Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om rätt för svenska medborgare att åtnjuta tilläggspension för i annat nordiskt land förvärvad inkomst.

1963-02-26 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1963:8, Utlåtande i anledning av väckt motion om rätt för svenska medborgare att åtnjuta tilläggspension för i annat nordiskt land förvärvad inkomst.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 8 år 1968

1

Nr 8

Utlåtande i anledning av väckt motion om rätt för svenska medborgare

att åtnjuta tilläggspension för i annat nordiskt

land förvärvad inkomst.

I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 67,

vilken behandlats av andra lagutskottet, har herr Spångberg m. fl. hemställt

»att riksdagen hos regeringen anhåller om att förslag snarast framlägges

till sådan ändring i lagen om allmän försäkring, att svenska medborgare

som bor i Sverige blir berättigade till ATP-pension för inkomster i något av

grannländerna».

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande hänvisas

till motionen.

Gällande bestämmelser m. m.

Enligt mellan Sverige och de nordiska grannländerna ingångna avtal för

undvikande av dubbelbeskattning beskattas i allmänhet inkomst av tjänst

allenast i den stat, där den skattskyldige utövat den verksamhet, från vilken

inkomsten härrör. Detta innebär, att en i Sverige bosatt person, vilken åtnjuter

inkomst av tjänst på grund av verksamhet i något av de nordiska

grannländerna, i allmänhet icke taxeras till statlig inkomstskatt här i riket

för denna inkomst. Icke heller erlägger svensk sjöman sjömansskatt i Sverige

vid anställning å fartyg av dansk, finsk eller norsk nationalitet eller

taxeras till statlig inkomstskatt här i riket för inkomst, som intjänas ombord.

Från nu angivna huvudregel föreligger vissa undantag. Om anställningsinkomst,

som en här i riket bosatt person åtnjutit på grund av verksamhet

i något av grannländerna, utgått uteslutande från svensk arbetsgivare, beskattas

sålunda inkomsten i Sverige, när den anställde på grund av tjänsten

endast tillfälligt uppehållit sig i grannlandet (konventionen med Finland)

respektive uppehållit sig i grannlandet högst 183 dagar av beskattningsåret

(konventionerna med Danmark och Norge). Likaså beskattas här i Sverige

personer, bosatta inom vissa i slutprotokollet till konventionen med Finland

angivna svenska gränskommuner, även för inkomst, som åtnjutits på grund

av tjänst i Finland.

Underlaget för beräkningen av pensionsgrundande inkomst inom tilläggspensioneringen

utgöres av taxeringen eller, såvitt gäller inkomst, för vilken

bi Party till riksdagens protokoll 1963. 9 sand. 2 avd. Nr 8

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 8 år 1963

försäkrad haft att erlägga sjömansskatt, redares kontrolluppgift enligt 37 §

1 inom. åttonde punkten taxeringsförordningen. Inkomst, för vilken en härstädes

bosatt person icke taxerats till statlig inkomstskatt här i riket eller

erlagt svensk sjömansskatt, grundar därför icke pensionsrätt inom försäkringen

för allmän tilläggspension.

Vad beträffar sådan lön från utländsk arbetsgivare, för vilken försäkrad

icke är skattskyldig här i riket, finnes sålunda vid nuvarande system icke

något underlag för beräkning av pensionsgrundande inkomst. Detta gäller

alltså i fråga om lön, som åtnjuts av här i riket bosatt svensk försäkrad

med arbetsanställning i grannland eller å fartyg, hemmahörande i grannland.

I proposition nr 100 år 1959 anför föredragande departementschefen beträffande

reglerna i 5 § tilläggspensionslagen om inkomst av anställning:

Om en inkomst är pensionsgrundande såsom inkomst av anställning, åligger

det såsom förut nämnts arbetsgivaren att erlägga arbetsgivaravgift. I de

fall möjlighet regelmässigt inte föreligger att göra krav på arbetsgivaravgift

gällande bör sådan skyldighet inte föreskrivas. Lön eller annan ersättning

från sådan arbetsgivare bör då inte heller bli pensionsgrundande som anställningsinkomst.

I tredje stycket av förevarande paragraf stadgas därför,

att vid beräkning av inkomst av anställning hänsyn inte skall tagas till lön

eller annan ersättning, som försäkrad åtnjutit från arbetsgivare, vilken är

bosatt utom riket eller är utländsk juridisk person, i annat fall än då den

försäkrade sysselsatts vid skötseln av här i riket belägen fastighet eller i rörelse

som bedrives från här beläget fast driftställe. Hänsyn skall heller inte

tagas till lön eller ersättning, som försäkrad åtnjutit från främmande makts

härvarande beskickning eller lönade konsulat eller någon som tillhör beskickning

eller konsulat som nu sagts och inte är svensk medborgare. Mot

detta lagrum korresponderar en bestämmelse i 33 § tredje stycket, varigenom

nu ifrågavarande arbetsgivare uttryckligen befriats från avgiftsskyldighet. I

sistnämnda lagrum stadgas även att avgift inte skall erläggas för lön eller annan

ersättning som utgivits för arbete utom riket till arbetstagare, vilken

varken är svensk medborgare eller mantalsskriven här. Det bör i detta sammanhang

påpekas, att lön för arbete utomlands, som en svensk medborgare

eller en här i riket mantalsskriven utlänning uppbär från en här bosatt

svensk medborgare eller svensk juridisk person, är att anse såsom anställningsinkomst

på samma sätt som om arbetet utförts i Sverige.

I motion till 1961 års riksdag hemställdes om utredning om rätt för i

Sverige bosatt svensk medborgare att åtnjuta tjänstepension för i grannland

förvärvad inkomst.

I remissyttrande över motionen anförde riksförsäkringsanstallen:

Om arbetsinkomsten i de i motionen avsedda fallen skulle göras pensionsgrundande,

måste ett godtagbart underlag för beräkning av pensionsgrundande

inkomst skapas. Huruvida detta kan ske, exempelvis i form av en

särskild inkomstuppgift från den försäkrade försedd med bestyrkande av

den utländske arbetsgivaren och eventuellt också av myndighet i vederbörande

land, torde endast kunna avgöras efter närmare utredning.

Vid en utsträckning av pensionsrätten till att omfatta de i motionen av
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 8 år 1968

;i

sedda fallen bör, enär någon möjlighet att uttaga avgift av här berörda utländska

arbetsgivare icke finnes, ifrågavarande arbetstagares anställningsinkomst

räknas såsom inkomst av »annat förvärvsarbete» vid bestämmandet

av den pensionsgrundande inkomsten. Avgiftsplikten skulle härigenom komma

att åvila den försäkrade. Vad i motionen anförts om att avgifterna kunna

anses täckta genom de arbetsgivaravgifter, som erläggas för utländsk arbetskraft

med anställning i Sverige, synes irrelevant och därför icke godtagbart.

Riksförsäkringsanstalten har för sin del intet att erinra mot att förevarande

fråga blir föremål för utredning.

Enär även sjukförsäkringsförhållandena för de kategorier svenska medborgare,

varom här är fråga, torde få anses mindre tillfredsställande, bör vid

utredningen jämväl undersökas möjligheterna att åvägabringa ändring av

dessa förhållanden.

I sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 56 år 1961 avstyrkte andra lagutskottet

motionen och anförde bland annat:

Ett inordnande av de kategorier, som avses i motionen, i ATP-systemet

skulle först och främst förutsätta ett särskilt registreringsförfarande av deras

inkomster. Även om ett sådant skulle kunna införas, skulle det likväl

bli svårt för myndigheterna att kontrollera omfattningen av utomlands förvärvade

arbetsinkomster. Då vidare möjlighet icke synes föreligga att ålägga

den utländske arbetsgivaren skyldighet att erlägga arbetsgivaravgift, skulle

avgiften behöva uttagas av den anställde såsom egenavgift. Utskottet är

icke berett att förorda en sådan lösning, som innebär ett obligatoriskt åläggande

av avgiftsskyldighet för den anställde.

Motionären synes särskilt ha haft svenska medborgare med arbetsanställning

i Norge i åtanke. Det bör därför i sammanhanget erinras om att dessa

har möjlighet att erhålla tjänstepension i Norge för arbetsinkomster, för

vilka pensionsavgift erlägges därstädes.

Även 1962 års riksdag hade att taga ställning till motionsyrkanden av

samma innehörd. Motionen avslogs i enlighet med vad andra lagutskottet i

utlåtande nr 27 hemställt.

Utskottet

Enligt de avtal för undvikande av dubbelbeskattning som Sverige ingått

med de nordiska grannländerna beskattas i allmänhet inkomst av tjänst allenast

i den stat, där den skattskyldige utövat den verksamhet från vilken

inkomsten härrör. Detta innebär att en i Sverige bosatt person, som åtnjuter

inkomst av tjänst i något av de nordiska grannländerna, i allmänhet inte

taxeras till statlig inkomstskatt här i riket för denna inkomst. Inte heller

crlägger svensk sjöman sjömansskatt i Sverige vid anställning å fartyg av

dansk, finsk eller norsk nationalitet eller taxeras till statlig inkomstskatt

här i riket för inkomst, som intjänas ombord på sådant fartyg. Underlaget

för beräkningen av pensionsgrundande inkomst utgöres av taxeringen eller,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra lagutskottets utlåtande nr 8 år 1963

såvitt gäller inkomst för vilken försäkrad haft att erlägga sjömansskatt,

redares kontrolluppgift. Då inkomst, för vilken en härstädes bosatt person

inte taxerats till statlig inkomsskatt här i riket, inte skall upptagas i självdeklaration,

som skall avlämnas här i landet, saknas underlag för beräkning

av pensionsgrundande inkomst. Sådan inkomst grundar bland annat på

grund härav inte pensionsrätt inom tilläggspensioneringen.

I förevarande motion har yrkats, att riksdagen hos Kungl. Maj:t måtte

anhålla om skyndsamt förslag till sådan ändring i lagen om allmän försäkring,

att svenska medborgare, som bor i Sverige, blir berättigade till tjänstepension

för inkomster, som förvärvats i grannland.

Andra lagutskottet hade såväl 1961 som 1962 att taga ställning till motionsyrkanden

av samma innebörd som det förevarande. I sina av riksdagen

godkända utlåtanden i ämnet yttrade utskottet därvid bl. a., att ett inordnande

i tilläggspensioneringen av de kategorier som avsågs med motionsyrkandena

först och främst skulle förutsätta ett särskilt registreringsförfarande

beträffande deras inkomster. Även om ett sådant skulle kunna införas,

skulle det likväl bli svårt för myndigheterna att kontrollera omfattningen

av utomlands förvärvade arbetsinkomster. Då vidare möjlighet inte

syntes föreligga att ålägga den utländske arbetsgivaren skyldighet att erlägga

arbetsgivaravgift, skulle enligt utskottets mening avgiften behöva uttagas

av den anställde såsom egenavgift. Utskottet var inte berett att förorda

en lösning, som innebar ett obligatoriskt åläggande av avgiftsskyldighet för

den anställde. Med hänsyn till det anförda ansåg sig utskottet inte böra biträda

motionsyrkandena.

Vid sin behandling av frågan år 1962 erinrade utskottet även om att frågan

om den allmänna tilläggspensioneringens tillämpning på nordiska medborgare

var föremål för uppmärksamhet inom Nordiska socialpolitiska kommittén.

Enligt utskottets mening är det inte utan vidare klart att lösningen av

pensionsfrågan för de grupper som avses i motionen skall ske inom den

svenska tilläggspensioneringen. Problemet kan enligt utskottets uppfattning

icke lösas isolerat utan bör ses i ett större sammanhang. Det kan erinras

om att det beträffande bland annat frågor om pensionering pågår

undersökningar delvis på internordiskt plan, bland annat aktualiserade av

det ifrågasatta samgåendet med EEC-länderna.

Motionärerna synes särskilt ha haft svenska medborgare med arbetsanställning

i Norge i åtanke. Det bör därför i sammanhanget erinras om att i

Norge den 26 januari i år tillsatts en kommitté med uppgift att utreda frågan

om pensioneringen i dess helhet i syfte att tillförsäkra en inkomst på

ålderdomen som står i rimlig proportion till den arbetsinkomst som vederbörande

haft. Sedan resultat av kommitténs arbete framlagts bör förutsättningar

finnas att konventionsvägen eller på annat sätt lösa problem av den

art motionärerna aktualiserat.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 8 år 1963 5

Med hänsyn till det anförda får utskottet hemställa,

att förevarande motion, 11:67, icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 26 februari 1963

På andra lagutskottets vägnar:

JOHN R. ANDERSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Nils Elowsson, Axel Svensson, fru Hamrin-Thorell,

fru Carlqvist, fru Gärda Svenson, fröken Nordström, herrar

Enarsson och Dahlberg;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Lundberg, fröken

Wetterström, herrar Wiklund i Stockholm*, Wahrendorff, fru Eriksson

i Ängelholm, fru Svensson i Kungsör och herr Svensson i Kungälv.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.