försäkring (yrkandet under
13 i motionernas hemställan) samt
d) i skrivelse till Kungl. Maj:t begära att till 1963 års höstriksdag framlägges
förslag till de kompletteringsbestämmelser till lagen angående införande
av lagen om allmän försäkring, som erfordras för genomförande av
angiven indexreglering (yrkandet under 14 i motionernas hemställan).
Bihang till riksdagens protokoll 19(13. 9 samt. 2 and. Nr 45
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 45 år 1963
Beträffande de skäl motionärerna åberopat till stöd för sina yrkanden
får utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande, hänvisa
till motionerna.
Gällande bestämmelser
Reglerna om rätt till folkpension i form av förtidspension återfinnes
i kapitel 7 i lagen om allmän försäkring. Förtidspension utgår till
försäkrad, som fyllt 16 år, för tid före den månad, då han fyller 67 år eller
ålderspension dessförinnan börjar utgå till honom, om hans arbetsförmåga
på grund av sjukdom, psykisk efterblivenhet, vanförhet eller annat lyte
är nedsatt med minst hälften och nedsättningen kan anses varaktig. Med
hänsyn till graden av arbetsförmågans nedsättning utgår antingen hel förtidspension
eller 2/3 eller 1/3 av hel förtidspension. Hel förtidspension utgör
samma belopp som ålderspension, vilken uttages vid 67 års ålder.
Fr. o. m. den 1 januari 1963 har ålderspension, som uttagits vid 67 års ålder,
utgått med 3 325 kronor för ensam pensionär.
Förtidspension kan i förekommande fall på motsvarande sätt som ålderspension
förhöjas med barntillägg, hustrutillägg, kommunalt bostadstillägg
och invaliditetstillägg.
Invaliditetstillägg utgår enligt 9 kap. 2 § nämnda lag om den
försäkrade är ur stånd att reda sig själv och på grund härav vid upprepade
tillfällen dagligen är i behov av hjälp av annan samt hjälpbehovet uppkommit
innan den försäkrade fyllde 63 år. Invaliditetstillägg skall alltid utgå
om den försäkrade är blind och blindheten inträtt innan den försäkrade
uppnått 63 års ålder. Dessa två fall motsvarar de fall då enligt tidigare lagstiftning
utgick vårdtillägg respektive blindtillägg. Invaliditetstillägg utgår
slutligen till försäkrad som uppbär partiell förtidspension, om den försäkrade
utför förvärvsarbete men på grund av höggradig nedsättning i
kroppsorgans funktion behöver avsevärd fortlöpande hjälp av annan person
eller får vidkännas betydande merutgifter för färdmedel eller andra
hjälpmedel för att kunna utföra arbetet.
Invaliditetstillägg utgår ej till försäkrade, som stadigvarande vårdas på
vissa anstalter, och ej heller till försäkrade, som enligt gällande bestämmelser
om blindundervisning är skolpliktiga.
Invaliditetstillägg liksom övriga folkpensionsförmåner uttryckes i lagen
om allmän försäkring i procent av basbeloppet. Tillägget anges till 30 % av
basbeloppet. Eftersom basbeloppet följer skiftningar i prisläget kommer förmånens
storlek att anpassas efter prisutvecklingen. En på detta sätt utformad
indexreglering har emellertid inte kunnat tekniskt genomföras redan
vid 1963 års ingång, då lagstiftningen trädde i kraft. I 12 § lagen angående
införande av lagen om allmän försäkring har i stället för tiden intill
Andra lagutskottets utlåtande nr 45 år 1963 3
utgången av juni 1968 bestämts, att invaliditetstillägg skall utgöra 1 200
kronor för år.
Till försäkrad, som inte åtnjuter pension, kan utgå invaliditetser
sättning, om den försäkrade fyllt 16 år. Reglerna härom återfinnes
i 9 kap. 3 § lagen om allmän försäkring. Invaliditetsersättning tillkommer
dels försäkrad som är blind, om blindheten inträdde innan han fyllde 63 år,
dels försäkrad som utför förvärvsarbete, om han på grund av höggradig nedsättning
av kroppsorgans funktion behöver avsevärd fortlöpande hjälp avannan
person eller får vidkännas betydande merutgifter för färdmedel eller
andra hjälpmedel för att kunna utföra förvärvsarbetet. Försäkrad, som
enligt gällande bestämmelser om blindundervisning är skolpliktig, har ej
rätt till invaliditetsersättning.
Ersättningen anges till 50 % av basbeloppet. På motsvarande sätt som
beträffande invaliditetstillägg har bestämts, att invaliditetsersättning tills
vidare skall utgöra 2 000 kronor om året.
Även inom tilläggspensioneringen kan förtidspension utgå. Bestämmelser
härom återfinnes i kapitel 13 i lagen om allmän försäkring.
Historik
Enligt de tidigare gällande reglerna utgick invalidpension till den, vars
arbetsförmåga på grund av sjukdom, lyte eller dylikt mera varaktigt gatt
helt eller till större delen förlorad före den allmänna pensionsåldern. Invalidpensionen
bestod av grundpension och tilläggspension, vilka förhöjdes
med indextillägg respektive standardtillägg. Grundpensionen utgick utan
inkomstprövning. Tilläggspensionen var däremot inkomstprövad. Blindtilllägg
utgick med 1 200 kronor om året till den som blivit blind före fyllda
60 år. Vårdtillägg utgick med 1 200 kronor om året till pensionsberättigad,
som utan att vara blind var ur stånd att reda sig själv och på grund därav
var i behov av ständig tillsyn och vård, under förutsättning att behovet därav
uppkommit före det han fyllt 60 år. Blindtillägg och vårdtillägg utgick utan
inkomstprövning.
I vissa fall kunde dispens ges från inkomstprövningen så att högst 1 100
kronor om året jämte standardtillägg tillerkändes helt arbetsoförmögen invalidpensionär,
vars make ej åtnjöt folkpension, s. k. hjälplöshetstillägg.
I proposition nr 90 år 1962, genom vilken förslag till lag om allmän försäkring
förelädes riksdagen, föreslogs den nuvarande utformningen av ifrågavarande
förmåner. Invaliditetstillägg skulle utgå med 1 200 kronor och
invaliditetsersättning med 1 800 kronor om året.
Andra lagutskottet behandlade propositionen i utlåtande nr 27. Utskottet
upptog därvid till behandling även motioner, i vilka hemställdes att över
-
1* IUhartg till riksdagens protokoll 19G3. !) sand. 2 and. Nr Va
4 Andra lagutskottets utlåtande nr 45 år 1963
gångsbestämmelserna om invaliditetstillägg och invaliditetsersättning skulle
slopas samt att dessa förmåner skulle indexregleras enligt förslaget till lag
om allmän försäkring redan från den 1 januari 1963. I utlåtandet förordade
utskottet på anförda skäl att invaliditetsersättningen skulle utgöra 50 %
av basbeloppet eller tills vidare 2 000 kronor om året. Beträffande ovannämnda
motionsyrkande anfördes i utlåtandet:
Orsaken till att folkpensionsförmånerna tills vidare skall beräknas efter
nu gällande principer är att det administrativa handhavandet av en indexreglering
på grundval av basbeloppet förutsätter maskinell utrustning och
andra resurser, som inte kan beräknas vara att tillgå förrän om några år.
Imligt utskottets mening är det inte tillrådligt att i nuvarande krävande
reformskede utan starka skäl ytterligare belasta administrationen. Det synes
dessutom föga motiverat att bryta ut ett par av folkpensionsförmånerna och
indexreglera dem med hjälp av basbeloppet. Därest penningvärdet skulle
undergå en utveckling därhän, att realvärdet av förevarande förmåner alltför
mycket urholkats, innan en övergång till beräkning på grundval av basbeloppet
kunnat ske, finnes alltid möjligheten att genom höjning av beloppen
återställa förmånernas realvärde. På grund av vad sålunda anförts avstyrker
utskottet förevarande motionsyrkande.
Riksdagen godkände utlåtandet i berörda delar.
Utskottet
Inom folkpensioneringen utgår under vissa lörutsättningar invaliditetstillägg
eller invaliditetsersättning. Bestämmelserna härom återfinnes i 9
kapitlet lagen om allmän försäkring.
Invaliditetstillägg utges till försäkrad som åtnjuter ålderspension eller
hel förtidspension, om den försäkrade är ur stånd att reda sig själv och
på grund härav vid upprepade tillfällen dagligen är i behov av hjälp av
annan. Vidare utgår invaliditetstillägg till försäkrad som uppbär partiell
tortidspension, om den försäkrade utför förvärvsarbete men på grund av
höggradig nedsättning i kroppsorgans funktion behöver avsevärd fortlöpande
hjälp av annan person eller får vidkännas betydande merutgifter
för färdmedel eller andra hjälpmedel för att kunna utföra arbetet.
Invaliditetsersättning utgår till försäkrad som inte åtnjuter pension under
förutsättningar motsvarande dem som gäller för beviljande av invaliditetstillägg
till partiell förtidspension.
Invaliditetsersättning samt invaliditetstillägg till partiell förtidspension
är avsedda för försäkrade som trots betydande medicinska defekter bereder
sig sådan försörjning, att de på grund av inkomstens storlek uteslutes från
rätt till förtidspension eller blir berättigade till lägre förtidspension än eljest.
Syftet med förmånerna är att uppmuntra till arbete.
Andra lagutskottets utlåtande nr 15 år 1963
5
Storleken av ifrågavarande förmåner anges i lagen om allmän försäkring
i procent av basbeloppet. Av tekniska skäl har en på detta sått utformad
indexreglering inte kunnat genomföras redan vid 1963 års ingång. I stället
har i lagen angående införande av lagen om allmän försäkring för tiden
intill utgången av juni 1968 bestämts, att invaliditetstillägg skall utgöra
1 200 kronor och invaliditetsersättning 2 000 kronor, i båda fallen för år
räknat.
I förevarande motioner yrkas att invaliditetstillägg och invaliditetsersättning
fr. o. m. den 1 januari 1964 skall höjas till 2 400 respektive 3 000 kronor
samt indexregleras på sätt som gäller för folkpensionen. Vidare anföres
att lagstadgandet om invaliditetsersättning på sina håll tillagts den
innebörden, att invaliditetsersättning endast kan utgå om den försäkrades
merutgifter överstiger ersättningens belopp. En sådan tillämpning av bestämmelserna
överensstämmer enligt motionärerna inte med de överväganden
som föregick riksdagens beslut. Motionärerna önskar att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj:t giver till känna vad motionärerna i avseendet
anfört.
Beträffande yrkandet om höjning av invaliditetstillägg och invaliditetsersättning
vill utskottet framhålla, att förtidspensioneringen byggdes ut under
fjolåret genom lagen om allmän försäkring. Vidare bör nämnas att någon
motsvarighet till invaliditetsersättningen inte fanns i den gamla lagstiftningen.
Även en annan synpunkt gör sig gällande. Socialförsäkringskommittén
föreslog ursprungligen att vid sidan om vårdtillägget skulle kunna
utgå ett bidrag med lägre belopp, kallat hjälptillägg, men detta förslag vann
inte statsmakternas gillande. Det förhållandet att förmånerna inte kan
utgå med mindre belopp än 1 200 kronor kan medföra en viss återhållsamhet
vid tillämpningen av bestämmelserna, vilket också framgår av vad som
anföres i motionerna. En höjning av förmånernas belopp kan således få en
effekt motsatt den motionärerna tänkt sig. Utskottet biträder därför inte
motionerna i denna del. Ej heller finner utskottet, med hänsyn till att förmånernas
storlek fastställdes så sent som i fjol, att tillräckliga skäl föreligger
att nu indexreglera desamma.
I sammanhanget vill utskottet erinra om att särskilda sakkunniga tillkallats
i december 1962 för att utreda vissa spörsmål rörande den allmänna
pensioneringen och att i de sakkunnigas uppdrag även ingår frågor om
förbättringar av pensionsrätten för invalider. Det kan antagas, att utredningen
vid behandlingen av dessa frågor även kommer att beröra de särskilda
förmånerna till invalider.
I fråga om förutsättningarna för beviljande av invaliditetsersättning vill
utskottet hänvisa till att lagtexten inte uppställer något krav på att den
försäkrades merutgifter skall överstiga ersättningens belopp. Huruvida
opaginerad Kontrollera mot PDF
G Andra lagutskottets utlåtande nr 45 dr 1963
merutgifterna skall anses betydande eller inte får uppenbarligen bedömas
från fall till fall. Med hänsyn till att erfarenheten av reglernas tillämpning
ännu är mycket begränsad och att något avgörande i högre instans ännu
icke föreligger, anser utskottet inte att något riksdagens uttalande i frågan
för närvarande är påkallat.
Med åberopande av det anförda får utskottet hemställa,
att förevarande motioner, 1:348 och 11:406, såvitt nu är i
fråga, icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 18 april 1963
På andra lagutskottets vägnar:
AXEL STRAND
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: herrar Strand, Nils Elowsson, Axel Svensson,
Edström*, Enarsson, Eric Carlsson*, Dahlberg och Harry Carlsson*;
från andra kammaren; herr Nilsson i Göteborg, fröken Wetterström,
herr Odhe, fru Eriksson i Ängelholm, herrar Jönsson i Ingemarsgården,
Svensson i Kungälv*, Carlsson i Huskvarna och Gomér.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering,
Reservation
av herrar Edström, Harry Carlsson, Jönsson i Ingemarsgården och Carlsson
i Huskvarna, vilka ansett,
A) att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar å s. 5 med orden »Storleken
av ifrågavarande» och slutar med orden »närvarande är påkallat.»
bort ersättas med text av följande lydelse:
»Storleken av ifrågavarande förmåner anges i lagen om allmän försäkring
i procent av basbeloppet. Intill utgången av juni 1968 skall emellertid
enligt gällande bestämmelser invaliditetstillägg utgöra 1 200 kr. och invaliditetsersättning
2 000 kr., i båda fallen för år räknat. Någon indexreglering
av dessa belopp sker för närvarande inte.
I förevarande motioner yrkas att invaliditetstillägg och invaliditetsersättning
fr. o. m. den 1 januari 1964 skall höjas till 2 400 respektive 3 000 kronor
samt indexregleras på sätt som gäller för folkpensionen. Vidare anföres
att lagstadgandet om invaliditetsersättning på sina håll tillagts den
innebörden, att invaliditetsersättning endast kan utgå om den försäkrades
merutgifter överstiger ersättningens belopp. En sådan tillämpning av bestämmelserna
överensstämmer enligt motionärerna inte med de överväganden
som föregick riksdagens beslut. Motionärerna önskar att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj:t giver till känna vad motionärerna i avseendet
anfört.
7
Andra lagutskottets utlåtande nr bo ur t Otitt
Som framhålles i motionerna möter de handikappade vid sidan av andra
problem också stora ekonomiska svårigheter. Det är en angelägen uppgift
för samhället att åstadkomma sådana ekonomiska förbättringar för dessa
människor som svarar mot det allmänmänskliga kravet på att de skall beredas
ett med de friska människornas så likartat liv som möjligt.
Den allmänna målsättning, som utskottet här givit uttryck for, rimmar
väl med de krav på höjda invaliditetstillägg och invaliditetsersättningar som
framföres i förevarande motioner. Utskottet tillstyrker bifall till motionerna
och förutsätter därvid att motionernas målsättning under kommande år
följes upp med fortsatta reformer.
Några andra skäl än tekniska mot att genomföra en indexreglering av
invaliditetstillägg och invaliditetsersättning har inte anförts. Utskottet tillstyrker
därför bifall till motionerna jämväl i denna del.
I fråga om förutsättningarna för beviljande av invaliditetsersättning vill
utskottet hänvisa till att lagtexten inte uppställer något krav på att den försäkrades
merutgifter skall överstiga ersättningens belopp. Huruvida merutgifterna
skall anses betydande eller inte får uppenbarligen bedömas från
fall till fall. Då emellertid, som påpekas i motionerna, cn betydande oklarhet
föreligger om innehållet i förevarande bestämmelser och denna oklarhet
kan leda till men för de försäkrade, synes skäl föreligga för ett klargörande
uttalande i frågan från utskottets och riksdagens sida. Utskottet
vill därför som riktpunkt för tillämpningen, i överensstämmelse med motionärernas
önskemål, anföra att betydande merutgifter som regel skall anses
föreligga, därest utgifterna kan antagas överstiga skillnaden mellan invaliditetsersättning
och invaliditetstillägg, samt att merutgifter för berättigande
till ersättning jämväl skall anses föreligga vid lägre faktiska utgifter
än detta belopp, när särskilda skäl därtill föreligger. Denna utskottets
mening synes böra föras till Kungl. Maj:ts kännedom.»
B) att utskottet bort hemställa,
»1) att riksdagen med bifall till yrkandet i förevarande
motioner, 1:348 och 11:406, om höjning av invaliditetstillägg
och invaliditetsersättning måtte för sin del antaga följande
förslag, nämligen
I. Förslag
till
Lag
angående ändrad lydelse av 9 kap. 2 och 3 §§ lagen den 25 maj 1962 (nr 381)
om allmän försäkring.
Härigenom förordnas, att 9 kap. 2 och 3 §§ lagen den 25 maj 1962 om
allmän försäkring skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
8
Andra lagutskottets utlåtande nr 45 år 1963
(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)
2 §
Till ålderspension---års ålder.
Ändå att---utföra arbetet.
Invaliditetstillägg tillkommer —--är skolpliktig.
Invaliditetstillägg utgör för år räk- Invaliditetstillägg utgör för år räknat
trettio procent av basbeloppet. nät sextio procent av basbeloppet.
3 §
Åtnjuter försäkrad---sextiosju år.
Invaliditetsersättning tillkommer ----är skolpliktig.
Invaliditetsersättning utgör för år Invaliditetsersättning utgör för är
räknat femtio procent av basbelop- räknat sjuttiofem procent av basbepet.
loppet.
Denna lag träder i kraft den 1 januari
1961.
II. Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse av 12 § lagen den 25 maj 1962 (nr 382) angående införande
av lagen om allmän försäkring.
Härigenom förordnas, att 12 § lagen den 25 maj 1962 angående införande
av lagen om allmän försäkring skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan
angives.
(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)
12 §
'' : ''• I ii t; •’»
För tiden---nedan stadgas.
Följande i---räknat utgöra
barnpension ettusen---ettusenfyrahundra kronor;
barntillägg ettusen---nämnda belopp;
invaliditetstillägg ettusentvåhund- invaliditetstillägg tvåtusenfyrara
kronor; samt hundra kronor; samt
invaliditetsersättning tvåtusen invaliditetsersättning tretusen
kronor. . ,kronor.
För beräkning —---r äga tillämpning.
I fall---femtio kronor.
.''(iit/f t >» ti&rjllf; fn it
Denna lag träder i kraft den 1 januari
1964.
Andra lagutskottets utlåtande nr 45 dr 1965
9
2) att riksdagen med bifall till yrkandena under 13. och
14. i motionerna inåttc i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa
om förslag till årets riksdag om sådan ändring av lagen
angående införande av lagen om allmän försäkring att
invaliditetstillägg och invaliditetsersättning fr. o. in. den 1
januari 1964 indexregleras på grundval av de belopp som
beträffande ifrågavarande förmåner anges i 12 § nämnda
lag; samt
3) att riksdagen i anledning av yrkandet under 12. i motionernas
hemställan i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte såsom
sin mening giva Kungl. Maj :t till känna vad utskottet
ovan anfört beträffande tolkningen av uttrycket ''betydande
merutgifter'' i 9 kap. 2 § andra stycket lagen om allmän
försäkring.»
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.