Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning angående införande av grupplivförsäkring för i tjänst varande värnpliktiga».

1963-11-19 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1963:72, Skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning angående införande av grupplivförsäkring för i tjänst varande värnpliktiga».

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 72 år 1963

1

Nr 72

Utlåtande i anledning av väckta motioner om grupplivförsäkring

för värnpliktiga, m. m.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft åtta inom riksdagen väckta,

till lagutskott hänvisade motioner, nämligen

1. de likalydande motionerna nr 19 i första kammaren av herrar Holmberg

och Isacson samt nr 25 i andra kammaren av herrar Turesson och Östlund,

2. de likalydande motionerna nr 20 i första kammaren av herr Larsson,

Lars, m. fl. samt nr 19 i andra kammaren av herr Carlstein m. fl.,

3. de likalydande motionerna nr 33 i första kammaren av herr Carlsson,

Eric, m. fl. samt nr 39 i andra kammaren av herr Fälldin m. fl., samt

4. de likalydande motionerna nr 541 i första kammaren av herr Hilding

och nr 663 i andra kammaren av herr Westberg.

Över motionerna har på utskottets begäran yttranden avgivits av Arbetsmarknadens

försäkringsaktiebolag (AFA), Svenska arbetsgivareföreningen

(SAF), Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation

(TCO) och Sveriges akademikers centralorganisation

(SACO).

Motionsyrkandena

I motionerna 1: 19 och 11: 25 har yrkats, »att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning angående införande av grupplivförsäkring

för i tjänst varande värnpliktiga».

I motionerna 1: 20 och 11: 19 har yrkats, »att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t hemställer om skyndsam utredning och förslag i frågan om eftcrlevandeskyddet

för de värnpliktiga, varvid man bör eftersträva jämställdhet

med de förmåner som gäller inom grupplivförsäkringen på arbetsmarknaden».

I motionerna I: 33 och II: 39 har yrkats, »att riksdagen måtte besluta att

värnpliktiga som fullgör militärtjänstgöring fr. o. in. den 1 juli 1963 skall

omfattas av grupplivförsäkring, som till tillämplig del motsvarar grupplivförsäkringen

för statsanställda, samt att uppdraga åt Kungl. Maj :t att vidtaga

för beslutets fullföljande erforderliga åtgärder».

I motionerna 1: 5M och 11: 663 har yrkats, »att riksdagen måtte i skriBihang

till riksdagens protokoll 1963. 9 sand. 2 avd. Nr 72

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 72 år 1963

velse till Kungl. Maj :t hemställa om att förslag till grupplivförsäkring åt

värnpliktiga förelägges riksdagen».

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får

utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande, hänvisa

till motionerna II: 25,1: 20,1: 33 och II: 663.

Frågans tidigare behandling m.m.

Den gällande värnpliktsavlöningskungörelsen (SFS nr 242/1963) stadgar

i 25 §, att begravningshjälp med 2 000 kronor skall utgå till dödsbo efter

värnpliktig, som avlider under militärtjänstgöring eller vid färd för inryckning

till eller utryckning från dylik tjänstgöring eller under in- eller utryckningsdag.

Av nämnda belopp må dock upp till 600 kronor disponeras för täckande

av begravningskostnader, som i förekommande fall bestritts av militär

myndighet för den avlidnes begravning. Utöver begravningshjälp kan av

statsmedel bestridas kostnaderna för transport av den avlidne till hans hemort.

När det gäller värnpliktig, som avlider till följd av olycksfall under militärtjänstgöring,

stadgas vidare i 7 § militärersättningsförordningen (SFS

nr 261/1950) bl. a. att begravningshjälp med 600 kronor skall utgivas, varjämte

för år beräknade livräntor till de efterlevande skall utgå med följande

belopp: till änka efter den avlidne eller med honom under äktenskapsliknande

förhållanden sammanboende kvinna eller trolovad, med vilken han har eller

haft barn, en tredjedel av hans beräknade årliga arbetsförtjänst (efter 67

års ålder en fjärdedel), till vart och ett av den avlidnes barn eller adoptivbarn

under 16 års ålder en sjättedel av arbetsförtjänsten samt till fader eller

moder, som till följd av dödsfallet kommer att sakna erforderligt underhåll,

högst en sjättedel av arbetsförtjänsten. Livräntorna får dock sammanlagt

icke överstiga fem sjättedelar av arbetsförtjänsten, vilken enligt

9 § förordningen icke må beräknas till lägre belopp än 5 000 kronor.

Under senaste tid har grupplivförsäkring trätt i kraft för stora grupper av

svenska folket. Som ett komplement till folkpensionen och den allmänna tillläggspensionen

infördes sålunda fr. o. m. år 1961 efter avtal mellan Svenska

arbetsgivareföreningen samt Svenska industritjänstemannaförbundet och

Sveriges arbetsledareförbund s. k. tjänstegrupplivförsäkring, överenskommelsen

följdes av motsvarande uppgörelser för andra tjänstemannagrupper

inom det privata näringslivet. Tjänstegrupplivförsäkring meddelas av vissa

försäkringsbolag. Efter avtal med Svenska arbetsgivareföreningen och

Landsorganisationen har fr. o. m. år 1963 tillkommit en grupplivförsäkring

för arbetare, såväl organiserade som oorganiserade. Försäkringen meddelas

i ett för ändamålet bildat bolag, Arbetsmarknadens försäkringsaktiebolag.

Liknande grupplivförsäkring har efter avtal mellan Svenska landskommu
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande nr 72 år 1963

nernas förbund, Svenska landstingsförbundet och Svenska stadsförbundet,

å ena sidan, samt Tjänstemännens centralorganisation, Sveriges akademikers

centralorganisation, Sveriges kommunaltjänstemannaförbund, Svenska

kommunalarbetareförbundet in. fl., å andra, införts för de kommunalanställda

med verkan fr. o. m. år 1963. Även för denna försäkring har bildats

ett särskilt bolag, Kommunernas försäkringsaktiebolag. Gemensamt för försäkringarna

är att försäkringspremierna erlägges av arbetsgivaren. Vidare

har efter överenskommelse med statstjänstemännens huvudorganisationer

och efter Kungl. Maj :ts och riksdagens godkännande fr. o. m. år 1963 införts

en statens grupplivförsäkring för dödsfall åt arbetstagare i statens tjänst

och i statsunderstödd verksamhet. Denna försäkring meddelas av staten och

premieinbetalning anses ske genom arbete i anställningen.

I stort sett gäller samma villkor för dessa olika slag av grupplivförsäkringar.

Försäkringen utfaller med ett engångsbelopp vid dödsfall före fyllda

67 år. Engångsbeloppet utgör 24 000 kr. vid dödsfall före 55 års ålder och

sjunker därefter med 2 000 kr. för år. Härtill kommer vissa tillägg för barn

under 21 år. Tilläggsbeloppet utgör för barn, som ej fyllt 17 år, 7 000 kr.

och sjunker successivt med stigande ålder intill 21 år.

I proposition nr 110 till 1963 års riksdag föreslogs införandet av grupplivförsäkring

för värnpliktiga. Propositionen, som behandlades av statsutskottet

i dess utlåtande nr 1U år 1963, bifölls av riksdagen. Bestämmelser

om försäkringen har utfärdats i kungörelsen den 5 juni 1963 om grupplivförsäkring

åt värnpliktiga m. fl. (SFS nr 243/1963), som trätt i kraft den 1

juli 1963. Förmånerna från försäkringen överensstämmer i huvudsak med

de förmåner som utgår från de grupplivförsäkringar för vilka ovan redogjorts.

Försäkringsförmånerna minskas med belopp som utgått såsom

begravningshjälp jämlikt värnpliktsavlöningskungörelsens bestämmelser.

Remissyttrandena

SAF och LO hänvisar i sina yttranden till remissyttrandet av AFA, vari

bland annat anföres:

Den stora utbyggnaden av tjänstegrupplivförsäkringarna har kommit till

stånd fr. o. in. ingången av innevarande år men är ännu icke fullbordad. Utvecklingen

på detta område går, såsom nämnts, mycket snabbt. Det torde

därför vara skäl att avvakta och studera denna utveckling såväl kostnadssom

verkningsmässigt, innan slutsatser om behovet av kompletterande eller

ersättande försäkringsformer dragés. Värnpliktsavlöningskungörelsens bestämmelser

om begravningshjälp till avliden värnpliktigs dödsbo torde dock

oberoende härav böra överses i syfte att tillskapa en pa allmänna skäliglietssynpunkter

grundad ersättningsrätt vid värnpliktigs frånfälle under

militärtjänstgöring.

TCO har tillstyrkt motionerna samt anfört:

Samtliga motioner har samma syfte, nämligen att förbättra efterlevande
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra lagutskottets utlåtande nr 72 år 1963

skyddet för värnpliktiga som tas i anspråk för tjänstgöring inom krigsmakten.

Som motionärerna framhåller är det ekonomiska skyddet för efterlevande

till värnpliktiga, som under tjänstgöring förolyckas eller på annat sätt

avlider, i många fall otillfredsställande. Speciellt gäller detta värnpliktiga som

är gifta eller eljest har försörjningsplikt. Genom de avtal som träffats om

grupplivförsäkring på det offentliga och privata området har eu del av de

värnpliktiga erhållit försäkringsskydd. I samtliga avtal gäller dock att vederbörande

måste ha uppnått 21 års ålder för att omfattas av försäkringen.

Inom det privata området gäller heller inte försäkringen under första värnpliktstjänstgöring.

Den speciella form av efterlevandeskydd som de avtalsmässiga

grupplivförsäkringarna utgör utfaller således olika, beroende bl. a.

på den ålder som den värnpliktige uppnått vid dödsfallet. Olikheter i förmånerna

kan även noteras beroende på om vederbörande varit anställd i offentlig

eller privat tjänst. Med hänsyn till de värnpliktigas ålder vid första tjänstgöring

är familjeskyddet från ATP och eventuell kompletteringspension i

regel mycket blygsamt. Härtill kommer att de värnpliktiga som på grund av

studier eller annars inte haft sådana inkomster för vilka ATP-avgifter erlagts

inte heller kan erhålla familjepension från ATP-systemet.

TCO vill för närvarande inte ta ställning till vilken form eller omfattning

efterlevandeskyddet för de värnpliktiga bör ha, men finner det berättigat

att frågan löses, varför centralorganisationen vill tillstyrka motionerna."

SACO har anfört:

Arbetsmarknadens parter inom olika sektorer har under åren 1962 och

1963 träffat avtal om grupplivskydd för de anställda, gällande fr. o. m. den

1 januari 1963. Detta grupplivskydd är knutet till anställningen och därigenom

ställs naturligtvis stora grupper av befolkningen utanför systemet. Gemensamt

för ovan uppräknade motioner är, att de tar upp efterlevandeskyddet

för en sådan större grupp — de värnpliktiga. I motionerna hävdas

att nuvarande begravningshjälp och efterlevandeskydd enligt värnpliktsavlöningskungörelsen

är otillräcklig. SACO delar motionärernas uppfattning.

Det kan emellertid ifrågasättas om inte efterlevandeskyddet för de värnpliktiga

bör lösas genom förbättringar i nu gällande värnpliktsavlöningskungörelse.

Det kan ställa sig svårt att tillämpa försäkringsmässiga former för

en värnpliktskontingent. SACO har emellertid ingen invändning emot att

de värnpliktigas efterlevandeskydd blir föremål för översyn.

Utskottet

I förevarande motioner framställes yrkanden om införandet av grupplivförsäkring

för värnpliktiga. Enligt motionärernas mening bör en sådan försäkring

utformas i huvudsaklig överensstämmelse med de på arbetsmarknaden

gällande försäkringarna.

Vid innevarande års vårriksdag har beslut fattats om grupplivförsäkring

för värnpliktiga, som trätt i kraft den 1 juli 1963. Förmånerna överensstämmer

i allt väsentlig med de förmåner som utgår från de på arbetsmarknaden

gällande försäkringarna. Eftersom motionärernas önskemål således numera

är tillgodosett, erfordras icke något riksdagens initiativ i frågan. Utskottet

får därför hemställa,

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Andra lagutskottets utlåtande nr 72 år 1963

att förevarande motioner, nämligen

1. motionerna I: 19 och II: 25,

2. motionerna I: 20 och II: 19,

3. motionerna 1: 33 och II: 39 samt

4. motionerna I: 541 och II: 663,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 19 november 1963

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Strand, Nils Elowsson, Axel Svensson,

fru Carlqvist, fru Gärda Svenson, herrar Nyman, Hiibinette och Erik Filip

Petersson;

från andra kammaren: herrar Rimmerfors, Odhe, Wiklund i Stockholm*,

fru Gunne, herrar Johansson i Södertälje, Gustavsson i Alvesta*, fru

Svensson i Kungsör och herr Carlsson i Göteborg.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.