Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om vidgad rätt till fria resor för värnpliktiga. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 376 i första kammaren av herr Petersson, Per, samt nr 442 i andra kammaren av herr Edlund.

1963-10-31 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1963:60, Utlåtande i anledning av väckta motioner om vidgad rätt till fria resor för värnpliktiga. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 376 i första kammaren av herr Petersson, Per, samt nr 442 i andra kammaren av herr Edlund.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 60 år 1963

1

Nr 60

Utlåtande i anledning av väckta motioner om vidgad rätt till fria

resor för värnpliktiga.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,

till lagutskott hänvisade motioner, nr 376 i första kammaren av herr Petersson,

Per, samt nr 442 i andra kammaren av herr Edlund.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, att riksdagen måtte

i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om sådan ändring av värnpliktsavlöningskungörelsens

bestämmelser om fria resor för värnpliktiga att värnpliktig

alltid erhåller fri hemresa när han åtnjuter tjänstledighet av sådan orsak

att tjänstledighet icke må vägras honom.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande hänvisas

till motionen I: 376.

Över motionerna har utskottet, i den ordning 46 § riksdagsordningen föreskriver,

inhämtat yttranden från överbefälhavaren och försvarets civilförvaltning.

Gällande bestämmelser m. m.

Enligt 3 § 2 mom. värnpliktsavlöningskungörelsen är värnpliktig berättigad

till visst antal fria resor vid tjänstledighet. Dessa fria resor skall i

första hand åtnjutas vid den form av tjänstledighet, som benämnes övningsuppehåll

(2 mom. andra stycket). Detta innebär enligt av försvarets

civilförvaltning utfärdade anvisningar till författningsrummet i fråga, att

en fri resa skall avräknas för varje övningsuppehåll, som tillkommer värnpliktig,

oberoende av om den fria resan uttages eller ej. Endast i de tall

värnpliktig icke kan utnyttja övningsuppehåll på grund av sjukdom, arrest

e. d. skall avräkning icke ske.

Sedan den 1 juli 1963 åtnjuter värnpliktig fem fria resor under sin första

tjänstgöring. Före nämnda dag var de fria resorna tre till antalet. Om antalet

övningsuppehåll — vilket i allmänhet är fallet vid armén — även utgör

tre, innebar tillämpningen av de då gällande reglerna, att den värnpliktige

ej kom i åtnjutande av någon fri resa vid annan tjänstledighet än övningsuppehåll.

Genomförandet av 1962 års försvarskommittés förslag om utökning

av antalet fria resor från tre till fem under första tjänstgöring har

medfört en vidgad rätt till fria resor för de värnpliktiga vid andra former

1 Bihamj till riksdagens protokoll 1963. 9 samt. 2 and. Nr CO

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 60 år 1063

av tjänstledighet än övningsuppehåll, sålunda ej endast vid tjänstledighet

för enskild angelägenhet av vikt utan även bl. a. vid tjänstledighet för hemresa

(It kap. 28 inom. Tjänstereglemente för krigsmakten), för deltagande

i idrottstävling (29—31 inom.) och för välförhållande i tjänsten (32—33

mom).

I Tjänstereglemente för krigsmakten (TjRK), kap. 11 inom. 25, preciseras

de enskilda angelägenheter av vikt för vilka tjänstledighet ej får vägras

utan viktiga skäl:

a) betydelsefull familjeangelägenhet, såsom eget eller eget barns eller adoptivbarns

bröllop eller hustrus, makes, eget barns, adoptivbarns, trolovads,

föräldrars, far- eller morföräldrars, svärföräldrars eller syskons svåra

sjukdom eller begravning;

b) bouppteckning eller arvskifte efter nära anhörig;

c) ekonomisk angelägenhet av särskild betydelse för den sökande;

d) egen flyttning;

e) egen viktig tentamen eller examen;

f) besök vid arbetsförmedling, arbetsställe eller familjebidragsnämnd för

att förbereda övergången till civil verksamhet, om besöket icke kan ske

på fritid eller under annan ledighet än tjänstledighet;

g) förhandlingsuppdrag för personalorganisation.

Tjänstledighet för enskild angelägenhet, som avses i b)—g), bör beviljas

endast i undantagsfall under befäls-, repetitions- eller beredskapsövning.

Utöver av värnpliktsavlöningskungörelsen medgivna fria resor har värnpliktig

viss begränsad möjlighet att erhålla resebidrag av statsmedel i ömmande

fall. Kostnaderna härför bestrides av en anslagspost, Lån och bidrag

till värnpliktiga i brådskande fall, som ingår i reservationsanslaget fritidsundervisning

in. m. på försvarshuvudtiteln. I kungligt brev den 5 juni 1959

har lämnats följande föreskrifter för anslagspostens användning:

»Medlen må efter noggrann behovsprövning utgivas såsom smärre bidrag

till värnpliktiga eller deras anhöriga för sådant behov av brådskande natur,

som icke lämpligen kan tillgodoses i annan ordning.»

Anvisningar för föreskrifternas tillämpning har lämnats av försvarsstabens

personalvårdsbyrå (i byråns meddelanden 1961: 9/10 och 1962: 3). Enligt

dessa utgör det fall då en värnpliktig beviljats tjänstledighet för enskild

angelägenhet men saknar medel för hemresa ett typexempel på godtagbara

anslagsändamål. Huruvida resehjälpen bör lämnas i form av lån eller som

bidrag utan återbetalningsskyldighet får avgöras med hänsyn till omständigheterna.

Frågor om fria resor för de värnpliktiga har varit föremål för riksdagens

bedömning ett flertal gånger, senast under innevarande riksdags vårsession.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr (it) ur 1963

3

Remissyttrandena

Överbefälhavaren förordar, att den i motionerna föreslagna vidgade rätten

till fria resor för värnpliktiga begränsas till att gälla i samband med

sådan särskilt medgiven tjänstledighet för enskild angelägenhet av synnerlig

vikt, som förorsakats av händelse varöver den värnpliktige ej kunnat

råda. I yttrandet anföres:

Överbefälhavaren vitsordar de i motionerna anförda sakuppgifterna och

delar i princip uppfattningen, att därest en värnpliktig befunnits böra medges

särskild tjänstledighet p. g. a. enskild angelägenhet av synnerlig vikt,

bör icke ekonomiska förhållanden få hindra eller försvåra utnyttjandet av

den honom medgivna ledigheten.

Det bör dock i detta sammanhang framhållas, att ett genomförande av

försvarskommitténs förslag om utökning av de fria tjänstledighetsresorna

från tre till fem torde medföra, att två av dessa resor kan utnyttjas i samband

med annan tjänstledighet än de under första tjänstgöring förekommande

tre övningsuppehållen. För sådan i TjRK kap. 11 mom. 25 angiven

särskild tjänstledighet — t. ex. bröllop, egen flyttning, tentamen eller examen,

besök vid arbetsförmedling eller förhandlingsuppdrag för personalorganisation

— som tidsmässigt bör kunna förutses och planeras, torde

sålunda möjlighet föreligga för den värnpliktige att reservera och utnyttja

de nytillkommande fria resorna för ovan angivna ändamål.

Däremot kan situationen te sig annorlunda i de fall särskild tjänstledighet

nödvändiggöres till följd av hastigt påkommande förhållanden, över vilka

den värnpliktige icke kunnat råda. Såsom exempel härpå kan främst nämnas

nära anhörigs svåra sjukdom eller begravning samt vissa ekonomiska

eller sociala angelägenheters ordnande. I den akuta situationen är förhållandena

ofta sådana ätt — därest den värnpliktige förbrukat honom tillkommande

fria resor — erforderliga resekostnader måste tillgodoses genom det i

motionen omnämnda anslaget för lån och bidrag till värnpliktiga i brådskande

fall.

Visserligen kan den av försvarskommittén föreslagna uppräkningen av de

värnpliktigas penningbidrag från kr. 2: 75 till kr. 4: 00 för dag anses vara

ägnat att ge de värnpliktiga bättre förutsättningar att själva klara även

vissa oförutsedda resekostnader, men detta kan likväl icke anses vara till

fyllest vid längre resor. I sådana fall torde det alltså fortfarande vara nödvändigt

att genom särskilda åtgärder göra det möjligt för den värnpliktige

att kunna utnyttja den för ändamålet medgivna ledigheten. Med hänsyn

till att bakom de ovan angivna tjänstledighetsskälen ofta även döljer sig

oförutsedda ekonomiska utgifter för den värnpliktige eller hans anhöriga,

synes även billighetsskäl tala för att samtliga värnpliktiga, som medgivits

tjänstledighet p. g. a. nära anhörigs svåra sjukdom eller begravning samt

för vissa oförutsebara ekonomiska eller sociala angelägenheters ordnande,

bör erhålla likartade villkor i fråga om med ledigheten förknippade resek

ostnader.

Hittills har — såsom även antyds i motionerna — föreliggande behov av

hjälp till resekostnader fått nödtorftigt klaras genom att medel beviljats ur

anslaget för lån och bidrag till värnpliktiga i brådskande fall. Då anslaget

under de senaste åren endast uppgått till 10 000 kr. för budgetår, torde detta

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 60 år 1063

icke vara tillräckligt för att tillgodose det i motionerna påtalade behovet. En

uppräkning av anslaget till omkring 75 000 kr. skulle emellertid möjliggöra

en sådan medelsfördelning till förbanden, att behovet av hjälp till resekostnader

vid tjänstledighet för enskild angelägenhet skulle kunna bättre tillgodoses

och därigenom även kunna framstå såsom eu alternativ lösning.

Under hänvisning till det ovan anförda samt under förutsättning att försvarskommitténs

förslag rörande utökning av antalet fria resor samt uppräkning

av penningbidraget för värnpliktiga genomförs, finner sig överbefälhavaren

höra förorda, alt den i motionerna föreslagna vidgade rätten till

fria resor för värnpliktiga begränsas till att utgå i samband med sådan särskilt

medgiven tjänstledighet för enskild angelägenhet av synnerlig vikt,

som förorsakats av den värnpliktige oberoende händelse.

Med hänsyn till de möjligheter som i det enskilda fallet kan föreligga att

för ändamålet utnyttja den värnpliktige tillkommande, icke förbrukade fria

resor, bör en av motionerna ev. föranledd ändring av värnpliktsavlöningskungörelsen

i så fall ske genom tillägg av innebörd, att förbandschef må

efter prövning i varje särskilt fall äga medge ytterligare fri resa vid tjänstledighet

av ovan angiven art.

Försvarets civilförvaltning har avstyrkt motionärernas yrkande samt anfört:
Bestämmelserna

om fria resor för värnpliktiga — vilka varit gällande sedan

1948 — anknyta till antalet övningsuppehåll och tjänstgöringstidens

längd och kunna således sägas vara uppbyggda efter vissa objektiva normer.

Motionärernas förslag innebär även införande av den principen, att den

mer eller mindre betydelsefulla anledningen till hemresa för en värnpliktig

skulle berättiga honom till fri resa. Häremot må framhållas, att det ej kan

helt uteslutas, att bedömandet av de värnpliktigas ledighetsansökningar kan

komma att äga rum efter olika normer, särskilt med hänsyn till att så

många chefer vid försvaret ha att pröva dylika ansökningar. Därtill kommer

att det, såsom motionärerna även erinrat, för de ömmande fall, som

kunna tänkas uppkomma, redan finnas vissa möjligheter att lämna den

värnpliktige lån eller bidrag för hemresa från särskilt för detta ändamål

avsedda medel. Dessa möjligheter böra givetvis alltjämt stå öppna som ett

värdefullt komplement till bestämmelserna i värnpliktsavlöningskungörelsen.

Under åberopande av det anförda anser sig civilförvaltningen böra avstyrka

bifall till motionärernas förslag, att värnpliktsavlöningskungörelsens

bestämmelser om fria resor skola utan begränsning av antalet sådana resor

gälla även vid värnpliktigs resa vid tjänstledighet för s. k. enskild angelägenhet

av vikt enligt 11 kap. 25 inom. TjRK.

I sammanhanget anser sig civilförvaltningen böra framhålla följande. För

innehavare av vissa manskapsbeställningar eller beställningshavare med lön

enligt 1 löneklassen av löneplan E finnas i 33 § B Försvaret statens allmänna

avlöningsreglemente meddelade vissa bestämmelser om fria resor

till och från hemorten, innebärande att fria resor må åtnjutas en gång för

varje period av fyra månader av den tid beställningshavaren tillhör sagda

löneklass. Denna rätt korresponderar uppenbarligen med de värnpliktigas

rätt till fria resor och har samma syftemål. Därest försvarskommitténs

förslag om utökning av antalet fria resor för de värnpliktiga vinner bifall,

synes motsvarande antal fria resor även böra beredas den här berörda E-personalen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 60 år 1963

5

Utskottet

Enligt regler i värnpiktsavlöningskungörelsen är värnpliktig berättigad

till fem fria hemresor under sin första tjäntgöring. Dessa fria resor skall

i första hand åtnjutas vid den form av tjänstledighet, som benämnes övningsuppehåll.

En fri resa avräknas tör varje övningsuppehåll, som tillkommer

värnpliktig, oberoende av om den fria resan uttages eller ej. Endast

i de fall värnpliktig icke kan utnyttja övningsuppehåll på grund av

sjukdom, arrest eller dylikt skall avräkning icke ske. Övningsuppehållen

utgör i allmänhet tre under den första tjänstgöringen. De värnpliktiga har

alltså i regel två resor att disponera vid annan tjänstledighet än övningsuppehåll.

Utöver de i värnpliktsavlöningskungörelsen medgivna fria resorna

har värnpliktig en viss begränsad möjlighet att erhålla resebidrag i vissa

fall. Kostnaderna härför bestrides ur anslagsposten lån och bidrag till värnpliktiga

i ömmande fall. Enligt anvisningarna för anslagspostens användning

utgör det fall då en värnpliktig beviljats tjänstledighet för enskild

angelägenhet men saknar medel för hemresa ett typexempel på godtagbara

anslagsändamål.

I tjänstreglemente för krigmakten föreskrives, att tjänstledighet icke

utan viktiga skäl får vägras när den värnpliktige såsom grund för tjänstledigheten

kan åberopa vissa enskilda angelägenheter av vikt såsom betydelsefull

familjeangelägenhet, bouppteckning efter nära anhörig, ekonomisk

angelägenhet av särskild betydelse, egen flyttning, viktig tentamen eller examen,

besök vid vissa offentliga institutioner samt förliandlingsuppdrag för

personalorganisation.

I förevarande motioner hemställes, att bestämmelserna om fria resor

måtte ändras på så sätt att värnpliktig alltid erhåller fri hemresa när han

åtnjuter tjänstledighet på grund av något av de ovannämnda skälen.

Vid bedömandet av motionärernas önskemål måste enligt utskottets mening

beaktas, att väsentliga förbättringar skett i de värnpliktigas reseförmåner

under innevarande år. Antalet fria hemresor under törsta tjänstgöringen

har ökats från tre till fem. Med hänsyn härtill är utskottet icke berett att

förorda införandet av en ovillkorlig rätt till fri hemresa oberoende av om

de i värnpliktsavlöningskungörelsen medgivna fem fria resorna förbrukats

eller ej. Emellertid kan det inträffa att tjänstledighet av den art motionärerna

åsyftat beviljas värnpliktig sedan han förbrukat sina tem fria resor.

I sådana fall är det enligt utskottets mening rimligt att ytterligare fri

resa icke förvägras den värnpliktige. Möjlighet att bevilja sådan resa synes,

såsom överbefälhavaren i sitt remissyttrande framhållit, kunna beredas

genom ett stadgande av innebörd att förbandschef må medge ytterligare

fri resa vid tjänstledighet av det slag motionärerna åsyftat. Denna

utskottets uppfattning synes böra bringas till Kungl. Maj:ts kännedom.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Andra lagutskottets utlåtande nr 60 år 1963

På grund av det anförda får utskottet hemställa,

A. att riksdagen i anledning av förevarande motioner

1:376 och 11:442, i skrivelse till Kungl. Maj :t såsom sin

mening måtte giva Kungl. Maj :t till känna vad utskottet

anfört;

B. att motionerna, i den mån de ej kan anses besvarade

genom vad utskottet under A. hemställt, icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 31 oktober 1963

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Strand, Nils Elowsson, Axel Svensson,

tru Hamrin-Thorell, fru Carlqvist, fru Gärda Svenson, herrar Nyman och

Hiibinette;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Rimmerfors,

fröken Wetterström, herrar Odhe*, fru Ekendahl, fröken Sandell, herrar

Johansson i Södertälje och Gomér.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 631130

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1963:344 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om vidgad rätt till fria resor för värnpliktiga. a1 i texten