Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om ersättning till föräldrar för vård av handikappade barn i hemmet.

1963-11-12 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1963:65, Utlåtande i anledning av väckta motioner om ersättning till föräldrar för vård av handikappade barn i hemmet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 65 år 1963

1

Nr 65

Utlåtande i anledning av väckta motioner om ersättning till föräldrar

för vård av handikappade barn i hemmet.

I de likalydande motionerna nr 348 i första kammaren av herr Lundström

m. fl. och nr 406 i andra kammaren av herr Ohlin m. fl. har framställts

yrkanden om ökat stöd till handikappade. Motionerna har, såvitt de

avser frågor rörande invaliditetsförmånerna enligt lagen om allmän försäkring

— utom vad gäller medelsanvisningen — samt ersättning till föräldrar

för vård av handikappade barn i hemmet, hänvisats till lagutskott

och i övrigt till statsutskottet. I den mån motionerna hänvisats till lagutskott

har de tilldelats andra lagutskottet. Utskottet har tidigare (L2U 45/

1963) behandlat frågorna rörande invaliditetsförmånerna enligt lagen om

allmän försäkring. I förevarande utlåtande behandlas motionerna i vad

gäller ersättning för vård av handikappade barn.

I motionerna, såvitt nu är i fråga, har hemställts, att riksdagen måtte

»i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om utredning rörande ersättning till

föräldrar för vården av handikappade barn i hemmet».

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft även motionen

nr 55 i första kammaren av fru Hamrin-Thorell, vilken motion i sin

helhet hänvisats till lagutskott. I motionen har hemställts »att riksdagen

måtte besluta att ersättning skall utgå till föräldrar för vården av vissa

fosterskadade barn enligt i motionen angivna riktlinjer och således antaga

följande

Förslag

till

Lag om ersättning till föräldrar för vården av vissa fosterskadade barn

§ I
Föräldrar

äga i enlighet med vad nedan sägs rätt till ersättning för vård

av sådant eget barn under 16 år som under fosterstadiet ådragit sig skada,

vilken föranlett särskilt vårdbehov, under förutsättning att det kan antagas

att skadan uppkommit under inverkan av läkemedel, som är underkastat

statlig läkemedelskontroll.

Ersättning enligt denna lag tillkommer ej föräldrar till barn, som stadigvarande

vårdas å anstalt tillhörande staten eller kommun eller å enskild

1 Ilihang till riksdagens protokoll 1963. 9 samt. 2 avd. Nr 65

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra lagutskottets utlåtande nr 65 år 1963

anstalt till vars drift statsbidrag utgår eller ock genom anstaltens försorg

utom densamma.

Ersättning utgår med 3 000 kronor om året för varje barn.

§ 2.

Skulle, sedan ersättning beviljats enligt denna lag, sådana omständigheter

inträffa, att förutsättningarna för ersättning enligt 1 §, 1 och 2 stycket,

ej längre äro för handen, skall frågan om ersättning ånyo upptagas till

prövning.

§ 3.

Fråga om ersättning enligt denna lag prövas av riksförsäkringsverket.

Framställning om ersättning skall vara riksförsäkringsverket till handa

senast 3 år efter barnets födelse eller 6 månader efter det skada som ovan

i 1 § sägs blivit av föräldrarna känd. Utan hinder av vad här stadgas skall

framställning anses hava inkommit i rätt tid därest den kommit riksförsäkringsverket

till handa senast den 30 juni 1964.

§ 4.

Det åligger föräldrar, som ingivit framställning om ersättning enligt

denna lag, att i enlighet med de föreskrifter som meddelas av Konungen,

eller, efter Konungens bestämmande, av riksförsäkringsverket, lämna de

uppgifter, som äro av betydelse för tillämpningen av lagen.

§ 5.

Ha föräldrar genom oriktiga uppgifter eller genom underlåtenhet att fullgöra

dem åvilande uppgiftsskyldighet eller annorledes förorsakat att ersättning

utgått obehörigen, eller ha föräldrar eljest obehörigen uppburit

ersättning och ha de skäligen bort inse detta, skall återbetalning ske av

utgivet belopp, där ej i särskilt fall anledning föreligger att helt eller delvis

eftergiva återbetalningsskyldighet.

§ 6.

Ersättning enligt denna lag, som ej lyfts före utgången av andra året

efter det varunder beloppet förfallit till betalning, skall vara förverkad.

§ 7.

Fordran å ersättning enligt denna lag, som innestår hos riksförsäkringsverket,

må ej tagas i mät för gäld.

Ej heller må rätt till ersättning överlåtas, innan ersättningen är tillgänglig

för lyftning.

§ 8.

Föräldrar likställas i denna lag med fader eller moder, som ensam handhar

vården av barnet.

Adoptivbarn likställes i denna lag med eget barn.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande nr 65 år 1963

§ 9.

Mot riksförsäkringsverkets beslut, varom i 2 eller 4 § förmäles, föres talan

genom besvär hos försäkringsdomstolen.

Besvär skola ingivas eller insändas till riksförsäkringsverket. Den omständigheten

att besvären ingivits eller insänts direkt till försäkringsdomstolen

utgör ej hinder för besvärens upptagande till prövning, därest de inkommit

före besvärstidens utgång.

Beträffande tid för anförande av besvär skall tillämpas vad som är föreskrivet

i lagen om besvärstid vid talan mot förvaltande myndighets beslut.

§ 10.

De närmare föreskrifter, som finnas erforderliga för tillämpningen av

denna lag, meddelas av Konungen eller, efter Konungens bemyndigande, av

riksförsäkringsverket.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1963.»

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får

utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande, hänvisa

till motionerna II: 406 och I: 55.

Över motionen I: 55 har utskottet i den ordning 46 § riksdagsordningen

föreskriver inhämtat yttranden från medicinalstyrelsen och riksförsäkringsverket.

Yttranden har därjämte på utskottets begäran avgivits av Försäkringskasseförbundet,

Svenska stadsförbundet och Svenska landstingsförbundet.

Redogörelse för yttrandena lämnas i det följande.

Gällande regler

Folkpension i form av förtidspension samt folkpensioneringens särskilda

förmåner (invaliditetstillägg och invaliditetsersättning) till personer med

avsevärda vårdbehov, till blinda och till förvärvsarbetande invalider med

svåra kroppsliga defekter utgår allenast till den som fyllt 16 år (7 kap.

och 9 kap. 2—4 §§ lagen om allmän försäkring). Invaliditetstillägg och invaliditetsersättning

utgör för år räknat i princip 30 respektive 50 procent

av basbeloppet. För tiden intill utgången av juni 1968 utgår jämlikt 12 §

lagen om införande av lagen om allmän försäkring dessa tillägg och ersättningar

med fasta belopp om 1 200 respektive 2 000 kronor om aret. Före

16 års ålder utgår för det invalidiserade barnet — liksom för det friska —

i allmänhet endast sedvanligt barnbidrag med 550 kronor om året.

I viss utsträckning lämnas av landsting och primärkommuner bidrag till

sjukvård i hemmen. Denna bidragsform synes ha vuxit fram till följd av

platsbristen vid vårdinstitutionerna. Från början torde landstingen ha läm
!■)■

Ilihang till riksdagens protokoll 1963. 9 samt.2 avd. Nr 65

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra lagutskottets utlåtande nr 65 år 1963

nät hemsjukvårdsbidrag endast till långvarigt sjuk som fyllt 16 år. Samtliga

landsting utger nu sådana bidrag, och bidragsverksamheten på detta

område är av betydande omfattning. Med få undantag utger landstingen

numera hemsjukvårdsbidrag även för barn under 16 år. I denna del har

verksamheten dock hittills varit av ringa omfattning och avsett högst något

hundratal barn.

Villkoren för bidragsgivning varierar starkt mellan olika landstingsområden.

Vissa landsting beviljar bidrag efter ekonomisk behovsprövning,

andra utan hänsyn till sökandens ekonomiska förhållanden. Några landsting

kräver att de bidragssökande skall ha ansökt om intagning på sjukhem

men inte kunnat beredas plats. Andra landsting nöjer sig med i viss

ordning utfärdade intyg om den sjukes sjukdomstillstånd, vårdbehov samt

vårdmöjligheter i det egna hemmet. Berättigade till hemsjukvårdsbidrag är

i regel endast kroppssjuka. Bidragen till barn torde i allmänhet avse barn

med cerebral pares. Styrelsen för Svenska landstingsförbundet har emellertid

rekommenderat landstingen att besluta sådana ändringar i anslagsbestämmelserna

att bidrag kan utgå även för neurosedynskadade barn, som

vårdas i hemmen och enligt intyg av läkare är i behov av dylikt bidrag.

Bidragens storlek är beroende av om den sjukes vårdare är anhörig

eller utomstående. Bidraget till anhörig varierar ofta mellan ett minimibelopp

och ett maximibelopp, vilka i flera landsting utgör 100 resp. 300 kr.

i månaden. Några landsting tillämpar enhetliga belopp. Flera landsting

beviljar högre bidrag än det regelmässigt högsta beloppet, om vårdaren

slutat eller avstått från anställning för att i stället vårda den sjuke. Om

den sjuke vårdas av annan än anhörig, t. ex. hemsamarit, brukar landstingen

beräkna bidraget efter en viss timpenning och ett visst antal vårdtimmar,

beroende på vårdbehovet.

Vid sidan av bidrag från landstingen kan långvarigt sjuka för vård i

hemmen på en del håll erhålla bistånd direkt från primärkommunerna.

Sådant bistånd kan utgå i den formen, att kommunen ställer hemsamarit

till den sjukes förfogande utan avgift eller mot en reducerad avgift.

Även kontanta bidrag lämnas stundom.

Här må vidare erinras om den verksamhet för vård i enskilda hem av

handikappade barn som landstingen bedriver inom ramen för lagen den

5 juni 1954 om undervisning och vård av vissa psykiskt efterblivna. Genom

de inom varje landstingsområde inrättade centralstyrelserna för undervisning

och vård av psykiskt efterblivna utger sålunda åtskilliga landsting

s. k. hemvårdsbidrag för psykiskt efterblivet barn som är inskrivet

vid särskola eller vårdanstalt men som vistas i sitt eget hem.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 65 år 1963

5

Historik

Statsutskottet yttrade i sitt utlåtande nr 175 år 1956 i anledning av väckta

motioner bl. a.

De statliga stödåtgärderna när det gäller psykiskt och fysiskt handikappade

barn har övervägande gått ut på att skapa vidgade möjligheter till

anstaltsvård av olika slag. Såsom motionärerna anfört torde det emellertid

finnas ett icke obetydligt antal föräldrar, som trots stora uppoffringar av

både personlig och ekonomisk natur, i det längsta söker vårda sina invalidiserade

barn i hemmen. Sannolikt finns det även bland de föräldrar,

som nu har handikappade barn på anstalt, åtskilliga vilka skulle föredra

att vårda dem i hemmen, om icke ekonomiska skäl hindrat därifrån. Att

skapa gynnsammare betingelser för en sådan utveckling synes utskottet stå

väl i överensstämmelse med den under senare år alltmer utbredda uppfattningen

att kollektiv vård bör i möjlig mån undvikas där sådan icke är

påkallad av medicinska eller andra hänsyn.

Utskottet anser därför i likhet med både medicinalstyrelsen och socialstyrelsen

att den av motionärerna väckta frågan om statliga stödåtgärder

för att underlätta vård i hemmen av invalidiserade barn bör närmare utredas.

Som motionärerna framhållit bör i första hand behovet härav undersökas.

Den undersökning, som enligt vad medicinalstyrelsen meddelat

utföres inom de båda nämnda styrelserna rörande antalet kroniskt sjuka

eller invalidiserade barn, vilka vårdas å sjukhus m. fl. vårdanstalter, torde

därvid kunna lämna viss ledning. Beträffande formen för eventuella stödåtgärder

har motionärerna framfört tanken på ett särskilt statsbidrag eller

ett bidrag i anslutning till någon redan existerande form. Utskottet vill

med anledning härav endast framhålla, att frågan i första hand synes

böra prövas antingen i anslutning till folkpensioneringen, vilken f. n. omfattar

invalidiserade barn från och med 16 års ålder, eller i anslutning till

de familjepolitiska åtgärderna.

Inom socialdepartementet pågår f. n. ett omfattande utredningsarbete

rörande såväl folkpensioneringen som familjepolitiken. Det synes utskottet

ligga nära till hands, att den av motionärerna aktualiserade frågan upptas

till prövning i samband med detta utredningsarbete eller eljest i den

ordning som Kungl. Maj :t må finna lämplig.

Statsutskottet hemställde att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte

giva till känna vad utskottet anfört.

Utskottets hemställan bifölls av riksdagen.

Remissyttranden

Samtliga remissinstanser har förklarat att frågan om ersättning för

neurosedynskadade barn icke bör bli föremål för särreglering utan lösas

i samband med den större frågan om ersättning för vård i enskilda hem

av handikappade barn.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 65 år 1963

Pågående utredningsarbete

Frågan om ekonomiskt stöd för vård i enskilda hem av handikappade

barn är en av de frågor som hänskjutits till socialpolitiska kommittén. I

ett den 19 april 1963 dagtecknat, till chefen för socialdepartementet överlämnat

stencilerat betänkande (1963: 3) har kommittén framlagt förslag

om vårdbidrag för svårt handikappade barn.

Kommitténs förslag innebär sammanfattningsvis, att i 9 kap. 3 § lagen

om allmän försäkring skall intagas regler om vårdbidrag för vård i enskilda

hem av svårt handikappade barn. Vårdbidrag bör enligt förslaget

utgå till i enskilda hem vårdade barn under 16 år, om barnet på grund

av sjukdom, psykisk efterblivenhet, vanförhet eller annat lyte är varaktigt

och i avsevärd omfattning i behov av särskild tillsyn och vård. Bidrag

föreslås utgå utan inkomstprövning i form av invaliditetsersättning, d. v. s.

med för närvarande 2 000 kronor om året. Antalet bidragsberättigade

barn uppskattas till omkring 5 000. Kostnaderna, vilka skall bestridas av

staten, beräknas till omkring 10 milj. kr. Bestämmelserna föreslås träda

1 kraft den 1 juli 1964.

Kommitténs förslag är efter remissbehandling under bearbetning inom

socialdepartementet.

I ett interpellationssvar i andra kammaren den 16 maj 1963 anförde

chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, med hänvisning till socialpolitiska

kommitténs förslag bl. a., att han skulle verka för att sådana

åtgärder från samhällets sida, varom var fråga, blev vidtagna.

Utskottet

Folkpension i form av förtidspension samt folkpensioneringens särskilda

förmåner (invaliditetstillägg och invaliditetsersättning) till personer

med avsevärda vårdbehov, till blinda och till förvärvsarbetande invalider

med svåra kroppsliga defekter utgår allenast till den som fyllt 16 år. Invaliditetstillägg

och invaliditetsersättning utgör för år i princip 30 respektive

50 procent av basbeloppet. För tiden intill utgången av juni 1968 utgår dessa

tillägg och ersättningar emellertid med fasta belopp om 1 200 respektive

2 000 kronor för år. Före 16 års ålder utgives för invalidiserade barn —

liksom för friska — i allmänhet endast sedvanligt barnbidrag med 550

kronor om året.

I viss utsträckning lämnar landsting och primärkommuner bidrag till

sjukvård i hemmet. Från början torde landstingen ha lämnat hemsjukvårdsbidrag

endast till långvarigt sjuk som fyllt 16 år. Samtliga landsting

utger nu sådana bidrag, och bidragsverksamheten på detta område är av

betydande omfattning. Med få undantag utger landstingen numera hemsjukvårdsbidrag

även för barn under 16 år. Villkoren för bidragsgivning
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Andra lagutskottets utlåtande nr 65 år 1963

en varierar starkt mellan olika landstingsområden. Vissa landsting beviljar

bidrag efter ekonomisk behovsprövning, andra utan hänsyn till sökandens

ekonomiska förhållanden. Några landsting kräver att de bidragssökande

skall ha ansökt om intagning på sjukhem men inte kunnat beredas

plats. Andra landsting nöjer sig med i viss ordning utfärdade intyg om

den sjukes sjukdomstillstånd, vårdbehov samt vårdmöjligheter i det egna

hemmet. Bidragens storlek är beroende av om den sjukes vårdare är anhörig

eller utomstående. Bidraget till anhörig varierar ofta mellan ett minimibelopp

och ett maximibelopp, vilka i flera landsting utgör 100 respektive

300 kronor i månaden. Några landsting tillämpar enhetliga belopp.

Flera landsting beviljar högre bidrag än det regelmässigt högsta beloppet,

om vårdaren slutat eller avstått från anställning för att i stället vårda den

sjuke. Vid sidan av bidrag från landstingen kan långvarigt sjuka för vård

i hemmen på en del håll erhålla bistånd direkt från primärkommunerna.

Sådant bistånd kan utgå i den formen, att kommunen ställer hemsamarit

till den sjukes förfogande utan avgift eller mot en reducerad avgift. Även

kontanta bidrag lämnas stundom.

I motionerna I: 348 och II: 406, såvitt nu är i fråga, yrkas utredning rörande

ersättning till föräldrar för vård av handikappade barn i hemmet.

En sådan vårdersättning bör enligt motionärernas mening vara första etappen

i strävandena att låta samhället övertaga merkostnaderna för vården

av handikappade barn. I avbidan på införandet av ett allmänt bidrag för

hemsjukvård av sådana barn yrkas i motionen I: 55 att frågan löses särskilt

för de barn som under fosterstadiet orsakats invalidiserande skador

under inverkan av läkemedel, som är underkastat statlig läkemedelskontroll.

Motionären föreslår att bidrag skall utgå med 3 000 kronor om året.

Över motionen I: 55 har utskottet inhämtat yttranden från olika myndigheter

och sammanslutningar. Samtliga remissinstanser har förklarat

att frågan om bidrag för sådana barn som avses i motionen icke bör bli

föremål för särreglering utan lösas i samband med det större problemet

om ersättning för vård i enskilda hem av handikappade barn över huvud.

Socialpolitiska kommittén har i ett den 19 april 1963 dagtecknat betänkande

framlagt förslag om vårdbidrag för svårt handikappade barn. Kommitténs

förslag innebär sammanfattningsvis, att i lagen om allmän försäkring

skall intagas regler om vårdbidrag för vård i enskilda hem av svårt

handikappade barn. Vårdbidrag bör enligt förslaget utgå till i enskilda hem

vårdade barn under 16 år, om barnet på grund av sjukdom, psykisk efterblivenhet,

vanförhet eller annat lyte är varaktigt och i avsevärd omfattning

i behov av särskild tillsyn och vård. Bidrag föreslås utgå utan inkomstprövning

i form av invaliditetsersättning, d. v. s. med för närvarande 2 000 kronor

om året. Kommitténs förslag är efter remissbehandling under bearbetning

inom socialdepartementet.

I ett interpellationssvar i andra kammaren den 16 maj 1963 anförde chefen

för socialdepartementet med hänvisning till socialpolitiska kommitténs

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 65 år 1963

förslag bl. a., att han skulle verka för att sådana åtgärder från samhällets

sida, varom var fråga, blev vidtagna.

Det förslag som framlagts av socialpolitiska kommittén torde efter vad

som nu kan bedömas i stort sett motsvara de önskemål som framförts av

motionärerna. Frågorna om bidragets utformning i detalj och om bidragsbeloppets

storlek kommer under riksdagens bedömande i samband med att

proposition med förslag till lagstiftning i frågan framlägges. Sådan proposition

synes med hänsyn till chefens för socialdepartementet nyss återgivna

uttalande kunna förväntas inom en nära framtid. Enligt utskottets mening

erfordras därför icke nu något ställningstagande av riksdagen i ämnet.

På grund av vad ovan anförts får utskottet hemställa,

A. att motionen I: 55 icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd, samt

B. att motionerna I: 348 och 11:406, i vad de avser ersättning

för vård av handikappade barn i hemmet, icke

måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 12 november 1963

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Strand, Nils Elowsson, Axel Svensson,

fru Hamrin-Thorell, fröken Nordström, herrar Lars Larsson, Hubinette

och Thorsten Larsson;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Nilsson i Göteborg,

Rimmerfors, fröken Wetterström, fru Ekendahl*, fröken Sandell,

herrar Johansson i Södertälje och Gustavsson i Alvesta.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservationer

I. av fru Hamrin-Thorell, fröken Nordström och herr Anderson i Sundsvall,

vilka ansett

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar å s. 7 med orden

»Över motionen I: 55» och slutar med orden »riksdagen i ämnet» bort ersättas

med text av följande lydelse:

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Andra lagutskottets utlåtande nr 65 år 1963

»Vården i hemmet av svårt handikappade barn är en kvalificerad uppgift

som förutom stora personliga uppoffringar av föräldrarna kräver avsevärda

ekonomiska insatser. Föräldrar kan tvingas att helt eller delvis avstå från

förvärvsarbete. Det är i många fall önskvärt att specialutbildad personal

hjälper föräldrar med träning och vård av ett handikappat barn i hemmet,

där det över huvud taget är möjligt att uppbringa kunnig arbetskraft. Merkostnaden

för barnets skötsel blir i nämnda fall betydande.

Målsättningen för samhällets åtgärder bör — i likhet med vad som framhålles

i motionerna 1: 348 och II: 406 — vara, att merkostnaderna för vården

av handikappade barn i jämförelse med kostnaderna för vården av friska

barn övertages av samhället.

Samhällets hjälpinsatser är för närvarande klart otillräckliga. Utskottets

beskrivning ovan av den mycket skiftande praxis vid utgivande av bidrag

som råder mellan skilda landsting och kommuner ger klart belägg för behovet

av enhetliga statliga bidrag.

I motionen I: 55 föreslås att, i avvaktan på en mera generell lösning, en

särskild vårdersättning på 3 000 kr. årligen skall beslutas för den grupp av

barn, som gravt skadats såsom foster på grund av att modern använt sig av

läkemedelspreparat, vilket varit underkastat statlig läkemedelskontroll.

Främst avses de neurosedynskadade barnen.

Utskottet finner det angeläget att framhålla att omständigheterna för de

fosterskadade barn, som avses i motionen 1: 55, och deras föräldrar är sådana,

att de motiverar ett omedelbart beslut. Föräldrarna till dessa barn anser

med rätta att samhället bär en del av ansvaret för dessa barns handikapp, eftersom

ifrågavarande läkemedel varit underkastat statlig läkemedelskontroll.

Mödrarna till barnen har haft anledning att förlita sig på den garanti mot

skadeverkningar som denna kontroll innebär.

Vårdbehovet för dessa barn är i flera fall brådskande och ytterligt omfattande.

Den intensiva träning som behövs för att ge gravt neurosedynskadade

barn en möjlighet till ett mera normalt liv måste sättas in på ett mycket tidigt

stadium. Neurosedynbarnen torde nu ha en medelålder av 1 1/2—2 år.

Förslaget i motionen I: 55 uppfyller kravet på en snabb och relativt omfattande

hjälpinsats. Ett bidrag på 3 000 kronor om året kan under inga omständigheter

anses vara för högt. Även om man på formella grunder skulle

finna skäl mot en särreglering, vore det enligt utskottets mening föga ansvarsmedvetet

att fördröja hjälpinsatserna. Ett beslut om bidrag till neurosedynbarnen

bör ses som ett första steg, vilket snarast möjligt bör följas av

beslut om generellt stöd till handikappade barn i allmänhet. Utskottet tillstyrker

således motionen.

Socialpolitiska kommittén har i ett i april i år lämnat betänkande föreslagit

en särskild vårdersättning för handikappade barn i allmänhet. Chefen för

socialdepartementet har i ett interpellationssvar i maj i år lovat att verka i

förslagets riktning.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande nr 65 år 1963

Utskottet anser att ett kommande beslut om generella statliga bidrag för

vården av handikappade barn i hemmet snarast bör komma till stånd. Utskottet

föreslår alltså, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t begär förslag

till 1964 års vårriksdag, så att beslut kan fattas som träder i kraft

fr. o. m. nästa budgetår.

Det statliga bidraget till vården av handikappade barn i hemmet bör omfatta

dels en generell, dels en behovsprövad bidragsform. Den behovsprövade

bidragsformen kan antingen göras helt statlig eller landstingskommunal.

Statligt stöd till en landstingskommunal bidragsform kan övervägas.»

dels ock att utskottet bort hemställa

»A. att riksdagen i anledning av motionen I: 55 måtte för

sin del antaga följande

Förslag

till

Lag

om ersättning till föräldrar för vården av vissa fosterskadade barn

1 §•

Föräldrar äga i enlighet med vad nedan sägs rätt till ersättning för vård

av sådant eget barn under 16 år som under fosterstadiet ådragit sig skada,

vilken föranlett särskilt vårdbehov, under förutsättning att det kan antagas

att skadan uppkommit under inverkan av läkemedel, som är underkastat

statlig läkemedelskontroll.

Ersättning enligt denna lag tillkommer ej föräldrar till barn, som stadigvarande

vårdas å anstalt tillhörande staten eller kommun eller å enskild

anstalt till vars drift statsbidrag utgår eller ock genom anstaltens försorg

utom densamma.

Ersättning utgår med 3 000 kronor om året för varje barn.

2 §.

Skulle, sedan ersättning beviljats enligt denna lag, sådana omständigheter

inträffa, att förutsättningarna för ersättning enligt 1 §, första och andra

styckena, ej längre äro för handen, skall frågan om ersättning ånyo upptagas

till prövning.

3 §•

Fråga om ersättning enligt denna lag prövas av riksförsäkringsverket.

Framställning om ersättning skall vara riksförsäkringsverket till handa

senast 3 år efter barnets födelse eller 6 månader efter det skada som ovan

i 1 § sägs blivit av föräldrarna känd. Utan hinder av vad här stadgas skall

framställning anses hava inkommit i rätt tid därest den kommit riksförsäkringsverket

till handa senast den 30 juni 1964.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Andra lagutskottets utlåtande nr 65 år 1963

4 §•

Det åligger föräldrar, som ingivit framställning om ersättning enligt denna

lag, att i enlighet med de föreskrifter som meddelas av Konungen, eller,

efter Konungens bestämmande, av riksförsäkringsverket, lämna de uppgifter,

som äro av betydelse för tillämpningen av lagen.

5 §•

Ha föräldrar genom oriktiga uppgifter eller genom underlåtenhet att fullgöra

dem åvilande uppgiftsskyldighet eller annorledes förorsakat att ersättning

utgått obehörigen, eller ha föräldrar eljest obehörigen uppburit

ersättning och ha de skäligen bort inse detta, skall återbetalning ske av

utgivet belopp, där ej i särskilt fall anledning föreligger att helt eller delvis

eftergiva återbetalningsskyldighet.

6 §•

Ersättning enligt denna lag, som ej lyfts före utgången av andra året efter

det varunder beloppet förfallit till betalning, skall vara förverkad.

7 §•

Fordran å ersättning enligt denna lag, som innestår hos riksförsäkringsverket,

må ej tagas i mät för gäld.

Ej heller må rätt till ersättning överlåtas, innan ersättningen är tillgänglig

för lyftning.

8 §•

Föräldrar likställas i denna lag med fader eller moder, som ensam handhar

vården av barnet.

Adoptivbarn likställes i denna lag med eget barn.

9 §.

Mot riksförsäkringsverkets beslut, varom i 2 eller 4 §§ förmäles, föres talan

genom besvär hos försäkringsdomstolen.

Besvär skola ingivas eller insändas till riksförsäkringsverket. Den omständigheten

att besvären ingivits eller insänts direkt till försäkringsdomstolen

ntgör ej hinder för besvärens upptagande till prövning, därest de inkommit

före besvärstidens utgång.

Beträffande tid för anförande av besvär skall tillämpas vad som är föreskrivet

i lagen om besvärstid vid talan mot förvaltande myndighets beslut.

10 §.

De närmare föreskrifter, som finnas erforderliga för tillämpningen av

denna lag, meddelas av Konungen eller, efter Konungens bemyndigande, av

riksförsäkringsverket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1964.

B. att riksdagen i anledning av motionerna 1: 348 och

II: 406, i vad de avser ersättning för vård av handikappade

barn i hemmet, måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t begära

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Andra lagutskottets utlåtande nr 65 år 1963

förslag till 1964 års vårriksdag om dels ett generellt statligt

bidrag till vården av handikappade barn i hemmet, dels ett

behovsprövat bidrag för sådan vård, samt

C. att förevarande motioner, nämligen

1) motionen I: 55 och

2) motionerna I: 348 och II: 406, i vad de avser ersättning

för vård av handikappade barn,

i den mån de icke kan anses besvarade genom vad utskottet

under A. och B. hemställt, icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.»

II av herr Rimmerfors.

Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 631135

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.