Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om makes samtycke till utträde ur den allmänna tilläggspensionsförsäkringen. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 545 i första kammaren av herr Palm och fröken Mattson samt nr 648 i andra kammaren av fröken Bergegren m. fl.

1963-05-04 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1963:56, Utlåtande i anledning av väckta motioner om makes samtycke till utträde ur den allmänna tilläggspensionsförsäkringen. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 545 i första kammaren av herr Palm och fröken Mattson samt nr 648 i andra kammaren av fröken Bergegren m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 56 år 1963

1

Nr 56

Utlåtande i anledning av väckta motioner om makes samtycke till

utträde ur den allmänna tilläggspensionsförsäkringen.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,

till lagutskott hänvisade motioner, nr 545 i första kammaren av herr Palm

och fröken Mattson samt nr 648 i andra kammaren av fröken Bergegren

m. fl. I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts,

»I. att riksdagen måtte besluta att till 11 kap. 7 § lagen om allmän försäkring

skall fogas en bestämmelse, att i det fall den försäkrade är gift anmälan

om undantagande eller utträde ur den allmänna tilläggspensionsförsäkringen

skall åtföljas av bevis att andre maken samtycker till åtgärden, samt

II. att vederbörande utskott utarbetar förslag till lagtext».

Över motionerna har utskottet i den ordning 46 § riksdagsordningen föreskriver

inhämtat yttranden från riksförsäkringsverket och familjerättskommittén.

Yttrande har därjämte på utskottets begäran avgivits av Försäkringskasseförbundet.

Gällande bestämmelser

Den allmänna försäkringen, inklusive försäkringen för tilläggspension, är

i princip obligatorisk med automatisk anslutning. Rätten till tilläggspension

grundas på inkomsten av det förvärvsarbete den försäkrade utför under sin

aktiva tid och pensionen är avvägd i förhållande till denna inkomst. Pensionsgrundande

inkomst utgöres av dels inkomst av anställning dels inkomst

av annat förvärvsarbete. Med inkomst av annat förvärvsarbete avses bl. a.

inkomst av här i riket bedriven rörelse och inkomst av här belägen jordbruksfastighet,

som brukas av den försäkrade.

Ehuru den allmänna försäkringen, såsom nämnts, är i princip obligatorisk,

har en försäkrad möjlighet att anmäla individuellt undantagande från

försäkringen för tilläggspension, såvitt avser inkomst av annat förvärvsarbete

än anställning. Bestämmelserna härom återfinnes i 11 kap. 7 § lagen

om allmän försäkring. Har sådant undantagande skett, skall vid beräkning

av pensionsgrundande inkomst för den försäkrade för tid efter ingången av

året näst efter det då anmälan gjordes hänsyn inte tagas till inkomst av annat

förvärvsarbete. För försäkrad, som ej har inkomst av anställning, innebär

detta att han inte längre intjänar någon pensionsrätt för sina inkomster.

Därutöver kan undantagandet i minskande riktning påverka den pensionsrätt

vederbörande förvärvat eller kommer att förvärva på grund av inkoms
1

Bihang till riksdagens protokoll 1963. 9 samt. 2 and. Nr 56

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 56 år 1963

ter, som inte omfattas av undantagandet. Bestämmelser härutinnan finns i 12

kap. 2 § andra stycket lagen om allmän försäkring såvitt avser ålderspension

och i 13 kap. 2 § tredje stycket såvitt angår förtidspension. Eftersom familjepension

beräknas i relation till den försäkrades förtids- eller ålderspension

eller den förtidspension, vartill han skulle ha varit berättigad, om hans

arbetsförmåga vid tiden för dödsfallet varit så nedsatt som kräves för rätt

till sådan pension, påverkar undantagandet också familj epensionen efter

den försäkrade. Undantagande från tilläggspensioneringen får betydelse även

för sjukförsäkringen. För tid då undantagandet äger giltighet skall nämligen

den försäkrades sjukpenningklass bestämmas med bortseende från hans

inkomst av annat förvärvsarbete än anställning; grundsjukpenningen påverkas

dock ej.

Anmälan om undantagande kan återkallas av den försäkrade med verkan

från nästa årsskifte, dock tidigast från det årsskifte som inträffar sedan undantagandet

ägt giltighet i fem år. Den som återkallat anmälan om undantagande

får därefter inte ånyo göra dylik anmälan.

Äktenskapets rättsverkningar

Makar är skyldiga att bidraga till varandras och till familjens underhåll.

Den grundläggande bestämmelsen härom återfinnes i 5 kap. 2 § giftermålsbalken.

Enligt detta lagrum åligger det makar att, var efter sin förmåga,

genom tillskott av penningar, verksamhet i hemmet eller annorledes

bidraga till att bereda familjen det underhåll, som med avseende å makarnas

villkor kan anses tillbörligt. Härunder ingår vad som erfordras för makarnas

gemensamma hushållning och barnens uppfostran samt för tillgodoseende

av vardera makens särskilda behov. Ägnar hustrun sin arbetskraft åt

hemmets skötsel, räknas hon därmed bidraga till underhållet. I sådant fall

åligger det i princip mannen att tillhandahålla hustrun penningmedel för

de utgifter denna har att ombesörja för hushållningen och för bestridande

av utgifter för hustruns särskilda behov (5 kap. 3 §).

Reglerna om egendom sordningen i äktenskap återfinnes i 6 kap.

giftermålsbalken. Vardera maken äger och förvaltar sin egendom. Emellertid

har lagen utrustat vardera maken med en viss rätt till den andre makens

egendom, giftorätt, vilken innebär framför allt en rätt till lika delning av

bägges egendom vid äktenskapets upplösning. Från giftorätt undantages sådan

egendom, som enligt särskilda regler anses vara vederbörande makes enskilda.

Till skydd för makes giftorätt har stadgats, att det åligger make

att så vårda sitt giftorättsgods, att det inte otillbörligen minskas andre maken

till förfång. Därutöver har föreskrivits att makes samtycke erfordras

till förfogande över vissa slag av giftorättsgods, som är särskilt viktiga för

hemmet och andre maken. Sålunda gäller inskränkningar i makes förvaltning

av dels lösören som ingår i det för makarnas gemensamma begagnande

avsedda bohaget eller är avsedda för barnens personliga bruk, dels fast egen
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande nr 56 år 1963

dom. I sistnämnda avseende föreskrives i 6 kap. 4 § att make ej får avhända

sig eller låta inteckna för gäld fast egendom, vari andre maken har giftorätt,

utan att denne skriftligen med två vittnen samtycker därtill. Vägras samtycke,

äger rätten på ansökan tillåta åtgärden, om skäl till vägran finnes ej

vara för handen.

Remissyttrandena

Familjerättskommittén tillstyrker motionerna. Kommittén uppehåller sig

först vid vad som gäller i fråga om andra försäkringar än den allmänna och

uttalar härom följande:

_ i'' Jt

Rätten till pension utgör ofta den största ekonomiska tillgången i makars

bo. Familjepensionen är en viktig del därav. Gällande kollektiva tjänstepensionsordningar

innebär i regel obligatorisk anslutning för arbetstagarna, och

någon möjlighet att byta ut rätten till pension mot annan ekonomisk förmän

står i allmänhet ej till buds. Som regel äger den anställde ej heller eljest

förfoga över sin pensionsrätt. Även vid individuell tjänstepensionering saknar

den anställde i stor utsträckning möjlighet att utan arbetsgivarens medgivande

förfoga över rätten till pension. Liknande principer har i ett par

fall införts i fråga om det efterlevandeskydd som nyligen skapats på arbetsmarknaden

i form av grupplivförsäkring. Beträffande den för arbetare inrättade

grupplivförsäkringen i Arbetsmarknadens försäkringsaktiebolag

(AFA) gäller sålunda, att arbetstagaren icke må utan AFA:s medgivande

förfoga över sin rätt på grund av försäkringen vare sig genom överlåtelse,

pantsättning eller utfästelse att låta förmånstagarförordnande stå vid makt.

Och motsvarande regel har införts för statens grupplivförsäkring för arbetstagare

i statens tjänst m. fl.

De som ej har anställning, vilken är förenad med rätt till pension, kan

sörja för sin ålderdom och sina efterlevande genom att teckna livförsäkring,

i första hand pensionsförsäkring eller annan livränteförsäkring men även

kapitalförsäkring. För en försäkringstagare gäller ej några inskränkningar i

förfoganderätten. Med anledning av önskemål främst från kvinnohåll har

emellertid familjerättskommittén under sitt arbete med en översyn av äktenskapslagstiftningen

beaktat livförsäkringarnas betydelse för familjeförsörjningen

och övervägt vissa särskilda bestämmelser om dem. Dessa bestämmelser

skulle bl. a. syfta till att ge make medbestämmanderätt i fråga om

förfoganden över försäkring på endera makens liv, så att icke den ena maken

utan den andres samtycke kan beröva familjen det skydd som försäkringen

innebär.

De skäl som bör grunda rätt för make till medbestämmanderätt vid förfoganden

över försäkring på endera makens liv angives närmare sålunda:

Den make, i regel hustrun, som vid tjänstepension ej utfört det pensionsgrundande

arbetet, har likväl i regel genom sitt arbete i hemmet eller på annat

sätt bidragit till familjens försörjning och sålunda i sin män möjliggjort

förvärvet av pensionsrättcn. Där denna, såsom vid egen pensionering

genom försäkring, förvärvats genom inbetalning av premier eller andra avgifter,

har dessa i allmänhet belastat båda makarna, antingen så att de fått

inskränka sig i annat hänseende eller så att deras möjligheter att göra be
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 56 år 1963

sparingar på annat sätt minskats. Den ena maken bör icke på egen hand

förfoga över det för sörj ningsskydd som skapats för familjen.

I fråga om tilläggspensioneringen anföres vidare:

Anmälan om undantagande från ATP får i huvudsak verkan för de framtida

möjligheterna att intjäna pensionsrätt. Undantagandet medför befrielse

irån motsvarande avgifter till ATP, varigenom ett visst värde frigörs som

kan komma familjen till godo på annat sätt. Som nämnts kan ett undantagande

från ATP även leda till minskning av redan intjänad pensionsrätt.

Då familjepensionen genom sin anknytning till förtidspensionens beräkning

kan inkräktas väsentligt, föreligger starka skäl för att kräva makes samtycke

till undantagande. En make, som ej fått kännedom om anmälan om

undantagande, kan bli utsatt för en mycket obehaglig överraskning, när han

\id inträffat pensionsfall står utan det skydd som han med hänsyn till principen

om allmän pensionering räknat med.

Familjerättskommittén vill därför bestämt förorda, att makes samtycke

krävs för undantagande från ATP. En sådan regel kan, såsom motionärerna

ifrågasätter, införas i lagen om allmän försäkring, eller också intagas i giftermål

sbalken. Om make vägrar samtycke utan tillräckliga skäl, bör lämplig

myndighet kunna ge tillstånd till åtgärden. Kommittén vill erinra om att det

enhgt 6 kap. 6 § giftermålsbalken ankommer på rätten att i liknande situationer

pröva frågan om samtycke, därest make vägrat att medverka.

Riksförsäkringsverket anför i sitt yttrande:

Enligt uppgifter, som riksförsäkringsverket inhämtat från de allmänna

försäkringskassorna, är fr. o. m. 1963 års ingång ca 59 000 försäkrade undantagna

från den allmänna försäkringen såvitt angår inkomst av annat

förvärvsarbete än anställning. Vilka yrkeskategorier dessa från försäkringen

undantagna tillhör kan verket ännu inte uttala sig om. Mycket talar dock

för att det övervägande antalet utgöres av jordbrukare. Av övriga försäkrade,

som begärt undantagande, består sannolikt största delen av försäkrade med

s. k. blandad inkomst, d. v. s. inkomst av såväl anställning som inkomst av

annat förvärvsarbete än anställning. Framför allt synes ett relativt stort antal

stats- och kommunaltjänstemän ha begärt undantagande från försäkringen

för sina sidoinkomster.

Från de synpunkter riksförsäkringsverket har att beakta synes i princip

intet vara att erinra mot förslaget att makes samtycke skall krävas när undantagande

begäres från den allmänna försäkringen såvitt avser inkomst

av annat förvärvsarbete än anställning. Tilläggspension i form av bl. a. familjepension

kan vara av sådan avgörande betydelse för maka och barn att

inte enbart den ena maken bör kunna fritt förfoga över försäkringen.

De skäl som talar för makes behörighetsinskränkning när fråga är om utträde

ur den allmänna försäkringen kan åberopas exempelvis när det gäller

försäkringstagares förfoganderätt över andra försäkringar än den allmänna

försäkringen. Sålunda är livförsäkringsavtalen av stor betydelse dels genom

det riskskydd de utgör dels genom den tillgång som försäkringsbeloppet över

huvud innebär vid en tidpunkt då det som bäst behövs. Trots detta råder

ingen inskränkning i makes rådighet över denna typ av försäkring.

Spöi smal av ifrågavarande art komer, enligt vad Riksförsäkringsverket

under hand inhämtat, att utredas av familjerättskommittén.

Emellertid synes skälen för en lagändring i sådan riktning som påyrkats i

motionerna vara så starka att verket för sin del vill förorda att erforderlig

ändring av lagen om allmän försäkring genomföres utan dröjsmål.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 56 år 1963

5

Även Försäkringskasseförbundet instämmer i motionärernas förslag. I yttrandet

anföres bl. a.:

Trots att tilläggspensioneringen inom den allmänna försäkringen varit i

kraft endast en kort tid vad gäller utgående förmåner, har redan ett antal

pensionsfall visat de allvarliga konsekvenser för den efterlämnade familjens

ekonomiska trygghet ett undantagande från tilläggspensioneringen kan få vid

familjeförsörjarens bortgång.

Såsom principiellt stöd för sitt förslag har motionärerna åberopat 6 kap.

4 § giftermålsbalken. Även om parallelliteten inte är fullständig med motionsförslaget,

är det uppenbart att intjänt pensionsrätt i tilläggspensioneringen

är en tillgång i en familj, som inte enbart berör den ene av makarna.

Det torde inte vara omotiverat att även åberopa den ömsesidiga underhållsskyldighet

som stadgas i 5 kap. 2 § giftermålsbalken, detta desto mer som

ett undantagande från tilläggspensioneringen även medför undantagande

från försäkringen för tilläggssjukpenning.

Utskottet

Den allmänna försäkringen är i princip obligatorisk med automatisk

anslutning. Försäkrad har emellertid möjlighet att anmäla undantagande

från försäkringen för tilläggspension, såvitt avser inkomst av annat förvärvsarbete

än anställning. Bestämmelserna härom återfinnes i 11 kap. 7 §

lagen om allmän försäkring. Anmälan om undantagande får verkan fr. o. m.

året näst efter det då anmälan gjorts och medför att pension inte beräknas

på annan inkomst än sådan som härrör från anställning. För t. ex. rörelseidkare

och jordbrukare, som inte har inkomst av anställning, får anmälan

om undantagande till följd, att de inte intjänar någon tilläggspension. Ett

undantagande medför också reducering av redan intjänad pensionsrätt.

Undantagandet påverkar familjepensionen efter den försäkrade på motsvarande

sätt som pensionen till honom själv, eftersom familjepensionen

beräknas i relation till den försäkrades pension respektive den pension den

försäkrade skulle ha varit berättigad till. Slutligen är att märka att undantagande

från tilläggspensioneringen även medför att den försäkrades sjukpenningklass

skall bestämmas med bortseende från hans inkomst av annat

förvärvsarbete än anställning; grundsjukpenningen påverkas dock ej.

I förevarande motioner påpekas, att i lagen om allmän försäkring föreskrivits

att om den försäkrade är omyndig anmälan om undantagande skall

göras av förmyndaren, som därvid har att visa att den omyndige samtycker

till åtgärden, men att i de fall den försäkrade är gift motsvarande skydd

inte finns för maken. Vidare erinras om stadgandet i 6 kap. 4 § giftermålsbalken,

enligt vilket make inte äger avhända sig eller med inteckning för

gäld belasta fast egendom, vari andra maken har giftorätt, utan att denne

samtycker därtill. Motionärerna anser det lika viktigt att en garanti skapas

för att inte den ene av makarna utan den andres hörande eller vetskap

fattar ett för familjens framtida trygghet så betydelsefullt beslut som ett

utträde ur den allmänna tilläggspensioneringen innebär. Motionerna ut
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 56 år 1963

mynnar i ett yrkande om att riksdagen skall besluta, att i det fall den försäkrade

är gift anmälan om undantagande från försäkringen för tilläggspension

skall åtföljas av bevis att den andra maken samtycker till åtgärden.

över motionerna har yttranden avgivits av familj erättskommittén, riksförsäkringsverket

och Försäkringskasseförbundet. Samtliga remissinstanser

har tillstyrkt motionerna.

Även utskottet anser att starka skäl talar för att make till försäkrad, som

önskar utträda ur tilläggspensioneringen, erhåller medinflytande vid beslutet

härom. Utskottet är emellertid inte berett att nu taga ställning till

hur skyddet för make i detta avseende bör utformas utan anser att frågan

härom bör bli föremål för utredning. Utskottet får därför hemställa,

1) att riksdagen i anledning av förevarande motioner,

1:545 och 11:648, måtte hos Kungl. Maj:t anhålla om utredning

och förslag till sådana bestämmelser att make till

försäkrad erhåller medinflytande vid försäkrads beslut att

anmäla undantagande från den allmänna tilläggspensioneringen;

samt

2) att motionerna, i den mån de icke kan anses besvarade

genom vad utskottet under 1) hemställt, icke måtte

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 4 maj 1963

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Strand, Nils Elowsson, Axel Svensson,

fröken Nordström, herrar Enarsson, Eric Carlsson*, Dahlberg* och Harry

Carlsson*;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Rimmerfors,

Odhe*, Bengtsson i Varberg, fröken Sandell, fru Gunne*, herrar Fredriksson

och Gustavsson i Alvesta.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 630599

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1963:279 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om viss översyn av lagen om vapenfria värnpliktiga samt om behandlingen av samvstsömma värnpliktiga. a1 i texten