Utlåtande i anledning av väckta motioner om inbetalningen av kommunernas andelar i folkpensionskostnaderna. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 138 i första kammaren av herr Nilsson, Hjalmar, och herr Hedström samt nr 155 i andra kammaren av herr Ekström i Iggesund m. fl.
1963-11-12 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1963:64, Utlåtande i anledning av väckta motioner om inbetalningen av kommunernas andelar i folkpensionskostnaderna. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 138 i första kammaren av herr Nilsson, Hjalmar, och herr Hedström samt nr 155 i andra kammaren av herr Ekström i Iggesund m. fl.
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande nr 6b år 1963
1
Nr 64
Utlåtande i anledning av väckta motioner om inbetalningen av
kommunernas andelar i folkpensionskostnaderna.
Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,
till lagutskott hänvisade motioner, nr 138 i första kammaren av herr
Nilsson, Hjalmar, och herr Hedström samt nr 155 i andra kammaren av
herr Ekström i Iggesund m. fl.
I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts,
»att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t som sin mening giva
till känna, att sådan ändring företages i kungörelsen den 25 maj 1962 (nr
399) om inbetalning av kommunernas andelar i folkpensioner, att pensionsdelen
påföres den årliga redovisningsräkningen över kommunalskatt
m. m.»
Beträffande de skäl motionärerna åberopat till stöd för sin hemställan
får utskottet, i den mån redogörelse därför inte lämnas i det följande, hänvisa
till motionen II: 155.
över motionerna har utskottet i den ordning 46 § riksdagsordningen föreskriver
inhämtat yttrande från riksförsäkringsverket. Yttranden har därjämte
på utskottets begäran avgivits av Svenska stadsförbundet och Svenska
landskommunernas förbund.
Gällande bestämmelser
Folkpensioneringen, beträffande vilken huvudbestämmelserna finns i
lagen om allmän försäkring, omfattar ett flertal förmåner, av vilka en del
är inkomstprövade, d. v. s. beroende av pensionstagarens inkomst- och förmögenhetsförhållanden.
Kostnaderna för folkpensioneringen bestrides av
staten med bidrag från kommunerna. Bestämmelser om kommunbidrag
finns i lagen den 25 maj 1962 om finansiering av folkpensioneringen. Kommunernas
årliga bidrag till kostnaderna för folkpensioneringen utgör 1 %
för varje skattekrona per invånare i kommunen av kostnaderna för följande
förmåner, som under året utbetalats för inom kommunen mantalsskrivna
pensionsberättigade, nämligen förtidspensioner jämte barntillägg
till sådana pensioner, änkepensioner i anledning av dödsfall, som inträffat
före den 1 juli 1960, och hustrutillägg samt 2 % för varje skattekrona per
invånare i kommunen av kostnaderna för kommunala bostadstillägg, som
1 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 9 saml. 2 avd. Nr 64
2 Andra lagutskottets utlåtande nr 64 år 1963
under året utbetalats för pensionsberättigade, mantalsskrivna inom kommunen.
Bidraget skall vad gäller bostadstilläggen utgöra högst 80 % och
lägst 25 % av kostnaderna. Bidraget till övriga förmåner är maximerat till
60 % av kostnaderna och får ej heller överstiga en krona för varje skattekrona
i kommunen. Vid bestämmandet av antalet skatteören per invånare
i kommunen skall hänsyn tagas till det antal skattekronor och skatteören,
som enligt kommunalskattelagen påförts de till kommunen skattskyldiga i
taxeringslängden för året med däri intill årets utgång införda ändringar
eller gjorda tillägg, samt till antalet invånare vid årets ingång.
Varje kommuns bidrag uträknas av riksförsäkringsverket, som årligen
tillställer envar av kommunerna specificerad uppgift om det bidrag, som
skall erläggas för nästföregående år. Uträkningen av bidragen och utskriften
av uppgifterna till kommunerna sker med anlitande av verkets hålkortsmaskiner.
Genom kungl. kungörelsen den 25 maj 1962 om inbetalning av kommunernas
andelar i folkpensioner har föreskrivits (1 §), att kommunernas
bidrag för visst år skall under påföljande år inbetalas till riksförsäkringsverket
före utgången av mars månad, dock att inbetalning inte behöver
ske förrän en månad efter det verket lämnat kommunen uppgift om det belopp,
som skall erläggas.
Kommuns bidrag skall inbetalas å riksförsäkringsverkets härför avsedda
postgirokonto eller insättas hos något av riksbankens kontor å statsverkets
checkräkning för riksförsäkringsverket: medelsförvaltningen. Vid
insättning i riksbanken skall avlämnas, förutom för riksbankens bokföring
erforderlig insättningsnota, dubbla reversal, varav det ena med åtecknat
kvitto återställes till insättaren och det andra, försett med åtecknat
bevis att beloppet tillgodoförts statsverkets checkräkning, överlämnas till
riksförsäkringsverket (2 § kungörelsen).
Uraktlåter kommun att inom föreskriven tid inbetala påfört bidragsbelopp,
åligger det kommunen att erlägga ränta å beloppet efter 6 % om
året från den dag, då inbetalningen senast skulle ha verkställts, t. o. m.
den dag, då inbetalning äger rum (3 § kungörelsen).
Historik
De tidigare gällande bestämmelserna för inbetalning av kommunernas
andelar i folkpensionerna överensstämde i huvudsak med de nuvarande.
I skrivelse till Konungen den 19 januari 1954 hemställde styrelsen för
Svenska landskommunernas förbund om sådan ändring i den då gällande
kungörelsen i ämnet (SFS 770/1947) att kommunerna bereddes möjlighet
att utan erläggande av övertidsränta få fördela inbetalningen av bidraget
på flera betalningsterminer under året, så långt möjligt i anslutning till
3
Andra lagutskottets utlåtande nr 64 år 1963
statsverkets skatteredovisning till kommunerna. I skrivelse den 18 december
1956 till Konungen framhöll vidare Svenska stadsförbundets och
Svenska landskommunernas förbunds styrelser önskvärdheten av sådan
ändring i inbetalningsbestämmelserna att kommunerna skulle kunna fullgöra
sina inbetalningar på ett sätt liknande det som gäller för statens utbetalning
till kommunerna av i kommunallagens 72 § avsedda belopp.
1954 års framställning ledde icke till annan ändring i ordningen för bidragens
inbetalning än att kommunbidraget, som på den tiden med ett
av pensionsstyrelsen preliminärt beräknat belopp i regel påfördes kommunerna
redan i februari (slutlig avräkning skedde därefter under hösten),
icke behövde inbetalas före utgången av mars även om respitmånader
utlöpt dessförinnan. 1956 års framställning föranledde ingen ändring i de
då gällande bestämmelserna.
Vid 1958 års A-riksdag väcktes motionerna I: 5 och II: 5, i vilka yrkades
sådan ändring av bestämmelserna rörande inbetalningen, att kommun
skulle äga rätt att inbetala bidragen i terminer, varigenom utgifterna skulle
kunna fördelas jämnare under året. I motionerna hemställdes dessutom
om en skyndsam prövning av frågan om kommunernas andel av folkpensioneringskostnaderna
i syfte att uppnå lindring för ekonomiskt svaga
kommuner. I sitt därutinnan av riksdagen godkända utlåtande, nr 1, föreslog
särskilda utskottet att frågan om fördelningen av folkpensionskostnaderna
gjordes till föremål för en skyndsam utredning och att även frågan
om inbetalningen av kommunbidragen upptogs till övervägande vid
denna utredning.
Uppdraget att utreda frågan om kostnadsfördelningen anförtroddes 1958
års socialförsäkringskommitté.
Även i motionerna I: 11 och II: 17 vid 1960 års riksdag uttalades önskemål
om att kommunerna skulle få inbetala sin pensionsandel terminsvis,
eventuellt under samma månader som kommunerna erhöll skattemedlen
från statsverket. En lösning vore, anfördes det i motionerna, att pensionsandelen
påfördes den redovisningsräkning över kommunalskatt in. in. som
länsstyrelserna årligen tillställer kommunerna.1 I sitt av riksdagen godkända
utlåtande, nr 65, i anledning av motionerna erinrade andra lagutskottet
om vad som förekommit i frågan vid 1958 års A-riksdag och om
det utredningsuppdrag som anförtrotts 1958 års socialförsäkringskommitté.
Med hänsyn till den framställning som redan gjorts till Kungl. Maj :t
och som överensstämde med motionernas syfte och då frågan om kostnadsfördelningen
snarast komme att bli föremål för utredning, fann utskottet
inte skäl att föreslå riksdagen att vidtaga någon åtgärd i anledning
av motionerna.
1 Enligt 73 § kommunallagen skall länsstyrelsen senast den 8 mars till kommunen överlämna
för nästföregående år upprättad redovisning över kommunen tillkommande och till kommunen
utanordnad allmän kommunalskatt.
lj Dihang till riksdagens protokoll 1963. .9 samt. 2 and. Nr 64
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 64 år 1963
1958 års socialförsäkringskommitté avgav i maj 1961 betänkandet Förtidspensionering
och sjukpenningförsäkring m. m. (SOU 1961: 29). I detta
uttalade kommittén såsom sin principiella uppfattning i frågan om kommunernas
bidrag till folkpensioneringskostnaderna, att kommunerna borde
bestrida kostnaderna för de kommunala bostadstilläggen och staten svara
för kostnaderna i övrigt. Emellertid ansåg sig kommittén inte kunna förorda
att en sådan ordning genomfördes omedelbart och hänvisade till
att frågan var föremål för prövning i andra sammanhang, bl. a. i 1958 års
skatteutjämningskommitté. Kommittén föreslog därför endast vissa jämkningar
i gällande regler i avbidan på en lösning av skatteutjämningsproblemet
i dess helhet. Kommitténs förslag ledde med vissa ändringar
till antagandet av gällande lag om finansiering av folkpensioneringen. Ordningen
för erläggandet av kommunbidragen berördes inte i dessa sammanhang,
men det underströks att beslutet i kostnadsfördelningsfrågan innebar
en provisorisk lösning.
Beträffande vid årets riksdag väckta motioner om överförande på staten
av kommunernas kostnader för förtidspensionering m. m. hänvisas
till andra lagutskottets utlåtande nr 24.
Motionerna
I förevarande motioner åberopas vad som anfördes i motionerna 1:11
och II: 17 vid 1960 års riksdag. Det framhålles att skattemedlen tillställes
kommunerna sex gånger om året medan den betydande pensionsandelen
måste av kommunerna erläggas till staten vid ett enda betalningstillfälle.
Många kommuners knappa tillgång på likvida medel får till följd
att man nödgas inbetala sina andelar efter respittidens utgång och följaktligen
åsamkas ränteutgifter. Kommunerna borde därför få inbetala sina
pensionsandelar terminsvis, exempelvis under samma månader som skattemedlen
erhålles. En lösning härvidlag vore att pensionsandelen påfördes
den redovisningsräkning länsstyrelserna årligen tillställer kommunerna.
Genom ett sådant arrangemang skulle andelarna automatiskt bli fråndragna
kommunerna tillkommande skatt och ränteberäkningarna helt
bortfalla. Även om nu gällande lag om finansiering av folkpensioneringen
innebär en viss lättnad i kommunernas kostnader för förtidspensioner,
medför den dock en ökad andel i kostnaderna för kommunala bostadstilllägg
för de flesta kommuner. Motionärerna anser därför, att behovet av
ett ändrat betalningssystem fortfarande är lika aktuellt som tidigare.
Motionerna innehåller följande uppställning, grundad på uppgifter från
riksförsäkringsverket:
Andra lagutskottets utlåtande nr 64 år 1963
5
Kommunbidragsår
Kommunandelar inbetalda
inom förfallotiden
Kommunandelar inbetalda
efter förfallotiden
Räntebelopp
kronor
Antal kom- muner
Milj. kr.
Antal kom- muner
Milj. kr.
1956 ................
833
241,6
204
36,6
168 991
1957 ................
833
264,6
203
42,9
236 328
1958 ................
847
300,4
189
38,5
146 157
1959 ................
824
300,7
208
66,8
211 994
1960 ................
726
309,0
305
100,1
279 765
1961 ................
696
345,6
333
132,4
420 000
(prel. upp- gift)
Remissyttrandena
Riksförsäkringsverket har till sitt yttrande fogat en tabell, i vilken de
för sent verkställda inbetalningarna av 1961 års kommunbidrag fördelats
efter längden av den tid för vilken vederbörande kommun haft att erlägga
ränta på grund av försenad inbetalning. I anslutning till denna tabell framhåller
riksförsäkringsverket att, även om kommunbidragen särskilt under
de senaste åren i avsevärd omfattning inbetalats först efter förfallotiden,
hänsyn måste tagas till längden av förseningen. Riksförsäkringsverket åberopar
härvidlag att tabellen utvisar, att inte mindre än 98,1 miljoner av
de till 132,4 miljoner kronor uppgående restantierna för år 1961 i sin helhet
influtit redan inom fem dagar efter respitmånadens utgång. Antalet
fall, där oavkortad inbetalning verkställts med nyssnämnda försening,
uppgick till 236. Förseningarna i dessa fall torde väsentligen ha sin förklaring
i en önskan från kommunernas sida att avvakta länsstyrelsernas
maj-utbetalning av skattemedel, innan bidraget till folkpensionerna erlades.
Riksförsäkringsverket fortsätter:
Vid bedömningen av motionärernas förslag torde ytterligare böra beaktas
följande.
Den hålkortsbearbetning hos riksförsäkringsverket, som skall resultera
i utskrift av uppgifterna om kommunernas bidrag till folkpensioneringen,
är av mycket stor omfattning och kräver avsevärd tid. Bearbetningen har
på senare år till följd av allt mer komplicerade pensionsbestämmelser blivit
avsevärt mera invecklad än tidigare. Den sker väsentligen med anlitande
av samma maskiner som användes vid framställningen av pensionsanvisningar
och måste därför i tidsliänseende anpassas till den sistnämnda,
vilken ju självfallet måste givas prioritet. Anpassningen försvåras av den
omsättning av kompetent personal som karakteriserar läget inom verkets
kader av hålkortsoperatörer. Vidare är att beakta att uppgift om antalet
skattekronor under beräkningsåret som regel kan erhållas först i början
av februari nästa år. Inte sällan händer det därjämte att länsstyrelse vid
senare tidpunkt ändrar tidigare lämnad dylik uppgift. Uppgifterna till kom
-
6
Andra lagutskottets utlåtande nr 6''4 år 1963
munerna om kommunbidragens storlek har under den senaste femårsperioden
expedierats den 15 mars 1958, den 16 mars 1959, den 29 februari
1960, den 5 april 1961 och den 5 april 1962.
Det nu sagda torde giva vid handen, att man icke med någon grad av
säkerhet kan räkna med att uppgifterna om kommunbidragen för visst år
föreligger färdiga i sådan tid att underrättelser till länsstyrelserna om
kommunbidragens storlek kan beaktas i länsstyrelsernas redovisningsräkning
över kommunalskatt m. m., vilken redovisning enligt 73 § kommunallagen
skall överlämnas till kommunerna senast den 8 mars året efter
det redovisningen avser.
Med angivna reservation synes emellertid för riksförsäkringsverkets de]
inte föreligga hinder för en anordning som innebär att kommunernas pensionsandelar
avdrages vid utbetalning av kommunerna tillkommande skattebelopp.
Huruvida från länsstyrelsernas sida föreligger sådant hinder kan
ej av verket bedömas.
Därest, såsom motionärerna synes ha tänkt sig, avdrag skulle ske vid
sex utbetalningstillfällen, kommer bidragen inte att vara till fullo erlagda
förrän i mars påföljande år, d. v. s. nära 1 1/4 år efter det år å vilket de
belöper. De ränteförluster, som uppkommer för statsverket vid bifall till
motionärernas förslag, skulle sålunda bli betydande.
Det må slutligen erinras om att den nu tillämpade ordningen innebär att
staten till en början ensam får svara för de ökade kostnader, som föranledes
av de ofta förekommande höjningarna av de kommunala bostadstiHäggen,
medan den kommun som beslutat genomföra dylik höjning får
känning av dess ekonomiska konsekvenser först något år senare. I den
mån tidpunkten för bidragens inbetalning senarelägges, kommer nyssberörda
förhållande att accentueras, något som måhända kan påverka kommunernas
bedömanden av de ekonomiska möjligheterna att vidtaga bostadstilläggshöjningar.
Svenska stadsförbundet vitsordar att erläggandet av bidragen till folkpensionskostnaderna
medför stora påfrestningar på kommunernas likviditet
och att det är önskvärt att inbetalningen kunde uppdelas på flera betalningstillfällen
under året. Stadsförbundet instämmer därför i motionärernas
yrkande om en fördelning av inbetalningen på flera terminer och
fortsätter:
Deras förslag att ernå en sådan fördelning bygger emellertid på den förutsättningen,
att riksförsäkringsverket hinner beräkna kommunbidragen
före den 8 mars, den senaste tidpunkt då länsstyrelsen enligt 73 § kommunallagen
skall överlämna redovisningsräkning till kommunerna. Skulle
beräkningen icke medhinnas — under senare år har debiteringen av kommunbidragen
icke varit klar före nämnda tidpunkt — måste tydligen vid
utbetalningen i mars av skattemedel preliminärt beräknade belopp för
kommunbidragen avdragas. Vid januari-utbetalningen av skattemedel
skulle under alla förhållanden avdrag behöva ske med preliminära belopp.
En beloppsjämkning finge ske vid ett senare utbetalningstillfälle.
Enligt styrelsens mening kan emellertid en uppdelning av inbetalningen
av kommunbidraget ernås på ett enklare sätt. Riksförsäkringsverket tillställer
såsom hittills kommunerna en räkning på kommunbidraget så snart
detta har uträknats, men betalningen av räkningsbeloppet får ske med
7
Andra lagutskottets utlåtande nr 6b år 1963
lika delar vid fler tidpunkter under året, nämligen under de månader då
kommunerna erhåller skattemedel från länsstyrelsen och förslagsvis senast
den 15 i dessa månader. Om räkningarna kommer kommunerna till
handa efter den 15 mars, skall följaktligen enligt detta förslag en fjärdedel
av rälcningsbeloppet erläggas senast den 15 i var och en av månaderna
maj, juli, september och november. Skulle räkningarna kunna utsändas
före den 1 mars, skulle inbetalning kunna ske med en femtedel av räkningsbeloppet
under var och en av månaderna mars, maj, juli, september
och november.
Det av styrelsen här föreslagna systemet torde jämfört med motionärernas
vara administrativt enklare ur statsverkets synpunkt. Någon sammankoppling
av kommunbidragen med skatteavräkningen behöver icke
ske. Vidare blir det icke erforderligt att laborera med preliminärt beräknade
belopp för kommunbidragen.
Styrelsen instämmer sålunda i motionernas syfte att erhålla en uppdelning
av inbetalningen av kommunbidragen till folkpensioneringskostnaderna
men föreslår en modifierad metod att nå detta syfte.
Svenska landskommunernas förbund anför i sitt yttrande:
Styrelsen har tidigare i olika sammanhang med hänvisning till svårigheterna
för kommunerna att redan vid årets början inbetala hela kommunandelen
i folkpensionskostnaderna hemställt om att inbetalningarna
anpassades efter statsverkets utbetalningar till kommunerna av skattemedel.
Samtidigt har styrelsen erinrat om att kommunerna åsamkas stora
ränteförluster på grund av eftersläpningen i fråga om utbetalningen av
statsbidrag till kommunerna. I motionerna anföres i stort sett samma argument
för en fördelning av inbetalningarna på flera inbetalningsterminer
under året.
Styrelsen kan vitsorda att inbetalningen av kommunbidragen enligt nuvarande
ordning medför likviditetssvårigheter för särskilt de ekonomiskt
sämre ställda kommunerna. Som framgår av i motionerna intagen tabell
har följden blivit att den del av kommunbidragen, som inbetalats efter förfallotiden,
ökat avsevärt under de senaste åren. För framför allt dessa kommuner
framstår nuvarande regler som obilliga.
Av det ovan anförda framgår att styrelsen delar motionärernas uppfattning
att inbetalningen av ifrågavarande kommunbidrag bör anpassas till
statsverkets utbetalningar av skattemedel till kommunerna.
Utskottet
Kostnaderna för folkpensioneringen bestrides av staten med bidrag från
kommunerna. Dessas årliga bidrag till folkpensionskostnaderna utgör 1 %
för varje skattekrona per invånare i kommunen av kostnaderna för förtidspensioner
jämte barntillägg till sådana pensioner, änkepensioner i anledning
av dödsfall, som inträffat före den 1 juli 1960, och hustrutillägg samt
2 % för varje skattekrona per invånare i kommunen av kostnaderna för
kommunala bostadstillägg. Bidraget får såvitt gäller bostadstilläggen utgöra
högst 80 % och lägst 25 % av kostnaderna. Bidraget till övriga förmåner
8
Andra lagutskottets utlåtande nr 6k år 1963
är maximerat till 60 % av kostnaderna och får ej heller överstiga en krona
för varje skattekrona i kommunen. Varje kommuns bidrag uträknas av
riksförsäkringsverket, som årligen tillställer kommunerna specificerad uppgift
om det bidrag, som skall erläggas för nästföregående år. I kungörelsen
den 25 maj 1962 om inbetalning av kommunernas andelar i folkpensioner
föreskrives, att kommunernas bidrag för visst år skall inbetalas till riksförsäkringsverket
före utgången av mars månad påföljande år, dock att inbetalning
ej behöver ske förrän en månad efter det verket lämnat kommunen
uppgift om det belopp, som skall erläggas. Uraktlåter kommun att
inom föreskriven tid inbetala påfört bidragsbelopp, åligger det kommunen
att erlägga ränta å beloppet efter 6 % om året från den dag, då inbetalningen
senast skulle ha verkställts, t. o. m. den dag, då inbetalning äger
rum.
I förevarande motioner framhålles, att skattemedel redovisas till kommunerna
sex gånger om året, medan den betydande pensionsandelen måste
av kommunerna erläggas till staten vid ett enda betalningstillfälle. Många
kommuners knappa tillgång på likvida medel får till följd att man nödgas
inbetala sina andelar efter respittidens utgång och följaktligen åsamkas
ränteutgifter. Kommunerna borde därför enligt motionärernas mening få
inbetala sina pensionsandelar terminsvis, exempelvis under samma månader
som skattemedlen erhålles. En lösning vore att pensionsandelen påfördes
den redovisningsräkning länsstyrelserna årligen tillställer kommunerna.
Genom ett sådant arrangemang skulle andelarna automatiskt bli fråndragna
kommunerna tillkommande skatt och ränteberäkningarna helt bortfalla.
Även om nu gällande ordning för finansiering av folkpensioneringen
icke är så betungande för kommunerna som tidigare var fallet har den dock
medfört en ökad andel i kostnaderna för kommunala bostadstillägg för de
flesta kommuner. Motionärerna anser därför att behovet av ett ändrat betalningssystem
fortfarande är lika aktuellt som tidigare. Motionerna utmynnar
i ett yrkande om ändring av inbetalningsreglerna på det sättet att kommunernas
bidragsbelopp skall påföras den årliga redovisningsräkningen
angående kommunalskatt.
Såsom framgår av remissyttranden från Svenska stadsförbundet och
Svenska landskommunernas förbund medför den nuvarande ordningen för
erläggandet av bidragen till folkpensionskostnaderna stora påfrestningar
på kommunernas likviditet. Det skulle därför enligt utskottets mening vara
önskvärt att inbetalningen kunde fördelas på flera betalningstillfällen under
året. Huruvida inbetalningarna lämpligen bör ske i samband med att
skattemedel tillställes kommunerna eller vid andra tidpunkter under året
kan icke bedömas på grundval av det material som är tillgängligt för utskottet.
Frågan bör därför utredas.
Andra lagutskottets utlåtande nr 64 år 1963 9
Med hänsyn till det anförda får utskottet hemställa,
A. att riksdagen i anledning av förevarande motioner, I:
138 och II: 155, i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla,
att frågan om ordningen för inbetalning av kommunernas
andelar av folkpensionskostnaderna måtte utredas; samt
B. att motionerna, i den mån de ej kan anses besvarade
genom vad utskottet under A. hemställt, icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 12 november 1963
På andra lagutskottets vägnar:
AXEL STRAND
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: herrar Strand, Nils Elowsson, Axel Svensson,
fru Hamrin-Thorell, fru Gärda Svenson, fröken Nordström, herrar Lars
Larsson och Hubinette;
från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Nilsson i Göteborg,
Rimmerfors, fröken Wetterström, fru Ekendahl*, fröken Sandell,
herr Wahrendorff* och fru Svensson i Kungsör.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 631134
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1963:352 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om iribetalning^en av kommunernas andelar i folkpensionskostnaderna. a1 i texten