Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om inbetalningen av kommunernas andelar i folkpensionskostnaderna. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 138 i första kammaren av herr Nilsson, Hjalmar, och herr Hedström samt nr 155 i andra kammaren av herr Ekström i Iggesund m. fl.

1963-11-12 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1963:64, Utlåtande i anledning av väckta motioner om inbetalningen av kommunernas andelar i folkpensionskostnaderna. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 138 i första kammaren av herr Nilsson, Hjalmar, och herr Hedström samt nr 155 i andra kammaren av herr Ekström i Iggesund m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 6b år 1963

1

Nr 64

Utlåtande i anledning av väckta motioner om inbetalningen av

kommunernas andelar i folkpensionskostnaderna.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,

till lagutskott hänvisade motioner, nr 138 i första kammaren av herr

Nilsson, Hjalmar, och herr Hedström samt nr 155 i andra kammaren av

herr Ekström i Iggesund m. fl.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts,

»att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t som sin mening giva

till känna, att sådan ändring företages i kungörelsen den 25 maj 1962 (nr

399) om inbetalning av kommunernas andelar i folkpensioner, att pensionsdelen

påföres den årliga redovisningsräkningen över kommunalskatt

m. m.»

Beträffande de skäl motionärerna åberopat till stöd för sin hemställan

får utskottet, i den mån redogörelse därför inte lämnas i det följande, hänvisa

till motionen II: 155.

över motionerna har utskottet i den ordning 46 § riksdagsordningen föreskriver

inhämtat yttrande från riksförsäkringsverket. Yttranden har därjämte

på utskottets begäran avgivits av Svenska stadsförbundet och Svenska

landskommunernas förbund.

Gällande bestämmelser

Folkpensioneringen, beträffande vilken huvudbestämmelserna finns i

lagen om allmän försäkring, omfattar ett flertal förmåner, av vilka en del

är inkomstprövade, d. v. s. beroende av pensionstagarens inkomst- och förmögenhetsförhållanden.

Kostnaderna för folkpensioneringen bestrides av

staten med bidrag från kommunerna. Bestämmelser om kommunbidrag

finns i lagen den 25 maj 1962 om finansiering av folkpensioneringen. Kommunernas

årliga bidrag till kostnaderna för folkpensioneringen utgör 1 %

för varje skattekrona per invånare i kommunen av kostnaderna för följande

förmåner, som under året utbetalats för inom kommunen mantalsskrivna

pensionsberättigade, nämligen förtidspensioner jämte barntillägg

till sådana pensioner, änkepensioner i anledning av dödsfall, som inträffat

före den 1 juli 1960, och hustrutillägg samt 2 % för varje skattekrona per

invånare i kommunen av kostnaderna för kommunala bostadstillägg, som

1 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 9 saml. 2 avd. Nr 64

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra lagutskottets utlåtande nr 64 år 1963

under året utbetalats för pensionsberättigade, mantalsskrivna inom kommunen.

Bidraget skall vad gäller bostadstilläggen utgöra högst 80 % och

lägst 25 % av kostnaderna. Bidraget till övriga förmåner är maximerat till

60 % av kostnaderna och får ej heller överstiga en krona för varje skattekrona

i kommunen. Vid bestämmandet av antalet skatteören per invånare

i kommunen skall hänsyn tagas till det antal skattekronor och skatteören,

som enligt kommunalskattelagen påförts de till kommunen skattskyldiga i

taxeringslängden för året med däri intill årets utgång införda ändringar

eller gjorda tillägg, samt till antalet invånare vid årets ingång.

Varje kommuns bidrag uträknas av riksförsäkringsverket, som årligen

tillställer envar av kommunerna specificerad uppgift om det bidrag, som

skall erläggas för nästföregående år. Uträkningen av bidragen och utskriften

av uppgifterna till kommunerna sker med anlitande av verkets hålkortsmaskiner.

Genom kungl. kungörelsen den 25 maj 1962 om inbetalning av kommunernas

andelar i folkpensioner har föreskrivits (1 §), att kommunernas

bidrag för visst år skall under påföljande år inbetalas till riksförsäkringsverket

före utgången av mars månad, dock att inbetalning inte behöver

ske förrän en månad efter det verket lämnat kommunen uppgift om det belopp,

som skall erläggas.

Kommuns bidrag skall inbetalas å riksförsäkringsverkets härför avsedda

postgirokonto eller insättas hos något av riksbankens kontor å statsverkets

checkräkning för riksförsäkringsverket: medelsförvaltningen. Vid

insättning i riksbanken skall avlämnas, förutom för riksbankens bokföring

erforderlig insättningsnota, dubbla reversal, varav det ena med åtecknat

kvitto återställes till insättaren och det andra, försett med åtecknat

bevis att beloppet tillgodoförts statsverkets checkräkning, överlämnas till

riksförsäkringsverket (2 § kungörelsen).

Uraktlåter kommun att inom föreskriven tid inbetala påfört bidragsbelopp,

åligger det kommunen att erlägga ränta å beloppet efter 6 % om

året från den dag, då inbetalningen senast skulle ha verkställts, t. o. m.

den dag, då inbetalning äger rum (3 § kungörelsen).

Historik

De tidigare gällande bestämmelserna för inbetalning av kommunernas

andelar i folkpensionerna överensstämde i huvudsak med de nuvarande.

I skrivelse till Konungen den 19 januari 1954 hemställde styrelsen för

Svenska landskommunernas förbund om sådan ändring i den då gällande

kungörelsen i ämnet (SFS 770/1947) att kommunerna bereddes möjlighet

att utan erläggande av övertidsränta få fördela inbetalningen av bidraget

på flera betalningsterminer under året, så långt möjligt i anslutning till

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande nr 64 år 1963

statsverkets skatteredovisning till kommunerna. I skrivelse den 18 december

1956 till Konungen framhöll vidare Svenska stadsförbundets och

Svenska landskommunernas förbunds styrelser önskvärdheten av sådan

ändring i inbetalningsbestämmelserna att kommunerna skulle kunna fullgöra

sina inbetalningar på ett sätt liknande det som gäller för statens utbetalning

till kommunerna av i kommunallagens 72 § avsedda belopp.

1954 års framställning ledde icke till annan ändring i ordningen för bidragens

inbetalning än att kommunbidraget, som på den tiden med ett

av pensionsstyrelsen preliminärt beräknat belopp i regel påfördes kommunerna

redan i februari (slutlig avräkning skedde därefter under hösten),

icke behövde inbetalas före utgången av mars även om respitmånader

utlöpt dessförinnan. 1956 års framställning föranledde ingen ändring i de

då gällande bestämmelserna.

Vid 1958 års A-riksdag väcktes motionerna I: 5 och II: 5, i vilka yrkades

sådan ändring av bestämmelserna rörande inbetalningen, att kommun

skulle äga rätt att inbetala bidragen i terminer, varigenom utgifterna skulle

kunna fördelas jämnare under året. I motionerna hemställdes dessutom

om en skyndsam prövning av frågan om kommunernas andel av folkpensioneringskostnaderna

i syfte att uppnå lindring för ekonomiskt svaga

kommuner. I sitt därutinnan av riksdagen godkända utlåtande, nr 1, föreslog

särskilda utskottet att frågan om fördelningen av folkpensionskostnaderna

gjordes till föremål för en skyndsam utredning och att även frågan

om inbetalningen av kommunbidragen upptogs till övervägande vid

denna utredning.

Uppdraget att utreda frågan om kostnadsfördelningen anförtroddes 1958

års socialförsäkringskommitté.

Även i motionerna I: 11 och II: 17 vid 1960 års riksdag uttalades önskemål

om att kommunerna skulle få inbetala sin pensionsandel terminsvis,

eventuellt under samma månader som kommunerna erhöll skattemedlen

från statsverket. En lösning vore, anfördes det i motionerna, att pensionsandelen

påfördes den redovisningsräkning över kommunalskatt in. in. som

länsstyrelserna årligen tillställer kommunerna.1 I sitt av riksdagen godkända

utlåtande, nr 65, i anledning av motionerna erinrade andra lagutskottet

om vad som förekommit i frågan vid 1958 års A-riksdag och om

det utredningsuppdrag som anförtrotts 1958 års socialförsäkringskommitté.

Med hänsyn till den framställning som redan gjorts till Kungl. Maj :t

och som överensstämde med motionernas syfte och då frågan om kostnadsfördelningen

snarast komme att bli föremål för utredning, fann utskottet

inte skäl att föreslå riksdagen att vidtaga någon åtgärd i anledning

av motionerna.

1 Enligt 73 § kommunallagen skall länsstyrelsen senast den 8 mars till kommunen överlämna

för nästföregående år upprättad redovisning över kommunen tillkommande och till kommunen

utanordnad allmän kommunalskatt.

lj Dihang till riksdagens protokoll 1963. .9 samt. 2 and. Nr 64

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 64 år 1963

1958 års socialförsäkringskommitté avgav i maj 1961 betänkandet Förtidspensionering

och sjukpenningförsäkring m. m. (SOU 1961: 29). I detta

uttalade kommittén såsom sin principiella uppfattning i frågan om kommunernas

bidrag till folkpensioneringskostnaderna, att kommunerna borde

bestrida kostnaderna för de kommunala bostadstilläggen och staten svara

för kostnaderna i övrigt. Emellertid ansåg sig kommittén inte kunna förorda

att en sådan ordning genomfördes omedelbart och hänvisade till

att frågan var föremål för prövning i andra sammanhang, bl. a. i 1958 års

skatteutjämningskommitté. Kommittén föreslog därför endast vissa jämkningar

i gällande regler i avbidan på en lösning av skatteutjämningsproblemet

i dess helhet. Kommitténs förslag ledde med vissa ändringar

till antagandet av gällande lag om finansiering av folkpensioneringen. Ordningen

för erläggandet av kommunbidragen berördes inte i dessa sammanhang,

men det underströks att beslutet i kostnadsfördelningsfrågan innebar

en provisorisk lösning.

Beträffande vid årets riksdag väckta motioner om överförande på staten

av kommunernas kostnader för förtidspensionering m. m. hänvisas

till andra lagutskottets utlåtande nr 24.

Motionerna

I förevarande motioner åberopas vad som anfördes i motionerna 1:11

och II: 17 vid 1960 års riksdag. Det framhålles att skattemedlen tillställes

kommunerna sex gånger om året medan den betydande pensionsandelen

måste av kommunerna erläggas till staten vid ett enda betalningstillfälle.

Många kommuners knappa tillgång på likvida medel får till följd

att man nödgas inbetala sina andelar efter respittidens utgång och följaktligen

åsamkas ränteutgifter. Kommunerna borde därför få inbetala sina

pensionsandelar terminsvis, exempelvis under samma månader som skattemedlen

erhålles. En lösning härvidlag vore att pensionsandelen påfördes

den redovisningsräkning länsstyrelserna årligen tillställer kommunerna.

Genom ett sådant arrangemang skulle andelarna automatiskt bli fråndragna

kommunerna tillkommande skatt och ränteberäkningarna helt

bortfalla. Även om nu gällande lag om finansiering av folkpensioneringen

innebär en viss lättnad i kommunernas kostnader för förtidspensioner,

medför den dock en ökad andel i kostnaderna för kommunala bostadstilllägg

för de flesta kommuner. Motionärerna anser därför, att behovet av

ett ändrat betalningssystem fortfarande är lika aktuellt som tidigare.

Motionerna innehåller följande uppställning, grundad på uppgifter från

riksförsäkringsverket:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 64 år 1963

5

Kommunbidragsår

Kommunandelar inbetalda

inom förfallotiden

Kommunandelar inbetalda

efter förfallotiden

Räntebelopp

kronor

Antal kom- muner

Milj. kr.

Antal kom- muner

Milj. kr.

1956 ................

833

241,6

204

36,6

168 991

1957 ................

833

264,6

203

42,9

236 328

1958 ................

847

300,4

189

38,5

146 157

1959 ................

824

300,7

208

66,8

211 994

1960 ................

726

309,0

305

100,1

279 765

1961 ................

696

345,6

333

132,4

420 000

(prel. upp- gift)

Remissyttrandena

Riksförsäkringsverket har till sitt yttrande fogat en tabell, i vilken de

för sent verkställda inbetalningarna av 1961 års kommunbidrag fördelats

efter längden av den tid för vilken vederbörande kommun haft att erlägga

ränta på grund av försenad inbetalning. I anslutning till denna tabell framhåller

riksförsäkringsverket att, även om kommunbidragen särskilt under

de senaste åren i avsevärd omfattning inbetalats först efter förfallotiden,

hänsyn måste tagas till längden av förseningen. Riksförsäkringsverket åberopar

härvidlag att tabellen utvisar, att inte mindre än 98,1 miljoner av

de till 132,4 miljoner kronor uppgående restantierna för år 1961 i sin helhet

influtit redan inom fem dagar efter respitmånadens utgång. Antalet

fall, där oavkortad inbetalning verkställts med nyssnämnda försening,

uppgick till 236. Förseningarna i dessa fall torde väsentligen ha sin förklaring

i en önskan från kommunernas sida att avvakta länsstyrelsernas

maj-utbetalning av skattemedel, innan bidraget till folkpensionerna erlades.

Riksförsäkringsverket fortsätter:

Vid bedömningen av motionärernas förslag torde ytterligare böra beaktas

följande.

Den hålkortsbearbetning hos riksförsäkringsverket, som skall resultera

i utskrift av uppgifterna om kommunernas bidrag till folkpensioneringen,

är av mycket stor omfattning och kräver avsevärd tid. Bearbetningen har

på senare år till följd av allt mer komplicerade pensionsbestämmelser blivit

avsevärt mera invecklad än tidigare. Den sker väsentligen med anlitande

av samma maskiner som användes vid framställningen av pensionsanvisningar

och måste därför i tidsliänseende anpassas till den sistnämnda,

vilken ju självfallet måste givas prioritet. Anpassningen försvåras av den

omsättning av kompetent personal som karakteriserar läget inom verkets

kader av hålkortsoperatörer. Vidare är att beakta att uppgift om antalet

skattekronor under beräkningsåret som regel kan erhållas först i början

av februari nästa år. Inte sällan händer det därjämte att länsstyrelse vid

senare tidpunkt ändrar tidigare lämnad dylik uppgift. Uppgifterna till kom
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 6''4 år 1963

munerna om kommunbidragens storlek har under den senaste femårsperioden

expedierats den 15 mars 1958, den 16 mars 1959, den 29 februari

1960, den 5 april 1961 och den 5 april 1962.

Det nu sagda torde giva vid handen, att man icke med någon grad av

säkerhet kan räkna med att uppgifterna om kommunbidragen för visst år

föreligger färdiga i sådan tid att underrättelser till länsstyrelserna om

kommunbidragens storlek kan beaktas i länsstyrelsernas redovisningsräkning

över kommunalskatt m. m., vilken redovisning enligt 73 § kommunallagen

skall överlämnas till kommunerna senast den 8 mars året efter

det redovisningen avser.

Med angivna reservation synes emellertid för riksförsäkringsverkets de]

inte föreligga hinder för en anordning som innebär att kommunernas pensionsandelar

avdrages vid utbetalning av kommunerna tillkommande skattebelopp.

Huruvida från länsstyrelsernas sida föreligger sådant hinder kan

ej av verket bedömas.

Därest, såsom motionärerna synes ha tänkt sig, avdrag skulle ske vid

sex utbetalningstillfällen, kommer bidragen inte att vara till fullo erlagda

förrän i mars påföljande år, d. v. s. nära 1 1/4 år efter det år å vilket de

belöper. De ränteförluster, som uppkommer för statsverket vid bifall till

motionärernas förslag, skulle sålunda bli betydande.

Det må slutligen erinras om att den nu tillämpade ordningen innebär att

staten till en början ensam får svara för de ökade kostnader, som föranledes

av de ofta förekommande höjningarna av de kommunala bostadstiHäggen,

medan den kommun som beslutat genomföra dylik höjning får

känning av dess ekonomiska konsekvenser först något år senare. I den

mån tidpunkten för bidragens inbetalning senarelägges, kommer nyssberörda

förhållande att accentueras, något som måhända kan påverka kommunernas

bedömanden av de ekonomiska möjligheterna att vidtaga bostadstilläggshöjningar.

Svenska stadsförbundet vitsordar att erläggandet av bidragen till folkpensionskostnaderna

medför stora påfrestningar på kommunernas likviditet

och att det är önskvärt att inbetalningen kunde uppdelas på flera betalningstillfällen

under året. Stadsförbundet instämmer därför i motionärernas

yrkande om en fördelning av inbetalningen på flera terminer och

fortsätter:

Deras förslag att ernå en sådan fördelning bygger emellertid på den förutsättningen,

att riksförsäkringsverket hinner beräkna kommunbidragen

före den 8 mars, den senaste tidpunkt då länsstyrelsen enligt 73 § kommunallagen

skall överlämna redovisningsräkning till kommunerna. Skulle

beräkningen icke medhinnas — under senare år har debiteringen av kommunbidragen

icke varit klar före nämnda tidpunkt — måste tydligen vid

utbetalningen i mars av skattemedel preliminärt beräknade belopp för

kommunbidragen avdragas. Vid januari-utbetalningen av skattemedel

skulle under alla förhållanden avdrag behöva ske med preliminära belopp.

En beloppsjämkning finge ske vid ett senare utbetalningstillfälle.

Enligt styrelsens mening kan emellertid en uppdelning av inbetalningen

av kommunbidraget ernås på ett enklare sätt. Riksförsäkringsverket tillställer

såsom hittills kommunerna en räkning på kommunbidraget så snart

detta har uträknats, men betalningen av räkningsbeloppet får ske med

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Andra lagutskottets utlåtande nr 6b år 1963

lika delar vid fler tidpunkter under året, nämligen under de månader då

kommunerna erhåller skattemedel från länsstyrelsen och förslagsvis senast

den 15 i dessa månader. Om räkningarna kommer kommunerna till

handa efter den 15 mars, skall följaktligen enligt detta förslag en fjärdedel

av rälcningsbeloppet erläggas senast den 15 i var och en av månaderna

maj, juli, september och november. Skulle räkningarna kunna utsändas

före den 1 mars, skulle inbetalning kunna ske med en femtedel av räkningsbeloppet

under var och en av månaderna mars, maj, juli, september

och november.

Det av styrelsen här föreslagna systemet torde jämfört med motionärernas

vara administrativt enklare ur statsverkets synpunkt. Någon sammankoppling

av kommunbidragen med skatteavräkningen behöver icke

ske. Vidare blir det icke erforderligt att laborera med preliminärt beräknade

belopp för kommunbidragen.

Styrelsen instämmer sålunda i motionernas syfte att erhålla en uppdelning

av inbetalningen av kommunbidragen till folkpensioneringskostnaderna

men föreslår en modifierad metod att nå detta syfte.

Svenska landskommunernas förbund anför i sitt yttrande:

Styrelsen har tidigare i olika sammanhang med hänvisning till svårigheterna

för kommunerna att redan vid årets början inbetala hela kommunandelen

i folkpensionskostnaderna hemställt om att inbetalningarna

anpassades efter statsverkets utbetalningar till kommunerna av skattemedel.

Samtidigt har styrelsen erinrat om att kommunerna åsamkas stora

ränteförluster på grund av eftersläpningen i fråga om utbetalningen av

statsbidrag till kommunerna. I motionerna anföres i stort sett samma argument

för en fördelning av inbetalningarna på flera inbetalningsterminer

under året.

Styrelsen kan vitsorda att inbetalningen av kommunbidragen enligt nuvarande

ordning medför likviditetssvårigheter för särskilt de ekonomiskt

sämre ställda kommunerna. Som framgår av i motionerna intagen tabell

har följden blivit att den del av kommunbidragen, som inbetalats efter förfallotiden,

ökat avsevärt under de senaste åren. För framför allt dessa kommuner

framstår nuvarande regler som obilliga.

Av det ovan anförda framgår att styrelsen delar motionärernas uppfattning

att inbetalningen av ifrågavarande kommunbidrag bör anpassas till

statsverkets utbetalningar av skattemedel till kommunerna.

Utskottet

Kostnaderna för folkpensioneringen bestrides av staten med bidrag från

kommunerna. Dessas årliga bidrag till folkpensionskostnaderna utgör 1 %

för varje skattekrona per invånare i kommunen av kostnaderna för förtidspensioner

jämte barntillägg till sådana pensioner, änkepensioner i anledning

av dödsfall, som inträffat före den 1 juli 1960, och hustrutillägg samt

2 % för varje skattekrona per invånare i kommunen av kostnaderna för

kommunala bostadstillägg. Bidraget får såvitt gäller bostadstilläggen utgöra

högst 80 % och lägst 25 % av kostnaderna. Bidraget till övriga förmåner

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 6k år 1963

är maximerat till 60 % av kostnaderna och får ej heller överstiga en krona

för varje skattekrona i kommunen. Varje kommuns bidrag uträknas av

riksförsäkringsverket, som årligen tillställer kommunerna specificerad uppgift

om det bidrag, som skall erläggas för nästföregående år. I kungörelsen

den 25 maj 1962 om inbetalning av kommunernas andelar i folkpensioner

föreskrives, att kommunernas bidrag för visst år skall inbetalas till riksförsäkringsverket

före utgången av mars månad påföljande år, dock att inbetalning

ej behöver ske förrän en månad efter det verket lämnat kommunen

uppgift om det belopp, som skall erläggas. Uraktlåter kommun att

inom föreskriven tid inbetala påfört bidragsbelopp, åligger det kommunen

att erlägga ränta å beloppet efter 6 % om året från den dag, då inbetalningen

senast skulle ha verkställts, t. o. m. den dag, då inbetalning äger

rum.

I förevarande motioner framhålles, att skattemedel redovisas till kommunerna

sex gånger om året, medan den betydande pensionsandelen måste

av kommunerna erläggas till staten vid ett enda betalningstillfälle. Många

kommuners knappa tillgång på likvida medel får till följd att man nödgas

inbetala sina andelar efter respittidens utgång och följaktligen åsamkas

ränteutgifter. Kommunerna borde därför enligt motionärernas mening få

inbetala sina pensionsandelar terminsvis, exempelvis under samma månader

som skattemedlen erhålles. En lösning vore att pensionsandelen påfördes

den redovisningsräkning länsstyrelserna årligen tillställer kommunerna.

Genom ett sådant arrangemang skulle andelarna automatiskt bli fråndragna

kommunerna tillkommande skatt och ränteberäkningarna helt bortfalla.

Även om nu gällande ordning för finansiering av folkpensioneringen

icke är så betungande för kommunerna som tidigare var fallet har den dock

medfört en ökad andel i kostnaderna för kommunala bostadstillägg för de

flesta kommuner. Motionärerna anser därför att behovet av ett ändrat betalningssystem

fortfarande är lika aktuellt som tidigare. Motionerna utmynnar

i ett yrkande om ändring av inbetalningsreglerna på det sättet att kommunernas

bidragsbelopp skall påföras den årliga redovisningsräkningen

angående kommunalskatt.

Såsom framgår av remissyttranden från Svenska stadsförbundet och

Svenska landskommunernas förbund medför den nuvarande ordningen för

erläggandet av bidragen till folkpensionskostnaderna stora påfrestningar

på kommunernas likviditet. Det skulle därför enligt utskottets mening vara

önskvärt att inbetalningen kunde fördelas på flera betalningstillfällen under

året. Huruvida inbetalningarna lämpligen bör ske i samband med att

skattemedel tillställes kommunerna eller vid andra tidpunkter under året

kan icke bedömas på grundval av det material som är tillgängligt för utskottet.

Frågan bör därför utredas.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 64 år 1963 9

Med hänsyn till det anförda får utskottet hemställa,

A. att riksdagen i anledning av förevarande motioner, I:

138 och II: 155, i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla,

att frågan om ordningen för inbetalning av kommunernas

andelar av folkpensionskostnaderna måtte utredas; samt

B. att motionerna, i den mån de ej kan anses besvarade

genom vad utskottet under A. hemställt, icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 12 november 1963

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Strand, Nils Elowsson, Axel Svensson,

fru Hamrin-Thorell, fru Gärda Svenson, fröken Nordström, herrar Lars

Larsson och Hubinette;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Nilsson i Göteborg,

Rimmerfors, fröken Wetterström, fru Ekendahl*, fröken Sandell,

herr Wahrendorff* och fru Svensson i Kungsör.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 631134

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1963:352 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om iribetalning^en av kommunernas andelar i folkpensionskostnaderna. a1 i texten