Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i folkbokföringsförordningen den 28 juni 1946
1963-02-13 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
3LU 1963:2, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i folkbokföringsförordningen den 28 juni 1946
Dokumentets text
Tredje lagutskottets utlåtande nr 2 år 1963
1
Nr 2
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till förordning om ändring i folkbokföringsförordningen
den 28 juni 1946 (nr 469).
Genom en den 30 november 1962 dagtecknad proposition, nr 18 år 1963,
vilket hänvisats till lagutskott och behandlats av tredje lagutskottet, har
Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt, i statsrådet fört
protokoll, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till
Förordning om ändring i folkbokföringsförordningen den 28 juni 1946
(nr 469)
Härigenom förordnas, att i folkbokföringsförordningen den 28 juni 1946
skall införas en ny paragraf, betecknad 75 §, av nedan angiven lydelse.
75 §.
1 mom. Konungen äger, under förutsättning av ömsesidighet, med främmande
stat träffa överenskommelse i fråga om enskilda personers folkbokföring
här i riket och i den andra staten.
2 mom. Där för tillämpningen av överenskommelse som i 1 mom. sägs
erfordras föreskrifter utöver eller i stället för vad i denna förordning är
stadgat, gäller vad Konungen därom förordnar.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Propositionens tillkomsthistoria och huvudsakliga innehåll
Vid Nordiska rådets andra session i Oslo i augusti 1954 framfördes en
enhällig rekommendation (nr 5/1954) till regeringarna om att giva flyttningsbetyg
internordisk giltighet och att i samband därmed undersöka möjligheterna
för ett utbyte av flyttningsrapporter. Den norska regeringen fick
i uppdrag att svara för den vidare behandlingen av rekommendationen och
på grundval av vissa undersökningar förordade denna vid Nordiska rådets
tredje session (melding den 23 december 1954) att rekommendationen borde
genomföras i vart fall mellan Danmark, Norge och Sverige samt att en internordisk
utredning måtte tillsättas för att närmare undersöka de därmed
förenade spörsmålen. En sådan utredning tillsattes år 1956 med represen1
Dilxang till riksdagens protokoll 1963. 9 samt. 3 avd. Nr 2
2
Tredje lagutskottets utlåtande nr 2 år 1963
tanter för de nämnda länderna samt för Island och Finland. Det överenskoms
att utredningen även skulle behandla betydelsen av ett utbyte av civilståndshandlingar
för folkbokföringen i de olika länderna. Utredningen avgav
i januari 1961 ett betänkande angående internordiska flytteattester (Nordiska
utredningar nr 1961:4) innehållande bl. a. förslag till en avtalsmässig
samordning av folkregistreringen vid internordisk flyttning och härför
erforderliga nationella lagstiftningsåtgärder.
I syfte att möjliggöra för svenska regeringen att biträda sådana avtal föreslås
bemyndigande för Kungl. Maj :t att ingå internationella avtal på folkbokföringens
område och att meddela erforderliga föreskrifter för avtalens
tillämpning.
Det av utredningen framlagda utkastet till avtal innebär i korthet att frågan
om registrering av person, som flyttar från ett nordiskt land till annat,
skall avgöras enligt den i inflyttningslandet gällande lagstiftningen. Den dag,
från vilken den inflyttande blivit registrerad i detta land, skall även gälla
som dagen för flyttningen från utflyttningslandet.
Beträffande det närmare innehållet i utredningens betänkande och yttrandena
vid den svenska remissbehandlingen hänvisar utskottet till s. 4_9,
11 och 12 i propositionen.
Departementschefen
Departementschefen uttalar:
»Skillnaderna i de nordiska ländernas folkbokföringsbestämmelser medför
speciella problem i fråga om registreringen av internordiska flyttningar.
Från bl. a. kontrollsynpunkt ter sig den nuvarande ordningen föga
tillfredsställande. Det stora antalet flyttningar mellan de nordiska länderna
bereder de svenska registreringsmyndigheterna betydande svårigheter.
Mot bakgrunden härav framstår det som angeläget att få till stånd en
bättre ordning på delta område. Den på Nordiska rådets initiativ tillsatta
internordiska kommittén har föreslagit att Norden skall utgöra ett gemensamt
registreringsområde. Detta skulle enligt förslaget uppnås genom ett
avtal mellan de nordiska länderna om samordnat registreringsförfarande
med hjälp av särskilda internordiska flyttningsattester. Enligt det föreslagna
förfarandet skulle vid flyttning från ett nordiskt land till ett annat bestämmelserna
i inflyttningslandet bli avgörande för frågan om flyttningen
skall medföra registrering i inflyttningslandet och avregistrering i utflyttnmgslandet.
Denna regel torde för Sveriges vidkommande medföra avvikelse
från våra interna bestämmelser i vissa fall av utflyttning, när den
flyttande visserligen bosätter sig i inflyttningslandet men inte uppfyller
folkbokföringsförordningens krav för utvandringscertifikat, nämligen att ha
för avsikt att »stadigvarande bosätta sig å utrikes ort». I sådana fall kan
den flyttande för närvarande bli kvarskriven i Sverige samtidigt som han
Tredje lagutskottets utlåtande nr 2 år 1963 3
blir registrerad i inflyttningslandet. En sådan dubbelregistrering skulle undvikas
genom det föreslagna systemet och avregistrering i Sverige alltid ske,
när den flyttande vunnit registrering såsom inflyttad i annat nordiskt land.
Liksom remissinstanserna anser jag att utredningens förslag erbjuder
goda möjligheter att på ett enkelt sätt och utan större ingripanden i gällande
nationell lagstiftning undgå de olägenheter som är förenade med nuvarande
ordning. Utredningens förslag synes i allt väsentligt vara välgrundade
och i tekniskt hänseende lämpligt utformade. Utredningens avtalsutkast
är avsett att ligga till grund för diskussioner mellan regeringarna om
ett internordiskt avtal i frågan. På vissa punkter har förslagen föranlett
särskilda påpekanden vid remissbehandlingen. Dessa riktar sig emellertid
icke mot den principiella utformningen av det samordnade systemet utan
gäller detalj spörsmål av begränsad betydelse. Påpekandena torde få beaktas
vid den slutliga utformningen av avtalet och de av avtalet föranledda
tillämpningsbestämmelserna. Givetvis bör därvid även beaktas, att svenska
medborgare icke genom avtalet går miste om dem eljest tillkommande rosträtt
vid allmänna val. .
I enlighet med vad Nordiska rådets presidium föreslagit forordar jag,
att åtgärder redan nu och utan avvaktan på frågans behandling vid nästkommande
rådssession vidtages för genomförandet av ett registreringsförfarande
i överensstämmelse med utredningens förslag. För att möjliggöra avtal
av förevarande slag bör, såsom utredningen föreslagit, i folkbokföringsförordningen
intagas en ny 75 § med bemyndigande för Kungl. Maj :t att
ingå avtal på området och utfärda erforderliga tillämpningsföreskrifter. Förslag
till detta tillägg till folkbokföringsförordningen har utarbetats inom
finansdepartementet under beaktande av de synpunkter på författningstexten
som framförts vid remissbehandlingen. Fråga är blott om visst förberedelsearbete
för vinnande av tid. Det slutliga ställningstagandet i frågan, avtalets
ingående, kommer inte att ske förrän efter nästa rådssession. Motsvarande
förberedelsearbete pågår även i de övriga nordiska länderna.»
Utskottet
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot det genom propositionen
framlagda förslaget och får därför hemställa,
att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition.
Stockholm den 13 februari 1963
På tredje lagutskottets vägnar:
ERIK ALEXANDERSON
4
Tredje lagutskottets utlåtande nr 2 år 1963
Vid detta ärendes behandling har närvarit:
från första kammaren: herrar Alexanderson, Göran Karlsson, Ebbe
Ohlsson, Kristiansson, Knut Johansson, Georg Carlsson, Åkesson och Erik
Jansson*;
från andra kammaren: herrar Levin, Johansson i Torp, Svenning, Hamrin
i Kalmar, Turesson*, Sundelin, Mattsson och Tobé.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 630229
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1963:55 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 3 juni 1955 s. 2 i texten