Utlåtande i anledning av väckta motioner om vidgad rätt till fria resor för värnpliktiga. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 376 i första kammaren av herr Petersson, Per, samt nr 442 i andra kammaren av herr Edlund.
1963-10-31 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1963:60, Utlåtande i anledning av väckta motioner om vidgad rätt till fria resor för värnpliktiga. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 376 i första kammaren av herr Petersson, Per, samt nr 442 i andra kammaren av herr Edlund.
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande nr 60 år 1963
1
Nr 60
Utlåtande i anledning av väckta motioner om vidgad rätt till fria
resor för värnpliktiga.
Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,
till lagutskott hänvisade motioner, nr 376 i första kammaren av herr Petersson,
Per, samt nr 442 i andra kammaren av herr Edlund.
I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, att riksdagen måtte
i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om sådan ändring av värnpliktsavlöningskungörelsens
bestämmelser om fria resor för värnpliktiga att värnpliktig
alltid erhåller fri hemresa när han åtnjuter tjänstledighet av sådan orsak
att tjänstledighet icke må vägras honom.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande hänvisas
till motionen I: 376.
Över motionerna har utskottet, i den ordning 46 § riksdagsordningen föreskriver,
inhämtat yttranden från överbefälhavaren och försvarets civilförvaltning.
Gällande bestämmelser m. m.
Enligt 3 § 2 mom. värnpliktsavlöningskungörelsen är värnpliktig berättigad
till visst antal fria resor vid tjänstledighet. Dessa fria resor skall i
första hand åtnjutas vid den form av tjänstledighet, som benämnes övningsuppehåll
(2 mom. andra stycket). Detta innebär enligt av försvarets
civilförvaltning utfärdade anvisningar till författningsrummet i fråga, att
en fri resa skall avräknas för varje övningsuppehåll, som tillkommer värnpliktig,
oberoende av om den fria resan uttages eller ej. Endast i de tall
värnpliktig icke kan utnyttja övningsuppehåll på grund av sjukdom, arrest
e. d. skall avräkning icke ske.
Sedan den 1 juli 1963 åtnjuter värnpliktig fem fria resor under sin första
tjänstgöring. Före nämnda dag var de fria resorna tre till antalet. Om antalet
övningsuppehåll — vilket i allmänhet är fallet vid armén — även utgör
tre, innebar tillämpningen av de då gällande reglerna, att den värnpliktige
ej kom i åtnjutande av någon fri resa vid annan tjänstledighet än övningsuppehåll.
Genomförandet av 1962 års försvarskommittés förslag om utökning
av antalet fria resor från tre till fem under första tjänstgöring har
medfört en vidgad rätt till fria resor för de värnpliktiga vid andra former
1 Bihamj till riksdagens protokoll 1963. 9 samt. 2 and. Nr CO
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 60 år 1063
av tjänstledighet än övningsuppehåll, sålunda ej endast vid tjänstledighet
för enskild angelägenhet av vikt utan även bl. a. vid tjänstledighet för hemresa
(It kap. 28 inom. Tjänstereglemente för krigsmakten), för deltagande
i idrottstävling (29—31 inom.) och för välförhållande i tjänsten (32—33
mom).
I Tjänstereglemente för krigsmakten (TjRK), kap. 11 inom. 25, preciseras
de enskilda angelägenheter av vikt för vilka tjänstledighet ej får vägras
utan viktiga skäl:
a) betydelsefull familjeangelägenhet, såsom eget eller eget barns eller adoptivbarns
bröllop eller hustrus, makes, eget barns, adoptivbarns, trolovads,
föräldrars, far- eller morföräldrars, svärföräldrars eller syskons svåra
sjukdom eller begravning;
b) bouppteckning eller arvskifte efter nära anhörig;
c) ekonomisk angelägenhet av särskild betydelse för den sökande;
d) egen flyttning;
e) egen viktig tentamen eller examen;
f) besök vid arbetsförmedling, arbetsställe eller familjebidragsnämnd för
att förbereda övergången till civil verksamhet, om besöket icke kan ske
på fritid eller under annan ledighet än tjänstledighet;
g) förhandlingsuppdrag för personalorganisation.
Tjänstledighet för enskild angelägenhet, som avses i b)—g), bör beviljas
endast i undantagsfall under befäls-, repetitions- eller beredskapsövning.
Utöver av värnpliktsavlöningskungörelsen medgivna fria resor har värnpliktig
viss begränsad möjlighet att erhålla resebidrag av statsmedel i ömmande
fall. Kostnaderna härför bestrides av en anslagspost, Lån och bidrag
till värnpliktiga i brådskande fall, som ingår i reservationsanslaget fritidsundervisning
in. m. på försvarshuvudtiteln. I kungligt brev den 5 juni 1959
har lämnats följande föreskrifter för anslagspostens användning:
»Medlen må efter noggrann behovsprövning utgivas såsom smärre bidrag
till värnpliktiga eller deras anhöriga för sådant behov av brådskande natur,
som icke lämpligen kan tillgodoses i annan ordning.»
Anvisningar för föreskrifternas tillämpning har lämnats av försvarsstabens
personalvårdsbyrå (i byråns meddelanden 1961: 9/10 och 1962: 3). Enligt
dessa utgör det fall då en värnpliktig beviljats tjänstledighet för enskild
angelägenhet men saknar medel för hemresa ett typexempel på godtagbara
anslagsändamål. Huruvida resehjälpen bör lämnas i form av lån eller som
bidrag utan återbetalningsskyldighet får avgöras med hänsyn till omständigheterna.
Frågor om fria resor för de värnpliktiga har varit föremål för riksdagens
bedömning ett flertal gånger, senast under innevarande riksdags vårsession.
Andra lagutskottets utlåtande nr (it) ur 1963
3
Remissyttrandena
Överbefälhavaren förordar, att den i motionerna föreslagna vidgade rätten
till fria resor för värnpliktiga begränsas till att gälla i samband med
sådan särskilt medgiven tjänstledighet för enskild angelägenhet av synnerlig
vikt, som förorsakats av händelse varöver den värnpliktige ej kunnat
råda. I yttrandet anföres:
Överbefälhavaren vitsordar de i motionerna anförda sakuppgifterna och
delar i princip uppfattningen, att därest en värnpliktig befunnits böra medges
särskild tjänstledighet p. g. a. enskild angelägenhet av synnerlig vikt,
bör icke ekonomiska förhållanden få hindra eller försvåra utnyttjandet av
den honom medgivna ledigheten.
Det bör dock i detta sammanhang framhållas, att ett genomförande av
försvarskommitténs förslag om utökning av de fria tjänstledighetsresorna
från tre till fem torde medföra, att två av dessa resor kan utnyttjas i samband
med annan tjänstledighet än de under första tjänstgöring förekommande
tre övningsuppehållen. För sådan i TjRK kap. 11 mom. 25 angiven
särskild tjänstledighet — t. ex. bröllop, egen flyttning, tentamen eller examen,
besök vid arbetsförmedling eller förhandlingsuppdrag för personalorganisation
— som tidsmässigt bör kunna förutses och planeras, torde
sålunda möjlighet föreligga för den värnpliktige att reservera och utnyttja
de nytillkommande fria resorna för ovan angivna ändamål.
Däremot kan situationen te sig annorlunda i de fall särskild tjänstledighet
nödvändiggöres till följd av hastigt påkommande förhållanden, över vilka
den värnpliktige icke kunnat råda. Såsom exempel härpå kan främst nämnas
nära anhörigs svåra sjukdom eller begravning samt vissa ekonomiska
eller sociala angelägenheters ordnande. I den akuta situationen är förhållandena
ofta sådana ätt — därest den värnpliktige förbrukat honom tillkommande
fria resor — erforderliga resekostnader måste tillgodoses genom det i
motionen omnämnda anslaget för lån och bidrag till värnpliktiga i brådskande
fall.
Visserligen kan den av försvarskommittén föreslagna uppräkningen av de
värnpliktigas penningbidrag från kr. 2: 75 till kr. 4: 00 för dag anses vara
ägnat att ge de värnpliktiga bättre förutsättningar att själva klara även
vissa oförutsedda resekostnader, men detta kan likväl icke anses vara till
fyllest vid längre resor. I sådana fall torde det alltså fortfarande vara nödvändigt
att genom särskilda åtgärder göra det möjligt för den värnpliktige
att kunna utnyttja den för ändamålet medgivna ledigheten. Med hänsyn
till att bakom de ovan angivna tjänstledighetsskälen ofta även döljer sig
oförutsedda ekonomiska utgifter för den värnpliktige eller hans anhöriga,
synes även billighetsskäl tala för att samtliga värnpliktiga, som medgivits
tjänstledighet p. g. a. nära anhörigs svåra sjukdom eller begravning samt
för vissa oförutsebara ekonomiska eller sociala angelägenheters ordnande,
bör erhålla likartade villkor i fråga om med ledigheten förknippade resek
ostnader.
Hittills har — såsom även antyds i motionerna — föreliggande behov av
hjälp till resekostnader fått nödtorftigt klaras genom att medel beviljats ur
anslaget för lån och bidrag till värnpliktiga i brådskande fall. Då anslaget
under de senaste åren endast uppgått till 10 000 kr. för budgetår, torde detta
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 60 år 1063
icke vara tillräckligt för att tillgodose det i motionerna påtalade behovet. En
uppräkning av anslaget till omkring 75 000 kr. skulle emellertid möjliggöra
en sådan medelsfördelning till förbanden, att behovet av hjälp till resekostnader
vid tjänstledighet för enskild angelägenhet skulle kunna bättre tillgodoses
och därigenom även kunna framstå såsom eu alternativ lösning.
Under hänvisning till det ovan anförda samt under förutsättning att försvarskommitténs
förslag rörande utökning av antalet fria resor samt uppräkning
av penningbidraget för värnpliktiga genomförs, finner sig överbefälhavaren
höra förorda, alt den i motionerna föreslagna vidgade rätten till
fria resor för värnpliktiga begränsas till att utgå i samband med sådan särskilt
medgiven tjänstledighet för enskild angelägenhet av synnerlig vikt,
som förorsakats av den värnpliktige oberoende händelse.
Med hänsyn till de möjligheter som i det enskilda fallet kan föreligga att
för ändamålet utnyttja den värnpliktige tillkommande, icke förbrukade fria
resor, bör en av motionerna ev. föranledd ändring av värnpliktsavlöningskungörelsen
i så fall ske genom tillägg av innebörd, att förbandschef må
efter prövning i varje särskilt fall äga medge ytterligare fri resa vid tjänstledighet
av ovan angiven art.
Försvarets civilförvaltning har avstyrkt motionärernas yrkande samt anfört:
Bestämmelserna
om fria resor för värnpliktiga — vilka varit gällande sedan
1948 — anknyta till antalet övningsuppehåll och tjänstgöringstidens
längd och kunna således sägas vara uppbyggda efter vissa objektiva normer.
Motionärernas förslag innebär även införande av den principen, att den
mer eller mindre betydelsefulla anledningen till hemresa för en värnpliktig
skulle berättiga honom till fri resa. Häremot må framhållas, att det ej kan
helt uteslutas, att bedömandet av de värnpliktigas ledighetsansökningar kan
komma att äga rum efter olika normer, särskilt med hänsyn till att så
många chefer vid försvaret ha att pröva dylika ansökningar. Därtill kommer
att det, såsom motionärerna även erinrat, för de ömmande fall, som
kunna tänkas uppkomma, redan finnas vissa möjligheter att lämna den
värnpliktige lån eller bidrag för hemresa från särskilt för detta ändamål
avsedda medel. Dessa möjligheter böra givetvis alltjämt stå öppna som ett
värdefullt komplement till bestämmelserna i värnpliktsavlöningskungörelsen.
Under åberopande av det anförda anser sig civilförvaltningen böra avstyrka
bifall till motionärernas förslag, att värnpliktsavlöningskungörelsens
bestämmelser om fria resor skola utan begränsning av antalet sådana resor
gälla även vid värnpliktigs resa vid tjänstledighet för s. k. enskild angelägenhet
av vikt enligt 11 kap. 25 inom. TjRK.
I sammanhanget anser sig civilförvaltningen böra framhålla följande. För
innehavare av vissa manskapsbeställningar eller beställningshavare med lön
enligt 1 löneklassen av löneplan E finnas i 33 § B Försvaret statens allmänna
avlöningsreglemente meddelade vissa bestämmelser om fria resor
till och från hemorten, innebärande att fria resor må åtnjutas en gång för
varje period av fyra månader av den tid beställningshavaren tillhör sagda
löneklass. Denna rätt korresponderar uppenbarligen med de värnpliktigas
rätt till fria resor och har samma syftemål. Därest försvarskommitténs
förslag om utökning av antalet fria resor för de värnpliktiga vinner bifall,
synes motsvarande antal fria resor även böra beredas den här berörda E-personalen.
Andra lagutskottets utlåtande nr 60 år 1963
5
Utskottet
Enligt regler i värnpiktsavlöningskungörelsen är värnpliktig berättigad
till fem fria hemresor under sin första tjäntgöring. Dessa fria resor skall
i första hand åtnjutas vid den form av tjänstledighet, som benämnes övningsuppehåll.
En fri resa avräknas tör varje övningsuppehåll, som tillkommer
värnpliktig, oberoende av om den fria resan uttages eller ej. Endast
i de fall värnpliktig icke kan utnyttja övningsuppehåll på grund av
sjukdom, arrest eller dylikt skall avräkning icke ske. Övningsuppehållen
utgör i allmänhet tre under den första tjänstgöringen. De värnpliktiga har
alltså i regel två resor att disponera vid annan tjänstledighet än övningsuppehåll.
Utöver de i värnpliktsavlöningskungörelsen medgivna fria resorna
har värnpliktig en viss begränsad möjlighet att erhålla resebidrag i vissa
fall. Kostnaderna härför bestrides ur anslagsposten lån och bidrag till värnpliktiga
i ömmande fall. Enligt anvisningarna för anslagspostens användning
utgör det fall då en värnpliktig beviljats tjänstledighet för enskild
angelägenhet men saknar medel för hemresa ett typexempel på godtagbara
anslagsändamål.
I tjänstreglemente för krigmakten föreskrives, att tjänstledighet icke
utan viktiga skäl får vägras när den värnpliktige såsom grund för tjänstledigheten
kan åberopa vissa enskilda angelägenheter av vikt såsom betydelsefull
familjeangelägenhet, bouppteckning efter nära anhörig, ekonomisk
angelägenhet av särskild betydelse, egen flyttning, viktig tentamen eller examen,
besök vid vissa offentliga institutioner samt förliandlingsuppdrag för
personalorganisation.
I förevarande motioner hemställes, att bestämmelserna om fria resor
måtte ändras på så sätt att värnpliktig alltid erhåller fri hemresa när han
åtnjuter tjänstledighet på grund av något av de ovannämnda skälen.
Vid bedömandet av motionärernas önskemål måste enligt utskottets mening
beaktas, att väsentliga förbättringar skett i de värnpliktigas reseförmåner
under innevarande år. Antalet fria hemresor under törsta tjänstgöringen
har ökats från tre till fem. Med hänsyn härtill är utskottet icke berett att
förorda införandet av en ovillkorlig rätt till fri hemresa oberoende av om
de i värnpliktsavlöningskungörelsen medgivna fem fria resorna förbrukats
eller ej. Emellertid kan det inträffa att tjänstledighet av den art motionärerna
åsyftat beviljas värnpliktig sedan han förbrukat sina tem fria resor.
I sådana fall är det enligt utskottets mening rimligt att ytterligare fri
resa icke förvägras den värnpliktige. Möjlighet att bevilja sådan resa synes,
såsom överbefälhavaren i sitt remissyttrande framhållit, kunna beredas
genom ett stadgande av innebörd att förbandschef må medge ytterligare
fri resa vid tjänstledighet av det slag motionärerna åsyftat. Denna
utskottets uppfattning synes böra bringas till Kungl. Maj:ts kännedom.
6 Andra lagutskottets utlåtande nr 60 år 1963
På grund av det anförda får utskottet hemställa,
A. att riksdagen i anledning av förevarande motioner
1:376 och 11:442, i skrivelse till Kungl. Maj :t såsom sin
mening måtte giva Kungl. Maj :t till känna vad utskottet
anfört;
B. att motionerna, i den mån de ej kan anses besvarade
genom vad utskottet under A. hemställt, icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 31 oktober 1963
På andra lagutskottets vägnar:
AXEL STRAND
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: herrar Strand, Nils Elowsson, Axel Svensson,
tru Hamrin-Thorell, fru Carlqvist, fru Gärda Svenson, herrar Nyman och
Hiibinette;
från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Rimmerfors,
fröken Wetterström, herrar Odhe*, fru Ekendahl, fröken Sandell, herrar
Johansson i Södertälje och Gomér.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 631130
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1963:344 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om vidgad rätt till fria resor för värnpliktiga. a1 i texten