Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om vidgad rätt till statsbidrag till barntandvård. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 235 i första kammaren av fröken Nordström m. fl. samt nr 267 i andra kammaren av herr Carlsson i Huskvarna m. fl.

1963-03-05 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1963:7, Utlåtande i anledning av väckta motioner om vidgad rätt till statsbidrag till barntandvård. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 235 i första kammaren av fröken Nordström m. fl. samt nr 267 i andra kammaren av herr Carlsson i Huskvarna m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1963

1

Nr 7

Utlåtande i anledning av väckta motioner om vidgad rätt till statsbidrag

till barntandvård.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,

till lagutskott hänvisade motioner, nr 235 i första kammaren av fröken Nordström

m. fl. samt nr 267 i andra kammaren av herr Carlsson i Huskvarna m. fl.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts,

”att riksdagen måtte besluta att statsbidrag till den organiserade, avgiftsfria

barntandvården skall utsträckas till att omfatta tandvård som meddelas t. o. m.

det kalenderår varunder barnet fyller 16 år, samt att utskottet måtte utarbeta

härför erforderlig författningstext”.

Beträffande de skäl motionärerna åberopat till stöd för sin hemställan får

utskottet, i den mån redogörelse därför inte lämnas i det följande, hänvisa

till motionen II: 267.

Gällande bestämmelser

Enligt kungörelse den 26 maj 1961 angående statsbidrag till folktandvård

skall folktandvården omfatta bl. a. i regel en gång årligen återkommande tandvård

av den omfattning som medicinalstyrelsen bestämmer (systematisk behandling)

av barn från och med det år de fyller sex år — eller under vissa omständigheter

tre år — intill utgången av det kalenderår, då barnet fyller femton

år (organiserad barntandvård). Sådan tandvård utgår utan kostnad för den

vårdsökande men mot årlig avgift av primärkommunen och med rätt för huvudmannen

— landstingskommun eller stad som ej tillhör landstingskommun

— att uppbära statsbidrag. När särskilda skäl föreligger kan medicinalstyrelsen

medgiva att vårdsökande från och med det kalenderår under vilket han fyller

sexton år till och med utgången av det kalenderår han fyller nitton år skall

inom folktandvården behandlas med förtursrätt. Sådana vårdsökande äger

också vid systematisk behandling åtnjuta nedsättning med 25 procent å de

enligt folktandvårdstaxan utgående avgifterna. Statsbidrag utgår till landsting,

förutom till utrustning med vissa belopp, för varje barn som erhåller

systematisk behandling med sexton kronor för varje år behandling meddelats

till och med det kalenderår under vilket barnet fyller femton år. Till stad som

ej tillhör landstingskommun utgår motsvarande statsbidrag med åtta kronor

per barn och år.

Bihang till riksdagens protokoll 1963. 9 saml. 2 avd. Nr 7

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1963

Historik

Även enligt 1950 års kungörelse angående statsbidrag till folktandvård omfattade

den avgiftsfria barntandvården, för vilken statsbidrag utgick, endast

barn upp till det år, under vilket de fyllde femton år.

I sitt år 1959 avgivna betänkande Folktandvården föreslog 1957 års folktandvardssakkunniga,

ehuru med stor tvekan, att den organiserade barntandvården

skulle utsträckas till att i princip omfatta jämväl 16-åringarna. Ställningstagandet

motiverades huvudsakligen med att barntandvården var nära anknuten

till skolgången och att genom enhetsskolans successiva genomförande

det stora flertalet ungdomar kom att tillbringa åtminstone en del av sitt sextonde

år i skolan.

I statsverkspropositionen till 1961 års riksdag fann föredragande departementschefen

i och för sig starka skäl tala för den av de sakkunniga föreslagna

utökningen av den avgiftsfria barntandvården. Med hänsyn till att tandvården

för dåvarande barngrupper på många håll inte var fullständigt utbyggd och

då behovet av tandläkare icke torde kunna tillgodoses ännu på lång tid ansåg

han sig icke kunna tillstyrka förslaget. I motioner hemställdes emellertid att

riksdagen måtte besluta i enlighet med de sakkunnigas förslag.

Statsutskottet, som behandlade förevarande spörsmål i sitt utlåtande nr 11,

anförde:

Även om i och för sig starka skäl anförts av de sakkunniga för en sådan utvidgning

av barntandvården vill emellertid utskottet i likhet med departementschefen

inte tillstyrka detta sa länge tandvården för nuvarande barngrupper

på många håll inte är fullständigt utbyggd och då behovet av tandläkare icke

beräknas kunna tillgodoses ännu på lång tid. Utskottet, som vidare vill erinra

om att frågan om en avlösning av statsbidragen till folktandvården är föremål

för övervägande inom kroppssjukvårdens statsbidragsutredning, avstyrker därför

förevarande motioner.

Riksdagen fattade beslut i enlighet med statsutskottets hemställan.

I motionen II: 208 vid 1962 års riksdag yrkades bl. a. att den avgiftsfria tandvården

skulle utsträckas till att omfatta även sextonåringarna. I sitt av riksdagen

godkända utlåtande, nr 10, anförde andra lagutskottet bl. a.:

Barntandvårdens övre gräns torde ha fastställts till femton år framför allt

på grund av vårdens nära anknytning till skolgången. Då sju eller åtta års

skolplikt råder, är i allmänhet den obligatoriska skolan avslutad vid femton

års ålder. Med enhetsskolans successiva genomförande och därmed skolpliktens

utsträckande till ett nionde skolår kommer emellertid det stora flertalet ungdomar

att tillbringa åtminstone en del av sitt sextonde levnadsår i skolan.

Enligt utskottets mening talar denna omständighet för en utökning av den

avgiftsfria barntandvården i enlighet med motionärernas förslag. Emellertid

kan man, såsom riksdagen framhöll i fjol vid behandling av motioner med

samma syfte som den nu föreliggande, icke verkställa en sådan utvidgning så

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1963

3

länge tandvården för nuvarande barngrupper på många håll inte är fullständigt

utbyggd och då brist på tandläkare råder. Även om fjolårets riksdag

beslöt vissa åtgärder för att stimulera rekryteringen av tandläkare till folktandvården,

måste man, såsom kan utläsas av årets statsverksproposition, för

de närmaste åren räkna med att ett ganska stort antal tandläkartjänster inom

folktandvården icke kan besättas med innehavare eller vikarie. Med hänsyn

härtill anser utskottet att det av motionärerna väckta förslaget, till vilket

utskottet dock i princip vill ansluta sig, för närvarande icke är möjligt att

genomföra. Utskottet kan därför icke tillstyrka bifall till detsamma.

Beträffande övriga delar av motionen II: 208 inhämtade utskottet yttrande

från medicinalstyrelsen. I yttrandet, som kom utskottet till handa efter det nyssnämnda

utlåtande, nr 10, avlämnats, uttalade sig medicinalstyrelsen även i

frågan om utvidgning av barntandvården och anförde bl. a.:

Motionärerna har inledningsvis återgivit 1957 års folktandvårdssakkunnigas

förslag rörande viss utsträckning av barntandvården, nämligen till att avse även

barnen i 16-års ålder. När medicinalstyrelsen avgav yttrande över nyssnämnda

sakkunnigas betänkande, hade styrelsen för sin del intet att erinra mot förslaget

i förevarande hänseende. Avgörande för styrelsens ställningstagande var bl. a.,

att styrelsen erfarit, att man inom vissa distrikt och kanske framför allt i sådana

distrikt, där barnantalet befann sig i minskning, hade möjlighet att utsträcka

barntandvården ytterligare en årsklass utan att inkräkta på tiden för de vuxnas

tandvård. Allteftersom folktandvården vidare utbygges, kan man förutse att

möjlighet till här avsedd utsträckning av barntandvården kommer att erbjuda

sig i allt flera distrikt.

Det torde från en del håll göras gällande, att om man inom ett distrikt helt

och hållet medhinner tandvården inom åldrarna 6—15 år och ändock barntandvårdstid

blir över, man då närmast bör organisera upp tandvården även för förskolebarnen,

nämligen i åldrarna 3, 4 och 5 år. Enligt 1957 års sakkunnigas bedömning,

mot vilken styrelsen ej haft något att erinra, skulle först och främst

barnen fr. o. m. 6 t. o. m. 15 år bliva föremål för behandling. Därnäst borde det

vara angeläget, att ungdomsåldrarna tages under behandling i tur närmast efter

skolåldrarna. Anledningen till denna turordning var närmast den, att man ansåg

det särskilt värdefullt att genom behandling av efterskolåldrarna bevara det

under skolåldern uppnådda vårdresultatet.

Styrelsen är väl medveten om att stora svårigheter alltjämt föreligger inom

många distrikt att medhinna hela tandvården i skolåldrarna, och ansträngningar

bör göras för att lösa detta problem. Vid en planläggning på längre sikt synes

dock lämpliga anordningar böra vidtagas för att möjliggöra inordnandet av

16-åringarna i barntandvårdsorganisationen. Grundskolans gradvisa utbyggnad

och skolpliktens i samband därmed utsträckande t. o. m. 16-års ålder synes även

utgöra en motivering för att 16-åringarna, där tillfälle gives, medtages i den

organiserade barntandvården. Styrelsen tillstyrker sålunda principiellt motionen

vad beträffar utsträckningen av barntandvården. Det är dock icke styrelsens

mening, att särskild förtursrätt skall givas 16-åringarna framför övriga

skolbarn. Styrelsens uppfattning är alltjämt, att de bestående tändernas vård

bör systematiskt byggas upp ifrån 6-års ålder och vidare i mån av resurser

genom hela skolan.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1963

Motionen

Motionärerna citerar medicinalstyrelsens härovan återgivna yttrande och

anför i anslutning härtill bl. a.:

Den nuvarande övre gränsen för barntandvården fastställdes ursprungligen

till 15 år på grund av att skolplikten endast var 7—8 år. När den 9-åriga skolan

införes i allt fler kommuner, är detta starkt skäl för att höja barntandvårdens

övre gräns till 16 år. Dröjsmål med sådant beslut bör ej ske. Visserligen är det

sannolikt att inte alla tandvardsdistrikt omedelbart kan genomföra denna reform,

men det är inte heller en nödvändig förutsättning för reformen. När man

pa sin tid beslöt införa barntandvard för 6—15-åriga barn fanns ej inom alla

distrikt personella resurser för åtgärden. Det är dock betydelsefullt att utbildningen

av tandläkare ökar, och vi är för vår del beredda att medverka till att så

sker.

Utskottet

Den inom folktandvården organiserade barntandvården omfattar alla barn i

princip från och med det år de fyller sex år till och med det år de fyller femton

år. Sådan tandvård utgår utan kostnad för barnet men mot årlig avgift för

primärkommunen och med rätt för huvudmannen att uppbära statsbidrag. Förevarande

motioner syftar till att den avgiftsfria barntandvården skall utsträckas

jämväl till sextonåringarna och att statsbidrag skall utgå även för behandling

av dessa.

Att övre gränsen för barntandvården fastställts till femton år torde i första

hand bero på vårdens nära anknytning till skolgången, som tidigare i allmänhet

var avslutad vid femton års ålder. Senare genomförda reformer på skolans

område har emellertid medfört, att flertalet ungdomar kommer att tillbringa

åtminstone en del av sitt sextonde levnadsår i skolan. Såsom utskottet framhöll

i sitt i fjol avgivna utlåtande nr 10 talar denna omständighet för en utökning

av den avgiftsfria barntandvården till att omfatta även sextonåringarna. Utskottet

fann emellertid icke möjligt att då genomföra en sådan reform. Härvid

hänvisade utskottet till att tandvården för nuvarande barngrupper på många

håll inte var fullt utbyggd och att brist på tandläkare rådde.

Medicinalstyrelsen har i yttrande till utskottet framhållit vikten av att det

genom barnaarens tandvård uppnådda resultatet bevaras och uppgivit, att man

inom vissa distrikt har möjlighet att utsträcka barntandvården ytterligare en

årsklass.

De av utskottet i fjol angivna hindren mot en allmän utvidgning av barntandvården

är ännu ej undanröjda. Trots de åtgärder som vidtagits i syfte att

stimulera rekryteringen av tandläkare till folktandvården får tandläkarbristen

antagas bestå ännu ett antal år. Med hänsyn till angelägenheten i att de av

motionärerna framförda önskemålen realiseras snarast synes det emellertid

utskottet föga tilltalande att behöva avvakta, att behovet av tandläkare blir

fullständigt tillgodosett inom varje distrikt. Alla möjligheter att utsträcka den

avgiftsfria barntandvården till ytterligare en årsklass bör därför tagas till vara.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1963

5

Medicinalstyrelsens uttalanden visar att sådana möjligheter numera föreligger.

Det av motionärerna åsyftade resultatet torde vinnas genom att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Maj:t begär skyndsam översyn av ifrågavarande bestämmelser

så att förslag kan framläggas till 1964 års riksdag om statsbidrag till

folktandvården för avgiftsfri barntandvård jämväl för sextonåringarna.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen i anledning av förevarande motioner, I: 235 och

11:267, måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t begära skyndsam

översyn av bestämmelserna om barntandvård så att förslag kan

föreläggas 1964 års riksdag om statsbidrag till folktandvården

för avgiftsfri barntandvård jämväl under det kalenderår barnet

fyller sexton år.

Stockholm den 5 mars 1963

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Strand, Nils Elowsson, fru Carlqvist, fröken

Nordström, herrar Lars Larsson, Edström, Enarsson och Eric Carlsson;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Nilsson i Göteborg,

Odhe, fru Gunne, herr Fredriksson, fru Eriksson i Ängelholm, herrar Carlsson

i Huskvarna och Gomér.

Tryck: Rotopress, Stockholm 1963

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1963:88 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om vidgad rätt till statsbidrag till bamtandvård. a1 i texten