Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om åtgärder i syfte att stärka skyddet för blivande mödrar. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 544 i första kammaren av '' fröken Nordström samt nr 651 i andra kammaren av fröken Elmén.

1963-10-31 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1963:63, Utlåtande i anledning av väckta motioner om åtgärder i syfte att stärka skyddet för blivande mödrar. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 544 i första kammaren av '' fröken Nordström samt nr 651 i andra kammaren av fröken Elmén.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 63 år 1963

1

Nr 63

Utlåtande i anledning av väckta motioner om åtgärder i syfte

att stärka skyddet för blivande mödrar.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen

väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 544 i första kammaren av

'' fröken Nordström samt nr 651 i andra kammaren av fröken Elmén.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, »att riksdagen måtte

i syfte att stärka skyddet för blivande mödrar i den tidiga graviditetsperioden
1.

i skrivelse till Kungl. Maj :t begära förslag till sådan ändring i lagen

om förbud mot arbetstagares avskedande i anledning av äktenskap eller

havandeskap m. m. att förbudet mot avskedande utsträckes till att gälla

också under en period av den tidiga graviditeten;

2. i skrivelse till Kungl. Maj:t begära förslag till sådan ändring i lagen

om allmän försäkring att de sextio dagar, som en kvinna har rätt att uppbära

sjukpenning före förlossningen, delvis kan tidigareläggas och/eller

utsträckas; samt

3. i skrivelse till Kungl. Maj :t begära att åtgärder vidtages för ökad

samhällelig upplysning om värdet av att blivande mödrar på ett tidigt stadium

under graviditeten söker kontakt med mödravårdscentral eller läkare».

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får

utskottet, i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande, hänvisa

till motionen 1: 544.

över motionerna har utskottet i den ordning 46 § riksdagsordningen föreskriver

infordrat yttrande från medicinalstyrelsen. Yttranden har därjämte

på utskottets begäran avgivits av Svenska arbetsgivareföreningen,

Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens centralorganisation och

Sveriges akademikers centralorganisation.

Gällande regler

Jämlikt 2 § lagen den 21 december 19^5 om förbud mot arbetstagares

avskedande i anledning av äktenskap eller havandeskap m. in. får kvinnlig

arbetstagare, som sedan minst ett år haft stadigvarande anställning hos

arbetsgivaren, icke avskedas på den grund att hon blivit havande eller

1 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 9 samt. 2 avd. Nr 63

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra lagutskottets utlåtande nr 63 år 1963

fött barn. Enligt samma lagrum får arbetsgivaren ej heller avskeda arbetstagaren

på den grund att bon i samband med havandeskapet eller barnsbörden

avhåller sig från arbete under skälig tid, högst sex månader. Under

vilken del av havandeskapet ledigheten skall uttagas, äger arbetstagaren

själv bestämma.

Reglerna om moderskapsförsäkring återfinnes i lagen om allmän försäkring.

Moderskapspenning utgives vid barnsbörd till kvinnlig försäkrad, som

är inskriven hos allmän försäkringskassa. Vid enkelbörd utgör inoderskapspenningen

niohundra kronor. Därjämte utgår vid flerbörd fyrahundrafemtio

kronor för varje barn utöver ett. Av moderskapspenningen

äger den försäkrade lyfta trehundra kronor före nedkomsten, dock tidigast

å etthundratjugonde dagen före den beräknade tidpunkten därför.

Kvinnlig försäkrad, som i anledning av barnsbörd avhåller sig från förvärvsarbete

kan erhålla tilläggssjukpenning, även om sjukdom ej är för

handen. Som förutsättning gäller i allmänhet att vederbörande omedelbart

före nedkomsten eller den beräknade tidpunkten därför under minst

tvåhundrasjuttio dagar i följd skall ha varit placerad i lägst sjukpenningklass

nr 3. Sjukpenningen kan utgå från och med sextionde dagen före den

beräknade tidpunkten för nedkomsten och senast från och med förlossningsdagen

så länge kvinnan utan avbrott avhåller sig från förvärvsarbete,

dock högst för etthundraåttio dagar. Därest kvinnan ej bär eller ej

på grund av sjukdom är förhindrad ha barnet i sin vård, utgår icke tillläggssj

ukpenning från och med trettionde dagen efter nedkomsten. Tillläggssjukpenningen

utgår med samma belopp som vid sjukdom. Däremot

erhålles ej barntillägg till sådan sjukpenning.

Den som äger rätt till moderskapspenning kan ej få grundsjukpenning

eller barntillägg för tiden från och med förlossningsdagen till och med

tjugonionde dagen därefter.

Historik

Genom 1939 års lag om förbud mot arbetstagares avskedande i anledning

av trolovning eller äktenskap m. m. tillförsäkrades kvinnlig arbetstagare,

som sedan minst två år haft stadigvarande anställning hos arbetsgivaren,

rätt till ledighet från arbetet i samband med havandeskap och

barnsbörd under skälig tid, dock högst tolv veckor. Lagstiftningen ägde

tillämpning allenast å sådan verksamhet vari till arbete för arbetsgivarens

räkning i regel användes minst tre arbetstagare.

I sitt år 1944 avgivna betänkande i abortfrågan (SOU 1944: 51) föreslog

19^1 års befolkningsutredning vissa ändringar i nyssnämnda lag. Sålunda

ansåg utredningen att den tid kvinnlig arbetstagare hade rätt till

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande nr 63 år 1963

ledighet i samband med havandeskap och barnsbörd borde utsträckas till

åtta månader. I yttranden över befolkningsutredningens betänkande uttalades

på många håll tveksamhet mot en så lång maximitid. Vissa kvinnosammanslutningar

anförde att genomförandet av förslaget härutinnan

skulle kunna inverka menligt på den kvinnliga arbetskraftens ställning

på arbetsmarknaden.

Vid framläggande av propositionen (nr 368 år 1945) med förslag till

nu gällande lag beaktade Kungl. Maj.t i viss mån den kritik som framförts

mot befolkningsutredningens betänkande i denna del.

En allmän och obligatorisk moderskapsförsäkring trädde i funktion genom

195i års lag om moderskapshjälp. Enligt denna lag hade varje kvinna,

som var försäkrad jämlikt lagen om allmän sjukförsäkring, rätt till

moderskapshjälp, däri inbegripet moderskapspenning i form av grundpenning,

barntillägg och tilläggspenning.

Grundpenningen utgjorde tvåhundrasjuttio kronor vid enkelbörd och

fyrahundrafem kronor vid flerbörd. Barntillägg utgick med två kronor per

dag till kvinna som hade minst ett hemmavarande barn under tio år. Tilllägget

erhölls under tio dagar eller i vissa fall fyrtiofem dagar. Tilläggspenning

utgick efter i huvudsak samma grunder som numera tilläggssjukpenningen,

dock längst under nittio dagar och beräknad endast efter inkomst

av tjänst. Om kvinnan blev sjuk i samband med nedkomsten, ansågs

grundpenningen träda i stället för grundsjukpenning från sjukförsäkringen

under en tid av fyrtiofem dagar räknat fr. o. m. förlossningsdagen.

Tilläggspenning från moderskapsförsäkringen och tilläggssjukpenning

från sjukförsäkringen kunde aldrig utgå samtidigt.

Socialpolitiska kommittén anförde i sitt betänkande Stöd åt barnaföderskor

(SOU 1961: 38) med hänvisning till 1945 års lag om förbud mot

arbetstagares avskedande i anledning av äktenskap eller havandeskap

in. in.

Redan vid behandlingen av det förslag som resulterade i den nämnda

lagen av 1945 påpekades, att arbetstagaren i ett stort antal fall skulle kunna

begagna rätten att avhålla sig från arbete »endast om hon genom moderskapsförsäkring

eller på annat sätt erhåller garanti för sitt uppehälle

under bortovaron» (prop. 1945: 368, s. 23). Föredragande statsrådet yttrade

i riksdagsdebatten, att han under den beredning som frågan undergått

i socialdepartementet haft klart för sig att lagen, om den skulle få en verkligt

generell tillämpning, måste kompletteras med sådana ekonomiska åtgärder,

som beredde den förvärvsarbetande kvinnan möjlighet att utnyttja

de rättigheter som lagen medgav.

Problemet skulle kunna lösas, om man i moderskapsförsäkringen utsträckte

tiden för åtnjutande av tilläggspenning från 90 till 180 dagar.

Kommittén anser det på nu angivna grunder önskvärt, att en sådan utsträckning

av tiden för uppbärande av tilläggspenning kommer till stånd

snarast.

Ett annat skäl, som enligt kommitténs mening talar för att förvärvsår

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra lagutskottets utlåtande nr 63 år 1963

betande barnaföderskor får ersättning för mistad arbetsinkomst åtminstone

under ett halvår, hänför sig till möjligheten att placera barnet på daghem.

För många kvinnor, som behöver eller eljest önskar återuppta förvärvsarbetet

efter ett barns födelse, har denna placeringsmöjlighet stor

och ej sällan avgörande betydelse. På daghem kan man normalt inte ta

emot barn före sex månaders ålder. Åtskilliga kvinnor ställes otvivelaktigt

inför försörjningssvårigheter under den mellantid som uppkommer från

det att hjälpen från moderskapsförsäkringen upphör till dess de kan placera

barnet och börja arbeta igen.

I någon mån kan man i särskilda fall nu bisträcka kvinnan med mödrahjälp

i en sådan situation, eftersom kontant mödrahjälp kan avse hjälpbehov

fram till sex månader efter nedkomsten. Om, såsom kommittén föreslagit,

mödrahjälpen avskaffas, förlorar man dock även denna möjlighet.

Under hänvisning till det anförda föreslår kommittén, att tilläggspenning

skall kunna utges under högst 180 dagar.

Kommittén har låtit göra en inventering av anställningsförhållandena

för större löntagargrupper för att undersöka, i vilken män lön utbetalas

under ledighet för barnsbörd och hur bestämmelserna därom utformats.

Det förekommer, att viss del av lönen utbetalas dels vid sidan av moderskapspenningen

och dels sedan denna upphört att utgå. På det privata

området gäller detta i huvudsak vissa tjänstemannagrupper. Endast undantagsvis

är den sammanlagda ersättningstiden så lång som sex månader.

I statlig och kommunal tjänst är ersättningstiden högst fyra månader (120

dagar). Den verkställda genomgången synes ge vid handen, att en sådan

utsträckning av tiden för uppbärande av tilläggspenning, som kommitténs

förslag innebär, inte behöver medföra större komplikationer såvitt angår

gällande avtal.

Vad beträffar den tidpunkt, från vilken tilläggspenningen börjar löpa,

gäller f. n. enligt lagen att tilläggspenning kan utgå tidigast 45 dagar före

den beräknade nedkomsten. Det torde inte vara ovanligt, att kvinnor behöver

avbryta ett förvärvsarbete ännu tidigare. En viss utvidgning av möjligheterna

att ta ut tilläggspenning före förlossningen synes därför motiverad.

Ju tidigare kvinnan börjar lyfta tilläggspenningen före nedkomsten,

desto kortare blir å andra sidan den tid, varunder förmånen kan åtnjutas

efter barnets födelse. Kommittén föreslår, att tilläggspenningen skall kunna

utgå med början 60 dagar före den beräknade tidpunkten för förlossningen.

Vad kommittén i förevarande avseende anfört har beaktats i lagen om

o

allmän försäkring.

Remissyttrandena

Medicinalstyrelsen anför i sitt yttrande bl. a.

Såsom i motionerna angives, är riskerna för missfall och fosterskador

särskilt stora under graviditetens första månader och kan öka bl. a. genom

virusinfektioner hos kvinnan under denna tid. Dessa risker torde

emellertid icke i större utsträckning kunna motverkas genom att kvinnan

beredes ledighet från sitt yrkesarbete; en effektiv isolering från smitta kan

ändå icke åvägabringas på detta sätt.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Andra lagutskottets utlåtande nr 63 år 1!)63

Att kvinnan under första delen av graviditeten ofta lider av illamående

och ökad trötthet är i och för sig riktigt; erfarenheten visar emellertid att

i varje fall illamåendet fördrages bättre om hon går i sitt vanliga arbete,

än om hon stannar hemma. Känner kvinnan så uttalad trötthet eller eljest

så svåra besvär, att hon icke kan gå i arbete, bör hon sjukskrivas i vanlig

ordning; många gånger kan därvid sjukskrivning på halvtid vara den lämpligaste

åtgärden.

Den i motionerna föreslagna ändringen i lagen om förbud mot arbetstagares

avskedande i anledning av äktenskap eller havandeskap m. in. synes

icke påkallad, då kvinna, som avses i lagen, icke heller i början av

havandeskapet får skiljas från anställningen på grund av detsamma. Är

hennes hälsotillstånd sådant att hon icke kan gå i arbete, bör hon som nyss

anförts sjukskrivas i vanlig ordning.

Medicinalstyrelsen finner sålunda icke de båda föreslagna författningsändringarna

erforderliga. Det tredje förslaget angående åtgärder för ökad

samhällelig upplysning om värdet av att blivande mödrar på ett tidigt

stadium under graviditeten söker kontakt med mödravårdscentral eller

läkare tillstyrker medicinalstyrelsen givetvis. Styrelsen vill samtidigt meddela,

att inom styrelsen för närvarande utarbetas en folder i ämnet, avsedd

att tillställas flickor i enhetsskolans avgångsklass och samtliga patienter

vid mödravårdsorgan.

Arbetsgivareföreningen framför i sitt yttrande liknande synpunkter och

anser sig kunna tillstyrka motionerna endast i vad avser yrkandet om åtgärder

för ökad samhällelig upplysning om vikten av att blivande mödrar

på ett tidigt stadium av graviditeten söker kontakt med mödravårdscentral

eller läkare. Samma slutsatser innehåller det yttrande som avgivits av

Tjänstemännens centralorganisation.

Sveriges akademikers centralorganisation påpekar, att de problem motionärerna

behandlar är av företrädesvis medicinsk art och att orsakerna

är otillfredsställande kända. De föreslagna lagändringarna bör enligt organisationens

mening i huvudsak kunna ställas på framtiden. Motionerna

tillstyrkes dock i vad avser yrkandet om sådan ändring i bestämmelserna

om tilläggssjukpenning under havandeskap att ersättningen skulle kunna

utgå under ett tidigare skede av graviditeten.

Landsorganisationen anför i sitt yttrande bl. a.

LO finner att förbudet mot arbetstagares avskedande på grund av havandeskap

och barnsbörd icke är begränsat till att ledigheten tas ut under

någon viss tid av graviditeten. Kvinnan har rätt att själv välja när hon vill

lägga de sex månader, som hon har rätt till. Det kan diskuteras huruvida

tiden sex månader är tillräcklig för att dels ge kvinnan möjlighet till nödvändig

vila före barnsbörden och dels tillräcklig tid tillsammans med det

späda barnet. Här bör både medicinska och familjepolitiska synpunkter

beaktas. Frågan om utsträckning av rätten till ledighet bör behandlas i

samband med frågan om en utsträckning av den tid som kvinnan kan uppbära

tilläggspenning, före och efter förlossningen. EU uppsägningsskydd

och eu rätt till ledighet tidigare eller längre än den nuvarande har begränsat

värde, om kvinnan ej kan utnyttja den på grund av försörjningssvårig
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Andra lagutskottets utlåtande nr 63 år 1963

heter. Detta problem borde kunna behandlas av 1961 års sjukförsäkringsu}rec*n*n^’

som i uppdrag bl. a. att behandla den ställning inom försäkringssystemet

som bör tillkomma åtgärder avsedda att förebygga uppkomsten

av sjukdomstillstånd. Frågan bör även ses i ett vidare sammanhang

och torde komma att behandlas av 1962 års familjeberedning i samband

med dess arbete kring frågan om vårdarlön.

Upplysning om de sociala förmåner som samhället ställer till förfogande

är angelägen. Viss del av denna information ges i grundskolans undervisning

i samhällslära, där grenar av socialpolitiken i anknytning till det

svenska samhällets struktur behandlas. Upplysning om mödravårdscentralerna

bör ingå i denna undervisning. Den organisatoriska samordningen

av försäkringskassorna innebär ökade möjligheter till social information

även om mödravårdscentralernas arbete. Motionärernas krav på ytterligare

information är bristfälligt underbyggd.

Anmärkningsvärt är att motionärerna har bortsett ifrån de stora möjligheter

som en ökad forskning kan innebära när det gäller att förhindra

för tidig börd och missbildningar. Kunskapen om fostrets utveckling

och inverkan på fostret av t. ex. olika sjukdomstillstånd hos modern

eller bruk av medicin från moderns sida är otillräcklig. Genom forskning

torde betydligt mer kunna vinnas än genom de av motionärerna föreslagna

åtgärderna t. ex. att skydda den yrkesarbetande blivande modern »mot

infektioner på bussar, spårvagnar eller på arbetsplatsen». Det torde vara

ytterligt svårt att undvika dylik smitta även vid en mycket lång ledighet

under graviditeten.

Mot bakgrund av vad ovan anförts anser LO att motionerna icke bör föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Utskottet

Genom 1945 års lag om förbud mot arbetstagares avskedande i anledning

av äktenskap eller havandeskap m. m. tillförsäkras kvinnlig arbetstagare

i samband med havandeskap rätt till högst sex månaders ledighet från

sitt förvärvsarbete. Arbetstagaren får själv bestämma när ledigheten skall

uttagas.

Enligt lagen om allmän försäkring kan förvärvsarbetande kvinna, som

är inskriven hos allmän försäkringskassa, vid graviditet förutom moderskapspenning

i allmänhet också erhålla tilläggssjukpenning. Sjukpenningen

kan utgi\as tidigast från och med sextionde dagen iöre den beräknade tidpunkten

tör nedkomsten sa länge kvinnan i anledning av havandeskapet

utan avbrott avhåller sig från förvärvsarbete, dock högst för etthundraåttio

dagar. Tilläggssjukpenningen utgår med samma belopp som vid sjukdom.

I förevar ande motioner yrkas sådana ändringar i 1945 års lag och i lagen

om allmän försäkring, att den förvärvsarbetande kvinnan kan erhålla

ledighet även under en period av den tidiga graviditeten. Reformen skulle

enligt motionärernas mening kunna genomföras antingen på det sättet att

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Andra lagutskottets utlåtande nr 63 år 1963

den tid kvinnan äger vara ledig utsträckes utöver de sex månader som nu

gäller eller så att den ledighet hon nu har rätt till delvis tar uttagas under

ett tidigare skede av havandeskapet. Som skäl för den föreslagna lagändringen

anför motionärerna, att graviditetens tre—fyra första månader

i högre grad än vad som gäller för det senare skedet visat sig medföra risker

för fostrets normala utveckling. Sålunda slutar mellan tio och femton

procent av alla graviditeter med spontant missfall under dessa första månader.

Härtill kommer, framhåller motionärerna vidare, att kvinnan under

havandeskapets första månader ofta ställs inför problem, som hon till en

början kan ha svårt att lösa, samtidigt som hon under denna tid ofta besväras

av en fysiologisk trötthet i kombination med illamående.

Motionärernas förslag avstyrkes såväl av medicinalstyrelsen som av arbetsmarknadens

huvudorganisationer. Remissinstanserna menar att orsakerna

till de av motionärerna påtalade problemen är otillfredsställande kända

och att ledighet under ett tidigare skede av graviditeten inte i nämnvärd

grad skulle bidraga till att lösa dessa problem. Landsorganisationen

framhåller att några av de spörsmål som motionärerna berör redan är föremål

för utredning dels inom 1961 års sjukförsäkringsutredning, som har

att behandla bl. a. den förebyggande sjukvården, dels inom familjeberedningen

i samband med dess arbete med frågan om vårdarlön.

Beträffande förslaget om förlängning av den tid en förvärvsarbetande

kvinna i samband med havandeskap skall äga rätt till ledighet och utan

sjukdom erhålla tilläggssjukpenning kan anföras att genom tillkomsten av

lagen om allmän försäkring — förutom andra förbättringar i fråga om

moderskapsförsäkringen — den tid för vilken tilläggspenning kan utgå vid

havandeskap utsträcktes från nittio till etthundraåttio dagar. Att utan förlängning

av tiden ge den förvärvsarbetande kvinnan möjlighet att uttaga

tilläggssjukpenning tidigare än sextio dagar före den beräknade tidpunkten

för nedkomsten anser utskottet ej tillrådligt. Den kvinna som utnyttjar en

sådan möjlighet kan nämligen därigenom av ekonomiska skäl bli förhindrad

att vara ledig från sitt förvärvsarbete så länge efter nedkomsten som

erfordras för barnets vård.

Vidare vill utskottet framhålla att de av motionärerna föreslagna lagändringarna

troligen ej skulle lösa de påtalade problemen. En ökad forskning

beträffande de medicinska orsakerna skulle sannolikt mera främja

motionernas syfte.

Såsom påpekats av Landsorganisationen behandlas frågor om den förebyggande

sjukvården av 1961 års sjukförsäkringsutredning medan tamiljeberedningen

utreder spörsmålen om vårdarlön. Det synes sannolikt att

en del av de problem som berörcs i motionerna kan komma att uppmärksammas

av dessa båda utredningar.

Utskottet anser sig med hänsyn till det anförda icke kunna tillstyrka de

föreslagna lagstiftningsåtgärderna.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Andra lagutskottets utlåtande nr 63 år 1963

Motionärerna har vidare framhållit vikten av att blivande mödrar på ett

tidigt stadium av graviditeten söker kontakt med mödravårdscentral eller

läkare. Enligt motionärernas mening erfordras från samhällets sida åtgärder

för ökad upplysning i denna fråga.

Såvitt gäller det sist behandlade spörsmålet har motionerna vunnit anslutning

från flertalet remissinstanser.

Om värdet av att den blivande modern på ett tidigt stadium får kontakt

med läkare eller mödravårdscentral torde icke råda delade meningar. Utskottet

instämmer i att samhällets upplysningsverksamhet härvidlag bör

intensitieras. Det torde få ankomma på vederbörande myndigheter att verka

i sådant sytte. Vad utskottet anfört i frågan synes böra bringas till Kungl.

Maj :ts kännedom.

Med hänvisning till det anförda får utskottets hemställa,

A. att riksdagen i anledning av förevarande motioner,

1:544 och 11:651, i skrivelse till Kungl. Maj :t såsom sin

mening måtte giva Kungl. Maj :t till känna vad utskottet

anfört om behovet av ökad upplysning; samt

B. att motionerna, i den mån de icke kan anses besvarade

genom vad utskottet under A. hemställt, icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 31 oktober 1963

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Strand, Nils Elowsson, Axel Svensson,

fru Carlqvist, herrar Nyman och Hubinette;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Rimmerfors,

Odhe*, fröken Sandell, herrar Johansson i Södertälje, Wahrendorff och

fru Eriksson i Ängelholm.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 631130

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1963:346 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om åtgärder i syfte att stärka skyddet för blivande modrar. a1 i texten