Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om lagstiftning rörande statliga företagsnämnder. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 452 i första kammaren av herrar Lager och Adolfsson samt nr 545 i andra kammaren av herr Hagberg m.fl.

1963-02-19 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1963:6, Utlåtande i anledning av väckta motioner om lagstiftning rörande statliga företagsnämnder. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 452 i första kammaren av herrar Lager och Adolfsson samt nr 545 i andra kammaren av herr Hagberg m.fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 6 år 1963

1

Nr 6

Utlåtande i anledning av väckta motioner om lagstiftning rörande

statliga företagsnämnder.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,

till lagutskott hänvisade motioner, nr 452 i första kammaren av herrar Lager

och Adolfsson samt nr 545 i andra kammaren av herr Hagberg m.fl.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, »att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t begär en utredning med uppgift att utreda frågan om

företagsnämndernas arbetsformer i statliga företag och verk samt framlägga

förslag till lag som tillförsäkrar de anställda ökad insyn och verklig

medbestämmanderätt».

Beträffande de skäl motionärerna åberopat till stöd för sin hemställan

får utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande, hänvisa

till motionen 11:545.

Företagsnämnder inom statsförvaltningen m. m.

Spörsmålet om särskilda anordningar för en effektivare samverkan inom

statliga och privata företag har sedan länge varit föremål för såväl arbetsgivarnas

som de anställdas särskilda uppmärksamhet. Sålunda tillsattes

redan 1920 en statlig kommitté för att utreda den industriella demokratiens

problem. Kommittén framlade 1923 ett förslag till lag om driftsnämnder,

som emellertid blev föremål för kritik och icke kom att framläggas för

riksdagen.

På den privata arbetsmarknaden löstes frågan om företagsnämnder genom

två avtal, som undertecknades i augusti 1946, det ena mellan Svenska

arbetsgivareföreningen och Landsorganisationen och det andra mellan arbetsgivareföreningen

och Tjänstemännens centralorganisation. Avtalen har

karaktär av ramavtal. De kommer i tillämpning med kollektivavtalets kraft,

så snart de antagits för två motstående förbunds gemensamma verksamhetsområde.

Vid tillkomsten av avtalen hade parterna å ömse sidor ansett en

reglering av frågan om företagsnämnder genom lagstiftning som icke önskvärd.

Redan innan de här nämnda avtalen om företagsnämnder för den enskilda

sektorn träffats hade emellertid 1945 genom ett kollektivavtal tillkommit

produktionskommittéer vid försvarets civila arbetsplatser, 1947 inrättades

därefter företagsnämnder vid postverket, televerket, SJ, vattenfallsverket

och väg- och vattenbyggnadsverket. På dessa områden har verk
llilwny

till riksdagens protokoll 19(Öl. .9 samt. 2 avd. Nr ti.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 6 år 1963

samheten reglerats av en ramöverenskommelse mellan en förhandlingsdelegation

för berörda verk och personalens huvudorganisationer. Varje verksstyrelse

har därefter i samråd med verkets personalorganisationer utarbetat

mera detaljerade bestämmelser för företagsnämnderna. 1949 inrättades

företagsnämnder inom domänverket, och sedan 1950 har samarbetsnämnder

successivt inrättats vid olika rent administrativa verk och myndigheter.

I affärsverken finns nu i princip organiserat dels en central företagsnämnd

i Stockholm och dels lokala nämnder vid varje regional förvaltningsenhet

av viss storlek. Inom vissa affärsverk tillsättes även en instans

mellan den centrala och de lokala nämnderna. Dylika distriktsnämnder är

inrättade vid de regionala förvaltningsenheter, som är direkt underställda

respektive affärsverksstyrelse i post- och televerken samt SJ. Hos flertalet

statliga aktiebolag finns även inrättade företagsnämnder.

Företagsnämndernas uppgifter har i stort sett varit desamma inom de

statliga bolagen som inom affärsverken. Nämnderna är icke beslutande

och de får icke befatta sig med bland annat tvister rörande kollektivavtalsärenden

eller löneärenden. Däremot behandlar nämnderna produktionens

teknik, organisation, planering och utveckling. Bland andra viktigare grupper

av ärenden som behandlas i nämnderna må nämnas frågor rörande sysselsättning

av partiellt arbetsföra, förebyggande åtgärder mot olycksfall, utbildningsfrågor,

rationaliserings- och förslagsverksamhet samt information

rörande investeringar, driftkostnader, bokslut och taxefrågor.

Inom civildepartementet utarbetades under 1955 en promemoria om

utformningen av företagsdemokratien inom den statliga sektorn, vari man

bl. a. förordade en central överenskommelse för hela det statliga området.

Under förhandlingarna diskuterades även ökade uppgifter för nämnderna.

Förhandlingarna mellan civildepartementet å ena sidan och statstjänarkartellen

och tjänstemannaorganisationerna å den andra sidan resulterade

i en överenskommelse i slutet av 1958. I anledning därav utfärdade Kungl.

Maj :t ett cirkulär till statsmyndigheterna angående företagsnämnder m. m.

inom statsförvaltningen (SFS 1958:662). Den träffade överenskommelsen

innebar i stort sett en anpassning av de statliga bestämmelserna till det

under samma år på den privata arbetsmarknaden reviderade avtalet om

företagsnämnder.

Syftet med de statliga företagsnämnderna har kommit till uttryck i de

uttalanden som gjordes vid överläggningarna som föregick avtalet. Det

framhålles i förhandlingsprotokollet bl. a. följande.

Ett väsentligt syfte med den form för fortlöpande kontakter mellan myndigheter

och anställda, som samarbetet inom företagsnämnderna utgör, är,

att den skall gagna den statliga verksamheten. Att söka skapa bästa möjliga

resultat av denna verksamhet är ett gemensamt intresse. Strävandena mot

ökad effektivitet måste genomföras under beaktande av den mänskliga ar
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 6 år 1963 3

betskraftens anpassning till ändrade förhållanden. Enligt överenskommelsen

skall myndigheten genom att informera de anställdas representanter

om verkets tekniska och ekonomiska förhållanden skapa möjlighet för

personalen att framkomma med uppslag och synpunkter till gagn för verksamheten

och till förbättring av arbetsförhållandena.

Ett motiv för företagsnämnderna är vidare de anställdas krav på ökad

insyn i verksamheten. Mot bakgrunden av verksamhetens nutida förhållanden

har det framstått som önskvärt, att den anställde kan få en uppfattning

om den egna arbetsuppgiftens betydelse, sedd i ett vidare sammanhang.

Genom information i företagsnämnderna skall ledningen kunna

tillgodose de anställdas anspråk på att få tillgång till sådana upplysningar,

att de kunna bilda sig en riktig föreställning om verksamheten och de ekonomiska

förhållandena inom verket och ge sin mening tillkänna därom.

Myndigheten har härigenom även fått möjlighet att lämna sådana upplysningar,

att eventuella missförstånd bland de anställda beträffande verkets

förhållanden kunna skingras.

I syfte att tillvarataga de anställdas erfarenheter och insikter är det förutsatt,

att man i företagsnämnderna samråder om för verket och dess personal

väsentliga frågor. Av samrådets natur följer, att detta föregår beslutens

fattande och eventuella förändringars genomförande.

Samrådet inrymmer även möjligheter att främja ett gott förhållande mellan

arbetsledning och personal.

Genom förslagsverksamheten ha de anställda möjlighet att i särskild

ordning framföra förslag till gagn för verket och dess personal samt därjämte

rätt att få dessa förslag bedömda av företagsnämnden. Det har förutsatts,

att liksom myndigheten skall söka underlätta för de anställda att

komma fram med förslag, de anställda skola göra sitt hästa för att lägga

fram dylika förbättringsförslag.

Enligt cirkuläret skall företagsnämnd såsom organ för information

och samråd inrättas vid verk med i regel minst 50 anställda, såframt myndigheten

eller personalorganisationen begär det. Vid verk, där flera nämnder

inrättas, må finnas en central företagsnämnd. Inrättas icke nämnd,

skall om myndigheten eller personalorganisationen så påkallar utses företagsombud.

Det föreskrives. att fråga, som är reglerad av kollektivavtal,

avlönings- eller anställningsreglemente eller andra motsvarande författningar

eller föreskrifter, ej får behandlas av nämnd. Uppkommer däremot

fråga om nedläggande, inställelse eller väsentlig inskränkning av driften

inom nämndens område, skall i så god tid som möjligt, innan dylik

åtgärd vidtages, samråd därom äga rum inom nämnden. Därest nämnd

inrättas eller företagsombud utses, skall vissa vid cirkuläret fogade allmänna

grunder i tillämpliga delar tjäna såsom riktlinjer. Enligt dessa har företagsnämnd

till uppgift att upprätthålla fortlöpande samverkan mellan myndigheten

och personalen i syfte att åstadkomma bästa möjliga arbetsresultat

och betjäning av allmänheten, att bereda personalen insikt i verksamhetens

ekonomiska, organisatoriska och tekniska betingelser och dess

resultat, att verka för god hushållning med arbetskraft och materiel, att

verka för säkerhet, sundhet och trivsel i arbetet, att främja verkets yrkes
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra lagutskottets utlåtande nr 6 år 1963

utbildning av personalen samt att i övrigt verka för goda drifts- och arbetsförhållanden

vid verket. Nämnd och ledamot av nämnden äger vidare att

till myndigheten avgiva förslag i frågor, som faller inom dess verksamhetsområde.

Vad som stadgats om nämnds uppgifter skall i tillämpliga delar

även gälla företagsombud.

Företagsnämnd skall bestå av ledamöter utsedda dels av myndigheten

och dels av personalens organisationer. Antalet personalrepresentanter skall

utgöra högst sju. Dock kan om så erfordras för ernående av mera allsidig

representation, antalet personalrepresentanter ökas med högst två. Myndigheten

skall utse högst lika många representanter i nämnden som antalet

personalrepresentanter. Som ordförande skall fungera vederbörande chef

eller, om denne är förhindrad åtaga sig ordförandeskapet, någon av hans

närmaste män i chefsställning. Företagsnämnd skall hålla ordinarie sammanträde

en gång varje kalenderkvartal. Avvikelser härifrån kan emellertid

överenskommas.

Företagsombud skall utses av personalens organisationer till ett antal

av två eller vid arbetsplatser, där personalstyrkan är betydande och överenskommelse

därom träffas, högst fyra. Arbetsledningen skall två gånger årligen

sammanträffa med företagsombuden och lämna information.

1953 års utredning rörande de statliga företagsformerna har i sitt den

20 augusti 1960 avlämnade betänkande med förslag till reformering av de

nuvarande statliga företagsformerna m. in. (SOU 1960:32) behandlat frågan

om industriell demokrati inom de statliga företagen, och därvid övervägt

vilka vägar som kan finnas för ökande av de anställdas insyn och medinflytande

i företagen. Utredningen anför bl. a.

Att skapa ömsesidig förståelse för olika synpunkter inom de statsägda

företagen och att genom information, rådgivning och förslag stödja företagsledningen

i olika produktions- och välfärdsangelägenheter är en mycket betydelsefull

uppgift. För fullgörandet av denna uppgift kräves effektivt arbetande

samrådsorgan.

Parterna på den privata arbetsmarknaden är eniga om att dylika frågor

bör ordnas genom samverkan mellan parterna och icke genom ingripanden

från statsmakternas sida. De har också i praktiken visat sin vilja att klara

upp dylika problem genom överenskommelser, vilka blivit vägledande även

för de statliga affärsföretagen. Denna ordning synes oss vara den bästa för

statlig lika väl som för enskild affärsverksamhet.

Vi förutsätter alltså, att frågan om samråds- och förslagsverksamheten

vid de statliga företagen kan ordnas genom överenskommelser, liksom fallet

är inom den enskilda företagsverksamheten. Vi vill dock betona, att det är

önskvärt att företagsnämnderna vid de statliga företagen är arbetsdugliga

och effektiva. Enligt vår mening får det anses naturligt, att de statliga företagen

föregår med gott exempel på detta område.

Ett system där företagsnämndernas befogenhet skulle utvidgas till eu ren

beslutandefunktion anser vi icke lämpligt. En möjlighet skulle vara att anordna

en styrelse eller bolagsstämmorepresentation för de anställda. En sådan

representation skulle antingen kunna ordnas direkt genom de vid före
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 6 år 1963

5

taget anställda eller indirekt genom att de fackliga organisationerna utsåg

representanter. Även mot en sådan lösning kan emellertid vägande invändningar

göras. Reellt skulle en minoritetsrepresentation som det väl närmast

kunde bliva fråga om i företagets styrelse icke ge större inflytande från de

anställdas sida än som kan ske i en företagsnämnd. I och med att de anställda

skulle företrädas genom sina fackorganisationers representanter i

styrelsen skulle deras vida kännedom om de anställdas problem och önskemål

visserligen göra dem väl skickade att i styrelsen arbeta för att bästa

möjliga relationer skulle uppnås mellan företagsledning och de anställda.

Genom att de anställdas representanter skulle bli delaktiga i ledningen av

företaget skulle de emellertid även bliva tvingade att taga hänsyn till en

mängd andra förhållanden berörande företagets organisation, produktion

och tekniska problem. De skulle i sådana fall bli bundna av de beslut som

föranleddes av dylika överväganden i styrelsen. I uppkommande intressetvister

skulle då icke samma frihet föreligga för representanterna att ge uttryck

åt de anställdas invändningar. Personalrepresentanterna skulle kunna

mötas av förebråelser för sina beslut och skulle slitas mellan motsatta förpliktelser

och hänsyn, vilket icke skulle vara till gagn för samarbetet, vare

sig för företagsledning eller de anställda.

Såvitt vi kan bedöma torde därför samråds- och förhandlingsvägen genom

företagsnämnderna vara den ordning som för närvarande ger de bästa förutsättningarna

för att den industriella demokratien i de statliga företagen

skall komma till verkligt uttryck. Oundgängligt är dock då såsom i det föregående

framhållits att alla företagsnämnder bedriver sitt arbete på ett effektivt

sätt.

Tidigare riksdagsbehandling

Vid 1957 års riksdag väcktes motionerna 1:227 och 11:262, i vilka föreslogs,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t skulle hemställa, att en utredning

tillsattes med uppgift att utreda vissa i motionerna angivna frågor

och utforma förslag till en lagstiftning om ökad insyn och verklig medbestämmanderätt

för de anställda i företagen. Motionerna behandlades av

andra lagutskottet, som i sitt av riksdagen godkända utlåtande, nr 24, avstyrkte

desamma.

De statliga företagsnämndernas verksamhet upptogs till behandling i

motionen 11:581 vid 1960 års riksdag. Motionen hänvisades till lagutskott

och behandlades av andra lagutskottet, över motionen avgavs på utskottets

begäran yttranden av Landsorganisationen i Sverige och Tjänstemännens

centralorganisation, vilka båda avstyrkte motionen. I sitt av riksdagen godkända

utlåtande, nr 66, anförde utskottet bl. a.

I motionen förordas ett utbyggande av de statliga företagsnämnderna från

— såsom de hitintills varit — organ för samråd och information till organ

med beslutande befogenheter, åtminstone i för de anställda viktiga intressefrågor.

Motionärerna föreslår därför, att en utredning tillsättes med uppgift

att behandla frågan om de statliga företagsnämndernas arbetsformer samt

att utforma förslag till en lagstiftning som tillförsäkrar de anställda i statliga

verk och företag ökad insyn och verklig medbestämmanderätt.

Vid 1957 års riksdag väcktes motioner med i huvudsak samma innebörd

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Andra lagutskottets utlåtande nr 6 år 1963

som den nu förevarande, dock att motionerna då avsåg icke blott den offentliga

utan jämväl den privata sektorn. Riksdagen framhöll därvid, att utvecklingen

i vårt land, efter hand som den fackliga arbetarrörelsen vuxit sig

starkare, medfört att arbetstagarparten beretts allt större möjligheter till

insyn i företagen samt att ett led i denna utveckling varit inrättandet av

företagsnämnder. Tillkomsten av dessa hade byggt på ett accepterande av

den så småningom framvuxna uppfattningen att för arbetsmarknadens

parter gemensamma problem bäst löstes genom frivilliga överenskommelser

mellan berörda parter. Enligt riksdagen skulle kontinuiteten i utvecklingen

brytas, om man ginge över till en lagstiftning av det slag som förordats.

Den gällande ordningen ägde sin styrka däri, att den byggde på ett förtroendefullt

samarbete mellan parterna. Det torde icke utan vidare kunna

förutsättas att en i lag given reglering skulle i motsvarande grad vara ägnad

att vinna anslutning hos dem som omfattades därav. Riksdagen anförde

också, att den utveckling som förevarit och de resultat som ditintills nåtts

genom frivilliga överenskommelser icke gav stöd för antagande att en lagstiftning

skulle för någondera parten medföra fördelar utöver dem som

kunde vinnas genom att fortsätta på den inslagna vägen. Riksdagen avslog

därför motionerna.

Sedan dessa uttalanden gjordes har icke inträffat något som enligt utskottets

mening föranleder till ett ändrat ställningstagande. De hörda remissinstanserna

har också ansett att frågor angående företagsnämndernas verksamhet

alltjämt bör lösas genom överenskommelser mellan berörda parter.

Det kan därjämte nämnas, att 1953 års utredning rörande de statliga företagsformerna

i sitt den 20 augusti i år avgivna betänkande behandlat frågan

om olika vägar att öka de anställdas insyn och medinflytande inom statsförvaltningen.

Utredningen har därvid funnit, att samråds- och förhandlingsvägen

genom företagsnämnder torde vara den ordning som för närvarande

ger de bästa förutsättningarna för att den industriella demokratien

i de statliga företagen skall komma till verkligt uttryck.

Genom en den 16 december 1960 dagtecknad proposition, nr 18 år 1961,

anhöll Kungl. Maj:t om riksdagens yttrande angående vissa av Internationella

arbetsorganisationens allmänna konferens år 1960 fattade beslut, bl. a.

Rekommendation (nr 113) angående samråd och samverkan på branschplanet

och på det nationella planet mellan offentliga myndigheter samt arbetsgivarnas

och arbetstagarnas organisationer. Med hänvisning till en i

propositionen intagen redogörelse för de olika samarbetsformer som förekommer

i Sverige och för företagsnämndernas verksamhet fann föredragande

departementschefen, statsrådet Nilsson, rekommendationen ej föranleda

någon åtgärd från svensk sida.

Propositionen behandlades av andra lagutskottet, som i sitt av riksdagen

godkända utlåtande, nr 1, ej fann anledning till erinran mot vad departementschefen

yttrat.

Det må i detta sammanhang även nämnas, att chefen för civildepartementet,

statsrådet Lindholm, i bilaga lb till statsverkspropositionen 1963

framhållit vikten av att företagsnämndernas verksamhet inom den statliga

sektorn stimuleras genom insatser från det allmännas sida.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 6 år 1963 7

Motionen

I motionen framhålles, att de anställdas krav på ökat inflytande inom

företagen är en fråga som blir allt mer aktuell. När avtalet om företagsnämnder

träffades, ansågs detta som ett första steg på vägen mot ett verkligt

inflytande för de anställda. Det hävdas emellertid nu, att vederbörande departement

anser en sådan utveckling icke önskvärd och att de försök som

vid avtalsförhandlingar gjorts från de anställdas sida att vidga sitt inflytande

mött kompakt motstånd från statsmaktens representanter. En utredning

skulle därför enligt motionärerna bli av stort värde och även ha betydelse

för förhållandena inom det privata näringslivet.

Utskottet

I förevarande motioner hemställes om en utredning med uppgift att behandla

frågan om företagsnämndernas arbetsformer i statliga företag och

verk samt att framlägga förslag till lag som tillförsäkrar de anställda ökad

insyn och verklig medbestämmanderätt.

Redan vid 1957 års riksdag väcktes motioner med yrkanden om lagstiftning

av samma slag. Dessa motioner hade avseende å såväl den offentliga

som den privata sektorn. Riksdagen avslog motionerna under framhållande

av att frågan bäst löstes genom frivilliga överenskommelser mellan parterna

och i förtroendefullt samarbete dem emellan. Därvid framhöll riksdagen

även, att en i lag given reglering måhända icke skulle i motsvarande

grad vinna anslutning hos dem som omfattades därav.

En motion med samma innebörd som de nu förevarande väcktes vid 1960

års riksdag. Därvid avgavs yttranden av Landsorganisationen i Sverige och

Tjänstemännens centralorganisation, vilka båda avstyrkte motionen under

hänvisning till att frågor angående företagsnämndernas verksamhet borde

lösas genom överenskommelser mellan berörda parter. Vidare fanns för riksdagen

tillgängligt det betänkande som samma år avgivits av 1953 års utredning

rörande de statliga företagsformerna. I betänkandet uttalades att samråds-

och förhandlingsformen genom företagsnämnder bäst gagnade den industriella

demokratien i de statliga företagen. Utredningen ansåg vidare,

att frågan om företagsnämndernas verksamhet borde lösas förhandlingsvägen.

Vid behandlingen av motionen hänvisade riksdagen till vad som uttalats

år 1957 i frågan samt åberopade därjämte de åsikter som framförts

av remissinstanserna och nyssnämnda utredning. Motionen avslogs på dessa

skäl av riksdagen.

Utskottet anser icke att sedan år 1960 inträffat något som föranleder till

ett ändrat ställningstagande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 6 år 1963

Under hänvisning till vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motioner, 1:452 och 11:545, icke måtte

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 19 februari 1963

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Strand*, Nils Elowsson, Kaijser, fru

Carlqvist, fröken Nordström, herrar Lars Larsson, Edström* och Thorsten

Larsson;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Nilsson i Göteborg*,

Rimmerfors*, fröken Wetterström, herrar Odhe*, Bengtsson i Varherg*,

fröken Sandell* och herr Gustavsson i Alvesta.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Emil Kihlströms Tryckeri AB Stockholm 1963

630164

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.