Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändring i utlänningslagen den 30 april 1954

1963-11-26 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1963:77, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändring i utlänningslagen den 30 april 1954

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 77 år 1963

1

Nr 77

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag

till lag om ändring i utlänningslagen den 30

april 1954 (nr 193).

Genom en den 18 oktober 1963 dagtecknad proposition, nr 185, vilken

hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl.

Maj :t, under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet

förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga följande

Förslag

till

Lag

om ändring i utlänningslagen den 30 april 1954 (nr 193)

Härigenom förordnas, att 19, 20 och 57 §§ utlänningslagen den 30 april

19541 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

19 §.

Utlänning, som ankommer till riket,

må ock avvisas,

1) om han kan antagas komma

att sakna erforderliga medel för sin

vistelse här i riket eller, därest han

ämnar besöka Danmark, Finland eller

Norge, för sin vistelse därstädes

ävensom för sin hemresa;

2) om han ämnar söka sitt uppehälle

här i riket eller i Danmark,

Finland eller Norge och det skäligen

kan antagas att han icke kommer

att ärligen försörja sig;

3) om han, enligt vad känt är, under

de senast förflutna två åren yrkesmässigt

bedrivit otukt, yrkesmässigt

utnyttjat annans otuktiga lev
-

(Föreslagen lydelse)

Utlänning må ock avvisas,

1) om han kan antagas komma

att sakna erforderliga medel för

sin vistelse här i riket eller, därest

han ämnar besöka Danmark, Finland,

Island eller Norge, för sin vistelse

därstädes ävensom för sin

hemresa;

2) om han ämnar söka sitt uppehälle

här i riket eller i Danmark,

Finland, Island eller Norge och det

skäligen kan antagas att han icke

kommer att ärligen försörja sig;

3) om han, enligt vad känt är, under

de senast förflutna två åren yrkesmässigt

bedrivit otukt, yrkesmässigt

utnyttjat annans otuktiga lev
-

1 Senaste lydelse av 19 och 20 §§ se SFS 1957:697.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 9 samt. 2 avd. Nr 77

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 77 år 1963

(Nuvarande lydelse)

nadssätt eller yrkesmässigt bedrivit

olovlig införsel eller utförsel;

4) om han tidigare inom eller

utom riket blivit dömd till frihetsstraff

och det skäligen kan befaras

att han kommer att här i riket eller

i Danmark, Finland eller Norge fortsätta

brottslig verksamhet; eller

5) om det med hänsyn till hans

föregående verksamhet eller eljest

skäligen kan befaras att han kommer

att här i riket eller i Danmark,

Finland eller Norge bedriva sabotage,

spioneri eller olovlig underrättelseverksamhet.

Utlänning må jämväl, på begäran

av den centrala utlänningsmyndigheten

i Danmark, Finland eller Norge,

avvisas i annat fall, om det kan

antagas att han eljest begiver sig till

det land, som framställt sådan begäran.

Vad i

(Föreslagen lydelse)

nadssätt eller yrkesmässigt bedrivit

olovlig införsel eller utförsel;

4) om han tidigare inom eller

utom riket blivit dömd till frihetsstraff

och det skäligen kan befaras

att han kommer att här i riket eller i

Danmark, Finland, Island eller Norge

fortsätta brottslig verksamhet; eller
5)

om det med hänsyn till hans

föregående verksamhet eller eljest

skäligen kan befaras att han kommer

att här i riket eller i Danmark,

Finland, Island eller Norge bedriva

sabotage, spioneri eller olovlig underrättelseverk

samhet.

Utlänning må jämväl, på begäran

av den centrala utlänningsmyndigheten

i Danmark, Finland, Island eller

Norge, avvisas i annat fall, om

det kan antagas att han eljest begiver

sig till det land, som framställt

sådan begäran.

eller bosättningstillstånd.

20 §.

Avvisning skall ske vid utlännings

ankomst till riket eller omedelbart

därefter; beslut om avvisning

meddelas av polismyndighet.

Finner polismyndigheten

Vad i--- --------—- bör avvisas.

Avvisning skall ske vid utlännings

ankomst till riket eller omedelbart

därefter; avvisning med

stöd av 19 § må dock ske intill tre

månader efter ankomsten. Beslut

om avvisning meddelas av polismyndighet.

icke föreligger.

57 §.

Beslut om avvisning, som medde- Beslut om avvisning, som medlats

av polismyndighet, skall gå i delats av polismyndighet vid utlänverkställighet

utan hinder av an- ningens ankomst till riket eller ome
-

förda besvär. delbart därefter, skall gå i verk
ställighet

utan hinder av anförda

besvär.

Dom eller — —----avgivit nöjdförklaring.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1964. Vad i 19 § sägs om Island

skall dock träda i tillämpning först den dag Konungen förordnar. Lagen den

1 december 1961 (nr 674) om ändring i utlänningslagen upphäves såvitt

avser nämnda paragraf.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 77 år 1963

3

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att avvisning enligt 19 § utlänningslagen skall

kunna ske ej endast såsom för närvarande vid utlännings ankomst till riket

eller omedelbart därefter utan jämväl intill tre månader efter ankomsten.

Av propositionens innehåll redovisas här endast vad föredragande departementschefen

anfört. Beträffande övriga delar av propositionen hänvisas

till denna.

Departementschefen

Föredragande departementschefen, statsrådet Kling, har anfört:

»De nuvarande bestämmelserna om avlägsnande av utlänningar från vårt

land fick sin principiella utformning genom 1954 års utlänningslagstiftning.

Utlänning kan genom avvisning vid ankomsten till riket eller omedelbart

därefter förhindras att vistas i landet. Har utlänningen kommit in

i landet, kan han avlägsnas genom förpassning, förvisning eller utvisning

Skillnaden mellan avvisning och andra former för avlägsnande av utlänningar

går tillbaka till vår tidigaste lagstiftning i ämnet. Under arbetet med

den nya utlänningslagen väcktes frågan om icke avvisning borde kunna

ske även inom viss tid efter utlänningens ankomst till riket. Dåvarande

chefen för justitiedepartementet fann emellertid icke tillräckliga skäl att

ge avvisning en vidsträcktare tillämpning än som dittills gällt.

När utlänningslagen genomfördes uttalades, att förutsättningar icke funnes

för en på fritt folkutbyte grundad utlänningspolitik men att vårt land

borde fullfölja en så fri utlänningspolitik som vid varje tidpunkt visade

sig möjlig. Under årens lopp har samfärdseln inom Norden efter hand underlättats

genom en liberalisering av gränsformaliteterna. Det har manifesterats

i 1957 års överenskommelse mellan Sverige, Danmark, Finland

och Norge om upphävande av passkontrollen vid de internordiska gränserna.

Ytterligare lättnader har genomförts från den 1 juni i år, sedan de

nordiska länderna den 20 maj 1963 undertecknat tilläggsprotokoll till

1957 års överenskommelse. Strävandena att underlätta samfärdseln är

icke begränsad till de nordiska länderna. Den i år genomförda ordningen,

varigenom identitetskort godtages som pass för medborgare i vissa utomnordiska

länder vid inresa i riket, står i överensstämmelse med stadgande

i Europarådets konvention 1957 om persontrafik m. m.

De lättnader som sålunda genomförts har i viss utsträckning försvagat utlänningskontrollen.

Detta är en följd av själva målsättningen för det nor
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra lagutskottets utlåtande nr 77 år 1963

diska samarbetet, som innebär att resandetrafiken skall underlättas för utlänningar.

Vissa olägenheter för det svenska samhället genom den försvagade

utlänningskontrollen har emellertid som expertgruppen påvisat kommit

att accentueras genom att möjligheterna att avlägsna icke önskvärda utlänningar

är olika i de skilda nordiska länderna. Bestämmelserna härom är snävare

i Sverige än i de andra nordiska länderna. Expertgruppen har även ut\ecklat

lättnaderna för resandetrafiken. Uttalanden av remissmyndigheterna bestyrker

detta.

Med hänsyn till vad sålunda förekommit synes det vara befogat att överväga

en vidgning av möjligheterna att avlägsna utlänning från riket. De vidgade

möjligheterna bör icke vinnas genom en ändring av den generella utlänningspolitiken,

som skulle innebära att kravet på uppehållstillstånd skärpes.

En sådan åtgärd skulle stå i direkt strid med strävandena att underlätta

den internationella samfärdseln. I stället torde man få inrikta sig på att

andra de bestämmelser som avser att inskränka utlännings vistelse här i

landet med hänsyn till hans individuella förhållanden.

Expertgruppen har föreslagit, att utlänningslagens regler om avvisning

ändras så, att avvisning skall kunna ske icke endast vid ankomsten till

riket eller omedelbart därefter utan även inom tre månader från inresan.

Tremånaderstiden bär valts för att täcka den period under vilken utlänning

får vistas i riket utan uppehållstillstånd. Genom ändringen skulle

de svenska reglerna närmare anpassas till motsvarande danska, finska

och norska bestämmelser. Förslaget står i överensstämmelse med art. 2 i

nyssnämnda tilläggsprotokoll, enligt vilken de riktlinjer som 1957 års överenskommelse

uppställer för avvisning vid nordisk yttergräns skall äga tilllämpning

också när det är fråga om att avlägsna en utlänning från nordiskt

land mom den tidsperiod under vilken uppehållstillstånd icke kräves.

En ändring av avvisningsreglerna på sätt expertgruppen föreslagit medför

att avvisning får en annan innebörd än hittills. Det kunde därför ifrågasättas

att i stället överväga en ändring av utvisningsreglerna, vilka nu

avser utlänningar som befinner sig i riket. En sådan ändring möter emellertid

betänkligheter från andra synpunkter. Utvisningsreglerna tar sikte

på utlänningar som på grund av asocialitet eller kriminalitet icke är önskvärda

här, och beslut om utvisning är alltid förenat med förbud för utlänningen

att återvända hit. Trots vissa principiella betänkligheter är jag

därför beredd att förorda expertgruppens förslag, vilket också accepterats

av samtliga remissmyndigheter.

Förslaget innebär ändring i 19 och 20 §§ utlänningslagen. I enlighet med

detta torde 19 § få ändras så, att den icke endast har avseende på den som

ankommer till riket. Det blir härmed tydligt, att frågan om avvisning skall

avgöras med hänsyn till förhållandena vid tidpunkten för prövningen. Den

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 77 år 1963 5

som vid inresan saknat medel för sin vistelse här men sedermera — genom

arbete eller eljest — erhållit medel skall sålunda icke kunna avvisas med

stöd av 19 § 1). Den tid, inom vilken avvisning jämlikt 19 § skall kunna ske,

torde böra täcka den period under vilken utlänning får vistas i riket utan

uppehållstillstånd. Eftersom avvisningsreglernas innehåll icke lämpligen

bör göras beroende av Kungl. Maj :ts prövning av i vilken omfattning utlänning

skall vara skyldig att inneha uppehållstillstånd, torde emellertid den

tid, inom vilken avvisning skall kunna ske, icke böra anknytas till den uppehållstillståndsfria

tiden utan uttryckligen anges utgöra tre månader efter

inresan i riket. Bestämmelse härom föreslås intagen i 20 §. Sålunda bestämd

kan den tidrymd inom vilken avvisning må ske i vissa fall bli längre än den

uppehållstillståndsfria tiden eftersom, såvitt gäller skyldighet att söka uppehållstillstånd,

dag för inresa i det övriga nordiska passkontrollområdet

jämställes med dag för inresa i vårt land. Några olägenheter torde dock

icke vara att befara av att möjligheter till avvisning föreligger även efter

det att skyldighet att ha uppehållstillstånd inträtt.

I de fall då utlännings reselegitimation icke förses med anteckning om

dagen för utlänningens ankomst till riket eller till nordisk yttergräns, får

myndigheterna när åtgärd överväges mot utlänningen väsentligen lita till

utlänningens egna uppgifter om dagen för inresan. Den nu förordade ändringen

av awisningsbestämmelserna torde emellertid medföra, att utlänning

som saknar uppehållstillstånd knappast har anledning att lämna

oriktig uppgift om inresedagen. Om han uppger att inresan ägt rum under

de senaste tre månaderna, blir awisningsreglerna tillämpliga, och om

han uppger att inresan skett tidigare än tre månader tillbaka, kan förpassning

äga rum.

Prövningen av ärende rörande avvisning torde få ankomma på polismyndighet

även i de fall då utlänningen vistas i riket. I fråga om verkställighet

av polismyndighets avvisningsbeslut synes dock nu gällande

regler i 57 § om omedelbar verkställighet böra begränsas till att avse endast

de beslut som för närvarande går i omedelbar verkställighet, nämligen

beslut om avvisning vid utlänningens ankomst till riket eller omedelbart

därefter.

De förordade ändringarna torde böra träda i kraft den 1 januari 1964.

Genom lag den 1 december 1961 (nr 674) har 19 § ändrats. Denna ändring,

som avsåg att infoga Island i kretsen av övriga nordiska länder, träder i

kraft den dag Kungl. Maj :t förordnar. Sådant förordnande har hittills icke

meddelats och torde icke komma alt meddelas före den 1 januari 1964. övergångsbestämmelserna

till de nu föreslagna ändringarna bör därför avfattas

så att, såvitt gäller tillämpningen i förhållande till Island, ikraftträdandet

alltjämt blir beroende på Kungl. Maj :ts förordnande.»

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 77 år 1963

Lagrådet

Lagrådet lämnade — under erinran att, då i 20 § anges inom vilken tid

avvisning skall ske, därmed avses beslutet om avvisning — förslaget utan

anmärkning.

Utskottet

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag

och får därför hemställa,

att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition, nr

185.

Stockholm den 26 november 1963

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Strand*, Nils Elowsson, Axel Svensson,

fru Carlqvist, fru Gärda Svenson, herrar Nyman, Hiibinette och Erik Filip

Petersson;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Nilsson i Göteborg*,

Rimmerfors, Odhe*, fru Gunne, herrar Johansson i Södertälje, Fredriksson

och Gomér*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 631351

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1963:386 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare tillägg å de livräntor som utgå enligt förordningen den 11 juni 19!j3 a1 i texten