Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Iiiingl. Maj.ts proposition angående säkerhet sinspektion av motorfordon, m.m., dels ock i ämnet väckta motioner.

1963-04-25 · 31 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 27 av 31 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1963:22, Utlåtande i anledning av dels Iiiingl. Maj.ts proposition angående säkerhet sinspektion av motorfordon, m.m., dels ock i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 22 år 1963

t

Nr 22

Utlåtande i anledning av dels Iiiingl. Maj.ts proposition angående

säkerhet sinspektion av motorfordon, m.m., dels

ock i ämnet väckta motioner.

Genom eu ilen 1 mars 19(53 dagtecknad proposition, nr 91, har Kungl.

Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden, föreslagit riksdagen

1. att för sin del besluta om införande av säkerhetsinspeklion av motorfordon

och släpvagnar, in. in., från och med den 1 januari 1965 i huvudsaklig

överensstämmelse med föredragande departementschefens förslag;

2. alt bemyndiga Kungl. Maj:l att vidtaga erforderliga åtgärder för bildandet

av ett aktiebolag för handhavandet av inspektionsverksamheten,

in. in.;

3. afl till Aktieteckning i det bolag som skall handhuva säkerhetsinspektion

av motorfordon och släpvagnar, m.m., för budgetåret 1963/64 å kapilalbudgeten

under fonden lör statens aktier anvisa ett investeringsanslag

av 520 000 kr.; samt

4. att bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontorei alt ikläda staten gaianli

intill ett belopp av högst 12 000 000 kr. för krediter till det bolag som

skall handhava säkerhetsinspeklion av motorfordon och släpvagnar, m. m.

Propositionen har i vad den avser punkten I i propositionens hemställan

hänvisats till lagutskott och behandlats av tredje lagutskottet samt i övrigt

hänvisats till statsutskottet.

Motioner

1 samband med propositionen har utskollel behandlat täljande i anledning

av densamma väckta motioner, såvitt de enligt ovan angivna grunder

hänvisats till lagutskott, nämligen

dels i andra kammaren nr 753 av herr l.undberg;

dels i förslå kammaren nr 619 av herr Elof sson, Guslaf, och herr Nilsson,

Ferdinand, samt i andra kammaren nr 802 av herr Börjesson i t1 alköping

in. fl.;

dels i första kammaren nr 673 av herrar Lundström och Edström samt

i andra kammaren nr 828 av herr Carlsson i Stockholm;

dels i första kammaren nr 674 av herrar Palm och Augustsson samt i

andra kammaren nr 829 av herr Hugnell in. fl.;

och dels i första kammaren nr 675 av herr Sveningsson.

1—4711 tia Bihuny till riksdagens protokoll 1963. 9 sand. 3 avd. Nr 22

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tredje lagutskottets utlåtande nr 22 år 1963

I motionen II: 753 hemställes »att riksdagen måtte besluta att avslå

Ivungl. Maj:Is proposition nr 91 med förslag angående säkerhetsinspektion

av motorfordon in.in., samt att hemställa hos Kungl. Maj:t att inom ramen

för nuvarande organisationer för motprlrafiken vidtaga eu förstärkning av

trafikpolisen, införa krav på intyg från Verkstad vid försäljning och hyte

av hd, vilket skall uppvisas vid omregistrering, samt i övrigt genom ökad

leknisk och annan utrustning stärka de nuvarande kontrollorganisationernas

kapacitet».

I motionerna I: 1549 och II: 892, som är likalydande, hemställes »alt riksdagen

med avslag på propositionen nr 91 måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t

anhålla om skyndsam prövning och förslag angående eu effektiv kontroll

av motorfordonen ur trafiksäkerhetssynpunkl dels genom eu väsentlig utbyggnad

av polisens trafikövervakning, dels ock genom särskild besiktning

i samband med överlåtelse av fordon, allt i enlighet med vad i motionen har

anförts».

I motionerna 1: 073 och It: 828, som är likalydande, hemslälles »afl riksdagen

vid behandlingen av Kungl. Maj ds proposition nr 91 måtte uttala att

synnerlig uppmärksamhet bör ägnas sådana åtgärder, varigenom utgifter

tor säkerhelsinspektionen kan minskas och att därvid hl. a. de åtgärder

som föreslås i motionen hör beaktas».

I motionerna 1:074 och 11:829, som är likalydande, hemställes »att

riksdagen i anslutning till behandlingen av proposition nr 91 måtte uttala

sig lör att den föreslagna säkerhelsinspektionen utformas som eu försöksorganisation

vars verksamhet skall vara avhängig av de resultat som åstadkommes

med avseende på ökad trafiksäkerhet».

Slutligen hemställes i motionen 1:075 »att riksdagen med avslag ä

Kungl. Maj ds proposition nr 91 i skrivelse till Kungl. Maj d måtte anhålla

alt Kungl. Majd till innevarande års höslriksdag målte framlägga förslag

om att införa säkerhetsinspektion av motorfordon, släpvagnar in. in. samt

all utse statens bilinspektion till iuspektionsmyndighel».

Inledning

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att allmän periodisk fordonskontroll, säkerhetsinspektion,

skall införas från och med den 1 januari 1965. Kontrollen skall

vara årlig och i princip avse samtliga registrerade motorfordon och släpvagnar

äldre än tre år. Verksamheten skall byggas ut successivt och till

eu början endast omfatta fordon som är minst fem år gamla. Inspektionen

töiutsättes ske vid särskilda för ändamålet inrättade inspektionsanstalter.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Tredje lagutskottets utlåtande nr 22 år 1963

Inspektionsverksamheten skall ombesörjas av ett lör ändamålet särskilt

bildat aktiebolag, vari staten äger huvudinflytandet. Som intressenter i bolaget

avses vidare ingå Kungl. aulomobil klubben, Motormännens likslöibund,

Motorförarnas helnykterhetsförbund, Svenska droskbilägareförbundet,

Svenska lasltrafikbilägareförbundet, Svenska omnibusägareförbundet,

Näringslivets trafikdelegation, bilförsäkringstöretagen och Motorbi anschens

riksförbund. Aktiekapitalet föreslås utgöra 1 mkr. Bolaget skall äga upptaga

avgifter för förrättningarna. Avgifterna skall baseras på bolagets självkostnader

och fastställas av Kungl. Maj:t.

Statens bilinspektions verksamhet i vad avser registrerings-, kontroll- och

kopplingsbesiktningar föreslås övertörd till bolaget.

Frågans tidigare behandling

Frågan om införande av någon i orm av periodisk kontroll av fordon i

allmänhet har sedan lång tid tillbaka varit föremål för överväganden. Sålunda

framhöll /.‘Mö års trafiksukerhetskomnntté (SOU 1948:20) bl. a.,

alt kommittén var övertygad om alt en periodisk ellerbesiktning av samtliga

bilar skulle medföra eu icke oväsentlig höjning av fordonsparkens standard,

■[''rots detta ville kommittén icke för det dåvarande föreslå, att en sådan

etterbesiktning gjordes obligatorisk. Anledningen härtill var framför allt,

atl kommittén ansåg sig kunna hysa förhoppningar om att en förbättrad tordonskontroll

stod all uppnå på frivillighetens väg. De stora motorsammanslutningarna

skulle kunna verka härför både genom intensiv propaganda

bland sina egna medlemmar och genom att ställa personal och apparatur till

förfogande för allmänheten pa lätt åtkomliga platser runt om i landet. Arbetet

borde enligt kommittén givetvis bedrivas i intim samverkan med bilinspektörerna

och statspolisen. För den händelse olycksfallsslatistiken likväl

skulle visa, att antalet olyckor som hade sin grund i delekta fordon icke

sjönk, syntes det nödvändigt alt utbygga kontrollsystemet ytterligare. I en

sådan situation syntes det kommittén bliva nödvändigt atl införa eu obligatorisk

efterbesiktning exempelvis eu gång ärligen.

11)53 års Irafiksäkerhehutredniny (SOU 1907:18) anförde, atl det ur

ti-aIiksäkerhetssynpunkt vore berättigat alt låta samtliga motorfordon med

vissa regelbundna mellanrum bli löremal bär kontrollbesiktning. Då besiktningsorganisationen

icke pa långt när hade vare sig de personella ellei de

materiella resurserna för eu sä vidlyftig lordonskontroll, ansåg sig utredningen

icke böra framlägga ett sä långtgående förslag. Då det gällde att fä

till stånd eu förbättrad lordonskontroll, som med minsta möjliga arbetsökning

för besiktningsorganisationen skulle kunna ge största möjliga utbyte

ur trafiksäkerhetssynpunkt, framstod för utredningen såsom ändamålsenligt,

att kontrollen anknöts till den tidpunkt, då ett fordon bytte ägare. Utredningen

föreslog, att reglerna i 17 och 18 §§ vägtrafikförordningen rörande

lordonsregislrering skulle kompletteras med etl stadgande av innehåll,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Tredje lagutskottets utlåtande nr 22 år 1903

att därest motorfordon bytt ägare till följd av köp, hyte eller gåva, till den

anmälan eller den ansökan, som ingavs med anledning därav, skulle fogas

ett inom tre månader före förvärvet utfärdat intyg alt fordonet vid kontrollbesiktning

befunnits vara i föreskrivet skick. Denna skyldighet skulle dock

gälla endast i Iråga om fordon som bytte ägare sedan fem år förflutit efter

utgången av del år, som på besiktningsinstrumentel antecknats såsom fordonets

modellår.

1 anslutning till trafiksäkerhetsutredningens förslag anförde departementschefen

i propositionen nr 1958:69 bl. a., att det utan tvekan var en

brist i trafiklagstiftningen, att någon allmän föreskrift icke fanns om skyldighet

att låta äldre motorfordon undergå periodisk kontrollbesiktning. Utredningens

förslag alt sådan skyldighet skulle föreskrivas beträffande äldre

loidon, som blev föremal lör överlåtelse, var ur denna synpunkt välbetänkt.

Bl. a. dä del icke syntes vara möjligt alt med bibehållande av lämpliga kompetenskrav

lå till stånd eu personalökning inom besiktningsmannaorganisationen

av den omfattning som erfordrades för att hålla befattningshavarnas

göromål på eu rimlig nivå och samtidigt genomföra den av utredningen förordade

reformen, ansåg departementschefen att denna tyvärr måste få anstå

tdls vidare. — Andra lagutskottet anförde i sitt av 1958 års A-riksdag godkända

utlåtande nr 20, att utskottet delade departementschefens uppfattning.

Utskottet fann det emellertid angeläget framhålla nödvändigheten av

att kraftiga åtgärder vidtogs för en förstärkning av bilinspektionens resurser,

så att genoinlörandet av välbetänkta reformer i stil med de föreslagna

icke onödigtvis sköts på framtiden.

I iägan om obligatorisk periodisk fordonskontroll aktualiserades återigen

genom motionerna nr B 1: U9 och Bil: 2U nid 1958 års B-riksdag, vari hemställdes

att riksdagen måtte begära att Kungl. Maj:t i samråd med Sveriges

bilprovningsnämnd och statens bilinspektion skulle utreda frågan om införande

av återkommande säkerhetsbesiktning av bilar enligt i motionerna

framförda riktlinjer. Enär bilinspektionens resurser visat sig otillräckliga

för en utvidgad kontrollbesiktning, tänkte sig motionärerna möjligheten av

att kontrollbesiktning utfördes utanför bilinspektionen. Besiktningen skulle

därvid under tillsyn av Sveriges bilprovningsnämnd, efter riktlinjer som

fastställts i samråd mellan väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och nämnden,

ombesörjas av på privat initiativ upprättade testanstalter och av bilverkstäder.

1 yttrande över motionerna framhöll väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

bl. a. följande.

Antalet testanstalter är för närvarande ringa. Så vitt styrelsen erfarit

finns tyra anstalter i Stockholm, en i Göteborg och en i Hälsingborg. Detta

antal är givetvis helt otillräckligt för den ifrågasatta kontrollen. Ej heller

toide tillräckligt antal verkstäder vara rustade därför. Eu väsentlig utbyggnad

av resurserna blir således erforderlig även i detta fall. Därtill kommer

s. 5 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 22 dr 1963

5

åt! även den personal, som skall oinhänderha kontrollen, inåsle specialutbildas.

Inte minst mäsle stor vikt läggas vid att denna personal har personlig

lämplighet och goda kunskaper i författningarna och de närmare bestämmelser

om fordons beskaffenhet och utrustning som utfärdats av väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen sä att effektiv kontroll av fordonens utrustning

m. in. kan utövas.

Styrelsen hyser —--starka betänkligheter mot att överlåta kontroll

av ifrågavarande slag till de privata verkstäderna. Även om objektiviteten

hos det föreslagna kontrollorganet ej hör ifrågasättas, torde det dock i praktiken

bliva omöjligt att förebygga att kontrollen påverkas av det ömtåliga

förhållandet mellan kontrollorganel-verkstaden och fordonsägaren-kunden.

Den noggranna verkstaden kan riskera beskyllningar för kitslighet och strävan

alt skaffa arbete till verkstaden genom opåkallade underkännanden,

medan den verkstad som ser genom fingrarna med felen kan påräkna flera

kunder. Det kan enligt styrelsens mening ej vara en riklig princip att överlåta

kontrollen till organ, som ej är fristående från vinstintresset.

Ytterligare en omständighet talar emot förslaget. De verkstäder, som kan

komma i fråga för kontroll, ägs ofta av bilfirmor med viss märkesrepresentation

och de åtager sig ej reparationer av fordon av andra fabrikat. Att sådana

verkstäder skulle besiktiga fordon av andra fabrikat än det som firman

representerar och som säljes av konkurrenter måste medföra uppenbara

nackdelar. -----

Styrelsen har därför kommit till den bestämda uppfattningen att konti-ollbesiktningar

av det slag motionärerna avsett och vilka är av stor betydelse

för trafiksäkerheten bör utföras av statens bilinspektion, som således bör

utbyggas för ändamålet.

I andra lagutskottets utlåtande nr 15 1958: 18 anfördes bl. a., att utskottet

alltjämt var av den meningen, att man i första hand borde sträva efter en

sådan förstärkning av statens bilinspektions resurser, att inspektionen kunde

klara de ökade uppgifter, som följde av att ytterligare besiktningsskyldighet

infördes. Svårigheterna när det gällde att successivt bygga ut bilinspektionen

i erforderlig omfattning syntes heller icke vara oöverstigliga. Att i

dagens läge överväga alt överföra en del av ansvaret för besiktningarna till

Sveriges hilprovningsnämnd fann utskottet — som i sammanhanget framhöll

alt nämnden ännu befann sig i organisationssladiet — däremot föga

realistiskt redan med hänsyn därtill, all erfarenhet av nämndens verksamhet

ännu saknades.

Härutöver anfördes, alt utskottet fann de betänkligheter, som väg- och

valtenbyggnadsstyrelsen i sill berörda remissyttrande röst mot att i enlighe

med i motionerna angivna riktlinjer överföra besiktningsverksamheten

till enskilda organ, beaktansvärda och vägande. Utskottet, vars utlåtande

godkändes av riksdagen, ansåg sig således icke kunna tillstyrka en utredning

av del slag motionärerna förordat.

I motionerna nr 1: 32ti och It: 39K till 1999 års riksdag anhöll motionärerna

om utredning angående skyldighet vid försäljning av begagnad bil

s. 6 Kontrollera mot PDF

1''redjr lagutskottets utlatantle nr 22 är

6

att förete protokoll över testning rörande bilens beskaffenhet. Motionärerna

åsyftade härmed dels ekonomiskt skydd för mindre erfarna köpare av begagnade

bilar, dels ökad trafiksäkerhet genom alt handeln med icke trafiksäkra

bilar försvårades.

1 utlåtande nr 5 anförde andra lagutskottet bl. a„ atl del enligt utskottets

mening icke borde komma i fråga atl införa särskilda bestämmelser med

syfte alt skapa sådant ekonomiskt skydd för bilköpare som motionärerna

avsåg. Däremot ansåg utskottet kontrollbesiktning av begagnade bilar från

Irafiksäkerhetssynpunkt utan tvivel vara av stort värde. 1 anslutning härtill

anförde utskottet bl. a., att utskottet fortfarande var av den meningen atl

man i första hand borde sträva eller eu sådan förstärkning av statens bilinspektions

resurser, atl inspektionen kunde klara de ökade uppgifter, som

skulle följa av att ytterligare besiktningsskyldighet infördes. Atl överlåta

säkerhetsbesiktningar till privata lestanstallcr och bilverkstäder, vilkas

objektivitet kunde komma atl sättas i fråga, ansågs vara förenat med bestämda

olägenheter. Utskottet kunde sålunda instämma i de betänkligheter,

som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört till utskottet vid 1958 års Ilriksdag.

Utskottet erinrade om att både föredragande departementschefen

och utskottet vid behandlingen av förslag till vissa ändringar i vägtrafiklagstiftningen

vid 1958 års A-riksdag uttalat sig för obligatorisk återkommande

kontrollbesiktning av begagnade bilar. Med hänsyn därtill kunde antagas,

att Kungl. Maj:t skulle förelägga riksdagen förslag i ämnet så snart omständigheterna

medgav.

Utskottet hemställde, alt motionerna icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd. Riksdagen biföll utskottets hemställan.

Vid 1959 års riksdag väcktes vidare i motionerna nr I: 1 Sfi och 11:222

förslag om utredning av frågan om kontinuerlig säkerhetsbesiklning av

bilar. Andra lagutskottet anförde i utlåtande nr 44 bl. a. följande.

Med hänvisning till svårigheterna atl bygga ut bilinspektionens kapacitet

har motionärerna givit uttryck för uppfattningen, att säkerhelsbesiktningarna

skulle kunna anförtros åt enskilda kontrollanstalter och verkstäder.

Motionärerna har därvid tänkt på sådana anstalter och verkstäder, som utför

sina besiktningar i överensstämmelse med riktlinjer uppdragna av Sveriges

bilprovningsnämnd----. Även 1958 års besparingsutredning, som

i sitt betänkande behandlat bl. a. bilinspektionens organisation, har menat,

att vissa besiktningar skulle kunna överföras till icke-statliga organ.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sin framställning om anslag för

budgetåret 1960/61 anfört, att styrelsen avser all till Kungl. Maj:t ingiva

förslag till bestämmelser om skärpt fordonskontroll. Hur denna kontroll

skall kunna utformas har styrelsen berört i remissyttrande över besparingsutredningens

betänkande. Styrelsen har där uppgivit, att dess förslag är avsett

att utmynna i bestämmelser om obligatorisk kontrollbesiktning av vissa

äldre fordon och att styrelsen kommer att ta upp frågan i vad mån sådan

besiktning kan uföras av organ utanför bilinspektionen. De av motionärer
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 22 dr 1963 7

na framförda önskemålen om utredning torde härigenom i huvudsak vara

tillgodosedda.

Det torde vara ofrånkomligt, att frågan om finansiering av besiktningsförrättningarna

las upp till övervägande i detta sammanhang. Härvidlag

vill utskottet erinra om att dessa förrättningar sedan år 1947 inte är belagda

med särskilda avgifter utan att besiktningsverksamheten — av uppbördslekniska

skäl — finansieras med automobilskattemedel. I den mån denna

verksamhet i framtiden kan komma att överföras till icke-statliga organ,

torde man få räkna med att särskilda avgifter blir nödvändiga. Även eljest

bör emellertid enligt utskottets uppfattning tanken på sådana avgifter prövas.

Att särskilda avgifter nu inte las ut bar nämligen, enligt vad väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen uttalat i det nämnda remissyttrandet, lett till att

fordonsägarna i stor utsträckning underlåtit alt ba fordonen i föreskrivet

skick före besiktning, något som i sin tur lär ba föranlett ett väsentligt merarbete

för bilinspektionen. En annan omständighet, som talar för systemet

med särskilda avgifter för besiktningsförrätlningarna, är att hindren att

bygga ut bilinspektionen med personal och teknisk utrustning kan tänkas

minska, om besiktningsverksamheten blir självfinansierande.

Vad utskottet sålunda uttalat borde enligt utskottets mening bringas till

lvungl. Maj:ts kännedom. Riksdagen godkände utskottets utlåtande.

Propositionens tillkomst

I skrivelse den Öl augusti 1960 föreslog väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

att årlig besiktning måtte föreskrivas beträffande i automobilregister upptagna

motorfordon och släpfordon. Styrelsens förslag var emellertid icke utformat

så att det kunde läggas till grund för en reform.

,Jämlikt bemyndigande den 9 december 1960 uppdrogs åt direktören

S. A. S. Tånneryd, tillika ordförande, överingenjören i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

K. G. Ekberg och ledamoten av riksdagens andra kammare,

metallarbetaren H. L. Gustafsson att såsom sakkunniga inom kominunikaIionsdepartementel

verkställa utredning angående periodisk kontrollbesiktning

av motorfordon och släpfordon. Genom beslut den 10 februari 1961

anbefallde Kungl. Maj:! de sakkunniga att skyndsami utreda frågan om de

föreskrifter som från trafiksäkerhelssynpunkt borde gälla med avseende å

beskaffenheten och kontrollen av kopplingsanordningar för släpfordon ävensom

de bestämmelser i övrigt rörande dylika kopplingsanordningar som

kunde påkallas ur nämnda synpunkt.

De sakkunniga, vilka antagit benämningen l!)t>0 ars utredning angående

kontrollbesiktning av bilar in. in., bar i juni 1962 avgivit betänkandet

Säkcrheisinspektion av motorfordon och släpvagnar (SOU 1962:29). I betänkandet

föreslås, att i princip samtliga i bilregister upptagna motorfordon

och släpvagnar skall undergå ärlig teknisk kontroll, av utredningen benämnd

säkerhetsinspektion. I anslutning härtill bar utredningen lagt fram

erforderliga författningsförslag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

tf

Tredje lagutskottets utlåtande nr 22 nr 1263

Yttranden över betänkandei har efter remiss inkommit frän riksåklagarämbetet,

Svea hovrätt, armétygförvaltningen, arbetsmarknadsstyrelsen,

statspolisintendenten, civilförsvarsstyrelsen, generalpoststyrelsen, järnvägsstyrelsen,

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, statens biltrafiknämnd, statens

trafiksäkerhetsråd, statskontoret, statistiska centralbyrån, riksrevisionsverket,

kommerskollegium, statens pris- och kartellnämnd, överståthållarämbetet,

samtliga länsstyrelser, Sveriges advokatsamfund, Svenska teknologföreningen,

Svenska petroleum institutet, Svenska bilförsäkringsföreningen, Nationalföreningen

för trafiksäkerhetens främjande (NTF), Tjänstemännens

centralorganisation (TCO), Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska

arbetsgivareföreningen, Automobilbesiktningsmännens förening, Folkrörelsernas

motorförbund (Fomo), Föreningen Sveriges häradshövdingar, Föreningen

Sveriges landsfiskaler, Föreningen Sveriges landsfogdar, Föreningen

Sveriges polismästare, Föreningen Sveriges sladsdomare, Föreningen Sveriges

stadsfiskaler, Försvarets motorklubb, Kungl. automobil klubben (KAK),

Motormännens riksförbund (M), Motorförarnas helnykterhetsförbund

(MHF), Motorbranschens riksförbund (MRF), Riksförbundet landsbygdens

folk (RLF), Sveriges bilindustri- och bilgrossistförening, Svenska droskbilägareförbundel,

Svenska företagares riksförbund, Svenska lasttrafikbilägareförbundet,

Svenska lokaltrafikföreningen, Svenska inetallindustriarbetaretörbundet,

Sveriges motorcykelfabrikanters förening, Sveriges motorcykelhandlares

riksförbund, Sveriges oljekonsumenters riksförbund, Svenska

o in ni busäga re förbundet, Svenska polisförbundet, Trafikförsäkringsf öreni ngen,

Äkeriföretagarnas centralförening och 1953 års trafikutredning. Härjämte

har de i Näringslivets trafikdelegation ingående organisationerna

Handel skamrarnas nämnd, Sveriges grossistförbund, Sveriges hantverksoch

industriorganisation, Sveriges industriförbund, Kooperativa förbundet,

Sveriges köpmannaförbund och Sveriges lantbruksförbund avgivit gemensamt

yttrande. Vidare bar i ärendet inkommit vissa skrifter.

Nuvarande kontrollsystem

Gällande bestämmelser

Kontrollen trän det allmännas sida över atl fordonsbeståndet från teknisk

synpunkt är i tratiksäkerl skick sker dels och till övervägande del genom

registrerings- och tgpbesiktning, dels genom löpande fordonskonlrnll.

Regler om registrerings- och ^besiktning återfinnes i I t och 15 §§ vägtrafikförordningen

den 2S september 1951 — VTF — samt i 9—29 §§ vägtrafikkungörelsen

den 7 december 1951 — VTK. Mopeder är enligt förordningen

den 5 maj 1960 om mopeder ej underkastade registreringsplikt men

vissa föreskrifter lämnas i kungörelsen rörande besiktning av dylika fordon.

Den löpande fordonskontrollen sker genom dels kontrollbesiktning efter

beslut av länsstyrelse (22 § första stycket VTF), dels undersökning och

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Tredje lagutskottets utlåtande nr 22 år 1963

kontrollbesiktning vid s. k. flygande inspektion (2.‘5 § VTF) och dels periodisk

kontrollbesiktning beträffande bland annat utryckningsfordon och

körskolebilar (24 § VTF) samt bussar och bilar i yrkesmässig trafik ävensom

uthyrningsbilar (25 § 4 mom. och 32 § 5 mom. förordningen den 25 oktober

19M om yrkesmässig uutomobiltrafik — YTF). I eu med stöd av 24

a § VTF utfärdad kungörelse om särskild kopplingsbesiklning förordnas

därjämte om sådan besiktning i fråga om vissa tyngre släpvagnar.

Rörande de olika bestämmelsernas närmare innehåll hänvisar utskottet

till propositionen s. 3—6.

För kontroll av vissa staten tillhöriga fordon gäller särskilda bestämmelser.

Kontrollorganisation

Besiktningsverksamheten ankommer i huvudsak på statens bilinspektion.

Undantag gäller endast för den flygande inspektion, som utföres genom

polisen, och den kontroll i särskild ordning, vilken sker beträffande vissa

statens fordon. Närmare uppgifter i denna del återfinnes i propositionen

s. ti—7.

Frivillig kontroll

Förutom den obligatoriska fordonskontrollen utövas viss frivillig kontroll

av fordon vid s. k. bilprovningsanstalter. Härutinnan må hänvisas till

propositionen s. 7 X.

1960 års utredning angående kontrollbesiktning av bilar m. m.

Till belysande särskilt av frågan om den förordade säkerhetsinspektionens

organisation vill utskottet något beröra vad i utredningens betänkande

(SOU 1962: 29 s. 30—36) anförts om periodisk fordonskontroll i vissa länder.

1 Finland gäller sålunda alt bil, som införts i bilregister, årligen skall inställas

till efterbesiktning på tid som bestämmes av besiktningsman. Landet

är indelat i 21 distrikt med sammanlagt 28 ordinarie och cirka 90 biträdande

besiktningsmän. För förrättande av efterbesiktning är besiktningsman

skyldig att vår och höst resa till varje socken inom sitt distrikt.

År 1952 infördes i Förbundsrepubliken t yskland bestämmelser om obligatorisk

periodisk fordonskontroll. Förbundsdagen i Bonn beslutar om för

hela förbund srepubliken gemensam lagstiftning rörande besiktningens omfattning

m. in. Delstaterna kan däremot själva bestämma i vissa frågor av

i huvudsak exekutiv natur. Med stöd härav har några delstater föreskrivit

att besiktningsverksamheten skall omhänderhas av enbart statliga organ.

I flertalet delstater utföres emellertid besiktningen i huvudsak av enskilda

2—471 1 03 liihang till riksdagens protokoll 1963. 9 suml. 3 avd. Nr 22

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Tredje lagutskottets utlåtande nr 22 år 1903

organisationer, vilka erhållit statlig auktorisation därtill. De periodiska

besiktningarna är av tre slag, nämligen luivudbesiklning, mellanbesiklning

och bilbesiktning. Huvudbesiktning av personbilar skali i regel ske minst

en gäng vartannat år och i fråga om övriga fordon eu gang om året. Vissa

undantag medges. Sålunda kan t. ex. en personbilsägare genom att låta eu

auktoriserad verkstad eu gång om året utföra eu mindre omfattande besiklmng

av lordonet fördubbla tidsperioden mellan huvudbesiklningarna från

Iva till fyra år. Normalt ut föres besiktningen av statligt godkända personel.

Vissa slag av fordon såsom bussar, utryckningsfordon och tyngre lastbilar

skall undergå mellanbesiklning en gång var tredje månad. Denna

besiktning utlöres i allmänhet av särskilt auktoriserade personer eller verkstäder.

1 fråga om bl. a. bussar och tyngre lastbilar gäller även att de skall

undergå bromsbesiktning senast tre månader löre huvudbesiktningen. Besiktningen

ultöres av särskilda statlig! godkända organ. Övervakningsorganisationer

utlör praktiskt taget samtliga besiktningar i de delstater, där besiktningsverksamheten

icke åvilar statlig myndighet. Vanligen finnes eu

organisation i varje delstat. 1 organisationerna, vilka är privata organ, ingår

representanter för bl. a. industri och de tekniska vetenskaperna. Genom avtal

mellan delstaterna och organisationerna bär till de senare delegerats

vissa i princip statliga funktioner. Detta är fallet med lika. uppgiften att besiktiga

motorfordon. För denna verksamhet har organisationerna uppfört

ett stort antal besiktningsanslalfer. Målet är att förlägga anstalter så tätt att

en fordonsägare icke skall behöva resa längre sträcka än ilo km för alt få

sill fordon besiktigat. Verksamheten vid anstalterna regleras ingående genom

lagstiftning och avtal med delstaterna. Stalen fastställer således kraven

på den vid anstalterna anställda personalen.

bor yrkesmässig personbefordran avsedda fordon samt tyngre lastfordon

är i Storbritannien sedan läng till tillbaka underkastade kontroll av transportministeriets

tekniska tjänstemän. Droskbil och buss skall vara utrustade

med intyg, utvisande att fordonet överensstämmer med gällande bestämmelser

rörande konstruktion och utrustning, innan tillstånd meddelas för

dess anvandande. De tjänstemän som utfärdar dessa intyg är 2S till antalet.

Lnder dessa tjänstemän, som är kvalificerade ingenjörer, lyder en besikt"ingsmannakär

om cirka tiöt) personer. Fordon som är avsedda för yrkesmässig

personbefordran kontrolleras minst eu gång om året. År 19(50 infördes

obligatorisk periodisk kontroll även för privata personbilar, lättare

lastbilar och motorcyklar. Ursprungligen omfattade kontrollen endast minst

tio år gamla fordon. Från och med 1962 har åldersgränsen sänkts till sju

äi. Ytterligare sänkning har ifrågasatts. Vid utformningen av besiktningssystemet

för den nya obligatoriska kontrollen beslöts bland annat att statligt

drivna besiktningsanstalter icke skulle inrättas, då ell sådant besiktningssystem

ansågs medföra höga investerings- och driftkostnader samt

oekonomiskt utnyttjande av skolad arbetskraft. I stället skulle man förlita

s. 11 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 22 år 1963

11

sig till redan befintliga resurser inom den privata bilverkstadsbranschen och

hos de lokala myndigheter som kunde och ville ställa sig till förfogande.

Besiktningarna skulle dock utföras eller för hela landet enhetliga normer

och avgifter. Med denna utgångspunkt utformades i nära samarbete med

bilverkstadsbranschen och motororganisationerna detaljerade bestämmelser

rörande besiktningsverksamheten. Enligl dessa bestämmelser utföres besiktningen

av auktoriserade bilverkstäder under transportministeriets kontroll.

Periodisk fordonskontroll är för närvarande obligatorisk i ett stort antal

delstater i Amerikas förenta stater. I tre av dessa delstater, bland dem New

Jersey, finnes statliga besiktningsanstalter. I övrigt utföres besiktningarna

av verkstäder och liknande, som utses och övervakas av statliga myndigheter.

1 New Jersey sker besiktning en gång om året under den månad, då

fordonsregistreringen förnyas. Besiktningsverksamheten inleddes år 1938,

då 28 statliga besiktningsanstalter öppnades. Avsikten var då att en anstalt

skulle finnas i varje grevskap inom staten. Med tanke på fordonsägarnas

bekvämlighet har emellertid senare inrättats ytterligare etl antal anstalter.

De! slutliga målet är att lokalisera anstalterna så att ingen behöver resa

längre än cirka 10 km för att komma till en anstalt. Besiktningsverksamhelen

administreras centralt av en särskild sektion inom departementet för

lag och allmän säkerhet. Ett besiktningssystem av annat slag tillämpas i

delstaten Pennsylvania. Där besiktigas privata personbilar under maj—

juli och november—januari, medan fordon i yrkesmässig trafik besiktigas

under februari—april och augusti—oktober. Bilhandlare och enskilda reparationsverkstäder

auktoriseras såsom officiella besiktningsanstalter. Det

åligger finansministern att auktorisera, övervaka och utfärda instruktioner

för anstalterna.

I Belgien föreskrives årlig besiktning i fråga om bland annat personbilar,

som är äldre än fem år. Besiktningsorganisationen har i princip uppbyggts

med förhållandena i New Jersey som förebild. Verksamheten har uppdragits

ål sammanlagt tio av transportministeriet godkända organisationer, vilka

förfogar över 17 besiktningsanstalter. Varje organisation förvaltar en till

sju anstalter. Eu särskild förordning reglerar rättigheter och skyldigheter

för den vid anstalterna tjänstgörande personalen.

Hörande utredningens överväganden får utskottet hänvisa till propositionen

s. 8—21. Här må endast i viss del återges utredningens uttalanden

rörande påföljd för underlåten säkerhetsinspektion (SOU 19(52:29 s. 65).

fordonsägare, som bryter mot bestämmelserna i VTF och YTF rörande

kontrollbesiktning, straffas med dagsböter. Orsaken till att straffet bestämts

till dagsböter torde vara att försummad besiktningsskyldighet bedömts utgöra

eu allvarlig förseelse i trafiksäkerhetshänseende. EU liknande betrak
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Tredje lagutskottets utlåtande nr 22 år 1963

telsesätt bor anläggas på bestämmelserna angående säkerhetsinspektion. Utredmngen

anser sålunda, alt fordonsägares underlåtenhet att inställa fordon

tor säkerhetsinspektion bör bestraffas med dagsböter. Bestämmelserna

bor dock utformas så att skyldigheten att fullgöra inspektion göres beroende

av om fordonet tages i bruk på väg. När ett under längre tid uppställt fordon

åter tages i bruk bör detsamma därför få framföras kortaste lämpliga

väg från uppställningsplatsen till inspektionsställe för säkerhetsinspektion.

Likaså bör lordonet få framföras till reparationsverkstad innan det inställes

Bil inspektion. Även för det fall fordonsägare, som icke haft sitt fordon uppställt,

försummat att låta utföra säkerhetsinspektion inom föreskriven tid

och sålunda ådragit sig straffansvar, bör fordonet, i likhet med vad nyss

sagts, få framföras till reparationsverkstad eller inspektionsställe. _— —

Straff bör även vara stadgat för det fall, att säkerhetsinspektion visserligen

ägt rum inen fordonet icke är försett med kontrollmärke. Straffet

bör härvid bestämmas till böter direkt i penningar. Dock bör givetvis påföljd

ej ifrågakomma om kontrollmärke förstörts eller förkommit och fordonsägaren

gjort vad på honom ankommer för att snarast möjligt låta förse

fordonet med nytt märke.

Remissyttranden

I denna del tår utskottet hänvisa till propositionen s. 22_29.

Promemoria angående vissa trafiksäkerhetsåtgärder

1 en inom kommunikationsdepartementet upprättad promemoria har

sammanställts vissa uppgifter angående trafiksäkerhetsarbetet in. m. Redogörelse

lör promemorians innehåll lämnas i propositionen s. ,''iO ,‘i-l.

Departementschefen

Föredragande departementschefen, statsrådet Skoglund, anför såvitt nu

är i fråga följande.

Som ett led i det under senare år intensifierade trafiksäkerhetsarbetet

bär inom kommunikationsdepartementet under år 1962 företagits en inventering

av de åtgärder som i första band bör övervägas vid planläggningen

av det fortsatta reformarbetet och de framtida insatserna i övrigt på

detta område.

1 det t Öl egående har lämnats en summarisk redogörelse för nämnda inventering.

Vid denna har ett sjutttiotal myndigheter och organisationer,

som av departementet kopplats in på inventeringsarbetet, framlagt en mångfald

förslag. Sammanfattningsvis kan dessa sägas vara i huvudsak inriktade

på att komma till rätta med de centrala olycksfallsfaktorerna — trafikanten,

vägen och fordonet.

En del av förslagen har blivit eller avses bli föremål för särskild bearbetning

inom departementet, medan andra tillställts vederbörande myndigheter

och organisationer för ytterligare undersökning och övervägande.

Helt allmänt kan framhållas, att de vid inventeringen framförda uppslagen

s. 13 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 22 ur 1963

13

utgör ett värdefullt underlag för arbetet inom departementet med uppgörandet

av ett aktivt handlingsprogram för förbättring av trafiksäkerheten och

att inventeringen bringat fram åtskilliga konstruktiva förslag i vad avser

möjligheterna och sättet att samordna, vidga och fördjupa trafiksäkerhetsarbetet.

De förslag, som hänför sig till trafikanten, bär särskilt beaktats vid utarbetandet

av direktiven för den 1962 tillsatta bilförarutredningen.

Vägen såsom olycksfaktor har uppmärksammats av många förslagsställare.

Som framgår av den förut lämnade redogörelsen har inventeringen

i denna del föranlett vissa åtgärder från min sida.

Vad slutligen gäller fordonet bör framhävas, att vissa på senare tid företagna

undersökningar ganska klart pekar på att en omvärdering måste ske

i fråga om den i trafiksäkerhetsdiskussionen länge hävdade uppfattningen

att fordonet som olycksfaktor spelar eu relativt begränsad roll. Enligt

vad man numera kommit fram till utgör nämligen bristfällighet hos fordonet

orsak eller bidragande orsak till ett väsentligt antal trafikolyckor.

Nämnda förhållande har föranlett mig ati ägna särskild uppmärksamhet

åt frågan om en bättre fordonskontroll. Jag har därvid funnit del

angeläget att närmare undersöka möjligheterna till en effektivare kontroll

såväl av nya fordonstyper, innan dessa släpps ut i marknaden, som av fordon,

vilka använts i trafik under viss tid.

Vad först angår frågan om nya fordonstyper bar jag uppdragit åt eu

särskild arbetsgrupp inom departementet att verkställa en omprövning av

nuvarande former för typbesiktning. Arbetet härmed har ännu inte slutförts.

Redan nu står det dock klart att starka trafiksäkerhetsskäl talar för

att eu effektivare typbesiktning bör åstadkommas.

Vad härefter gäller frågan om fordon, som redan tagits i bruk, är det min

övertygelse att en effektiv, periodiskt återkommande kontroll av att sådana

fordon i tekniskt hänseende hålles i föreskrivet skick utgör ett viktigt medel

i kampen mot trafikolyckorna. Den nuvarande löpande konlrolleh kan

i detta hänseende icke anses vara tillräcklig. I huvudsak endast bussar och

personbilar i yrkesmässig trafik, uthyrnings- och körskolebilar samt utryckningsfordon

är f. n. underkastade bestämmelser om återkommande kontrollbesiktning.

Övriga fordon kontrolleras — förutom i samband med ''registrerings

- eller typbesiktning i allmänhet endast i den mån de blir

föremål för flygande inspektion. I sitt tidigare refererade betänkande bär

1960 års utredning angående kontrollbesiktning av bilar in. m. förordat

införande av allmän periodisk fordonskontroll och lagt fram förslag om

hur eu sådan kontroll borde praktiskt anordnas och organiseras. Utredningen

har under hänvisning till i betänkandet redovisat utredningsmaterial

starkt understrukit behovet av att eu effektiv sådan kontroll säkerhclsinspektion

— snarast införes.

Bestämmelserna om säkerhetsinspektion bör enligt utredningen i princip

avse samtliga i bilregister upptagna motorfordon och släpvagnar. In
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 1 Tredje lagutskottets utlåtande nr 22 år 1!)63

spektionen förutsattes ske årJigen med början då fordonet är ett är

gammalt. Den föreslås äga rum under eu för fordonet med ledning av sista

siffran i registreringsnumret bestämd månad, inställelsemånad. Kontrollen

ovcr all fordonen inställes till inspektion avses ske genom polisens försorg

och med hjälp av på fordonen anbragta konlrollmärken.

Inspektionen skall enligt förslaget utföras vid särskilda anstalter, vilka

ståi under offentlig kontroll. Inspektionsverksamheten, som icke får dri''as

i vinstsyfte, törutsättes finansierad medelst av Kungl. Maj:t fastställda

avgifter, avpassade så att kostnadstäckning ernås.

Den offentliga kontrollen av anstalterna bör enligt utredningen åvila vägoch

vattenbyggnadsslyrelsen och statens bilinspektion. På styrelsen skall

bl. a. ankomma att fastställa kvalifikationer för inspektionspersonalen, att

bestämma utrustning vid anstalterna samt afl meddela anvisningar rörande

inspektionsverksamheten. 1 viktigare frågor, som rör inspektionsverksamheten,

skall styrelsen samråda med ett bilprovningsråd, vari ingår representanter

för närmast berörda intressegrupper. Bilinspektionen skall på

fältet kontrollera säkerhetsinspektionens utförande.

Enligt utredningen bör endast företag i aktiebolagsform meddelas auktorisation

att utföra säkerhetsinspektion. Företaget skall i princip utesluslutande

syssla med säkerhetsinspektion men det kan, efter tillstånd av

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, få ägna sig åt även annan därmed likartad

verksamhet. Eventuell vinst skall disponeras på sätt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

bestämmer. Kungl. Maj:t skall äga utse en styrelseledamot

och en revisor i företaget.

MRP hai för utredningen framlagt förslag rörande inspektionsverksamhelens

praktiska genomförande. Förbundets förslag innebär i stort, att förbundet

åtager sig att genom ed särskilt aktiebolag utföra all inspektionsverksamhet

i landet. Verksamheten skall bedrivas på 12ö platser och efter

de av utredningen förordade riktlinjerna. Med hänsyn till afl praktiskt

tagel hela motorfordonsbeståndet skall inspekteras årligen räknar förbundet

med att verksamheten far eu sådan omslutning alt inspektionsavgifterna

kan hållas relativt låga.

Utredningen förordar, att inspektionsverksamheten anförtros det av

MRF föreslagna bolaget. Härvid förutsätter utredningen, alt redan befintliga

hiIprovningsanläggningar i landet i någon form anslutes till bolaget i den

män de nuvarande ägarna anser detta önskvärt. Såsom alternativ till den

av MRF föreslagna organisationsformen anvisar utredningen möjligheten,

att verksamheten i stället uppdrages åt ett särskilt statligt aktiebolag.

Alla remissinstanser utom en delar utredningens uppfattning, afl behov

av säkerhetsinspektion föreligger. Den kritik, som i remissvaren riktats

mot betänkandet, avser i huvudsak den föreslagna åldersgränsen för

inspektionsskyldighetens inträde och utredningens förslag, att verksamheten

i första hand skall anförtros ett av MRF bildat bolag.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 22 är t''.103 15

Vad beträffar behovet av säkerhetsinspektion vill jag för egen del anföra

följande.

Såsom jag förut antytt liar i trafiksäkerhetsdiskussionen länge hävdats,

att fordonet som olycksfaktor spelar en relativt begränsad roll. Under senare

år har man emellertid på expert håll börjat tillmäta fordonets standard

i fråga om konstruktion och underhåll eu allt större betydelse för trafiksäkerheten.

De av utredningen åberopade undersökningarna inom trafiksäkerhetsrådet

har syftat till alt närmare bestämma fordonsfelens inverkan

på uppkomsten av trafikolyckor. Granskningen har därför omfattat ett antal

singleolyckor, vid vilka den tekniska taktorns roll enklast och tydligast

bör kunna fastställas. Undersökningarna avser olyckor inom Uppsala län,

men även ett antal i sammanhanget särskilt intressanta olyckor utanför

detta län har studerats. Enligt senast tillgängliga uppgifter har tekniska fel

helt förorsakat eller i väsentlig grad bidragit till uppkomsten av 28 % av de

undersökta olyckorna.

Vissa utländska bedömningar pekar i samma riktning. På många håll i

utlandet har därför behov ansetts föreligga av en allmän, återkommande

fordonsbesiklning. Sådan fordonskontroll har sålunda införts i bl. a. Finland,

Västtyskland, Belgien, Storbritannien och ett stort antal delstater i

USA. I andra länder överväger man motsvarande åtgärd.

Positiva resultat har i regel kunnat konstateras efter del alt periodisk

fordonskontroll införts. 1 USA var sålunda år 1959 antalet trafikdödade per

100 milj. fordonsmiles i stater med periodisk fordonskontroll 15 % lägre

•in genomsnittligt för hela landet. I delstater utan sådan kontroll var antalet

trafikdödade 13 % högre än genomsnittligt för samtliga delstater. T samband

med införandet av obligatorisk fordonskontroll i staten New Jersey

minskade trafikdödligheten med drygt 32 %. Denna mycket kraftiga sänkning

i antalet dödsolyckor uppnåddes trots eu stark ökning av antalet fordon

och cn ökad trafikintensilel. Vissa utomlands gjorda erfarenheter i

samband med införandet av allmän periodisk fordonskontroll ger också

vid handen, afl fordonsunderhållet starkt förbättrats, vilket i sin tur på

längre sikt anses leda till lägre driftkostnader. Då obligatorisk fordonshesiktning

i början av år 1952 infördes i Bayern, befanns ungefär 40 % av de

undersökta personbilarna och 50 % av lastbilarna vara behäftade med allvarligare

fel. Redan efter två år hade emellertid dessa siffror sjunkit til!

respektive 20 och 35 %.

Remissvaren över betänkandet ger i likhet med den trafiksäkerhetsinventering,

för vilken jag tidigare redogjort, ett klart belägg för att behov

föreligger av eu intensifierad fordonskontroll.

Någon remissinstans har — utan att i och för sig ifrågasätta behovet av

eu periodisk fordonskontroll ansett det alternativet böra övervägas alt

utbygga polisens kontrollverksamhet. 1 anledning härav vill jag erinra om

att polisen f. n. per år kan kontrollera maximalt 8 å 10 % av det totala

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Tredje lagutskottets utlåtande nr 22 ur 1963

antalet fordon. Den ökning av fordonsbeståndet, som kan förutses under

det närmaste decenniet, gör det orealistiskt att räkna med att eu relativt

sett storre andel av beståndet skulle kunna kontrolleras på detta sätt även

om eu mycket krattig förstärkning av polisens trafikövervakande resurser

kom till stånd. Under sådana förhållanden skulle betydande delar av fordonsbeståndet

undgå kontroll genom polisen. Vidare bör framhävas, alt polisens

kontrollverksamhet, som måste ske med anlitande av mobil utrustning

och äga rum även vid otjänlig väderlek, aldrig kan bedrivas så rationellt och

effektivt som fordonstestning, vilken utföres i för ändamålet särskilt anordnade

lokaler och med stationär instrumentutrustning. För att polisens kontroll

i de avseenden, där detta överhuvudtaget är praktiskt möjligt, skall nå

standardmässig paritet med den ifrågasatta säkerhetsinspektionen erfordras

vidare en del helt ny specialutrustning, som kan medföras vid flygande

inspektion. Anskaffning av sådan specialutrustning är utomordentligt

kostnadskrävande. Utövande av fordonskontroll genom flygande besiktning

i avsevärt större omfattning än f. n. skulle dessutom kunna bli ytterligt

besvärande för bilisterna, eftersom dessa kunde bli uppehållna med

fordonskontroll vid tillfällen, då detta för dem var olägligt. Härtill kommer

att en mera omfattande kontrollverksamhet från polisens sida skulle medföra

svårigheter i fråga om efterkontrollen av underkända fordon, vilken

då måste ske hos statens bilinspektion. Då bilinspektionen i dag saknar

härför erforderlig kapacitet, skulle följden bli all också dess resurser måste

byggas i väsentlig utsträckning. Eu utbyggnad av polisens trafikövervakande

resurser i syfte att ersätta den föreslagna säkerhetsinspektionen

med polisiär trafikövervakning skulle således bl. a. medföra avsevärda kostnader

utan att innebära garanti för en effektiv fordonskontroll. Med hänsyn

härtill kan jag icke finna, att eu utbyggnad av polisens trafikövervakande

resurser utgör ett realistiskt alternativ till en allmän periodisk

fordonskontroll.

I några yttranden har vidare itrågasatts om icke de belopp, som erfordras

för en obligatorisk säkerhetsinspektion, skulle ge ett bättre resultat om

de användes på andra områden inom trafiksäkerlictsarbetel. Jag vill i detta

sammanhang erinra om att samhället redan nu satsar avsevärda belopp

inom samtliga verksamhetsgrenar på trafiksäkerhetsområdet, såsom vägbyggande,

trafikövervakning, trafiksäkerhetsforskning och trafiksäkerhetspropaganda.

Det är enligt min mening emellertid mycket svårt att göra ekonomiska

kalkyler inom ett område, där vinsten av insatserna väsentligen är

a\ humanitär art. Beträffande vissa kalkyler, som åberopats i ett par yttranden,

bör dessutom sägas, att de bygger på premisser som inte kan godtagas.

Ur ekonomisk synpunkt synes mig varje åtgärd vara försvarlig, som utan

extrema insatser kan antagas bidraga till eu minskning av antalet i trafiken

dödade och skadade människor. 1 förevarande fall anser jag insatsen

icke vara orimligt hög i förhållande till det resultat man har anledning att

räkna med.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Tredje lagutskottets utlåtande nr 22 ur 196:1

Enligt min mening är de skäl utredningen anfört för införande av allmän

periodisk fordonskontroll övertygande. Erfarenheterna från ländei,

i vilka sådan kontroll införts, styrker uppfattningen, alt obligatorisk fordonskontroll

är ett så viktigt medel i kampen mot trafikolyckorna alt det

icke är försvarligt att avstå från införande av sådan kontroll. Jag föieslåi

därför, att beslut nu fattas om införande av allmän periodisk fordonskontroll

i vårt land. Denna kontroll bör i enlighet med utredningens förslag

benämnas säkerhetsinspektion.

1 anslutning härtill vill jag något beröra frågan om införande av kontroll

vid handeln med begagnade bilar i syfte att förbättra tratiksäkeiheten.

Genom en allmän periodisk fordonsinspektion med den närmare utformning,

som jag avser att föreslå i del följande, erhålles eu årlig kontroll av

bl. a. det äldre fordonsbeståndet. Denna kontroll kommer säkerligen all

leda till att bristfälliga, trafikfarliga bilar i betydande omfattning utrangeras

ur fordonsbeståndet. Ytterligare rätt ingripande åtgärder erfordras

emellertid för att undanröja de speciella trafiksäkerhetsproblem, som kan

ledas tillbaka till den mindre ansvarsmedvetna företagsamhet, som förekommer

på vissa håll inom handeln med begagnade bilar. Med hänsyn härtill

har jag tillsatt en särskild arbetsgrupp inom kommunikationsdepartementet

med uppgift att undersöka och överväga bär avsedda spörsmål. Så

snart undersökningen hunnit slutföras, kommer jag att ånyo för Kungl.

Maj.t anmäla här berörda fråga.

Beträffande säkerhetsinspektionens omfattning har utredningen ansett,

att huvudregeln bör vara att samtliga registrerade motor- och släpfordon

skall inspekteras. Förslaget berör ej mopeder. Undantag förordas för sådana

fordon, som redan nu är underkastade periodisk kontrollbesiktning, fordon

upptagna i det militära fordonsregistret ävensom släpslädar. Enligt utredningen

bör inspektion företagas årligen med början i princip när fordonet

är ett år gammalt.

Endast några remissinstanser bär haft avvikande mening i fråga om de

fordonskategorier, som föreslagits undantagna från säkerhetsinspektionen.

För egen del anser jag, att utredningen anfört vägande skäl till stöd för sitt

förslag, vilket jag därför biträder. Till de av generalpoststyrelsen och järnvägsstyrelsen

upptagna frågorna om undantag för fordon tillhöriga postverket

och SJ torde del få ankomma på Kungl. Maj:t att sedermera taga

stiillning.

I fråga om den föreslagna åldersgränsen för inspektionsskyldighetens

inträde har i åtskilliga remissyttranden hävdats, att inspektionsskyldigliotcn

icke bör omfatta nyare fordon. En klart övervägande majoritet av

remissinstanserna är vidare av den uppfattningen, att kontrollen i allt fall

bör begränsas under verksamhetens uppbyggnadsskede. Huvuddelen av

dessa instanser föreslår, att inspektionen till eu början skall omfatta endast

fordon som är tre år gamla eller äldre.

s. 18 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 22 ar 1063

18

Jag finner det ytterst angeläget, att inspektionsskyldigheten utformas

på sådant sätt, att fordonsägarna icke åsamkas större kostnader och besvär

än nödvändigt. Ä andra sidan anser jag, att omfattningen av inspektionen

icke får begränsas så att syftet med densamma förfelas. Jag finner mig

därför böra förorda, alt skyldighet att inställa fordon till säkerhetsinspeklion

i princip skall föreligga första gången, när tre år förflutit från första

registreringen. För att inspektionsorganet skall kunna genomföra sin uppgift

på smidigast möjliga sätt och utan störningar är det emellertid nödvändig!,

att verksamheten utvidgas successivt. Jag vill därför förorda följande

tillvägagångssätt för verksamhetens igångsättande. Under första

verksamhetsåret begränsas inspektionen till alt omfatta endast fordon, som

är fem år eller äldre. Under det därpå följande verksamhetsåret utsträckes

inspektionsskyldigheten till att omfatta jämväl fordon, som är endast fyra

år gamla. Först under det tredje verksamhetsåret uppnås åldersgränsen tre

år. Kungl. Maj:t bör emellertid äga befogenhet att, om erfarenheterna skulle

ge anledning därtill, begränsa takten i säkerhetsinspektionens successiva utbyggnad.

De av utredningen föreslagna bestämmelserna för inställelse till säkerhet

sinspektion har i remissbehandlingen icke mött någon gensaga.

Enstaka förslag föreligger emellertid om såväl längre som kortare inställelsetermin.

Den principiella utformningen av utredningens förslag i förevarande avseende

finner jag väl underbyggd. Detaljutformningen av desamma torde

böra övervägas ytterligare. Därvid bör de speciella spörsmål få beaktas,

som kan uppstå i fråga om bl. a. inspektion av bil och därtill använd släpvagn

i de fall fordonen icke enligt huvudregeln skall inställas samtidigt.

I fråga om säkerhetsinspektionens utförande, har i remissyttrandena

framförts endast smärre invändningar. För egen del bär jag funnit mig

kunna i allt väsentligt biträda utredningens förslag i detta avseende. I anslutning

härtill vill jag understryka angelägenheten av alt under uppbyggnadstiden

avkall på inspektionskraven icke göres i annat fall än då synnerligen

vägande skäl kan anföras härför. Jag vill vidare påpeka, att besiktningsinstrument

regelmässigt bör företes vid inspektionstillfället för att eu

säker fordonsidentifiering skall uppnås. Besiktningsprotokoll bör tillhandahållas

fordonsägaren vare sig fordonet godkänts eller icke. Den närmare

utformningen av bestämmelserna rörande inspektionens tekniska utförande

synes mig böra ankomma på väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Jag förutsätter

härvid, att styrelsen kommer att successivt anpassa inspektionsoch

utrustningskraven efter den tekniska utvecklingen.

Beträffande Kungl. Maj.ts uppdrag till utredningen att behandla frågan

om kopplingsanordningar för släpfordon — vilket spörsmål icke tagits

upp av remissinstanserna till närmare övervägande — har utredningen

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Tredje lagutskottets utlåtande nr 22 nr 1963

hänvisat till att eu inom Sveriges mekanförlmnds slandardcenlral utsedd

kommitté har till uppgift alt utarbeta normer för kopplingsanordningar.

Vissa resultat har redan uppnåtts, och andra kan väntas inom eu nära

framtid. Även inom den svenska bilindustrien undersökes möjligheterna

att framställa bättre kopplingsanordningar. Dragbalkar av bilfabrikernas

egna konstruktioner är under ntprovning, varför man kan räkna med afl

halkar av bättre kvalitet snart kominer att finnas i marknaden. Enligt vad

jag inhämtat har också den år 1901 av Knngl. Maj:t föreskrivna särskilda

kopplingsbesiktningen lett till en upprustning av kopplingsanordningarna.

Med hänsyn till vad jag bär anfört rörande vidtagna och väntade åtgärder

för att höja standarden och säkerheten i fråga om släpvagnskopplingar

och den kontroll över dem, som tillkommer genom säkerhetsinspektionen,

finner jag ytterligare åtgärder på luthörande område f. n. ej påkallade.

Utredningens förslag, att kontrollen över inspektions skyld ig het ens fullgörande

skall ske genom polisens försorg och med hjälp av särskilda på

fordonen anuragla kontrollmärken, har av flertalet remissinstanser tillstyrkts

eller lämnats utan erinran. I några fall har dock förslag om kompletterande

kontroll genom bilregistren eller centrala bilregistret framförts.

Enligt utredningen skulle även nya fordon lörses med kontrollmärke

med uppgift om första inspektionstillfälle. 1 princip skulle därför, redan

ett år efter det att bestämmelserna om säkerhetsinspektion trätt i kraft,

samtliga fordon vara försedda med märken. Vid införande av säkerhetsinspektion

i den mindre omfattning jag nu föreslagit kommer emellertid,

även om nyregistrerade fordon förses med märken, ett betydande antal

fordon utan märken att finnas i trafiken under ett längre skede än vad

utredningen förutsatt. Trots detta finner jag en kontroll med hjälp av

särskilda märken enligt de principer utredningen förordat tills vidare vara

den enda lösning som bör ifrågakonuna. I likhet med utredningen anser

jag, att även fordon, som godkänts vid periodisk kontrollbesiktning, bör

förses med särskilt kontrollmärke. Detta märke bör utformas så alt det

lätt kan skiljas från märke, som avser säkerhetsinspektion.

1 detta sammanhang vill jag framhålla, atl direktiv för eu särskild sakkunnigutredning

rörande fordonsregistreringens organisation in. in. är

under utarbetande inom kommunikationsdepartementet. I samband med

eu sådan utredning bör även undersökas, huruvida kontrollen över säkerhetsinspeklionens

fullgörande sedermera kan och bör överföras på länsstyrelsernas

bilregister eller centrala bilregistret.

Utredningen har föreslagit dagsböter såsom påföljd för underlåten säkerhet

sinspektion samt böter omedelbart i penningar för försummelse i

fråga om fordonens förseende med kontrollmärkc. Vid remissbehandlingen

bär i huvudsak icke framställts några principiella invändningar mot för
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Tredje lagutskottets uttalande nr 22 ur 1963

slaget i denna del. Enligt min mening bör utredningens ifrågavarande förslag

läggas till grund för bestämmelserna i ämnet.

Beträffande säkerhetsinspektionens organisation har i remissyttrandena

stort avseende fästs vid att betryggande garantier skapas för objektiviteten

i inspektionsverksamheten. Detta har icke ansetts bli fallet vid ett realiserande

av föreliggande huvudalternativ, enligt vilket säkerhetsinspektionen

skall ombesörjas av ett helt privatägt aktiebolag. Vidare har bl. a. anförts,

att ett genomförande av förslaget om särskilda inspektionsanstalter i praktiken

skulle innebära, alt fordonskontrollen i landet splittrades mellan anstalterna

och statens bilinspektion, vilket icke ansetts utgöra eu rationell

lösning.

Enligt min mening måste uppställas som ett grundläggande krav alt

kontrollverksamheten organiseras så, att sakkunskapen och objektiviteten

i säkerhetsinspektionen icke kan ifrågasättas. Då säkerhetsinspektionen

bör byggas upp icke enbart för att kunna utöva föreskriven kontroll från

det allmännas sida utan även för att kunna uppfylla rimliga anspråk på

.service från den enskilde fordonsägarens sida, bör vidare organisationen

vara så flexibel, att resurserna snabbt kan anpassas efter verksamhetens

växlande behov.

Kravet på erforderlig objektivitet synes mig icke kunna ifrågasättas om

verksamheten anförtros ål en statlig myndighet eller ett aktiebolag, vari

staten äger hela eller den huvudsakliga bestämmanderätten.

När det gäller valet av organisationsform bör stor vikt fästas vid det

förhållandet, att den verksamhet, som det här är fråga om, måste läggas

upp såsom en industriellt betonad produktion, om en rationell och ekonomisk

drift skall kunna uppnås. Strävandena måste fortlöpande inriktas på

att genom nya och förbättrade hjälpmedel mekanisera och förenkla de olika

provningsmomenten. Härigenom ökas tillförlitligheten och likformigheten

vid provningen och likaså förkortas arbets- och tidsåtgången, vilket är angeläget

ur kostnadssynpunkt. Från här antydda aspekter företer säkerhetsinspektionens

verksamhet principiellt sett rätt stor likhet med sådan

statlig och kommunal företagsamhet, vars målsättning är att genom en

rationell och effektiv drift tillhandahålla allmänheten olika slag av service

till lägsta möjliga kostnad.

Enligt min mening är del av avgörande betydelse för säkerhetsinspektionens

funktion, att en sådan organisationsform väljes som medger goda

förutsättningar för afl verksamheten kan läggas upp efter här angivna riktlinjer.

Organisationsformen bör vidare kunna medge en smidig anpassning

av kapaciteten till de växlande behoven. Man får nämligen räkna med

möjligheten av vissa säsongmässiga variationer i sysselsättningsvolymen.

Tillfällig arbetskraft måste därför vid behov snabbt kunna anställas.

Vid remissbehandlingen av utredningens betänkande och även i många

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Tredje lagutskottets utlåtande nr 22 ur 1963

andra sammanhang har bilismens olika organisationer uttalat ett staikl

positivt intresse att medverka till lösande av sådana trafiksäkerhetsproblem,

som det här närmast gäller. Vägande skäl talar vidare för att man vid uppläggningen

och driften av säkerhetsinspektionen utnyttjar ilen samlade

fackkunskapen och erfarenheten inom den sektor av det enskilda näringslivet,

som sysslar med likartad verksamhet och som kan sammanfattas under

benämningen bilverkstadsbransclien.

Från här anförda synpunkter synes mig den lämpligaste organisationsformen

för säkerhetsinspelctionens verksamhet vara ett aktiebolag, där staten

äger det avgörande inflytandet och bilismens organisationer och bilverksladsbranschen

ingår såsom medintressenler.

Med hänsyn härtill har jag tagit kontakt med KAK, M, MHi, Svenska

droskbilägareförbundet, Svenska lasttrafikbilägareförbundet, Svenska omnibusägareförbundet,

Näringslivets trafikdelegation, billörsäkringsföretagen

och MRF. Därvid har alla dessa sammanslutningar förklarat sig villiga

att ingå som delägare i del skisserade bolaget.

Ett bibehållande i oförändrad omfattning av statens bilinspektions nuvarande

arbetsuppgifter skulle innebära, att den tekniska fordonskontrollen

i landet uppdelades på två helt skilda organisationer, nämligen dels bilinspektionen,

dels det nya aktiebolaget för säkerhetsinspektionen. Detta innebär

självfallet en föga rationell dubbelorganisation. För att undvika denna

bör till aktiebolaget i största möjliga utsträckning överföras bilinspektionens

nuvarande uppgifter inom fordonskontrollen, d. v. s. i huvudsak registrerings-,

kontroll- och kopplingsbesiktningar. Det årliga antalet sådana

besiktningar är avsevärt mindre än det beräknade antalet säkerhetsinspektioner.

Bilinspektionens vikigaste uppgifter torde därefter tills vidare komma

att avse typbesiktning, förurprov, prov med körskolepersonal samt kontroll

över körskolor. Vidare torde bilinspektionen även fortsättningsvis få utgöra

remissinstans i vissa frågor samt dessutom erhålla en del nya uppgifter

i samband med kontrollen över verksamheten vid bolagets inspektionsanstalter.

Med hänvisning till vad här anförts föreslår jag, att ett särskilt aktiebolag

bildas med huvudsaklig uppgift alt ombesörja sådana säkerhetsinspektioner

samt registrerings-, kontroll- och kopplingsbesiktningar som angivits i

det föregående. I delta bolag bör lämpligen staten äga 52 % av aktiekapitalet

och återstående 48 % lika fördelas på var och en av de fyra enskilda intressentgrupperna,

d. v. s. motororganisationerna, yrkesbilismens sammanslutningar

(inklusive Näringslivets trafikdelegation), bilförsäkringsföretagen

och MRF. Endast ifrågavarande bolag bör erhålla rätt att utföra här angivna

säkerhetsinspektioner och besiktningar.

Det torde böra ankomma på Kungl. Maj:l alt godkänna bolagsordning lör

företaget. Bolagets verksamhet bör organiseras på i huvudsak följande sätt.

Antalet inspektionsanslalter och dessas förläggning bör i stora drag mot
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Tredje lagutskottets utlåtande nr 22 är 1963

svara utredningens förslag. Det kan dock visa sig erforderligt att inrätta

ett något större antal anstalter än vad utredningen tänkt sig.Bolaget bör tillse

att anstalterna tår en lämplig lokalisering. Vidare bör i glesbygdsområdena

särskilda anordningar vidtagas som underlättar för fordonsägarna att fä

säkerbetsinspektion utförd. Bl. a. bör övervägas, att på avlägsna orter anordna

mottagning vissa dagar under bestämd tidsperiod, därvid inspektion

lörrättas av personal, som tjänstgör på flera platser.

Bolaget bör även kunna utföra annan, med säkerhetsinspektion samt

kontroll- och registreringsbesiktning likartad verksamhet, såsom tekniska

undersökningar för polisens räkning och frivillig fordonskontroll (bl. a. konditionstester).

Kostnader och intäkter i anledning av olika slag av förrättningar

skall särredovisas för att möjliggöra eu fortlöpande kontroll av de

skilda förrättningsavgifternas skälighet.

Inom bolaget beräknas ca 550 tekniker bli sysselsatta. Av dessa torde

ca 200 komma att tjänstgöra som anstaltsföreståndare eller biträdande anstaltsföreståndare.

Med hänsyn till de arbetsuppgifter som kommer att åligga

töreståndare och biträdande föreståndare hör de ha kvalifikationer motsvarande

bilinspektörs eller biträdande bilinspektörs. De förutsättes således

ha avlagt examen vid teknisk läroanstalt eller genom sysslande med

tillverkning eller reparation av motorfordon eller eljest förvärvat ingående

kännedom om motorfordons konstruktion, skötsel och manövrering. Nämnda

föreståndarpersonal bör således i stor utsträckning kunna rekryteras med

verkmästare, som kan åberopa väl vitsordad tjänstgöring vid bilverkstad.

Övriga tekniker bör ha flerårig praktisk erfarenhet som bilmekaniker. Utbildningen

av föreståndargruppen förutsättes under uppbyggnadsskedet äga

rum inom statens bilinspektion och under ledning av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

.lag räknar med att bolaget i regel skall övertaga bilinspektionens besiktningsballar

och de bilprovningsanläggningar, som drives av MRF, KAK och

MHF.

1 flera remissyttranden har hävdats, alt de personer som skall utföra

säkerhetsinspektion hör omfattas av ämbetsansvar. Vidare har man på

många håll funnit det nödvändigt alt omedelbart körförbud skall kunna

meddelas i de fall då vid inspektion konstateras, att fordon ej är i trafiksäkert

skick.

Även enligt min mening är den tilltänkta verksamheten av sådan art, att

den bör kontrolleras och övervakas av befattningshavare med ställning som

offentlig tjänsteman. Jag anser därför, alt föreståndare och biträdande föreståndare

vid inspektionsanstalt bör givas sådan ställning. Detta blir nödvändigt

också från den synpunkten, att hl. a. registreringsbesiklningarna

skall överflyttas på det nybildade bolaget. Nämnda befattningshavare bör

också tilläggas befogenhet att meddela körförbud. Behörighetsbevis för

föreståndare och biträdande föreståndare torde böra utfärdas av väg- och

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Tredje lagutskottets utlåtande nr 22 år 1963

vattenbyggnadsstyrelsen. Såsom föreslagits vid remissbehandlingen bör tordonsägare,

som ej åtnöjes med beslut av föreståndare eller biträdande föreståndare,

äga rätt alt överklaga beslutet bos väg- och vattenbyggnadsslyrelsen.

Den obligatoriska säkerhetsinspektionen torde böra träda i kraft den t

januari 1965. Vid samma tidpunkt bör bilinspektionens nuvarande arbetsuppgifter

i fråga om registrerings-, kontroll- och kopplingsbesiktning överföras

till bolaget från bilinspektionen. Bolaget bör emellertid successivt påbörja

verksamheten redan under senare hälften av år 1964 för att utarbeta

erforderliga rutiner etc. Den kapacitet, som härigenom kommer att tinnas

under andra halvåret 1964, bör lagas i anspråk för inspektion på frivillig

grund. Genom sådan frivillig inspektion bär om fordonet godkännes, säkerlietsinspektion

för närmast följande inställelsemånad anses fullgjord.

Jag har i del föregående framlagt mina synpunkter på frågan hur fordonskontrollen

i huvudsak bör utformas. Eu rad spörsmål av i törsta hand

praktisk natur återstår emellertid att lösa, innan det föreslagna bolaget

kan träda i verksamhet. Det är min avsikt att tillsätta en särskild arbetsgrupp

inom kommunikationsdepartementet med uppgift all närmare undersöka

och överväga dessa frågor.

Förslag till de författningsändringar, som erfordras för säkerhetsinspektionens

genomförande, in. in., och som kräver riksdagens medverkan, torde

vid senare tidpunkt få framläggas för riksdagen.

Slutligen vill jag framhålla, att den föreslagna överflyttningen av arbetsuppgifter

från statens bilinspektion till bolaget givetvis aktualiserar vissa

personalproblem för bilinspeklionens del. Helt allmänt kan emellertid sägas,

att det torde föreligga relativt goda möjligheter för övertalig personal

vid bilinspektionen att erhålla anställning hos bolaget. Från personalhåll

har framhållits önskvärdheten av att här avsedda anställningsfrågor snarast

överväges. Dessa och hithörande frågor synes mig utan lidsutdräkl

höra tagas upp till behandling vid överläggningar mellan företrädare för

slaten och det blivande bolaget samt vederbörande personalorganisationer.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att vidtaga erforderliga över

gångsanordningar beträffande statens bilinspektion.

Motionernas huvudsakliga innehåll

Motionen II: 753

Den förordade säkerhetsinspeklionens betydelse som olyckshämmande

faktor kan enligt motionären inte väntas bli sä stor all (ten slår i rimligt förhållande

till de omfattande resurser i fråga om medel och personal som

lages i anspråk av organisationen. Del kan enligt motionären ifrågasättas.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Tredje lagutskottets utlåtande nr 22 ur 1963

om inte en del av dessa resurser med större fördel kunde användas inom

exempelvis sjuk- och hälsovården. Motionären, som anser den föreslagna

organisationen olämplig för sill ändamål, finner vidare att inspektionsskyldigheten

särskilt i glesbygderna och på landet kan väntas bli orimligt betungande

för fordonsägarna, med hänsyn till hland annat reskostnader,

förlorad arbetsförtjänst och stor risk för trafikolyckor. Motionären anser

det möjligt att ulan omorganisation införa en önskvärd besiktningsskyldighet

i samband med överlåtelse av begagnade fordon. De syften som den

förordade säkerhetsinspektionen avser att tillgodose kan enligt motionären

vinnas genom förstärkning av bilinspektionen, trafikpolisen och statspolisen.

Motionerna I: 649 och 11:^802

Motionärerna finner den förordade inspektionsskyldigheten i vissa fall

onödigt långtgående och alltför kostsam. I förstnämnda hänseende vänder

sig motionärerna mot att skyldigheten gäller oberoende av den omfattning,

i vilken fordonet använts. Motionärerna anser atl en effektivare fordonskontroll

lämpligast kan uppnås genom en väsentlig utbyggnad ov polisens

kontrollverksamhet i förening med särskild besiktning i samband med

överlåtelse av fordon.

Beträffande motionernas fullständiga innehåll hänvisar utskottet till

motionen II: 802.

Motionerna I: 673 och 11: 323

Motionärerna framhåller atl säkerhetsinspektionen medför en ytterligare

kostnad för den av skatter och försäkringsavgifter tyngde fordonsägaren.

Det synes enligt vad i motionerna anföres nödvändigt att alla möjligheter

tages till vara att sänka självkostnadspriset och därmed avgifterna för bilkontrollen.

I detta syfte anser motionärerna det höra undersökas, om möjligheter

finnes alt utan åsidosättande av säkerhetskraven rationalisera kontrollverksamheten.

Vidare bör i samma syfte andrahandsverksamheten för

konditionstestning in. in. på inspektionsanstalterna utbyggas och populariseras.

Beträffande motionernas fullständiga lydelse hänvisas till motionen

I: ti73.

Motionerna 1:674 och 11:829

Motionärerna finner på anförda skäl del kunna antagas att den förordade

fordonskontrollen icke kommer att undanröja mer än en del av de bristfälligheter

hos fordonen, som orsakar trafikolyckor. Mot denna bakgrund

anser motionärerna det angeläget att inventeringen av åtgärder för det fortsatta

trafiksäkerhetsarbetet fullföljes med all kraft. Enligt vad i motionerna

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Tredje lagutskottets utlåtande nr 22 ar t''Jtio

anföres k;in i avsaknad pa fullständig redogörelse för vad som framkommit

vid inventeringen risk anses föreligga alt trafiksäkerhelsarbetet inriktas pa

sädana detalj förslag som icke ger det från Iraliksäkerhetssynpunkt mest

tillfredsställande resultatet. Den förordade säkerhetsinspektionens verkningar

härvidlag kan enligt motionärerna icke helt klarläggas, förrän inspektionen

trätt i funktion. Om resultatet skulle visa sig mindre tillfredsställande,

bör möjlighet föreligga all omdisponera de resurser, som no sätts

in, till de områden där de ger bästa resultat. Motionärerna finner det därför

lämpligt, alt säkerhelsinspektionen lär temporär karaktär och prövas under

förslagsvis lem är. Om tillfredsställande resultat uppnäs, kan inspektionen

därefter ges en mera permanent ställning.

Beträffande motionernas fullständiga innehall hänvisar ulskollcl till

motionen II: 829.

Motionen I: ö75

Motionären anser ätskilliga skäl tala för ad inspektionsverksamheten

förlägges till statens bilinspeklion. Härom anföres följande.

Bilinspektionen har ju bl. a. till uppgift all verkställa besiktningar som

till sin natur ej nämnvärt skiljer sig från eu kontrollverksamhet av det slag

som föreslås i propositionen. Pålägges bilinspektionen uppgiften ad även

verkställa den föreslagna kontrollbesiktningen innebär det ej några till arten

nya arbetsuppgifter. Då inspektionens resurser under senare år undergåd

en högst väsentlig förstärkning i fråga om såväl personal som inspektionshallar

och tekniska hjälpmedel av olika slag sand utbyggnaden alltjämt

pågår, torde inspektionen ej blott ha fullgoda resurser all fullgöra sina nuvarande

åligganden i fråga om besiktning av fordon utan ha en viss överkapacitet.

Detta gör del möjligt ad med en relativt måttlig förstärkning av

personalen i högst betydande grad öka besiklningskapaciteten. Inspektionens

personal och lokaler skulle då kunna utnyttjas rationellt och redan

utbildade rutiner skulle medföra ad inspektionsverksamheten redan från

början kunde läggas upp såsom eu industriellt betonad produktion som departementschefen

ansett önskvärt. Utbildningen av erforderlig personal

skulle också ordnas på ed smidigt sätt.

Den inspektionsverksamhet som det här är fråga om är enligt milt förmenande

en typisk statlig funktion, nämligen att kontrollera efterlevnaden

av lagar och författningar. Man kan jämföra den med den verksamhet som

hedrives av t. ex. tullverket och luflfartsstyrelsen. Genom ad ge föreståndare

och biträdande föreståndare vid inspektionsanslall ställning som offentlig

tjänsteman anser sig departementschefen ha löst delta problem. Därest bilinspektionen

utsågs till besiktningsmyndighet skulle enligt mitl förmenande

frågan om ämbetsansvaret få en mera tillfredsställande lösning.

Enligt departementschefen skall bilinspektionen erhålla en del nya uppgifter

i samband med kontrollen över verksamheten vid bolagets inspektionsa

ost al ler. Därest bilinspeklionen linge ansvarel för inspektionerna skulle

man undvika detta dyrbara och improduktiva kontrollsystem.

Som tidigare påpekats skall den obligatoriska säkerhetsinspektionen träda

i kraft den 1 januari 1965. Det av mig förordade förslaget att statens bil
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

20

Tredje lagutskottets utlåtande nr 22 år l''J63

inspektion skall vara kontrollmyndighet förutsätter vissa utredningar. Då

dessa torde kunna genomföras inom kommunikationsdepartementet torde

förslag kunna föreläggas innevarande års höstriksdag. Något dröjsmål beträffande

ikraftträdandet behöver sålunda inte uppkomma.

Utskottet

Vägtrafikförordningen innehåller bestämmelser om kontroll från bl. a.

trafiksäkerhetssynpunkl av såväl motordrivna fordon som släpfordon. Sålunda

fordras för alt dylika fordon skall kunna registreras och få tagas i

bruk att fordonet undergått registreringshesiklning eller upptagits i typintyg,

grundat på instrument över verkställd typbesiktning.

Den kontroll som på detta sätt kommer till stånd är av engångskaraktär.

Gällande rätt erbjuder emellertid också vissa möjligheter till löpande kontroll

av fordonsbeståndel genom dels kontrollbesiktning efter beslut av länsstyrelse,

dels flygande inspektion och dels periodisk kontrollbesiktning av

bl. a. utryckningsfordon, körskolebilar och fordon som utnyttjas för yrkesmässig

personbefordran eller i ulhyrningsrörelse. I sammanhanget må jämväl

erinras om föreskrifterna rörande särskild kopplingsbesiktning av tyngre

släpvagnar. Besiktningsverksamheten ankommer huvudsakligen på statens

bilinspektion men till viss del också på ordningsstatspolisen och den

kommunala polisen. För kontroll av vissa staten tillhöriga fordon gäller

särskilda bestämmelser.

På sätt närmare framgår av den föregående redogörelsen har i olika

sammanhang uppkommit fråga, huruvida av trafiksäkerhetsskäl regelbunden

kontrollbesiktning borde föreskrivas beträffande alla eller åtminstone

flertalet kategorier av motordrivna fordon och släpfordon. År 1962 framlades

betänkande med förslag i ämnet av 1960 års utredning angående kontrollbesiktning

av bilar in. in. I propositionen, som väsentligen grundats på

utredningens betänkande, föreslås såvitt nu är i fråga all riksdagen för sin

del måtte besluta om införande från och med den 1 januari 1965 av periodisk

fordonskontroll säkerhelsinspektion — av motorfordon och släpvagnar

in. in. i huvudsaklig överensstämmelse med föredragande departementschefens

förslag. Förslaget innebär i korthet eu årlig kontroll av i

princip alla registrerade motor- och släpfordon äldre än tre år. Verksamheten

skall byggas ut successivt och till en början endast omfatta fordon

som är minst fem år gamla. Inspektionen skall verkställas vid särskilda

för ändamålet inrättade inspektionsanstalter. Fordon skall inställas till säkerhetsinspektion

under viss inställelscmånad eller under de två närmast

föregående eller efterföljande månaderna. Kontroll över inspektionsskyldigbetens

fullgörande skall utövas av polisen med hjälp av särskilda på fordonen

anbragta kontrollmärken. Underlåten säkerhetsinspektion skall kunna

straffas med dagsböter och försummelse i fråga om anbringande av kontrollmärke

på fordon med penningböter. Säkerhetsinspektionen skall ut
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Tredje lagutskottets utlåtande nr 22 ar 1963

föras på ett sådant sätt att därigenom erhälles kontroll av att tordonen tiån

trafiksäkerhetssynpunkt är i fullgott skick. Inspektionen skall ombesöijas

av ett särskilt aktiebolag, vari staten får huvudinflytandet. Som delägare i

bolaget avses vidare ingå olika berörda bransch- och intresseorganisationer.

Föreståndare och biträdande töreslåndare vid inspektionsanstalt låt ställning

som offentlig tjänsteman. Fordonsägare, som ej atuöjes med sådan

befattningshavares beslut, skall äga rätt att överklaga beslutet hos vägoch

vatlenbyggnadsstyrelsen. Bolaget skall för lörrättningarna äga uppbära

avgifter baserade på bolagets självkostnader och lastslällda av Kungl. Maj.t.

Bolaget skall övertaga bilinspektionens uppgifter inom fordonskontrollen

såvitt avser registrerings-, kontroll- och kopi)lingsbesiktningar. Bilinspektionens

arbetsuppgifter kommer all omfatta huvudsakligen typbesiktning,

förarprov och kontroll över körskolor ävensom i viss omfattning kontroll

över verksamheten vid bolagets inspektionsanstalter.

I motionen 11:753 samt i likalydande motionerna I: t>49 och 11:802 yrkas

avslag på propositionen. Härvid bär i huvudsak åberopats att propositionens

syfte kan tillgodoses med mindre kostnad genom införande av kontrollbesiktning

i samband med överlåtelse av begagnade fordon och genom

utbyggnad av nuvarande kontrollsystem samt att inspektionsskyldigheten i

olika avseenden blir alltför betungande för den enskilde fordonsägaren.

Vad först angår behovet av säkerhetsinspektion har departementschefen

framhållit att man under senare år såväl inom som utom landet börjat

tillmäta fordonets standard i fråga om konstruktion och underhåll eu allt

större betydelse för trafiksäkerheten. Som eu följd härav har i bl. a. Finland,

Västtyskland, Belgien, Storbritannien och ett stort antal delstater i

USA införts allmän periodisk fordonsbesiktning. Enligt vad i propositionen

uppgives har efter införandet av sådan kontroll positiva resultat i regel

kunnat konstateras i form av minskad olycksfrekvens och förbättrat iordonsunderhåll.

Såsom departementschefen funnit ger remissvaren över utredningens

betänkande liksom den inom kommunikationsdepartementet

företagna inventeringen av tänkbara Iraliksäkcrhetsåtgärder klart belägg

för alt behov föreligger också i Sverige av eu periodisk fordonskontroll. Utskottet

anser för sin del säkerhetsinspektion utgöra ett viktigt led i de samlade

åtgärder som kräves för alt lika trafiksäkerheten. I likhet med departementschefen

finner utskottet under hänvisning till det växande fordonsbeståndet

att en utbyggnad inom ramen av nuvarande kontrollorganisation

icke. skapar ett realistiskt alternativ till den föreslagna säkerhetsinspekIjonen.

Utskottet biträder därför departementschefens förslag att säkerhetsinspeklion

skall införas och avstyrker bifall till ovannämnda motioner.

Enligl departementschefen skall inspektionen i princip omfatta samtliga

registrerade motorfordon och släpvagnar. Undantag förordas bl. a. beträffande

sådana fordon, som redan nu är underkastade periodisk kontrollbesiktning,

och fordon upptagna i del militära fordonsregistret. Utskottet

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Tredje lagutskottets utlåtande nr 22 är 1963

tillstyrker vad sålunda föreslagits. Av utredningens betänkande framgår att

vid ingången av år 1901 drygt 40 (/v av det totala bilbeståndet — 1,8 miljoner

fordon —- var äldre än fem år och cirka åtta procent äldre än tio år.

Den kraftiga ökningen av bilbeståndet under senare år kan enligt betänkandet

väntas leda till eu ökning av fordonsbeståndets genomsnittsålder.

Med den av departementschefen förordade åldersgränsen — tre år — för

inspektionsskyldighetens inträdande kommer säkerhetsinspektionens omfattning

följaktligen all bli mycket stor. 1 enlighet med vad i flera remisssvar

samt i vissa motioner uttalats vill utskottet betona vikten av att verksamheten

från början löper smidigt, så att köbildning och väntetider med

därav följande kostnader och olägenheter för allmänheten såvitt möjligt

undvikes. Den av departementschefen förordade successiva utbyggnaden

synes i och för sig väl ägnad alt främja delta syfte. Såsom departementschefen

funnit hör emellertid Kungl. Maj:t äga befogenhet att, om erfarenheterna

skulle ge anledning därtill, begränsa utbyggnadstakten. Inom utskottet

bni i sådant avseende diskuterats — förutom den i propositionen

angivna utvägen även att antingen beträffande fordon i de yngre årsklasserna

införa eu tvåårsintcrvall mellan besiktningarna eller alt i övergångsskedet

ytterligare begränsa de årsklasser, som skall omfattas av säkerhetsinspektionen.

Avgörandet av hur dessa frågor i samband med verksamhetens

igångsättande skall lösas bör, såsom i propositionen förutsatts,

ankomma på Kungl. Maj:t.

Utskottet delar departementschefens uppfattning att säkerhetsinspektionen

kan förväntas medföra en minskning av antalet trafikfarliga bilar. Härtill

kommer att inspektionen enligt utskottets mening även här i landet kan

väntas få den utomlands iakttagna verkan att fordonsägarna göres uppmärksamma

på betydelsen av en effektiv och fortlöpande fordonsvård. Såsom

utredningen framhållit är det ogörligt att enbart med ledning av ett

fordons ålder avgöra frågan, huruvida fordonet är trafiksäkert eller ej. Sålunda

kan tillverkningsfel, krockskador eller onormalt slitage på vitala delar

till följd av fordonsägarens försummelse medföra alt praktiskt tagel

helt nya fordon ej är i trafiksäkert skick. Uppenbarligen måste såsom påpekats

i motionsparen 1:641) och 11:802 samt 1:674 och 11:829 jämväl körsträckans

längd inverka härvidlag. Mot bakgrund bl. a. av det sagda framstår

det för utskottet som angeläget all den i motionen II: 758 samt i motionerna

1:649 och 11:802 ifrågasatta kontrollen i samband med överlåtelse

av begagnade fordon kommer till stånd. Härvid skulle även vinnas eu ytterligare

kontroll av det äldre fordonsbeståndet. Som framgår av den tidigare

redogörelsen har bl. a. 1958 års A-riksdag och 1959 års riksdag uttalat sig

positivt rörande eu sådan kontrollform. Utskottet hälsar därför med tillfredsställelse

departementschefens uttalande att inom kommunikationsdepai

lementet för närvarande överväges frågan om vilka åtgärder som erfordras

för att undanröja de speciella och enligt utskottets mening allvarliga

s. 29 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 22 är 19113

29

trafiksäkerhelsproblem, som hänger samman med vissa mindre ansvarsmedvetna

former av handel med begagnade bilar. Utskottet vill understryka

viklen av att dessa problem ägnas all omsorg och förutsätter att den inom

departementet pågående utredriingen snarast möjligt slutföres och därav

föranledda åtgärder vidtages.

Beträffande säkerhetsinspektionens organisation bör i enlighet med departementschefens

uttalande följande krav kunna uppställas. Sakkunskapen

och objektiviteten i säkerhetsinspektionen hör ej kunna ifrågasättas.

Inspektionen skall uppfylla rimliga anspråk på service från den enskilde

fordonsägarens sida. Resurserna skall således snabbt kunna anpassas eller

verksamhetens växlande behov. Såsom framhållits i motionerna 1:673 och

II: 828 är det vidare angeläget alt synnerlig uppmärksamhet ägnas sådana

åtgärder, varigenom utgifterna för säkerhetsinspektionen minskas. I detta

hänseende har förutsatts att verksamheten skall syfta till eu rationell och

ekonomisk drift. Strävandena måste fortlöpande inriktas på mekanisering

och förenkling av de olika provningsmomenlen i syfte — förutom alt öka

tillförlitligheten och likformigheten vid prövningen — att förkorta arbetsoch

tidsåtgången. Vidare har departementschefen funnit att med den obligatoriska

kontrollen bör kunna förenas likartad verksamhet, t. ex. tekniska

undersökningar för polisens räkning och frivillig fordonskontroll. Som framgår

av propositionen skall kostnader och intäkter i anledning av olika slag

av förrättningar särredovisas för att möjliggöra eu fortlöpande kontroll av

de skilda lörrättningsavgifternas skälighet. Mot bakgrund av det nu sagda

torde det kunna förutsättas alt de obligatoriska avgifterna i görlig män

hålles nere.

Såsom framhållits i motionen 11: 753 samt i motionerna 1: 674 och II: 829

kommer de enskilda fordonsägarna ofta att utöver de direkta kostnaderna

få vidkännas betydande indirekta kostnader för exempelvis resor till och

från inspektionsanstalt samt för tidsspillan i samband med sådana resor.

Det är därför av vikt att inspektionsanstalterna förlägges på lämpligt sätt.

1 likhet med departementschefen finner utskottet att i glesbygdsområdena

särskilda anordningar bör vidtagas som underlättar inställelse till säkerbetsinspektion.

Vid remissbehandlingen av utredningens betänkande, vari förordades alt

säkerhetsinspektionen skulle handhavas av ett aktiebolag i Motorbranschens

riksförbunds regi, uttalade ett trettiotal remissinstanser den uppfattningen

att statens bilinspektion i stället borde utbyggas för ändamålet. I motionen

1:675 hemställes nu alt riksdagen med avslag på propositionen mätte anhålla

om förslag till innevarande riksdags höstsession rörande säkerhetsinspektion,

som skulle ombesörjas av bilinspektionen.

Såsom framhållits redan i utredningens direktiv skulle för tillmötesgående

av motionärens yrkande erfordras eu väsentlig utbyggnad av bilinspektionen

utan all därmed garanterats, att verksamheten skulle fungera med

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Tredje lagutskottets utlåtande nr 22 år 1963

den smidighet och effektivitet som i det föregående befunnits önskvärd. Vid

bedömande av formen för inspektionsverksamhetens bedrivande anser utskottet

i likhet med departementschefen del jämväl böra beaktas alt bilismens

olika organisationer uttalat ett starkt positivt intresse att medverka

vid lösandet av hithörande trafiksäkerhetsproblem samt att den samlade

fackkunskapen och erfarenheten inom bilverkstadsbranschen bör utnyttjas

vid säkerhetsinspektionens planering och drift. Vid angivna förhållanden

finner utskottet att det förordade aktiebolaget utgör den lämpligaste organisationsformen

för säkerhetsinspektionens verksamhet. Utskottet avstyrker

därför bifall till motionen 1:675.

Vad departementschefen i övrigt föreslagit föranleder icke någon erinran

från utskottets sida.

1 motionerna 1: 674 och It: 829 har anförts bl. a. alt verkningarna av den

sålunda förordade säkerhetsinspektionen bör följas under det inledande

skedet genom undersökningar av olika slag. Därest resultatet visar sig mindre

tillfredsställande, bör enligt motionärerna möjligheten hållas öppen att

omdisponera de betydande resurser, som nu sätts in på säkerhetsinspektionen,

till sådana åtgärder som från trafiksäkerhetssynpunkt kan ge bättre

resultat. Motionärerna hemställer därför att säkerhetsinspektionen utformas

som eu försöksorganisation. Enligt utskottets mening låter det sig bl. a.

från rekryteringssynpunkl ej gärna göra all giva det blivande aktiebolaget

annat än permanent karaktär. Utskottet förutsätter atl vid den förordade

successiva utbyggnaden vunna erfarenheter efter hand tages till vara. Såsom

framgår av propositionen hemslälles däri om riksdagens beslut om införande

av säkerhetsinspektion i huvudsaklig överensstämmelse med departementschefens

förslag. Inom ramen för de av utskottet nu tillstyrkta riktlinjerna

finnes således utrymme för ytterligare jämkningar. Motionärernas

syfte får härigenom enligl utskottets mening anses ha i viss mån tillgodosetts.

Utskottet vill avslutningsvis erinra om att riksdagen kommer att få

taga ställning till olika detaljfrågor i ämnet i samband med att förslag om

erforderliga författningsändringar framlägges för riksdagens prövning.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa, såvitt nu är

i fråga,

A. alt riksdagen måtte med avslag å följande motioner,

nämligen

1. It: 753,

2. I: 649 och It: 802 samt

3. I: 675

med bifall till förevarande proposition, nr 91, för sin del besluta

om införande av säkerhetsinspektion av motorfordon och

släpvagnar in. in. från och med den 1 januari 1965 i huvudsaklig

överensstämmelse med föredragande departementschefens

förslag;

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Tredje lagutskottets utlåtande nr 22 år 1963

B. att motionerna I: 673 och II: 828 samt I: 674 och II: 829,

i den mån de ej kan anses besvarade genom vad utskottet ovan

anfört, icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 25 april 1963

På tredje lagutskottets vägnar:

ERIK ALEXANDERSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Alexanderson, Lindahl,* Göran Karlsson,

Ebbe Ohlsson, Kristiansson, Knut Johansson, Georg Carlsson och Åkesson;

från andra kammaren: herrar Levin, Johansson i Torp, Nyberg, Johansson

i öckerö, Bengtson i Solna, Maltsson, fru Ekrotli och herr Hammarberg.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1963:184 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj :ts -proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av Jf8 § folkbokföringsförordningen den 28 s. 13 i texten