Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om igångsättningstillstånd för byggnadsarbete, dels ock i ämnet väckta motioner.

1963-05-02 · 22 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 22 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1963:24, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om igångsättningstillstånd för byggnadsarbete, dels ock i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 24 år 1963

1

Nr 24

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med

förslag till lag om igångsättningstillstånd för byggnadsarbete,

dels ock i ämnet väckta motioner.

Genom en den 22 mars 1963 dagtecknad proposition, nr 124, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av tredje lagutskottet, har Kungl. Maj :t,

under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet hållna

protokoll, föreslagit riksdagen att antaga följande

Förslag

till

Lag

om igångsättningstillstånd för byggnadsarbete

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Därest inom visst område visat sig att jämn sysselsättning under olika

delar av året icke kan på annat sätt upprätthållas för byggnadsindustriens

arbetskraft, äger Konungen förordna, att byggnadsarbete icke må påbörjas

inom området utan att igångsättningstillstånd meddelats enligt denna lag.

Förordnande skall avse viss tid och må begränsas till byggnadsarbete av

visst slag.

2 §•

Med byggnadsarbete förstås i denna lag uppförande av hus av alla slag,

rivning av hus samt schaktning för husbyggnad, anläggande av väg, järnväg,

spårväg eller annan större fast transportanordning eller av bro, hamn,

farled, flottled, kraft-, vatten- eller avloppsledning, gata eller park, utförande

av vattenbyggnads- eller torrläggningsföretag samt annat liknande anläggningsarbete,

så ock om- eller tillbyggnad, reparation och underhållsarbete

å byggnad eller anläggning, som nu sagts.

3§.

Igångsättningstillstånd meddelas av arbetsmarknadsstyrelsen eller, efter

dess bemyndigande, av länsarbetsnämnden.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1963. 9 samt. 3 avd. Nr 24

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tredje, lagutskottets utlåtande nr 24 år 1963

Igångsättningstillstånd må förenas med villkor om storleken och sammansättningen

av den arbetsstyrka, som vid varje tillfälle skall sysselsättas

i arbetet.

4§.

Tarvas till följd av inträffad skada å byggnad eller annan egendom eller

till förekommande av sådan skada eller erfordras av annan därmed jämförlig

anledning att byggnadsarbete verkställes utan dröjsmål, må arbetet,

utan hinder av vad som föreskrivits med stöd av 1 eller 3 §, bedrivas i erforderlig

omfattning under högst åtta dagar.

5§.

Bedrives byggnadsarbete utan igångsättuingstillstånd, där sådant erfordras,

eller i strid mot villkor som avses i 3 § andra stycket, äger arbetsmarknadsstyrelsen

eller efter dess bemyndigande länsarbetsnämnden, i den omfattning

som finnes erforderlig för att vinna rättelse, föreskriva förbud vid

vite att fortsätta arbetet. Förbud skall hävas, när det icke längre befinnes

erforderligt.

Talan om utgivande av vite må ej väckas utan arbetsmarknadsstyrelsens

medgivande.

6§.

Den som bedriver byggnadsarbete, som beröres av förordnande enligt 1 §,

så ock hos honom anställd arbetstagare är skyldig att lämna arbetsmarknadsstyrelsen

eller länsarbetsnämnd de upplysningar och förete de handlingar,

som äro av betydelse för tillämpningen av denna lag eller med stöd

av densamma meddelade föreskrifter.

De som hava att taga befattning med tillsyn över efterlevnaden av denna

lag skola äga tillträde till arbetsplats och rätt att där göra sig underrättade

om förhållande, som är av betydelse för tillämpningen av lagen eller med

stöd av densamma meddelade föreskrifter.

7fi.

Den som underlåter att fullgöra skyldighet, som föreskrives i 6 § första

stycket, eller vid skyldighetens fullgörande medvetet eller av grov vårdslöshet

lämnar oriktig uppgift, dömes till dagsböter.

Brott, som avses i första stycket, må åtalas av åklagare endast om arbetsmarknadsstyrelsen

anmäler brottet till åtal.

8 §•

Vad som inhämtats med stöd av bestämmelserna i 6 § må ej yppas i vidare

mån än som erfordras för vinnande av det med bestämmelserna avsedda

ändamålet. Bryter någon häremot, dömes till dagsböter eller fängelse

i högst sex månader, där ej gärningen är ämbetsbrott.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Tredje lagutskottets utlåtande nr 24 år 1963

9§.

Talan mot beslut av länsarbetsnämnd enligt denna lag föres genom besvär

hos arbetsmarknadsstyrelsen. Mot arbetsmarknadsstyrelsens beslut

föres talan genom besvär hos Konungen.

Beslut som avses i första stycket skall lända till efterrättelse utan hinder

av förd klagan, om ej annorlunda förordnas.

10 §.

De närmare föreskrifter, som finnas erforderliga för tillämpning av denna

lag, meddelas av Konungen eller, efter Konungens bemyndigande, av arbetsmarknadsstyrelsen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1963.

För område, inom vilket den 30 juni 1963 arbetsmarknadsstyrelsen eller

länsarbetsnämnd äger besluta om tid för byggnadsarbetes igångsättande,

skall förordnande enligt 1 § anses meddelat för tiden till och med den 30

juni 1965, i den mån Konungen ej beslutar annorlunda.

Motioner

I samband med propositionen har utskottet behandlat följande i anledning

av densamma väckta motioner, nämligen

dels i första kammaren nr 721 av herrar Adolfsson och Lager samt i andra

kammaren nr 876 av herr Nilsson i Gävle m. fl.;

dels i första kammaren nr 725 av herr Åkerlund samt i andra kammaren

nr 881 av herr Edlund ; och

dels i första kammaren nr 726 av herr Åkesson och herr Peterson, Eric

Gustaf, samt i andra kammaren nr 880 av herr Carlsson i Stockholm m. fl.

I motionerna I: 721 och II: 876, som är likalydande, hemställes »att riksdagen,

med bifall i övrigt till Kungi. Maj:ts proposition nr 124, måtte besluta

ge nedan angivna paragrafer i förslaget till lag om igångsättningstil 1- stånd för byggnadsarbete följande lydelse:

§ I
I

syfte att upprätthålla jämn sysselsättning under olika delar av året för

byggnadsindustrins arbetskraft, må byggnadsarbete icke påbörjas utan att

igångsättningstillstånd meddelats enligt denna lag.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Tredje lagutskottets utlåtande nr 2i ur 1963

§ 2.

Igångsättningstillstånd meddelas av byggarbetsnämnd eller, i de fall enighet

icke kan vinnas inom nämnden, av arbetsmarknadsstyrelsen eller, efter

dess bemyndigande, av länsarbetsnämnden.

®y8garbetsnämnd bildas för visst geografiskt område. Området hör i görligaste

mån utgöra naturligt arbetsmarknadsområde.

I varje nämnd skall ingå två representanter för byggarbetsgivarna, två

representanter för arbetstagarna, två representanter för de inom nämndens

verksamhetsområde belägna kommunerna — varav den ene skall representera

huvudorten och den andre övriga kommuner — samt en representant

för arbetsmarknadsmyndigheterna.

§ 6.

Den som planerar och hedriver byggnadsarbete, som beröres av förordnande

enligt 1 §, är skyldig att utan anmaning och, när fråga är om påbörjat

arbete, senast tre dagar efter påbörjandet lämna byggarbetsnämnd, länsarbetsnämnd

eller arbetsmarknadsstyrelsen de upplysningar och förete de

handlingar, som är av betydelse för tillämpningen av denna lag eller med

stöd av densamma meddelade föreskrifter.

De som------meddelade föreskrifter.

§ 9.

Talan mot beslut av byggarbetsnämnd enligt denna lag föres genom besvär

hos länsarbetsnämnden. Mot länsarbetsnämndens beslut föres talan

genom besvär hos arbetsmarknadsstyrelsen. Mot arbetsmarknadsstyrelsens

beslut föres talan genom besvär hos Konungen.

Beslut som--------förordnas.»

I motionerna I: 725 och II: 881, som är likalydande, hemställes »att riksdagen

måtte avslå Kungl. Maj :ts proposition nr 124».

I motionerna I: 726 och II: 880, som är likalydande, hemställes »de/s att

riksdagen vid behandling av Kungl. Maj :ts proposition nr 124 med förklaring

att Kungl. Maj :ts förslag till lag om igångsättningstillstånd för byggnadsarbete

icke kunnat av riksdagen oförändrat godtagas måtte

1. besluta att införa sådan hänvisning från 3 § till 1 § i lagen, att det

framgår att igångsättningstillstånd ej får vägras av i 3 § nämnd myndighet

av andra skäl än som föranledes av önskvärd säsongutjämning för byggnadsindustriens

arbetskraft,

2. besluta sådan klargörande formulering i 2 § i lagen att reparationer

och underhåll av en- och tvåfamilj shus undantages från tillståndstvånget

samt

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Tredje lagutskottets utlåtande nr 24 år 1963

3. besluta att den tid, t. o. in. vilken automatiskt förordnande om tillämpning

av lagen inom vissa orter skall anses given, skall fastställas till den 1 juli

1964,

dels att utskottet måtte företaga de ändringar i propositionens lagtext

som föranledes av bifall till vår hemställan ovan.»

Beträffande motionernas innehåll får utskottet, i den mån redogörelse

ej lämnas nedan, hänvisa till motionerna II: 876, I: 725 och I: 726.

Propositionens tillkomst och huvudsakliga innehall

Lagen den 30 juni 1943 (nr 444; ändr. 1948: 186, 1948: 749 och 1956: 222)

om tillståndstvång för byggnadsarbete begagnas numera endast som ett

medel för främjande av säsongutjämning inom byggnadsbranschen. Lagen

gäller — sedan dess giltighetstid vid olika tillfällen blivit förlängd, senast

genom lag den 23 mars 1961 (nr 58) — till och med den 30 juni 1963. Inom

arbetsmarknadsstyrelsen har på uppdrag av Kungl. Maj :t verkställts en

utredning rörande byggnadsindustrins arbetsmarknad i syfte att klarlägga

vilka åtgärder, som erfordrades för att trygga byggnadsindustrins behov

av arbetskraft och bereda denna jämn sysselsättning. Utredningen har redovisats

i ett betänkande kallat Byggnadsindustrins arbetskraft (SOU 1961: 19).

Frågan om behovet av lagreglering på ifrågavarande område har tagits upp

i en inom socialdepartementet upprättad, den 14 december 1962 dagtecknad

promemoria angående säsongutjämning för byggnadsindustrins arbetskraft

(stencilerad). Betänkandet och promemorian har remissbehandlats i vanlig

ordning.

I propositionen föreslås, att säsongutjämningen för byggnadsindustrins

arbetskraft skall övergå till att bli en angelägenhet för frivillig samverkan

mellan byggarbetsmarknadens parter under aktiv medverkan från arbetsmarknadsmyndigheternas

sida. En permanent fullmaktslag skall dock finnas

som, därest de frivilliga åtgärderna visat sig inte kunna trygga säsongutjämningen,

ger Kungl. Maj :t möjlighet att förordna att igångsättningstillstånd

av arbetsmarknadsmyndighet skall inhämtas innan byggnadsarbete

påbörjas. Det nya, på frivillig planering grundade systemet genomföres

successivt under en tvåårig övergångsperiod fr. o. m. den 1 juli 1963, då den

nuvarande byggnadsregleringslagen upphör att gälla.

Gällande bestämmelser

I fråga om innehållet i gällande bestämmelser får utskottet hänvisa till

propositionen s. 5—7.

1* — Bihang till riksdagens protokoll 1963. 3 avd. Nr 24

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Tredje lagutskottets utlåtande nr 24 år 1963

Särskilda åtgärder för säsongutjämning

Utöver byggnadsregleringen, vilken som framgår av det föregående f. n.

endast begagnas som ett instrument för att nå en så långt möjligt jämn fördelning

av byggnadsverksamheten under olika delar av året, har vidtagits

vissa åtgärder, som också syftar till en önskvärd säsongutjämning inom

bySSnadsbranschen. Sedan ar 1959 finnes salunda till socialdepartementet

knuten en grupp rådgivare, kallad byggrådet, som står till departementschefens

förfogande för behandling av olika frågor rörande byggnadsverksamheten.

För att utröna möjligheterna att i andra former än via igångsättningstillstånd

främja säsongutjämningen inom byggnadsbranschen tilllämpas

vidare i vissa försöksorter en ordning, enligt vilken igångsättningstillstånd

icke fordras, under förutsättning att samarbetsnämnder inrättas.

Samarbetsnämnd har till uppgift att verka för att byggnadsverksamheten

ordnas på sådant sätt, att säsongutjämningen inte blir sämre än om systemet

med igångsättningstillstånd alltjämt hade tillämpats på ifrågavarande

orter. Även statlig och annan planeringsverksamhet har på olika sätt inriktats

på förevarande spörsmål. Sålunda utfärdade Kungl. Maj :t 1960 och

1961 föreskrifter om begränsning av den statliga byggnads- och anläggningsverksamheten

under sommarhalvåret, förskjutning av leveranser m. m.

(SFS 1960.90, 1960:91, 1961:29, 1961:50). Redan tidigare hade generella

riktlinjer lämnats till statsmyndigheterna i säsongutjämnande syfte i ett

cirkulär år 1954 till samtliga statsmyndigheter angående fördelning av

entreprenadarbeten under året (SFS 1954:81). Med ledning av de vunna

erfarenheterna utfärdades den 9 mars 1962 nya bestämmelser i ett cirkulär

till samtliga statsmyndigheter angående planering av den statliga byggnadsoch

anläggningsverksamheten i säsongutjämnande syfte, m m (SFS

1962:65).

Samtidigt som Kungl. Maj :t år 1961 utfärdade föreskrifter för den

statliga byggnads- och anläggningsverksamheten i säsongutjämnande syfte

riktade Sveriges industriförbund, Svenska byggnadsindustriförbundet samt

de olika kommunförbunden uppmaningar till sina medlemmar att genomföra

liknande åtgärder, som avsågs med de statliga föreskrifterna.

Enligt kungörelse den 14 december 1962 (SFS 1962: 655) skall bl. a. varje

kommun med mera än 10 000 invånare upprätta plan — bostadsbyggnadsprogram

till främjande av att bostadsbyggandet inom kommunen förberedes

och genomföres på ett ändamålsenligt sätt. Bostadsbyggnadsprogram

skall upprättas varje år och avse de fem närmast följande kalenderåren.

En närmare redogörelse för de i detta avsnitt behandlade frågorna återfinnes

i propositionen s. 7—9.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 24 år 1963

7

Arbetsmarknadsstyrelsens utredning om byggnadsindustrins arbetskraft

jämte yttranden däröver

I utredningen, för vilken redogöres i propositionen s. 10—11, anföres

bland annat följande slutsatser och rekommendationer. En effektivisering

av arbetsförmedlingen är erforderlig. Statistiken rörande sysselsättning och

produktion inom byggnadsverksamheten är för närvarande ytterst bristfällig

och bör förbättras. Det offentliga och av offentliga myndigheter understödda

byggandet är av sådan omfattning att det dominerar byggnadsverksamheten.

En förbättrad flerårsplanering av investeringarna inom

denna sektor bör komma till stånd som ett medel i konjunkturpolitiken.

Samtidigt måste emellertid även aktiva åtgärder vidtagas för att utjämna

de privata investeringarnas konjunkturvariationer. Värdet av fortsatt teknisk-ekonomisk

forskning rörande vinterbyggandet understrykes. Vidare

hemställes att frågan om en förbättring av de ekonomiska villkoren för vinterbygge

av småhus överväges. En permanent organiserad verksamhet för

vidareutbildning och omskolning behövs. Byggnadsarbetarnas genomsnittsålder

är högre än för flertalet andra större arbetargrupper. Detta i förening

med de rätt stora fysiska krav, som byggnadsarbetet ställer, gör att åldersproblemet

är allvarligt. Betydande lokala variationer kräver parternas aktiva

medverkan. Slutligen föreslås, att det lokala samarbete som påbörjats i

olika former utbygges och intensifieras samt att arbetsmarknadsstyrelsen

tar initiativ till bildandet av en central delegation med representanter från

arbetsmarknadsverket, byggnadsindustrin och byggnadsindustrins fackliga

parter.

över utredningen har efter remiss yttranden avgivits av socialstyrelsen,

bostadsstyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, byggnadsstyrelsen,

delegationen för statistikfrågor, konjunkturinstitutet, överstyrelsen för

yrkesutbildning, kommerskollegium, statens råd för byggnadsforskning, arbetsmarknadsutredningen,

Svenska arbetsgivareföreningen, Landsorganisationen

i Sverige (efter hörande av Svenska byggnadsarbetareförbundet),

Svenska landskommunernas förbund, Svenska landstingsförbundet, Svenska

stadsförbundet, Byggnadsindustrins byrå för arbetarskydd och yrkesutbildning,

Hyresgästernas riksförbund, HSB:s riksförbund, Näringslivets

byggnadsdelegation, Svenska byggnadsentreprenörföreningen, Svenska riksbyggen,

Sveriges allmännyttiga bostadsföretag och Sveriges fastighetsägareförbund.

Arbetsmarknadsstyrelsens uttalanden har i allt väsentligt godtagits eller

lämnats utan erinran av remissorganen. Beträffande remissyttrandenas

innehåll må hänvisas till propositionen s. 11—12.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Tredje lagutskottets utlåtande nr 2b år 1963

Frågans behandling vid 1961 års riksdag

I proposition nr 32 till 1961 års riksdag föreslogs, att lagen om tillståndstvång

för byggnadsarbete skulle äga fortsatt giltighet t. o. in. den 30 juni

1963. Till grund för förslaget om förlängning av lagen låg behovet av lagreglering

för att trygga en jämn sysselsättning inom byggnadsbranschen.

Tredje lagutskottet anförde i sitt utlåtande (nr 7) med hemställan om bifall

till propositionen bland annat följande.

Utvecklingen mot en ökad planering genom lokala samarbetsnämnder

bör givetvis icke ske snabbare än att nämnderna hinner uppbyggas och organiseras

på ett tillfredsställande sätt. Utskottet förutsätter emellertid, att

utbyggandet av denna verksamhet sker med all den skyndsamhet som är

möjlig. Utskottet anser det vidare nödvändigt, att Kungl. Maj :t under den

närmaste tiden utarbetar och framlägger förslag till åtgärder, avsedda att

äga tillämpning på de orter där tillräckliga förutsättningar för inrättande

av samarbetsnämnder saknas. Härvid utgår utskottet från att en generell

planering i annan form än genom krav på igångsättningstillstånd enligt

nu gällande lag bör kunna realiseras i så god tid före den 30 juni 1963 att

lagen om tillståndstvång för byggnadsarbete då icke skall behöva erhålla

förlängd giltighet.

Utskottets utlåtande godkändes av riksdagen.

Departementspromemorian

För departementspromemorians innehåll redogöres i propositionen s.

13—16. Sammanfattningsvis må här nämnas att i promemorian konstateras

ett alltjämt föreliggande behov av särskilda åtgärder i säsongutjämnande

syfte inom byggnadsbranschen. Som en förutsättning för en effektiv säsongutjämning

anges en intensifierad planläggning byggd på ett tillfredsställande

prognosunderlag. I promemorian uttalas att författningsenlig grund bör

skapas för införskaffande av sådant underlag. I övrigt anses att den nuvarande

byggnadsregleringen i enlighet med riksdagens ställningstagande bör

avvecklas, så att säsongutjämningen övergår till att bli en angelägenhet för

frivillig samverkan mellan företagare och arbetare under aktiv medverkan

från arbetsmarknadsmyndigheterna. Det anses dock att förhållandena ännu

inte nått sådan stabilitet att man på alla orter helt kan lita till frivilligheten.

Enligt promemorian bör det finnas en fullmaktslag, som ger Kungl.

Maj :t möjlighet att, efter bedömande av de föreliggande omständigheterna,

förordna om skyldighet för dem som vill påbörja byggnadsarbetet att inhämta

igångsättningstillstånd. Därefter framföres i promemorian vissa synpunkter

rörande den ifrågasatta lagens utformning och övergångsbestämmelser,

vilka i allt väsentligt återspeglas i det genom propositionen framlagda

lagförslaget.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 2å år 1963

9

Yttranden över departementspromemorian

över departementspromemorian har, efter remiss, yttranden avgivits av

justitiekanslersämbetet, arbetsmarknadsstyrelsen (efter hörande av länsarbetsnämnderna

och arbetsnämnden i Stockholms stad), bostadsstyrelsen,

Svenska arbetsgivareföreningen, Svenska byggnadsindustriförbundet,

Svenska väg- och vattenbyggarnas arbetsgivareförbund, Landsorganisationen

i Sverige och Svenska byggnadsarbetareförbundet. Därjämte har inkommit

en skrift från HSB:s riksförbund. Justitiekanslersämbetets yttrande inskränker

sig till författningstekniska synpunkter på det i promemorian

upptagna lagförslaget.

Behovet av åtgärder i säsongutjämnande syfte vitsordas genomgående.

Den i promemorian framförda tanken att frågan om säsongutjämning bör

övergå till att bli en angelägenhet för frivillig samverkan mellan företagare

och arbetare under aktiv medverkan från arbetsmarknadsmyndigheternas

sida har också vunnit anslutning bland remissorganen, även om på en del

håll göres vissa reservationer beträffande förutsättningarna för att det nya

systemet skall kunna träda i tillämpning. Förslaget att organisationen av

den frivilliga samverkan i första hand skall bygga på ett system av samarbetsnämnder

av den art som försöksvis prövats har vunnit allmänt gillande.

I fråga om behovet av fortsatt lagstiftning till stöd för en på frivillig samverkan

byggd sysselsättningsplanering har olika meningar framkommit.

Flertalet remissorgan, bland dem bostadsstyrelsen, Landsorganisationen,

länsarbetsnämnderna och arbetsmarknadsstyrelsen, ansluter sig till promemorians

förslag om en fullmaktslag. Motsatt uppfattning hävdas av

Svenska arbetsgivareföreningen, Svenska byggnadsindustriförbundet och

Svenska väg- och vattenbyggarnas arbetsgivareförbund. I fråga om lagens

utformning har departementsförslaget i allmänhet godtagits. Motstridiga

uppfattningar föreligger beträffande behovet av övergångsbestämmelser.

Önskvärdheten av ett förbättrat statistiskt prognosmaterial betonas i ett

flertal remissutlåtanden.

Rörande det närmare innehållet i remissyttrandena må hänvisas till propositionen

s. 16—23.

Departementschefen

Den nuvarande byggnadsregleringen, som vad gäller de grundläggande

lagbestämmelserna går tillbaka till år 1943, tillkom som ett led i strävandena

att skapa ekonomisk stabilitet i en tid av stor brist på arbetskraft och

byggnadsmaterial. Under större delen av den tid regleringen varit i kraft har

dess huvuduppgift också varit av investeringsbegränsande natur. Den har

använts som ett instrument vid utväljandet av de byggnadsföretag, som med

hänsyn till sin betydelse ansetts böra främst få ta de disponibla investerings
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Tredje lagutskottets utlåtande nr år 1963

utrymmena i anspråk. Den har vid sidan därav begagnats som ett medel att

till förmån för näringslivet på andra orter begränsa de största städernas

expansion. Slutligen bär en viktig uppgift för regleringen varit att bidra till

en sådan spridning av igångsättningstiderna för olika byggnadsföretag, att

största möjliga vinterbyggande uppnås och säsongarbetslösheten inom

Bygguadsbranschen därigenom motverkas. Det är enbart för sistnämnda

ändamål som regleringen numera begagnas.

Sedan början av 1950-talel har en successiv avveckling av byggnadsregleringen

skett genom att undantag beviljats från regleringen och generellt

byggnadstillstånd meddelats för stora delar av byggnadsverksamheten. Från

och med 1959 gäller generellt byggnadstillstånd för ali byggnadsverksamhet,

som omfattas av regleringen. Kvar står endast en reglering i säsongutjämnande

syfte. Denna innebär att tillstånd för igångsättning fordras för vissa

Byggnadsarbeten, varvid vederbörande länsarbetsnämnd bestämmer tiden

för arbetenas påbörjande och även kan meddela föreskrifter angående storleken

och sammansättningen av arbetsstyrkan. På vissa orter har kravet på

sådant igångsättningstil]stånd slopats i anslutning till försök med helt fri

planering under medverkan av särskilt inrättade samarbetsnämnder med

representanter för byggnadsarbetsgivare, byggnadsarbetare, kommuner och

arbetsmarknadsmyndigheter. Denna försöksverksamhet har pågått på några

orter sedan den 1 april 1959 och i utökad omfattning sedan den 1 april

1961.

I samband med att giltighetstiden för lagen om tillståndstvång för byggaadsarbete

år 1961 senast förlängdes till utgången av juni 1963 uttalade

riksdagen, att den utgick från att en generell planering i annan form än

genom krav på igängsättningstillstånd enligt lagen borde kunna realiseras

i så god tid före giltighetstidens utgång, att lagen icke skulle behöva erhålla

ytterligare förlängd giltighet.

För att bedöma frågan om behovet av fortsatt lagstiftning är det nödvändigt

att något närmare beröra läget i dag och de motiv som finns för den

nuvarande regleringen. Härvid utgår jag ifrån att behovet av en reglering

skall bedömas enbart med utgångspunkt i strävandena att nå en önskvärd

säsongutjämning när det gäller sysselsättningen av byggnadsindustrins

arbetskraft.

Byggnads- och anläggningsverksamheten är sett till såväl produktionens

omfattning som arbetsstyrkans storlek en storindustri, även om den i jämförelse

med den fasta industrin har stor geografisk spridning och är uppdelad

på många företag. Med en bruttoproduktion av cirka 14 miljarder

kronor per år och cirka 300 000 sysselsatta personer intar byggnadsindustrin

en nyckelposition i samhällsekonomin.

Problemet att få till stånd en jämn sysselsättning inom byggnadsbranschen

är betydligt äldre än den nuvarande byggnadsregleringen. Många

faktorer samverkar att skapa svårigheter. Byggandets omfattning och in
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Tredje lagutskottets utlåtande nr 24 år 1963

riktning är stadd i ständig förändring till följd av skiftningar i byggnadsbehovet.

Av en rad skäl är det ofta svårt att samordna olika byggnadsprojekt.

Följden blir luckor i sysselsättningen, och man måste inom byggnadsindustrin

räkna med högre omsättningsarbetslöshet än inom andra

branscher. Vad som framförallt kännetecknar svsselsättningsförhållandena

inom byggnadsbranschen är dock att byggnadsverksamheten är utsatt för

större säsongmässiga växlingar än de flesta andra verksamheter. Dessa växlingar

har sin grund i flera olika omständigheter. Sålunda kan nämnas klimatets

betydelse och därav betingade traditioner, när det gäller tiden för

bedrivande av byggnadsarbete. Vidare kan framhållas industriers och andra

byggherrars önskemål att utföra reparationer och ombyggnadsarbeten i

samband med semester- och ferieuppehåll. Resultatet har blivit en genomsnittligt

sett hög sysselsättning med arbetskraftsbrist under somrarna men

med arbetslöshet vintertid. Sammantaget har olika faktorer medfört att

arbetslösheten inom byggnadsindustrin ligger avsevärt högre än inom näringslivet

i övrigt. Under åren 1960 och 1961 har sålunda medelarbetslösheten

inom Byggnadsarbetarnas arbetslöshetskassa legat mellan 4 och 4,5

procent, medan motsvarande siffror för samtliga arbetslöshetskassor varit

mellan 1 och 1,5 procent. Säsongarbetslösheten inom byggnadsfacket har

beräknats motsvara 35—40 procent av den totala arbetslösheten inom

branschen.

Byggnadsregleringen har utan tvivel varit ett betydelsefullt medel när

det gällt att få till stånd en jämn fördelning av byggnadsverksamheten under

olika årstider och motarbeta vinterarbetslöshet. Arbetsmarknadsstyrelsens

undersökningar avseende åren 1955—1960 har visat att säsongutjämningen

inom den reglerade sektorn varit långt driven. Utöver byggnadsregleringen

har flera faktorer verkat för en säsongutjämning inom

byggnadsbranschen. Nya tekniska rön har gjort vinterbyggande möjligt i

större utsträckning än tidigare. Forskningen och utvecklingen på detta område

fortgår. Fn pådrivande faktor för ökat vinterbyggande har blivit de

ökade investeringarna i maskiner och tekniska hjälpmedel. I samma riktning

verkar det ökade antalet fast anställda tjänstemän och tekniker hos

byggnadsföretagen. I och med att de fasta kostnadernas andel av den totala

produktionskostnaden stigit, har det blivit mer angeläget att hålla verksamheten

i gång under så stor del av året som möjligt. Nödvändigheten av en god

och långsiktig planering av byggnadsföretagen har blivit uppenbar för alla

intressenter. Värdet av samverkan mellan myndigheter, företagare och

arbetstagare torde inses av de berörda parterna. Som ett led i samhällets

planeringsåtgärder har till socialdepartementet knutits ett särskilt byggråd,

sammansatt av representanter för intressenterna inom byggnadsbranschen

och med uppgift att överlägga i frågor av betydelse för sysselsättningen

inom byggnadsindustrin. För de statliga myndigheterna har

utfärdats direktiv alt i möjlig mån söka få statliga byggnadsarbeten för
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Tredje lagutskottets utlåtande nr 24 år 1963

lagda till vintersäsongen. Ett nytt inslag i planeringsverksamheten är de

förra året utfärdade bestämmelserna om bostadsbyggnadsprogram, som

flertalet kommuner med mera omfattande bostadsbyggande skall upprätta.

Det rör sig om rullande lemårsplaner, som skall hållas aktuella genom att

årligen förnyas för de närmast följande fem kalenderåren.

Vid remissbehandlingen av den promemoria om säsongutjämning för

byggnadsindustrins arbetskraft som utarbetats inom socialdepartementet

har det fortsatta behovet av åtgärder i säsong utjämnande

syfte vitsordats. Förslaget i departementspromemorian att den nuvarande

byggnadsregleringen skall avvecklas och säsongutjämningen övergå till

att bli en angelägenhet för frivillig samverkan mellan företagare

och arbetstagare under aktiv medverkan från arbetsmarknadsmyndigheternas

sida har allmänt godtagits. På eu del håll har dock yppats tveksamhet

angående den takt, vari avvecklingen kan genomföras. Betänkligheterna

synes närmast grunda sig på att resultaten av den hittills bedrivna försöksverksamheten

med fri planering inte är helt entydiga eller i varje fall för

bristfälligt redovisade för att några bestämda slutsatser skulle kunna dragas

om systemets användbarhet.

Försöksverksamheten har ännu pågått förhållandevis kort tid och tillåter

väl inte några säkra slutsatser. I ett avseende synes dock erfarenheterna

vara dokumenterade och positiva, nämligen vad gäller den samarbetsvilja

och det intresse, som de berörda parterna har visat. Systemet med samarbetsnämnder

synes vara ägnat att bilda underlag för en effektiv frivillig

planering. En sådan ordning står i god samklang med strävandena inom

arbetsmarknadspolitiken att nå förtroendefull samverkan mellan arbetsmarknadsorganen

och de närmast berörda intressenterna och grunda myndigheternas

åtgöranden på samförståndslösningar.

Mot bakgrunden av vad nu anförts finner jag att även den kvarvarande

lagreglerade tillståndsgivningen bör successivt avvecklas. I enlighet härmed

bör giltighetstiden för 1943 års lag om tillståndstvång för byggnadsarbete

inte förlängas. Den upphör då att gälla med utgången av juni månad

i år. Som jag strax skall beröra bör en fullmaktslagstiftning av annat innehåll

samtidigt träda till.

Organisationen av den frivilliga samverkan, som

skall utgöra grunden för den framtida planeringsverksamheten, bör i första

hand bygga på ett system med samarbetsnämnder av den art som försöksvis

prövats. Del bör ankomma på arbetsmarknadsstyrelsen att närmare

planera och leda nämndernas verksamhet och svara för indelning i lämpliga

distrikt. Till utgångspunkt synes i sistnämnda hänseende kunna tagas det

i arbetsmarknadsstyrelsens remissyttrande framförda förslaget om en indelning,

som i huvudsak ansluter sig till indelningen i s. k. A-regioner. Den

av arbetsmarknadsstyrelsen förordade sammansättningen av nämnderna —

två företrädare för byggarbetsgivarna, två för arbetstagarna, två för de i

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Tredje lagutskottets utlåtande nr 24 år 1963

området ingående kommunerna samt en för arbetsmarknadsmyndigheterna

— finner jag lämplig. Likaså anser jag den föreslagna benämningen

byggarbetsnämnd bättre än den hittills brukade benämningen samarbetsnämnd.

Det ligger i sakens natur att byggarbetsnämndernas verksamhet måste

bedrivas i nära kontakt med arbetsmarknadsmyndigheterna, då främst länsarbetsnämnderna.

Det är dessa som har den samlade överblicken över arbetsmarknadsläget

i olika branscher, och det är också de som måste bära

huvudansvaret för samordningen av planeringsverksamheten inom byggnadssektorn.

Effektiviteten i verksamheten blir emellertid i hög grad beroende

på i vilken utsträckning planeringsorganens rekommendationer följes

av byggherrar och andra. Här räknar jag med att byggarbetsmarknadens

partsorganisationer skall kunna verksamt bidraga till ett gott resultat.

Rörande behovet av fortsatt lagstiftning till stöd för en

på frivillig samverkan byggd sysselsättningsplanering har under remissbehandlingen

av promemorian framkommit delade meningar. Arbetsmarknadsstyrelsen

och bostadsstyrelsen ansluter sig liksom de hörda arbetstagarorganisationerna

till promemorians förslag att sådan lagstiftning bör finnas.

Av motsatt åsikt är arbetsgivarorganisationerna.

Avgörande för bedömningen av denna fråga blir vilken tillit man sätter

till de förordade frivilliga åtgärdernas effektivitet och vilken uppfattning

man har om den kommande utvecklingen i övrigt. Härvid kan man inte

undgå att ta hänsyn till att erfarenheterna av den bedrivna försöksverksamheten

hittills är förhållandevis begränsade. Otvivelaktigt kan det också i

många fall vara så att byggarbetsnämndernas möjligheter att påverka byggherrarna

är beroende av att viss möjlighet till offentligt ingripande står

öppen. Förhållandena har inte på alla orter nått en sådan stabilitet att en

fri planering kan undvara ett stöd av sistnämnda art. Det vore därför oklokt

att inte skapa en reservmöjlighet att ingripa reglerande, för den händelse

de på frivillighet grundade åtgärderna skulle visa sig otillräckliga. Det

lämpliga instrumentet härför är en fullmaktslag, som ger Kungl. Maj :t

möjlighet att ingripa och sätta regleringen i kraft, när så befinnes påkallat.

Såsom framhållits i promemorian bör det förutsättas att arbetsmarknadsstyrelsen

och partsorganisationerna på byggarbetsmarknaden haft tillfälle

att yttra sig om behovet av ett ingripande innan Kungl. Maj :t utnyttjar

sin befogenhet enligt lagen.

Vad gäller lagens utformning innebär förslaget i departementspromemorian

att Kungl. Maj :t skall äga förordna om skyldighet för dem

som vill påbörja byggnadsarbete att inhämta särskilt igångsättningstillständ,

som normalt skall meddelas av länsarbetsnämnd. Kungl. Maj :ts förordnande

skall få göras endast om det visat sig att tillfredsställande säsongutjämning

inte kunnat åstadkommas genom andra åtgärder och skall gälla

endast för sådant geografiskt område, inom vilket dessa åtgärder visat sig

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Tredje lagutskottets utlåtande nr 24 år 1963

ineffektiva. Begreppet byggnadsarbete skall enligt förslaget omfatta samma

slags arbeten som i lagen om tillståndstvång för byggnadsarbete. Det skall

sålunda avse såväl nybyggnader som om- och tillbyggnader samt reparations-

och underhållsarbeten. Det får ankomma på Kungl. Maj :t att i samband

med eventuellt förordnande om lagens tillämpning bestämma i vad

mån vissa arbeten skall undantagas. Enligt lagen skall vidare länsarbetsnämnderna

tå befogenhet att -— på samma sätt som nu sker — i samband

med tillståndsgivningcn bestämma om arbetsstyrkans storlek och sammansättning.

Den föreslagna lagtexten har i allmänhet godtagits vid remissbehandlingen.

Arbetsgivarorganisationerna har dock uttalat att, för den händelse lagen

kommer till stånd, villkoren för förordnande om lagens tillämpning borde

skärpas eller preciseras därhän, att det skall krävas svåra olägenheter i

arbetsmarknadspolitiskt, socialt eller ekonomiskt hänseende.

Det är givetvis svårt att i lagtext precisera förutsättningarna för ett ingripande.

Då det i promemorieförslaget utsäges att en förutsättning för ingripande

skall vara att en tillfredsställande säsongutjämning inte kunnat

åstadkommas genom andra åtgärder avses alt det skall vara dokumenterat,

att det inte varit möjligt på andra vägar nå fram till en godtagbar säsongutjämning.

Jag finner ej anledning frångå promemorieförslaget i denna del.

Även i övrigt anser jag att förslaget, med vissa smärre justeringar, bör godtagas.

Den nya lagen förutsättes skola träda i kraft, när lagen om tillståndstvång

för byggnadsarbete med utgången av juni månad i år upphör att gälla.

Systemet med en helt fri planering kan då genast börja tillämpas i orter där

igångsättningstillstånd nu inte fordras, dvs. på de hittillsvarande försöksorterna.

För de områden, där det fram till den 1 juli 1963 krävts igångsättningstillstånd,

föreslås i promemorian vissa övergångsbestämmelser.

Enligt dessa skall förordnande enligt den nya lagen automatiskt gälla

vid ikraftträdandet, därest inte Kungl. Maj :t beslutar annorlunda. Avsikten

är att det automatiska förordnandet skall hävas allteftersom förutsättningarna

för eu fri igångsättningsplanering föreligger. En definitiv slutpunkt

för denna avvecklingstid skall enligt promemorian vara den 31 december

1964. Från ingången av 1965 skulle alltså lagen vara ett instrument, som

får tillgripas endast då det konstaterats att den fria planeringen misslyckats.

Mot de föreslagna övergångsbestämmelserna har kritik riktats från skilda

utgångspunkter. Från arbetsgivarhåll har hävdats att någon övergångsbestämmelse

av den angivna typen inte bör finnas. Motsatt mening har

kommit till uttryck i arbetstagarorganisationernas yttranden, där den

angivna tidsfristen ansetts för kort.

För egen del finner jag det ofrånkomligt med övergångsbestämmelser

av förevarande slag. Att redan från och med den 1 juli i år helt lita till den

frivilliga planeringen för landet i dess helhet synes inte försvarligt. Även

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Tredje lagutskottets utlåtande nr 24 år 1963

om målet bör vara att så fort som möjligt övergå till fri planering, måste

man beakta de skiftande förhållandena på olika orter och ta hänsyn till att

viss förberedelsetid erfordras för att den nya ordningen skall fungera tillfredsställande.

Speciellt med tanke på storstadsregionerna finner jag det

motiverat att utsträcka avvecklingstiden till utgången av juni 1965, dvs. till

två år från den nya lagens ikraftträdande. Samtidigt vill jag dock betona

angelägenheten av alt regleringen inte för någon del av landet bibehålies

längre än vad som är nödvändigt. I samband med lagens ikraftträdande får

utfärdas bestämmelser om vilka slag av byggnadsarbeten som skall undantagas

från kravet på igångsättningstillstånd. Härvid torde det vara lämpligt

att anknyta till vad nu gäller.

Behovet av ett förbättrat statistiskt pro g nos material är allmänt

omvittnat. Författningsenlig grund för inhämtande av erforderliga

uppgifter måste finnas. Bestämmelser härom torde kunna utfärdas i administrativ

ordning och bör innehålla förpliktelse för den som bedriver eller

avser att bedriva byggnadsarbete att på anmodan lämna länsarbetsnämnd

de uppgifter som erfordras för en bedömning av sysselsättningsförhållandena

inom byggnadsindustrin. Dessutom torde byggnadsföretagare böra

åläggas att utan anmaning anmäla påbörjade arbeten inom viss lid efter

påbörjandet.

Specialmotivering

f överensstämmelse med de riktlinjer som angivits i det föregående har

på grundval av det i departementspromemorian upptagna författningsförslaget

inom socialdepartementet utarbetats förslag till lag om igångsättningstillstånd

för byggnadsarbete.

Utöver vad förut anförts torde följande böra nämnas rörande förslaget.

1 §•

Denna paragraf innehåller de grundläggande bestämmelser, som ger

Kungl. Maj :t befogenhet att förordna om att igångsättningstillstånd skall

utgöra villkor för rätt att påbörja byggnadsarbete. Kungl. Maj :ts förordnande

skall omfatta avgränsade geografiska områden och vara begränsat

till viss tid, som anges i förordnandet. Fullmakten får begagnas endast i

syfte att upprätthålla jämn sysselsättning under olika delar av året inom

byggnadsindustrin. Hinder möter inte att begagna regleringen som ett instrument

för att få en säsongutjämning med sikte på mer än ett år. Förordnande

skall kunna ges först sedan försök med fri planering slagit fel

och det blivit klart att godtagbart resultat inte kan nås på annat sätt än

genom en reglering. För tiden närmast efter lagens ikraftträdande skall

dock gälla särskilda regler härvidlag, såsom framgår av övergångsbestämmelserna.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Tredje lagutskottets utlåtande nr 24 år 1963

Vad byggnadsindustrin skall anses omfatta framgår av definitionen på

byg§nadsarbete i 2 §. Kungl. Maj :ts förordnande kan begränsas, så att igångsättningstillstånd

inte erfordras för vissa slag ar sådant arbete.

2§.

Denna paragraf överensstämmer med 3 § lagen om tillståndstvång för

byggnadsarbete.

3 §.

Enligt första stycket i denna paragraf skall frågor om igångsättningstillstånd

i första hand prövas av arbetsmarknadsstyrelsen eller, efter dess bemyndigande,

av länsarbetsnämnd. Besvärs vägen kan sedan tillståndsfrågor

bringas under Kungl. Maj :ts prövning.

Andra stycket motsvarar 4 § lagen om tillståndstvång för byggnadsarbete.

Befogenhet att i igångsättningstillstånd stadga särskilda villkor har begränsats

till att avse storleken och sammansättningen av arbetsstyrkan.

4§.

Paragrafen motsvarar 5 § lagen om tillståndstvång för byggnadsarbete.

5 §.

Denna paragraf motsvarar 10 § första och tredje styckena lagen om tillståndstvång

för byggnadsarbete. Vitesföreläggande enligt paragrafen skall

riktas mot den som bedriver arbetet, dvs. byggherren.

Lagförslaget upptar ingen motsvarighet till straffbestämmelserna i 8 §

lagen om tillståndstvång för byggnadsarbete beträffande den som bedriver

byggnadsarbete utan tillstånd, där sådant erfordras, eller i strid mot

särskilt meddelad föreskrift. Den som underlåter att ställa sig bestämmelserna

om igångsättningstillstånd till efterrättelse skall alltså inte kunna

ådömas straff härför. Den enda sanktionsmöjlighet som skall föreligga

för sådana fall blir vitesföreläggande. Skulle ett vitesföreläggande inte ge

önskat resultat, kan förnyat föreläggande komma i fråga. Landsorganisationen

har vid remissbehandlingen förordat straffsanktioner vid sidan om

vitesbestämmelserna, medan samtliga övriga remissorgan godtagit promemorieförslaget

att endast vitessanktion skall finnas. Då kriminalisering

inte kan anses nödvändig för att säkra att syftet med lagbestämmelserna

blir tillgodosett, har promemorieförslaget följts.

Utdömande av vite skall enligt förslaget ankomma på allmän domstol.

Talan om utgivande av vitet föres därvid av allmän åklagare, som dock

först måste ha medgivande till aktionen från arbetsmarknadsstyrelsen.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr år 1963 17

6§.

Första stycket i denna paragraf motsvarar 7 § lagen om tillståndstvång

för byggnadsarbete.

Andra stycket överensstämmer med 6 § samma lag.

7 §•

Första stycket i denna paragraf har motsvarighet i 9 § lagen om tillståndstvång

för byggnadsarbete.

Andra stycket motsvarar 12 § första stycket nyssnämnda lag.

8 §•

Paragrafen motsvarar 11 § lagen om tillståndstvång för byggnadsarbete.

Om någon, som enligt 25 kap. strafflagen är underkastad ämbetsansvar,

bryter mot tystnadsföreskrifterna skall han straffas enligt stadgandena i

strafflagen.

För åtal kräves, i motsats till vad som är fallet enligt nuvarande lagstiftning,

inte angivelse av målsägande.

9 §.

Besvärsreglerna i denna paragraf motsvarar bestämmelserna i 15 § lagen

om tillståndstvång för byggnadsarbete.

I fråga om besvärstider skall gälla reglerna i lagen den 4 juni 1954 om besvärstid

vid talan mot förvaltande myndighets beslut. Enligt nämnda lag

skall besvär vid äventyr av talans förlust ha inkommit till vederbörande

myndighet inom tre veckor från det att klaganden fick del av det beslut,

som skall överklagas, dock att för menighet besvärstiden i stället skall vara

fem veckor.

Lagrådsgranskningen

Det till lagrådet remitterade förslaget, som bortsett från formella jämkningar

är likalydande med det vid propositionen fogade lagförslaget, har

av lagrådet lämnats utan erinran.

Utskottet

Lagen om tillståndstvång för byggnadsarbete gäller t. o. m. den 30 juni

1963. Den möjlighet till reglering av byggnadsverksamheten som lagen erbjuder

utnyttjas numera endast för att vinna en sådan spridning av igångsättningstiderna

för olika byggnadsföretag att största möjliga vinterbyggande

uppnås och säsongarbetslösheten därigenom motverkas. I detta syfte

uppställes i lagen krav på tillstånd för igångsättning av vissa byggnadsarbeten,

varvid vederbörande länsarbetsnämnd bestämmer tiden för arbetenas

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Tredje lagutskottets utlåtande nr 24 år 1963

påbörjande och meddelar erforderliga föreskrifter angående arbetsstyrkans

storlek och sammansättning. Vissa orter har undantagits från lagens tillämpningsområde

under förutsättning att där bedrives frivillig planering genom

särskilt inrättade samarbetsnämnder.

Genom förevarande proposition föreslås att säsongutjämningen för byggnadsindustriens

arbetskraft skall övergå till att bli en angelägenhet för frivillig

samverkan inom s. k. byggarbetsnämnder mellan byggarbetsmarknadens

parter under aktiv medverkan från arbetsmarknadsmyndigheternas

sida. Därjämte framlägges förslag till en permanent fullmaktslag, vilken

skall möjliggöra reglerande ingrepp, om de frivilliga åtgärderna visar sig

otillräckliga. Det nya systemet avses bli genomfört under en tvåårig övergångsperiod

fr. o. m. den 1 juli 1963, då den nuvarande byggnadsregleringslagen

skall upphöra att gälla.

I de likalydande motionerna I: 721 och II: 876 anföres betänkligheter mot

den sålunda förordade avvecklingen av byggnadsregleringen. Enligt motionärerna

kommer följden att bli en sämre spridning av arbetstillfällena,

då särskilt icke organiserade arbetsgivare kan förväntas koncentrera sin

verksamhet till sommarhalvåret. Försämringen i sysselsättningsläget anses

främst komma att gå ut över den äldre arbetskraft som med gällande bestämmelser

beretts viss garanti för samma årssysselsättning som de yngre

arbetarna. Avvecklingen befaras jämväl komma att medföra försämrad rekrytering

av arbetskraft till byggnadsindustrien. Motionärerna anser att tillståndsgivningen

i stället för att avvecklas bör decentraliseras till byggarbetsnämnderna.

I motionerna hemställes om ändringar i lagförslaget i enlighet

med de sålunda redovisade riktlinjerna.

På sätt närmare framgår av utskottets av riksdagen godkända utlåtande

nr 7 år 1961 har utskottet vid olika tillfällen och senast i samband med den

lagstiftning, varigenom byggnadsregleringslagens giltighetstid år 1961 förlängdes,

understrukit det önskvärda i att lagstiftningen om tillståndstvång

för byggnadsarbete helt avskaffades. Härvid har emellertid jämväl framhållits

att en sådan avveckling endast bör ske i den mån en motsvarande

planering i annan ordning kommit till stånd. Detta har enligt utskottets av

riksdagen biträdda uppfattning förutsatts kunna ske vid sådan tidpunkt, att

byggnadsregleringslagen ej behövde ytterligare förlängas. Vad i propositionen

nu föreslås innebär enligt utskottets mening en utveckling i den riktning,

varom riksdagen sålunda uttalat önskemål. Utskottet avstyrker därför

bifall till motionerna 1: 721 och II: 876.

Enligt de likalydande motionerna I: 725 och II: 881 är det framlagda lagförslaget

svårförståeligt mot bakgrund av önskemålen om upphävande av

gällande lag. Motionärerna finner att denna lag genom de föreslagna övergångsbestämmelserna

i själva verket förlänges på två år såvitt avser flertalet

orter i landet. Det anses vidare att bärande motiv för fullmaktslagen ej

föreligger, då vinterbyggen numera är fullt normala inom övervägande

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Tredje lagutskottets utlåtande nr 24 år 1963

delen av byggnadsbranschen. Motionärerna hänvisar jämväl bl. a. till de

olika åtgärder som vid sidan av lagstiftningen vidtagits i säsongutjämnande

syfte. Det anses slutligen osannolikt att den frivilliga planeringsverksamheten

kommer att misslyckas med tanke inte minst på myndigheternas möjligheter

att genom villkor vid långivning påverka utvecklingen. På i huvudsak

dessa skäl hemställes i motionerna om avslag på propositionen.

Såsom utskottet år 1961 framhållit är en planering i någon form av byggnadsverksamheten

nödvändig för att såväl bibehålla hittills uppnådd utjämning

av säsongvariationerna inom nämnda verksamhet som fortsättningsvis

möjliggöra ett rationellt användande av arbetskraften och anpassa

densamma till utvecklingen inom byggnadsindustrien. De lokala förutsättningarna

för en frivillig planering av sysselsättningen är vidare, såsom påpekats

i ett remissyttrande, mycket olika inom skilda orter och områden,

beroende inte bara på geografiska olikheter utan även på bl. a. byggnadsverksamhetens

struktur samt byggherrarnas och byggföretagens organisation.

Det måste således i enlighet med utskottets redan år 1961 uttalade

uppfattning antagas att förutsättningarna för en frivillig samverkan på

en del håll helt eller delvis kommer att saknas. Enligt utskottets bedömande

kan för sådana fall nödig reglering ej åstadkommas på annat sätt än genom

lagstiftning. Såsom departementschefen funnit bör jämväl föreligga möjligheter

till reglering, om de på frivillighet grundade åtgärderna visar sig

otillräckliga. I likhet med departementschefen och flera remissinstanser

finner utskottet därför att lagstiftning av förordad beskaffenhet bör komma

till stånd. Härvid bör enligt utskottets mening också beaktas att lagförslaget

i flera hänseenden innebär en viss uppmjukning av gällande bestämmelser.

Medan dessa stadganden möjliggör reglering för såväl investeringsbegränsande

och lokaliseringspolitiska syften som upprätthållande av

en jämn sysselsättning för byggnadsindustriens arbetskraft, får den nu

förordade regleringen endast användas för sistnämnda ändamål. Enligt utskottets

mening framgår detta förhållande så klart av lagförslagets 1 § att

den i likalydande motionerna I: 726 och II: 880 yrkade förtydligande ändringen

i 3 § ej kan anses påkallad. Därjämte bör uppmärksammas att lagförslaget

icke liksom gällande lag upptager någon straffbestämmelse för det

fall att någon bedriver byggnadsarbete utan tillstånd, där sådant erfordras,

eller i strid mot särskilt meddelad föreskrift, utan endast en möjlighet att

vid vite förbjuda arbetets fortsättande. Utskottet avstyrker därför bifall till

det i motionerna I: 725 och II: 881 framställda avslagsyrkandet.

I motionerna I: 726 och II: 880 har vidare föreslagits att i lagförslagets

2 § vidtages sådan ändring att från lagens tillämpningsområde undantages

arbete för reparation och underhåll av en- och tvåfamilj shus. Såsom motionärerna

påpekat gäller f. n. i tillämpningen sådant undantag. Utskottet

vid emellertid erinra om alt gällande undantagsbestämmelser tillkommit

i administrativ ordning. I propositionen förutsättes att i samband med la
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Tredje lagutskottets utlåtande nr 24 år 1963

gens ikraftträdande bestämmelser i samma ordning utfärdas om undantag

av vissa arbeten från kravet på igångsättningstillstånd. Då departementschefen

förutskickat att anknytning därvid kommer att ske till vad nu gäller,

föreligger enligt utskottets mening ej anledning att företaga den av motionärerna

förordade ändringen i lagtexten.

Såsom departementschefen framhållit kan systemet med helt fri planering

vid den nya lagens ikraftträdande genast tillämpas på de hittillsvarande

försöksorterna. För övriga orter och områden skall enligt de föreslagna

övergångsbestämmelserna förordnande om den nya lagens tillämpning

automatiskt gälla vid ikraftträdandet, därest Kungl. Maj :t ej beslutar annorlunda.

Enligt departementschefen är avsikten att fram till utgången av

juni månad 1965 häva det automatiska förordnandet allteftersom förutsättningarna

för en fri igångsättningsplanering föreligger. I motionerna I: 726

och II: 880 hemställes emellertid att den tid, till och med vilken automatiskt

förordnande skall anses givet, fastställes till den 1 juli 1964.

Vid bedömande av den sålunda väckta frågan bör, såsom departementschefen

antytt, beaktas bl. a. de olikartade förhållandena i skilda delar av

landet ävensom behovet av viss förberedelsetid för den nya ordningens genomförande.

Utskottet vill ytterligare anmärka att frågan om organisationen

av det frivilliga planeringsarbetet såvitt upplysts ännu icke slutligen avgjorts.

I vissa remissvar har det t. o. m. ifrågasatts om icke förhållandena

särskilt i storstadsregionerna motiverar en längre övergångstid. Med hänsyn

till det sagda finner utskottet det icke möjligt att på sätt motionärerna

yrkat ytterligare begränsa awecklingstiden. Departementschefens ställningstagande

härvidlag innebär därför enligt utskottets mening att motionärernas

önskemål om kort övergångstid i möjligaste mån tillgodosetts.

Utskottet, som i övrigt icke har något att erinra mot det föreliggande

lagförslaget, vill avslutningsvis betona vikten av att såväl de nu existerande

samarbetsnämnderna som de blivande byggarbetsnämnderna beredes tillgång

till erforderlig arbetskraft för att kunna följa efterlevnaden av meddelade

rekommendationer. Att så sker utgör enligt utskottets mening en

förutsättning för att de frivilliga åtgärder som nu förordats får avsedd

verkan.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen med avslag på motionerna I: 721 och II: 876,

I: 725 och II: 881 samt I: 726 och II: 880 måtte bifalla förevarande

proposition, nr 124.

Stockholm den 2 maj 1963

På tredje lagutskottets vägnar:

ERIK ALEXANDERSON

s. 21 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 2b är 1963

21

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Alexanderson, Göran Karlsson, Ebbe

Ohlsson, Kristiansson, Knut Johansson, Åkesson, Herbert Larsson och Ernst

Olsson;

från andra kammaren: herrar Johansson i Torp, Nyberg, Persson i

Tandö, Svenning, Hamrin i Kalmar*, Grebäck*, Hammarberg och Anners.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar Alexanderson, Ebbe Ohlsson, Åkesson, Nyberg, Hamrin i Kalmar

och Anners, vilka

a) ansett att det avsnitt av utskottets yttrande, som börjar med »I motionerna

I: 726 och II: 880» och slutar med »i möjligaste mån tillgodosetts»,

bort ha följande lydelse:

»I motionerna I: 726 och II: 880 har vidare föreslagits att i lagförslagets

2 § vidtages sådan ändring att från lagens tillämpningsområde undantages

arbete för reparation och underhåll av en- och tvåfamilj shus. Såsom motionärerna

påpekat gäller f. n. sådant undantag, vilket tillkommit i administrativ

ordning, och motsvarande bestämmelse förutsättes även bli utfärdad

med stöd av den föreslagna lagen. Utskottet anser det emellertid

principiellt riktigast att det ifrågavarande undantaget införes i själva lagtexten.

För det stora antal fastighetsägare, det här är fråga om, skulle det

vidare vara mycket värdefullt att direkt ur lagtexten och icke blott ur svåråtkomliga

övergångsbestämmelser kunna utläsa, att dylika arbeten får bedrivas

utan tillstånd. Bestämmelsen synes lämpligen böra införas i 4 §. Av

denna anledning föreslår utskottet ett tillägg i den föreslagna lagens 4 §

av innebörd att reparations- och underhållsarbete må utföras å byggnad,

som är inrättad till bostad för högst två familjer, utan hinder av vad som

föreskrivits med stöd av 1 eller 3 § i lagen.

Departementschefen har framhållit att systemet med helt fri planering

vid den nya lagens ikraftträdande genast kan tillämpas på de hittillsvarande

försöksorterna. För övriga orter och områden skall enligt de i propositionen

föreslagna övergångsbestämmelserna förordnande om den nya lagens tilllämpning

automatiskt gälla vid ikraftträdandet, därest Kungl. Maj :t ej beslutar

annorlunda. Enligt departementschefen är avsikten att fram till utgången

av juni månad 1965 efter hand häva det automatiska förordnandet.

I motionerna 1:726 och 11:880 hemställes emellertid att den lid, till och

med vilken automatiskt förordnande skall anses givet, fastställes till den

1 juli 1964.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Tredje lagutskottets utlåtande nr 24 år 1963

Vid bedömande av den sålunda väckta frågan bör, såsom departementschefen

antytt, beaktas bl. a. de olikartade förhållandena i skilda delar av

landet, ävensom behovet av viss förberedelsetid för den nya ordningens genomförande.

I departementspromemorian har föreslagits att den nya lagen

skall automatiskt gälla till den 31 december 1964 i de orter där igångsättningstillstånd

enligt nuvarande lagstiftning f. n. kräves. I propositionen

föreslås emellertid, att avvecklingstiden skall utsträckas till utgången av

juni 1965. Under remissbehandlingen har olika meningar framförts; det

har hävdats dels att någon övergångstid icke behöves och dels att den föreslagna

tidsfristen är för kort. Enligt utskottets mening torde en ettårig

awecklingstid vara tillräcklig för att möjliggöra den övergång till fri planering

som eftersträvas. Utskottet ansluter sig sålunda till det i motionerna

I: 726 och II: 880 på denna punkt framställda yrkandet.»

b) ansett att utskottet beträffande 4 § och övergångsbestämmelsen bort

hemställa,

»att riksdagen med bifall i dessa delar till motionerna I: 726 och II: 880

måtte för sin del antaga det genom propositionen framlagda förslaget till

lag om igångsättningstillstånd för byggnadsarbete med sådan ändring att

4 § och övergångsbestämmelsen erhåller följande såsom utskottets förslag

betecknade lydelse.

(Kungl. Maj:ts förslag) (Utskottets förslag)

4 §.

Utan hinder av vad som föreskrivits

med stöd av 1 eller 3 § må reparations-

eller underhållsarbete utföras

å byggnad, som är inrättad till

bostad för högst två familjer.

Tarvas till------åtta dagar.

Denna lag------juli 1963.

För område, inom vilket den 30

juni 1963 arbetsmarknadsstyrelsen

eller länsarbetsnämnd äger besluta

om tid för byggnadsarbetes igångsättande,

skall förordnande enligt 1 §

anses meddelat för tiden till och med

den 30 juni 1965, i den mån Konungen

ej beslutar annorlunda.

För område, inom vilket den 30 juni

1963 arbetsmarknadsstyrelsen eller

länsarbetsnämnd äger besluta om

tid för byggnadsarbetes igångsättande,

skall förordnande enligt 1 § anses

meddelat för tiden till och med

den 30 juni 1964, i den mån Konungen

ej beslutar annorlunda.»

IDUNS TRYCKERI. ESSELTE. STHLM SS

812582

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1963:284 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag till lag angående igångsättningstillstånd för byggnadsarbete, dels ock i ämn a1 i texten