Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts ''proposition angående vissa anslag ur kyr koj onden m. to., dels i ämnet väckta motioner, dels ock motioner om anslag till avlönande av en finskspråkig präst i Sundsvall.

1963-05-02 · 32 sidor, varav 32 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 32 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1963:25, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts ''proposition angående vissa anslag ur kyr koj onden m. to., dels i ämnet väckta motioner, dels ock motioner om anslag till avlönande av en finskspråkig präst i Sundsvall.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 25 år 1963

1

Nr 25

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts ''proposition angående

vissa anslag ur kyr koj onden m. to., dels i ämnet väckta

motioner, dels ock motioner om anslag till avlönande

av en finskspråkig präst i Sundsvall.

Genom en den 15 februari 1963 dagtecknad proposition, nr 95, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av tredje lagutskottet, har Kungl. Maj:t

under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden, föreslagit riksdagen att

dels antaga förslag till

1) lag om ändrad lydelse av 44 och 46 §§ ecklesiastik boställsordning den 30

augusti 1932 (nr 400),

2) lag om ändrad lydelse av 6 och 10 §§ lagen den 30 augusti 1932 (nr 404)

om kyrkofond, samt

3) förordning med särskilda bestämmelser om hushållningsplan för ecklesiastikt

löneboställes skog m. m.,

dels ock bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredraganden

hemställt.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionens första del framlägges förslag till vissa smärre reformer på den

ecklesiastika boställsförvaltningens område. Sålunda föreslås, att möjlighet öppnas

att fastställa kortare giltighetstid för skogshushållningsplan för ecklesiastikt

löneboställe samt för uppskattning av sådant boställes årliga normalavkastning,

om man därigenom kan samordna giltighetstiderna beträffande skilda boställen

inom samma pastorat.

För att förenkla det administrativa förfarandet beträffande avlöning, pension

och andra anställningsvillkor för de hos pastoraten anställda skogsbiträdena

föreslås vidare, att nuvarande omständliga remissförfarande i avlöningsfrågor

slopas, att stiftsnämnderna skall svara för skyldigheter, som i samband med den

allmänna tilläggspensioneringen m. m. ankommer på arbetsgivare samt att kostnaderna

för skogsbiträden bestrides direkt ur kyrkofonden.

Vidare föreslås, att kostnaderna för tillfälligt biträde, som stiftsnämnd anlitar

för att göra upp skogshushållningsplan, bestrides direkt ur kyrkofonden.

I propositionens andra del behandlas ett antal frågor om anslag ur kyrkofon
I

— Bihang till riksdagens protokoll 1963. 9 sand. 3 avd. Nr 25

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tredje lagutskottets utlåtande nr 25 år 1963

den. Sålunda framlägges förslag om en utökning av antalet stiftsadjunktstjänster

med fyra. Vidare föreslås två nya avlöningsbidrag till sjömanspräster samt uppräkning

av dessa bidrag med hänsyn till ökade lönekostnader. För anlitande av

biträde inom ecklesiastikdepartementet vid handläggningen av kyrkliga ärenden

föreslås, att ett anslag av 70 000 kr. anvisas för nästa budgetår. Slutligen föreslås

särskilda bidrag ur kyrkofonden få utgå för budgetåret 1963/64! till kyrkomusikerutbildningen

vid Sköndalsinstitutet samt till svenska kyrkans representation

vid Faith and Order’s fjärde världskonferens i Montreal och Lutherska världsförbundets

fjärde generalförsamling i Helsingfors.

Författningsförslagen

De i propositionen framlagda två lagförslagen och förslaget till förordning är

av följande lydelse.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Tredje lagutskottets utlåtande nr 25 år 1963

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 44 och 46 §§ ecklesiastik boställsordning

den 30 augusti 1932 (nr 400)

Härigenom förordnas, att 44 och 46 §§ ecklesiastik boställsordning den 30

augusti 19321 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

44 §.

För skötseln--

Skogsbiträde skall

Skogsbiträde utses

Kan sökande

Skogsbiträde skall för uppdraget

äga att av vederbörande pastorat

uppbära skäligt arvode, som stiftsnämnden

bestämmer.

pastorat gemensamt.

— skoglig utbildning,

till skogsbiträde.

därtill skickad.

Skogsbiträde skall för uppdraget

äga uppbära lön eller arvode samt

resekostnadsersättning, traktamente

och ersättning för expenser med belopp,

som stiftsnämnden bestämmer.

Skyldighet att erlägga arbetsgivaravgift

ävensom annat åliggande, som

beträffande avlöning, pension och

därmed jämförliga förhållanden ankommer

på arbetsgivare, skall i fråga

om skogsbiträde fullgöras av stiftsnämnden.

46 §.

Hushållsplan upprättas----------av stiftsnämnden.

Planen skall--------------förändrad plan.

Anlitar stiftsnämnd tillfälligt biträde

för upprättande av hushållningsplan,

åligger det pastoratet att enligt

grunder, som Konungen bestämmer,

ersätta kyrkofonden för härav uppkommen

kostnad.

För upprättande av hushållningsplan

må stiftsnämnd tillfälligt anlita

biträde.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1964.

1 Senaste lydelse av 44 § se 1942: 233.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Tredje lagutskottets utlåtande nr 25 år 1963

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 6 och 10 §§ lagen den 30 augusti 1932

(nr 404) om kyrkofond

Härigenom förordnas, att 6 och 10 §§ lagen den 30 augusti 1932 om kyrkofond1

skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

6 §.

Enligt vad---------

Ytterligare skola,-------

1) Kostnad för--------

2) kostnad för--------

2 a) annan kostnad------

2 b) kostnad för-------

2 c) kostnad för-------

3) bidrag, som--------

4) kostnad, som------—

5) kostnad, enligt-------

6) anslag, som--------

(Föreslagen lydelse)

-----Luleå stift.

--kyrkofonden utgöras:

----annan ordning;

--allmän tilläggspension;

----avsedda präster;

----särskilt stadgas;

------av pastorat;

------ åt döva;

----äger tillämpning;

--åt församlingspräster;

---kyrkliga ärenden;

7) kostnad för förvaltningen av boställen

och övriga fastigheter, varav

inkomsten, jämlikt vad i 3 § sägs,

skall ingå till kyrkofonden;

7) kostnad för förvaltningen av boställen

och övriga fastigheter, varav

inkomsten, jämlikt vad i 3 § sägs,

skall ingå till kyrkofonden, ävensom

kostnader för skogsbiträde enligt bb §

ecklesiastik boställsordning, skogsbiträde,

som enligt vad Konungen därom

särskilt förordnar anlitas av stiftsnämnd,

samt biträde, som enligt b6 §

boställsordningen anlitas av stiftsnämnd

för upprättande av hushållning

splan;

8) belopp, som

9) kostnad för

avlöningen bidraga;

kyrkliga ändamål.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Tredje lagutskottets utlåtande nr 25 år 1963

10 §.

Vid uppskattningen skall iakttagas följande:

1) Uppskattningen skall----

2) Till grund------

3) Till grund för uppskattningen

av skogsavkastningen lägges värdet

av det för avverkning tillgängliga virket

på rot. Från detta värde dragas

dels rotvärdet av virke, som erfordras

för löneboställets husbehov samt enligt

vad i 55 § ecklesiastik boställsordning

är stadgat kan anses erforderligt

för prästgård, kyrka och kapell,

dels å skogen belöpande skatter,

dels ock de kostnader, pastoratet under

den tid, uppskattningen avser,

beräknas skäligen få vidkännas för

upprättande av ny hushållningsplan,

för utstämplingar och skogsvårdsåtgärder.

4) Förlust å-------

5) Förbättring av-----

----------tio år.

------av boställsnämnd.

3) Till grund för uppskattningen

av skogsavkastningen lägges värdet

av det för avverkning tillgängliga virket

på rot. Från detta värde dragas

dels rotvärdet av virke, som erfordras

för löneboställets husbehov samt enligt

vad i 55 § ecklesiastik boställsordning

är stadgat kan anses erforderligt

för prästgård, kyrka och kapell,

dels å skogen belöpande skatter,

dels ock de kostnader, pastoratet under

den tid, uppskattningen avser,

beräknas skäligen få vidkännas för

utstämplingar och skogsvårdsåtgärder.

---------å annan.

---såsom förvaltningskostnad.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1964.

Förslag

till

Förordning

med särskilda bestämmelser om hushållningsplan för ecklesiastikt

lönehoställes skog m. m.

Härigenom förordnas, att utan hinder av vad som föreskrives i 46 § ecklesiastik

boställsordning den 30 augusti 1932 (nr 400) och 10 § lagen samma dag

(nr 404) om kyrkofond skall i nedan angivna fall gälla följande.

Finnas inom pastorat två eller flera ecklesiastika löneboställen och omfatta

hushållningsplancma för skötseln av boställenas skog skilda tidsperioder,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Tredje lagutskottets utlåtande nr 25 år 1963

må giltighetstiden för ny sådan plan, som fastställes första gången efter det

denna lag trätt i kraft, bestämmas till kortare tid än tio år, om perioderna

därigenom kunna bringas att överensstämma. Vad nu sagts om hushållningsplan

skall äga motsvarande tillämpning beträffande uppskattning av löneboställes

normalavkastning.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1963.

I anslutning till författningsförslagen har i propositionen därjämte föreslagits,

att riksdagen måtte bemyndiga Kungl. Maj:t att i övrigt utfärda vissa bestämmelser

i enlighet med vad, såsom framgår av den nedan intagna redogörelsen,

förordats i propositionen.

Övriga förslag i propositionen

De förslag i övrigt, vilka Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att bifalla, är

a) att fr. o. in. den 1 juli 1963 tills vidare erforderliga medel ur kyrkofonden

må disponeras för anställande av ytterligare fyra stiftsadjunkter, varvid det nu

utgående årliga anslaget å 8 500 kr. för bidrag till avlönande av för verksamhet

bland universitets- och högskolestuderande m. fl. anställda präster indrages;

b) att ur kyrkofonden må till svenska kyrkans sjömansvårdsstyrelse utgå dels

ytterligare avlöningsbidrag för tiden den 1 januari 1962—den 30 juni 1963 med

tillhopa 25 800 kr., dels årligen fr. o. m. budgetåret 1963/64 tills vidare 14 bidrag

om 20 400 kr. för avlönande enligt gällande grunder av präster, som är anställda

i styrelsens tjänst i utlandet;

c) att för anlitande av biträde vid handläggningen inom vederbörande statsdepartement

av kyrkliga ärenden må för budgetåret 1963/64 ur kyrkofonden

utgå högst 70 000 kr.;

d) att ur kyrkofonden må för budgetåret 1963/64 utgå bidrag till Svenska

diakonsällskapet med högst 58 000 kr. till bestridande av kostnader för utbildning

av kyrkomusiker vid Sköndalsinstitutet; samt

e) att ur kyrkofonden må till resekostnader m. m. för svenska kyrkans representanter

vid Faith and Order’s fjärde världskonferens i Montreal och Lutherska

världsförbundets fjärde generalförsamling i Helsingfors utgå bidrag med 25 000

kr.

Motioner

I samband med propositionen har utskottet behandlat följande, till lagutskott

hänvisade motioner, nämligen

s. 7 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 25 år 1963 7

dels de likalydande, i anledning av propositionen väckta motionerna I: 646 avherr

Olsson, Ernst, m. fl. samt II: 798 av herr Staxäng m. fl.;

dels de likalydande, i anledning av propositionen väckta motionerna I: 677 avherr

Olsson, Ernst, in. fl. samt II: 831 av herr Börjesson i Glömminge m.fl.;

dels ock de likalydande, vid riksdagens början väckta motionerna 1:125 avherr

Petersson, Per, m.fl. samt II: 148 av herr Svemmgsson m.fl., om anslag till

avlönande av en finskspråkig präst i Sundsvall.

I motionerna I: 646 och II: 798 hemställes, »att riksdagen ville avslå propositionen

i vad den innebär överförande av kostnaderna för avlönande av skogsbiträdena

till kyrkofonden».

I motionerna I: 677 och II: 831 hemställes, »att riksdagen vid behandlingen

av propositionen nr 95 måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om prövning

och förslag rörande utjämning genom kyrkofonden av pastoratens kyrkvaktmästarelönekostnader

enligt i stort sett samma principer som gäller i fråga om

kyrkomusikerlönekostnadema».

I motionerna 1:125 och II: 148 hemställes, »att riksdagen måtte till Bidrag

till avlönande av finskspråkig präst i Sundsvall anvisa ett anslag av 25 000 kr.».

Över sistnämnda motioner har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver

inhämtats yttrande från kammarkollegiet, statskontoret samt domkapitlena i

Härnösands och Luleå stift.

För det närmare innehållet i motionerna redogöres nedan.

I. Vissa ändringar i ecklesiastik boställsordning m. m.

Inledning

Sedan önskemål därom framförts bl. a. av- 1958 års riksdag, tillkallade efter

erhållet bemyndigande chefen för ecklesiastikdepartementet år 1960 sakkunniga

med uppgift att verkställa översyn av den ecklesiastika boställsförvaltningen

och gällande normaluppskattningssystem beträffande avkastningen av löneboställen.

Enligt de för utredningen meddelade direktiven skulle det vara de sakkunniga

obetaget att ta upp till prövning även andra frågor rörande boställsförvaltningen

m. m., vilka kunde aktualiseras under arbetets gång.

Utredningen, som antagit benämningen 1960 års ecklesiastika boställsutredning,

har den 15 november 1962 avgivit en stencilerad promemoria med förslag

till vissa ändringar i ecklesiastik boställsordning m. m. (Ecklesiastikdepartementet

1962:7). I denna har utredningen framlagt förslag om vissa ändringar i

ecklesiastika boställsordningen (EBO) och dess tillämpningsbestämmelser, lagen

om kyrkofond (LKF) och ecklesiastika medelsförvaltningsrcglementet, som utredningen

— utan att föregripa sin mera omfattande översyn av boställsförvaltningen

— funnit angelägna för att anpassa dessa författningar till reformer, som

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Tredje lagutskottets utlåtande nr 25 år 1963

genomförts inom angränsande områden av lagstiftningen. Förslagen anges syfta

till administrativa förenklingar men inte avse rubba på principerna för boställsförvaltningen.

Över promemorian har yttranden avgivits av ett flertal myndigheter och

sammanslutningar.

I propositionen behandlas tre i utredningen framlagda förslag. Redogörelse

härför lämnas nedan i skilda avsnitt.

Giltighetstiden för normaluppskattning och skogshushållningsplan

Gällande bestämmelser. Vid bestämmande av de tillskott, som under vissa

förutsättningar kan utgå ur kyrkofonden till pastoraten för gäldande av deras

präst- och kyrkomusikerlönekostnader, skall avkastning av löneboställe tagas i

beräkning med belopp, som fastställts genom uppskattning av boställets årliga

normalavkastning, s. k. normaluppskattning (7 och 9 §§ LKF). I 10 § LKF

regleras närmare hur uppskattningen skall ske. BI. a. föreskrives, att uppskattningen

skall avse samma tid som hushållningsplanen för skogen, där sådan

finnes, och eljest en tid av tio år.

Om hushållningsplan för skogen stadgas i 46 § andra stycket EBO, att den

för varje löneboställe skall omfatta en tid av tio år. Föreligger synnerliga skäl,

kan planen före utgången av giltighetstiden ersättas med ny, förändrad plan,

som gäller för återstoden av tioårsperioden. Jämlikt 3 kap. 2 § tillämpningskungörelsen

till EBO kan stiftsnämnden, om synnerliga skäl föreligger, upprätta

gemensam hushållningsplan för skog till två eller flera löneboställen, som tillhör

samma pastorat.

Upplåtelse av löneboställe på arrende skall enligt 27 § EBO ske på tio år i

sänder, där inte särskilda omständigheter föranleder annat. Denna regel kompletteras

av en bestämmelse i 1 kap. 3 § tillämpningskungörelsen, att arrendetiden

som regel skall bestämmas så, att den upphör under samma år som normaluppskattningsperioden.

Har inte bostället normaluppskattats, bör arrendetiden

i stället anpassas till perioden för skogshushållningsplanen.

Av praktiska skäl har man eftersträvat att tillämpa samma giltighetstid för

hushållningsplanerna för löneboställen inom samma pastorat och därmed även

samma tidsperiod för normaluppskattning och utarrendering. Därigenom underlättas

boställsnämndernas och stiftsnämndernas befattning med uppsikten

över boställsförvaltningen. Antalet förrättningstillfällen kan begränsas eftersom

förrättningar på flera boställen inom pastoratet kan utföras i ett sammanhang,

innefattande såväl ekonomiska besiktningar, bl. a. för bestämmande av arrendevillkor,

som normaluppskattning. Genom att det i en övergångsbestämmelse till

EBO föreskrevs, att hushållningsplan, som skulle tillämpas första gången efter

det EBO trätt i kraft, fick fastställas för kortare tid än tio år, kunde en sådan

samordning ske inom pastoraten. Någon motsvarande bestämmelse, som kan

tillämpas beträffande senare hushållningsplaner, finns emellertid inte.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Tredje lagutskottets utlåtande nr 25 år 1963

Utredningen. Den fr. o. m. år 1962 genomförda nya pastoratsindelningen har

haft till följd, att på flera håll olika tidsperioder för normaluppskattningar och

för skogshushållningsplaner kommit att gälla för boställen inom ett nybildat

pastorat. För att bringa förrättningarna på de olika boställena i takt inom

sådana pastorat föreslår utredningen, att möjlighet öppnas att övergångsvis vid

nästa förrättningstillfälle fastställa kortare giltighetstid än tio år för normaluppskattning

och skogshushållningsplan. Detta utgör förutsättning för att gemensam

hushållningsplan skall kunna upprättas för flera boställen i ett pastorat.

En temporär uppmjukning av regeln skulle även eljest medföra praktiska fördelar.

Remissyttranden. Såsom framgår av redogörelsen å s. 9 i propositionen har i

sak utredningens förslag i denna del enhälligt tillstyrkts.

Kostnader för pastoratens skogsbiträden

Gällande bestämmelser m. m. För skötseln av ecklesiastikt löneboställes skog

skall enligt föreskrift i 44 § EBO hos pastorat såsom biträde vara anställd person

med skoglig utbildning eller, om särskilda omständigheter det föranleder, annan

person med praktisk erfarenhet i skogsskötsel. Genom lagändring år 1942 öppnades

möjlighet för stiftsnämnd att föreskriva, att skogsbiträde skall anställas

av två eller flera pastorat gemensamt. Skogsbiträde utses av stiftsnämnden efter

val av pastoraten. Skogsbiträde skall av pastoratet uppbära skäligt arvode, som

stiftsnämnden bestämmer.

I 3 kap. 1 § tillämpningskungörelsen till EBO meddelas närmare föreskrifter

om anställandet av skogsbiträden. Biträdena anställes för distrikt, som omfattar

— efter stiftsnämndens bestämmande — ett eller flera pastorat. Förordnande

meddelas av stiftsnämnden, vilken också bestämmer de arbetsuppgifter, som

skogsbiträdet skall fullgöra för varje pastorats räkning, samt den ort, där skogsbiträdet

skall vara bosatt. Nämnden kan även i övrigt meddela särskilda föreskrifter

rörande anställnings- och tjänstgöringsförhållanden samt utbetalningen

av skogsbiträdes avlöning ävensom utfärda särskild arbetsordning för biträdet.

Beslut om entledigande av skogsbiträde meddelas av stiftsnämnden liksom också

beslut rörande vikarie. Pastoratet skall beredas tillfälle yttra sig, innan stiftsnämnden

beslutar i fråga om distriktsindelning, arbetsuppgifter, avlöningsförmåner

och entledigande. Pastoratet kan hos stiftsnämnden påkalla entledigande

av sitt skogsbiträde eller ändring i anställnings- och avlöningsförhållandena.

Stiftsnämnderna har i växlande omfattning begagnat sig av möjligheten att

bilda större skogsbiträdesdistrikt med heltidsanställda biträden. Skogsbiträdesorganisationen

har därför utformats mycket olika i stiften. Bilden kompliceras

ytterligare av att enstaka skogsbiträdesdistrikt omfattar delar av två stift samt

1* — Bihang till riksdagens protokoll 10GJ. 9 sand. 3 avd. Nr 25

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Tredje lagutskottets utlåtande nr 25 år 1963

att pastoratens skogsbiträden i några fall också fullgör viss tjänstgöring på skogar,

som står under stiftsnämnds förvaltning.

Utbetalningen av skogsbiträdenas avlöningsförmåner sker också på olika sätt.

Vem som än står som utbetalare, är det dock fråga om en kostnad, som debiteras

vederbörande pastorat i förhållande till dess andel i arbetskraften. Pastoratet

tillgodoföres i sin tur kostnaderna genom att ett beräknat belopp kan tagas upp

såsom en avdragsgill utgiftspost vid normaluppskattning eller vid redovisning

av överskott, som pastoratet kan vara skyldigt att inleverera till kyrkofonden.

En följd härav är, att skogsbiträdeskostnaderna i sista hand huvudsakligen kommer

att bäras av kyrkofonden. Endast i fråga om s. k. självförsörjande pastorat,

dvs. de som varken uppbär tillskott ur kyrkofonden eller redovisar överskott av

sina löneboställen, stannar skogsbiträdeskostnaden helt på pastoraten själva.

För närvarande har sex stiftsnämnder medgivits att för skötseln av de under

deras förvaltning stående ecklesiastika arrendegårdarnas skogar anlita pastorats

skogsbiträde i vissa distrikt. Kostnaderna för stiftsnämndernas andelar i dessa

skogsbiträdens lön redovisas över riksstaten på det särskilda för ändamålet uppförda

förslagsanslaget Domkapitlen och stiftsnämndema m. m.: Kostnader för

skogsbiträden. Detta anslag upptages årligen med ett nominellt belopp av 1 000

kr. Sammanlagda beloppet av de utbetalningar, som skett från anslaget under

ett budgetår, skall emellertid före årets utgång ersättas anslaget ur kyrkofonden.

Kungl. Maj:t har den 6 juni 1962 föreskrivit, att arvode och övriga

förmåner för befattningshavaren i dennes egenskap av skogsbiträde hos stiftsnämnd

skall fastställas av nämnden, samt att arvodet och den lön som befattningshavaren

åtnjuter såsom pastorats skogsbiträde tillsammans inte bör överstiga

lönen åt kronojägare hos domänverket.

Utredningen. Utredningen konstaterar, att nuvarande system för lönekostnadernas

bestridande medför flera uppenbara olägenheter. Utskottet får hänvisa

till vad utredningen anfört härom å s. 18—21 i promemorian.

Utredningen anser, att de berörda olägenheterna vid nuvarande system kan

undanröjas, om kostnaderna för skogsbiträdesorganisationen överflyttas från

pastoraten till kyrkofonden. Förutom lönekostnaderna är det här bl. a. fråga om

de på arbetsgivaren ankommande avgifterna för den anställdes sjukförsäkring

och allmänna tilläggspensionering. Utbetalningen skulle handhas av stiftsnämnden,

vilken också bör ha att svara för den på arbetsgivaren ankommande uppgiftsskyldigheten

och inbetalning av arbetsgivaravgift m. m. Stiftsnämnden

skulle bli förhandlingsorgan i lönefrågor med följd att skogsbiträdesarvodena

kunde regleras efter enhetliga grunder och det omständliga remissförfarandet

slopas. Den praktiska vinsten skulle främst vara större trygghet i anställningen

för ifrågavarande skogliga personal och därmed bättre möjligheter att rekrytera

Utredningen lämnar å s. 22—24 i promemorian en redogörelse beträffande

kostnaderna för pastorats skogsbiträden. Utredningen finner vid sina beräkningar

att den faktiska merkostnaden för kyrkofonden vid en överflyttning av

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Tredje lagutskottets utlåtande nr 25 år 1963

skogsbiträdeskostnadema för fonden skulle begränsa sig till inemot en halv

miljon kr. Utredningen framlägger jämväl förslag i frågan.

Remissyttranden. Skiftande uppfattningar råder bland remissorganen om utredningens

förslag rörande avlöningssystemet för skogsbiträden. Huvudparten

av remissinstanserna går icke in på prövning i sak utan uttalar som sin åsikt, att

reformen bör avvakta det slutliga utredningsförslaget rörande formerna för den

framtida boställsförvaltningen. I de remissyttranden vari sakfrågan tagits upp

intar emellertid flertalet en positiv hållning till förslaget. En direkt negativ inställning

förekommer dock i två fall. Redogörelse för remissbehandlingen återfinnes

å s. 13—20 i propositionen.

Kostnader för tillfälligt biträde vid upprättande av

hushållnings plan

Gällande bestämmelser. Enligt 46 § EBO skall hushållningsplan för löneboställes

skog upprättas genom stiftsnämndens försorg. Om stiftsnämnden för

detta ändamål tillfälligt anlitar biträde, åligger det pastoratet att enligt grunder,

som Kungl. Maj:t bestämmer, ersätta kyrkofonden för härav uppkommen kostnad.

Stiftsnämnden äger påföra pastoratet kostnaden på sätt närmare stadgas i

6 kap. 4 § ecklesiastika medelsförvaltningsreglementet. Pastoratets kostnad är

avdragsgill vid normaluppskattning av skogsavkastningen enligt 10 § 3 mom.

LKF. Till följd härav kommer denna kostnad i flertalet fall att i sista hand

belasta kyrkofonden.

Utredningen. Såsom en rationell åtgärd för att förenkla normaluppskattningen

och avräkningen mellan pastoraten och kyrkofonden föreslår utredningen, att

dessa kostnader för biträde, som tillfälligt anlitas av stiftsnämnden, får direkt

åvila kyrkofonden. Pastoraten skulle därigenom helt befrias från utgiften och

stiftsnämndernas redovisningsarbete skulle underlättas i inte oväsentlig mån.

Beträffande kostnaderna för anlitande av biträde vid uppgörande av skogshushållningsplaner

har utredningen inhämtat uppgifter för den senaste tioårsperioden,

dvs. budgetåren 1952/62. Kostnaderna uppgick för denna tidrymd

till sammanlagt 1 577 000 kr., varav 276 000 kr. belöper på självförsörjande pastorat.

Kyrkofonden får sålunda, om dessa kostnader belastar fonden direkt, vidkännas

en årlig utgift på i genomsnitt 160 000 kr. Av detta belopp hänför sig

emellertid endast i genomsnitt 28 000 kr. till de självförsörjande pastoraten.

Den verkliga merkostnaden för fonden till följd av förslaget skulle därför

begränsa sig till i huvudsak detta belopp.

Utredningen har framlagt förslag till erforderliga ändringar i 46 § EBO,

6 kap. 2 och 4 §§ ecklesiastika medelsförvaltningsreglementet samt 6 och 10 §§

LKF.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Tredje lagtitskottets utlåtande nr 25 år 1963

Remissyttranden. Någon erinran i sak mot utredningens förslag har inte framkommit

vid remissbehandlingen. En sammanfattning av remissvaren finnes på

s. 21 och 22 i propositionen.

Föredraganden

Boställsutredningens förslag att giltighetstiderna för skogshushållningsplan

och uppskattning av löneboställes normalavkastning skall kunna bestämmas till

kortare tid än tio år syftar till att göra det möjligt att samordna dessa tidsperioder

inom pastorat, som nybildats vid pastoratsindelningen. Förslaget har

enhälligt tillstyrkts vid remissbehandlingen. Det synes medföra uppenbara praktiska

fördelar, och jag vill därför förorda att en uppmjukning av gällande bestämmelser

på området genomföres i huvudsaklig överensstämmelse med förslaget.

I enlighet med förslag av kammarkollegiet bör möjligheten att bestämma

en kortare giltighetsperiod än tio år begagnas endast vid den fastställelse som

sker första gången efter det författningen trätt i kraft. Bestämmelserna blir

därigenom tillämpliga endast vid förrättningar, som äger rum under den närmaste

tioårsperioden. Härvid kan alla de justeringar företagas, som fordras till

följd av den nya pastoratsindelningen. Skulle emellertid även eljest i något fall

bristande överensstämmelse föreligga mellan giltighetstiderna inom ett pastorat,

bör nu tillfället kunna begagnas att rätta till också detta förhållande. Jag vill

därför föreslå, att bestämmelserna ges en något mera allmängiltig karaktär och

inte enbart anknyter till förhållandena inom de nybildade pastoraten. Bl. a. med

hänsyn härtill bör bestämmelserna intagas i författning, som antages med riksdagen.

Genom 1942 års ändring av EBO fick stiftsnämnderna möjlighet att låta flera

pastorat ingå i ett gemensamt skogsbiträdesdistrikt med hel- eller deltidsanställt

skogsbiträde. Denna möjlighet har utnyttjats i skiftande omfattning i olika

stift. För närvarande finns — såsom framgår av utredningens promemoria —

70 distrikt med heltidsanställda skogsbiträden. Dessa svarar för vården av

närmare 75% av den totala ecklesiastika skogsmarksarealen, medan för återstående

del finns 218 deltidsanställda skogsbiträden. Om värdet av den organisation

med heltidsdistrikt som sålunda byggts upp under de senaste 20 åren

synes det hos den skogliga expertisen endast råda en uppfattning. Genom att

bilda större skogsbiträdesdistrikt har man i dagens läge gjort det möjligt att

effektivt utnyttja de avlöningstillgångar pastoraten har i sin boställsskog. Sålunda

har bl. a. stiftsnämnden i Lund de bästa erfarenheter av detta system,

och värdet härav från förvaltningsrationella synpunkter understrykes också av

domänstyrelsen, stiftsnämnden i Härnösand och Stiftsjägmästareföreningen.

Stiftsnämnden i Uppsala har likaså funnit anordningen vara nödvändig för

skogsskötseln och till båtnad för skogsvården samt tillbakavisar som obefogad

den negativa uppfattning, som kommit till uttryck i yttranden från en del

pastorat.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Tredje lagutskottets utlåtande nr 25 år 1963

Utredningen har emellertid påtalat vissa olägenheter, som råder med nuvarande

ordning för fastställande och gäldande av skogsbiträdenas löner m.m.

Utredningens uppfattning härvidlag vitsordas av ett flertal remissorgan, däribland

domänstyrelsen, TCO och Stiftsjägmästareföreningen samt likaså flera

myndigheter, som eljest av olika skäl avstyrkt eller ställt sig avvaktande till

utredningens förslag, såsom kammarkollegiet, skogsstyrelsen och vissa stiftsnämnder.

För att avhjälpa bristerna föreslår utredningen, att skogsbiträdeskostnaderna

överflyttas från de enskilda pastoraten direkt pa kyrkofonden och att det nuvarande

omständliga remissförfarandet i avlöningsfrågor slopas. Med dessa förändringar

anser utredningen att en smidigare och mera effektiv form för förhandlingar

i dessa frågor skapas samt att avlöningssystemet avsevärt förenklas.

Utredningen har vidare funnit svårigheter föreligga att med nuvarande avlöningssystem

på ett tillfredsställande sätt trygga befattningshavarnas rätt till

pension m. m. Vid remissbehandlingen har konkreta exempel anförts pa dessa

svårigheter. Enligt utredningens förslag skulle problemet kunna lösas om arbetsgivares

åligganden i dessa hänseenden fullgöres av stiftsnämnden.

I avvaktan på utredningens slutliga överväganden rörande förvaltningsformerna

för det ecklesiastika skogsbruket är jag självfallet inte beredd att nu

taga ställning till vilken eller vilka organisationsformer, som i och för sig kan

erbjuda de bästa möjligheterna till att effektivt utnyttja pastoratens skogstillgångar.

Med hänsyn till de mycket stora ekonomiska värden det här rör sig om

— pastoratens nettoavkastning av skogen uppgick år 1960 till drygt 20 miljoner

kr. — framstår det emellertid för dagen såsom ytterst angeläget att vidmakthålla

största möjliga effektivitet hos nuvarande organisation av det ecklesiastika

skogsbruket.

En förutsättning härför utgör tillgången på kvalificerad personal för skogsbiträdesdistrikten.

För att trygga denna har utredningen funnit en omläggning

av avlöningssystemet så angelägen, att utredningens senare överväganden i

organisationsfrågorna inte bör avvaktas. Utredningens bedömning härvidlag

vinner stöd i den oro över personalsituationen, som i remissyttrandena framkommit

i uttalanden från ansvarigt håll.

Jag vill erinra om att flertalet av de remissmyndigheter, som nu avstyrkt den

föreslagna reformen, inte har gjort några invändningar i sak utan endast anfört,

att man i frågan syntes böra avvakta utredningens kommande förslag. En sådan

ståndpunkt kan givetvis ha visst fog för sig, i synnerhet om man anser, att

reformen skulle föregripa eller försvara ett framtida ställningstagande till formerna

för boställsförvaltningen. Jag delar emellertid inte uppfattningen, att den

föreslagna praktiska omläggningen av avlöningssystemet skulle få några sådana

konsekvenser; fastmera finner jag farhågorna härvidlag betydligt överdrivna.

Av avgörande betydelse i detta sammanhang framstar däremot för mig det

förhållandet, att ganska lång tid kommer att förflyta, innan utredningen kan

framlägga sitt slutbetänkande och statsmakterna taga ställning till förslagen

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Tredje lagutskottets utlåtande nr 25 år 1963

däri. Härtill kommer att en eventuell omorganisation i förevarande fall med

stor sannolikhet inte kan genomföras på en gång utan måste tänkas ske successivt.

Man har därför anledning räkna med att nuvarande organisation med

skogsbiträdesdistrikt åtminstone övergångsvis kommer att bestå under en längre

period. Det kan enligt min mening vid nu angivna omständigheter inte anses

rimligt att behålla former för reglering av skogsbiträdenas anställningsvillkor,

som enligt en ganska enhällig uppfattning visat sig i flera avseenden försvåra

arbetet för berörda parter. Utredningens förslag tillgodoser också de önskemål

som framförts av den personalgrupp, varom här är fråga. Till följd av det anförda

finner jag mig böra förorda, att de framlagda förslagen till förenklingar av förfarandet

i berörda lönefrågor genomföres redan nu.

En huvudinvändning mot utredningsförslaget har varit, att det skulle medföra

eu ytterligare begränsning av den kyrkokommunala självbestämmanderätt,

som var en grundprincip i 1932 års boställsreform. Såsom antytts i remissyttranden

av domänstyrelsen och stiftsnämnden i Härnösand, måste emellertid

pastoratens rätt att i dessa ärenden beredas tillfälle att anmäla sina önskemål

anses vara av närmast formell natur med hänsyn både till det sätt, på vilket

avtalsuppgörelser i lönefrågor i dagens samhälle regelmässigt kommer till stånd,

och till att det faktiska avgörandet i dessa frågor redan nu ligger hos stiftsnämnden.

Det är givetvis även med den föreslagna ordningen pastoraten obetaget

att framföra önskemål till stiftsnämnderna i hithörande frågor. Jag vill i

sammanhanget framhålla, att om ett pastorat i enlighet med Pastoratsförbundets

rekommendationer skulle bli medlem av skogsbruksområde, begränsar det sin

självbestämmanderätt i dessa frågor såtillvida, att verksamheten inom området

som regel ledes och samordnas av personal, som anställes och avlönas av vederbörande

skogsägareförening — alltså inte av skogsbruksområdet.

Utredningens förslag att skogsbiträdena skulle införas under statliga löne- och

pensionsreglementen torde inte böra prövas i detta sammanhang. Det väsentliga

synes mig vara, att vederbörande personalgrupp nu beredes möjlighet att på

enhetligt sätt förhandla om anställningsvillkor, och att denna ordning är lika

god som för andra befattningshavare, t. ex. inom den statliga skogsförvaltningen.

I vilka former en eventuell anknytning till centrala avlöningsbestämmelser lämpligen

bör ske torde få bli föremål för förhandlingar i sedvanlig ordning.

Jag är medveten om att speciella förhållanden råder beträffande skogsvården

på Gotland. Vad stiftsnämnden i Visby med hänsyn därtill har anfört beträffande

återverkningarna av reformen för stiftsnämndens del finner jag dock inte

vara av den art att det motiverar, att särskilda bestämmelser meddelas för Visby

stift. Med den struktur skogsbiträdesorganisationen har i detta stift kan den

föreslagna omläggningen uppenbarligen medföra endast mindre jämkningar i

nuvarande ordning.

iNagon principiell erinran torde enligt min mening knappast kunna resas

— och har inte heller framkommit vid remissbehandlingen — mot att låta kyrkofonden

direkt svara för kostnader, som i praktiken redan till största delen

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Tredje lagutskottets utlåtande nr 25 år 1963

belastar fonden. Såsom utredningen anfört, uppstår en faktisk merkostnad for

kyrkofonden i huvudsak endast beträffande skogsbiträdeskostnaderna i sadana

pastorat, som nu själva svarar för sina lönekostnader utan tillskott från fonden.

Utredningen har uppskattat denna merkostnad till inemot en halv miljon kr.

Jag vill med hänsyn härtill endast understryka utredningens påpekande, att det

framför allt är just dessa självförsörjande pastorat, som med sitt större skatteunderlag

genom den allmänna kyrkoavgiften i väsentlig mån bidrar till att bära

kyrkofondens utgifter.

" Jag får slutligen i den förevarande frågan framhålla, att de vid normaluppskattningarna

beräknade skogsbiträdeskostnaderna vid nuvarande löneutveckling

i många fall torde ligga lägre än de faktiska kostnaderna. Till följd härav

får pastoraten själva vidkännas hela den överskjutande kostnaden. När de

faktiska kostnaderna överflyttas på kyrkofonden innebär detta således i dessa

fall en vinst för pastoraten, medan det för kyrkofondens del kan komma att

medföra en viss merkostnad utöver vad utredningen beraknat. Det framstår

dock som en praktisk fördel på lång sikt, att normaluppskattningarna blir tillförlitligare

och närmare överensstämmande med de faktiska förhållandena. Jag

vill erinra om att detta var ett av huvudsyftena med den av 1958 års riksdag

begärda översynen av normaluppskattningssystemet.

Vid ett genomförande av utredningens förslag i denna del torde fr. o. m.

budgetåret 1964/65 de nu över särskilt anslag å riksstaten reglerade kostnaderna

för skogsbiträde, som anlitas för vården av skogar under stiftsnämndens förvaltning,

få bestridas direkt ur kyrkofonden utan omgången över riksstaten.

Utredningens förslag, att kostnaderna för biträde, som stiftsnämnd tillfälligt

anlitar för uppgörande av skogshushållningsplan, likaledes skall få bestridas

direkt ur kyrkofonden, innebär en administrativ förenkling, som har nära samband

med här förut behandlade förslag. Någon invändning i sak har vid remissbehandlingen

inte riktats mot förslaget i denna del, och jag förordar att det

genomföres.

I enlighet med det anförda har inom ecklesiastikdepartementet upprättats

förslag till lag om ändrad lydelse av 44 och 46 §§ EBO, lag om ändrad lydelse

av 6 och 10 §§ LKF samt lag med särskilda bestämmelser om hushållningsplan

för ecklesiastikt löneboställes skog m. m. Organisationsförändringen beträffande

skogsbiträden och tillfälliga biträden bör genomföras den 1 januari 1964, under

det att lagstiftningen angående hushållningsplan nr. in. bör träda i kraft redan

den 1 juli 1963. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda föreskrifter

om sådan ändring i gällande normaluppskattningar, att skogsbiträdeskostnaderna

bortfaller under återstående del av uppskattningsperioden, och att värdet

av löneboställes normalavkastning uppräknas i motsvarande mån vid kommande

avräkningar mellan pastoraten och kyrkofonden.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Tredje lagutskottets utlåtande nr 25 år 1963

Vad slutligen angår spörsmålet huruvida de föreslagna lagändringarna kräver

allmant kyrkomötes medverkan får jag erinra om att de ändringar som vidtagits

i EBO och LKF sedan slutet av 1930-talet skett utan att kyrkomötets samtycke

mhamtats därtill i den ordning, som gäller för stiftande av kyrkolag. Jag

far vidare upplysa, att kyrkomöteskommittén (majoriteten) i betänkandet »Kyrkomötets

grundlagsenliga befogenheter» (SOU 1955: 47 s. 173 ff.) i förevarande

fråga ansett, att endast EBO:s för förvaltningen av boställena grundläggande

bestämmelser ävensom - vad angår LKF - bestämmelserna i 1 och 8 §§ är

av kyrkolags karaktär eller hör under kyrkomötets kompetens enligt § 114

regeringsformen. Samma kommitté (majoriteten) har jämväl funnit att principen

om s. k. formell lagkraft visserligen som regel bör medföra, att kyrkomötets

samtycke inhamtas vid upphävande och ändring av övriga delar av EBO men

att detta inte bör gälla bestämmelser, vilka till sitt innehåll uppenbart inte har

kyrkolags natur. Jag finner för egen del ingen tvekan föreligga om att de föreslagna

lagandrmgarna — vilka inte innebär någon förändring av vare sig principiell

eller mera genomgripande räckvidd — liksom den temporära lagstiftningen

om hushållnmgsplan in. in. kan genomföras utan medverkan av kvrkomötet.

Motionerna I: 646 och II: 798

I motionerna 1:646 och 11:798 hemställes, såsom ovan angivits, om avslag å

propositionen, såvitt den avser överförande av kostnaderna för avlönande av

skogsbiträdena till kyrkofonden.

Motionärerna papekar den nuvarande organisationens nackdelar, vilka kommer

att framtrada ännu mer allteftersom skogsbrukets påbörjade mekanisering

fortskrider. Motionärerna erinrar om att frågan om en rationell förvaltning av

skogarna är under utredning och slår fast, att det för de flesta torde stå klart,

att det nuvarande systemet måste överges. Motionärerna fortsätter.

I diskussionen har det framkommit förslag om två skilda lösningar av frågan

Den ena gar ut pa att pastoratsskogarna — liksom statens och bolagens skogar

genom omfattande jorda- och ägoutbyten skulle dras samman till större

block, som sedan skulle förvaltas för pastoratens gemensamma räkning antingen

av eu myndighet eller av ett organ för en pastoratens sammanslutning Den

andra föreslagna lösningen innebär, att pastoratsskogarna skola anslutas till de

skogsbruksomraden, som nu halla på att organiseras på landsbygden. Riksdagen

bär ju uttalat sig till formån för bildande av sådana områden. Föredragande

statsrådets uttalande i propositionen (s. 24) om den begränsning i självbestämmanderätten,

som skulle följa av anslutning till skogsbruksområde, är därför förenande.

Genom anslutning till skogsbruksområden skulle pastoraten kunna tillgodogora

sig sa val den sakkunniga personal som den maskinella utrustning, dessa

områden tillhandahalla små medlemmar.

Hur förvaltningsfrågan kommer att lösas är ovisst. Det synes emellertid icke

vara lamphgt att nu vidta en åtgärd, som skulle försvåra den omorganisation,

som ettei allt att doma kommer att beslutas, sedan den sittande ecklesiastika

s. 17 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 25 år 1963

17

boställsutredningen avslutat sitt arbete. Och det är väl självklart, att de i framtiden

skulle bli svårare att avveckla skogsbiträdesorganisationen, därest skogsbiträdena

skulle bli anställda hos den centrala kyrkofonden än om de förbli

deltidsanställda i ettvart pastorat för sig.

Även om det naturligtvis kan sägas, att biträdenas formella ställning som

biträden åt pastoraten icke rubbas genom den reform, som föreslås i propositionen,

så är det dock omöjligt att blunda för att reformen i realiteten komme att

innebära ett steg i riktning mot att biträdena bli myndighetsbiträden i stället

för pastoratsbiträden. Med en därav följande glidning från kommunal självstyrelse

mot myndighetsförvaltning.

II. Vissa anslag ur kyrkofonden m. m.

Stifts- och kontraktsadjunkterna

Enligt 3 § prästlönereglementet får stifts- och kontraktsadjunktstjänster inrättas

av Kungl. Maj:t högst till det antal, som riksdagen medgiver. Enligt 17 §

samma reglemente är ifrågavarande tjänster placerade i lönegrad Ae 19. Jämlikt

6 § andra stycket 1) lagen om kyrkofond skall kostnaderna för dessa prästers

avlöningsförmåner bestridas ur kyrkofonden.

För närvarande finns inrättade 43 stiftsadjunktstjänster och tre kontraktsadjunktstjänster.

Samtliga kontraktsadjunktstjänster är placerade i Luleå stift.

Stiftsadjunktstjänsterna har av Kungl. Maj:t för tiden den 1 juli 1960—den

30 juni 1963 fördelats sålunda, att Luleå stift erhållit fem stiftsadjunktstjänster,

Uppsala och Lunds stift likaledes fem, Visby stift en samt vart och ett av övriga

stift tre stiftsadjunktstjänster.

Hos Kungl. Maj:t har domkapitlen i Uppsala, Lund, Göteborg och Stockholm

anhållit om en utökning av antalet stiftsadjunkter inom respektive stift med

två tjänster och domkapitlet i Luleå om en utökning av antalet kontraktsadjunkter

i stiftet med en. Av de föreslagna åtta stiftsadjunktstjänsterna föreslås

fem för studentpräster, nämligen två i Uppsala stift samt en i ettvart av

Lunds, Göteborgs och Stockholms stift.

En tjänst i Lunds stift har motiverats dels med behov av att anställa en

stiftsadjunkt för arbete vid stiftsgården i Båstad, dels med hänvisning till den

stora folkmängden i stiftet och det stora antalet hamnstäder. Göteborgs domkapitel

har som skäl för inrättande av en stiftsadjunktstjänst bl. a. åberopat den

stora folkmängden i stiftet och Stockholms domkapitel har framhållit den stora

ökningen av ungdom i Stockholms ytterförsamlingar.

Som bidrag till avlönande av präster för verksamhet bland universitets- och

högskolestuderande m. fl. utgår sedan år 1949 ett årligt anslag ur kyrkofonden,

för närvarande uppgående till högst 8 500 kr.

Kammarkollegiet erinrar om att tredje lagutskottet med anledning av motioner

vid 1962 års riksdag om anställande av stiftsadjunkter som studentpräster

förordat, att frågan om den andliga vården vid universitet och högskolor gjordes

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Tredje lagutskottets utlåtande nr 25 år 1963

till föremål för översyn i den form Kung]. Maj:t kunde finna lämplig. Innan en

översyn skett, bör det enligt kollegiets uppfattning inte ifrågakomma att anställa

stiftsadjunkter som studentpräster.

Beträffande Lunds stift anser sig kollegiet — efter vad i ärendet blivit utrett

rörande den kyrkliga verksamheten vid stiftsgården i Båstad och de förefintliga

stiftsadjunkternas arbetsförhållanden samt med beaktande av stiftets storlek —

kunna tillstyrka att ytterligare en stiftsadjunkt får anställas.

Kollegiet framhåller vidare, att Göteborgs och Stockholms stift jämte Lunds

stift i avseende till invånarantal är väsentligt större än övriga stift, samt anser

sig, med hänsyn till vad som utretts rörande behovet av stiftsadjunkter i dessa

stift, kunna tillstyrka en utökning av stiftsadjunktsorganisationen i vartdera

av stiften med en befattningshavare.

Förslaget om ytterligare en kontraktsadjunkt i Luleå stift anser sig kollegiet,

bl. a. med hänsyn till prästbristen i detta stift, inte kunna tillstyrka.

I detta sammanhang må återgivas vad tredje lagutskottet i sitt ovannämnda,

av riksdagen godkända utlåtande nr 17 år 1962 anfört vid behandlingen av

yrkandet i motionerna 1:16 och 11:26 år 1962 att särskilda studentprästbefattningar

i form av stiftsadjunktstjänster skulle inrättas i Uppsala, Lund, Göteborg

och Stockholm.

För närvarande har den andliga vården vid universitet och högskolor ordnats

så att vissa präster utsetts att vid sidan av ordinarie församlingsarbete särskilt

verka bland studenterna. Avlöningsfrågan synes i vart fall i Stockholm ha lösts

så att vederbörande erhållit partiell tjänstledighet med löneavdrag, varvid studentprästnämnden

— med anlitande bl. a. av anslaget ur kyrkofonden — svarar

för utfyllnad av lönen. I Lund tillämpas, såvitt framgår av vissa yttranden, det

systemet att den prästerlige befattningshavaren i fråga genom dispositioner av

sina överordnande utan avdrag å lön frigöres från övrigt arbete så att han i

större omfattning kan ägna sig åt verksamhet bland studenterna, därvid några

ekonomiska förpliktelser ej åvilar studentkåren.

Antalet studerande vid universitet och högskolor på de ifrågavarande kårorterna

är, som framgår av de i den föregående redogörelsen refererade motionerna,

numera betydande. I den mån studenterna — såsom i stor utsträckning

torde vara fallet — ej är kyrkoskrivna inom vederbörande städers

församlingar är den prästerliga organisationen inom församlingarna ej avpassad

med tanke på dessa. I de flesta yttrandena över motionerna uttalas att behovet

av kontakt med en prästman för samtal, rådgivning eller andlig vård i övrigt är

framträdande för den kategori av befolkningen som universitets- och högskolestuderande

utgör. Om så är fallet måste vederbörande församlingars resurser i

fråga om antalet prästerliga befattningshavare framstå som än mer otillräckliga.

I princip bör enligt utskottets mening i fråga om den andliga vården gälla

enhetliga regler för alla befolkningskategorier. Den ordinarie verksamheten i

varje församling bör således så långt möjligt kunna omfatta alla dem som vistas

inom församlingen. På denna princip vilar de nyligen genomförda besluten om

inordnande av den andliga vården vid sjukhusen i församlingsprästernas tjänsteuppgifter.

Principen har också kommit till uttryck i det förslag angående

själavårdsverksamheten inom krigsmakten som framlagts i försvarets personalvårdsutrednings

betänkande III. Statsmakternas ställningstagande till för
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Tredje lagutskottets utlåtande nr 25 år 1963

slaget i denna del har emellertid skjutits på framtiden (se bil. 6 till årets

statsverksproposition s. 280—289 och 291—292. Jfr även bil. 4 till statsverkspropositionen

s. 55—63 och 76—77 angående den andliga vården vid fångvårdsanstalterna).

Från nu angivna synpunkt synes den lösningen vara att föredra

att för bestämmande av antalet präster i församling, där regelmässigt ett

större antal å annan ort kyrkoskrivna studerande vistas, en viss koefficient finge

tillgodoräknas vid beräkningen av befolkningsunderlaget i församlingen. Svårigheter

■— åtminstone i fråga om de större kårorterna — att avgöra till vilken eller

vilka församlingar studenterna skall anses knutna kan emellertid tala mot en

sådan anordning. Till stöd för alternativet att — såsom skett beträffande sjömännen

i vissa större hamnar — inrätta en särskild prästerlig befattning för

ändamålet kan möjligen även åberopas studenternas intresse att äga tillgång till

en gemensam präst, vars verksamhet kan anknytas till en studenternas egen eller

en av dem eljest speciellt anlitad kyrkobyggnad.

Utskottet anser förevarande spörsmål väl förtjänt av uppmärksamhet och

förordar att frågan göres till föremål för översyn i den form Kungl. Maj:t kan

finna lämplig. Innan resultatet av en sådan översyn och i anledning därav gjorda

överväganden framlagts är utskottet ej berett att taga ställning till frågan huruvida

särskilda åtgärder på området kan anses påkallade. Med hänsyn till utskottets

tidigare antydda principiella inställning rörande den andliga vården över

huvud måste ett sådant ställningstagande bl. a. bli beroende av i vilken utsträckning

de studenter som vistas inom kårorterna är eller bör vara kyrkoskrivna

inom församlingarna därstädes.

Föredraganden. Beträffande frågan om student präster, som varit föremål för

ytterligare överväganden inom ecklesiastikdepartementet, vill jag framhålla,

att den församlingsprästerliga verksamheten i princip bör omfatta samtliga,

som vistas inom en församling. Av de studerande på de större kårorterna är

emellertid en betydande del — i enlighet med bestämmelserna i folkbokföringsförordningen

— inte kyrkoskrivna på studieorten. Då församlingsprästernas

antal är beroende av antalet församlingsmedlemmar, är det inte troligt

att församlingsprästerna kan hinna att i någon större utsträckning stå till

förfogande för de studerande på kårorterna. Det torde å andra sidan, bl. a. med

hänsyn till svårigheten att avgöra till vilken församling på kårorten studenterna

skall räknas, knappast vara genomförbart att vid fastställandet av antalet

präster i en församling ta hänsyn till antalet å annan ort kyrkoskrivna studenter.

Jag anser mig emellertid trots detta inte kunna biträda förslaget, att stiftsadjunktst

jänster inrättas enbart för att tagas i anspråk av befattningshavare

med så speciella arbetsuppgifter som de som förutsättes åligga en studentpräst.

Däremot anser jag det motiverat, att vid fastställandet av antalet stiftsadjunktstjänster

i de olika stiften hänsyn även tages till att ett betydande antal ungdomar

på grund av studier vistas å annan ort än där vederbörande är kyrkoskrivna.

Jag vill därför, med beaktande jämväl av vad kammarkollegiet anfört rörande

Lunds, Göteborgs och Stockholms stift, tillstyrka inrättandet av ytterligare en

stiftsadjunktstjänst i vardera Uppsala, Lunds, Göteborgs och Stockholms stift.

Vid bifall härtill bör särskilt bidrag ur kyrkofonden till avlönande av student
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Tredje lagutskottets utlåtande nr 25 år 1963

präster enligt min uppfattning inte längre utgå, då två av dessa nya stiftsadjunktstjänster

får anses träda i stället för de studentprästbefattningar i Uppsala

och Stockholm till vilka bidrag nu utgår. Inte heller synes beträffande Lunds

och Göteborgs stift vid bifall till förslaget något behov föreligga av att ställa

en särskild pastoratsadjunkt till förfogande för studentprästuppgifter.

Förslaget om inrättande av ytterligare en kontraktsadjunktstjänst i Luleå

stift kan jag inte biträda.

Avlöningsbidrag till sjömanspräster

Ur kyrkofonden utgår för närvarande till svenska kyrkans sjömansvårdsstyrelse

jämlikt 6 § andra stycket 4) lagen om kyrkofond tolv bidrag, vart och

ett a 18 500 kr., för avlönande av präster, som är anställda i styrelsens tjänst i

utlandet.

Svenska kyrkans sjömansvårdsstyrelse har anhållit dels om bidrag ur kyrkofonden

för budgetåret 1963/64 till avlönande av ytterligare två sjömanspräster,

dels om höjning av nu utgående bidrag från 18 500 kr. till 20 400 kr. med hänsyn

till 1962 och 1963 års lönehöjningar samt om retroaktivt tillägg till nu utgående

bidrag för tiden den 1 januari 1962—den 30 juni 1963 med 2 148 kr. per bidrag.

Av framställningen inhämtas, att styrelsen under budgetåret 1961/62 på 26

platser utomlands i sin tjänst haft totalt 51 anställda med heltidstjänst, därav

20 sjömanspräster, två biträdande präster, åtta manliga och 21 kvinnliga assistenter

(20 husmödrar och en församlingssyster). Genom avlöningsbidrag har

styrelsen dessutom medverkat till anställande av en svensk sjuksköterska i

Genua. Styrelsen erinrar om att ökningen av antalet bidragsrum till tolv för

budgetåret 1962/63 icke innebär någon avlastning av styrelsens egen ekonomi,

enär det nytillkomna lönebidraget är avsett för sjömanspastorn i Hamburg, som

tidigare avlönats av Evangeliska fosterlandsstiftelsen.

Vidare har domkapitlet i XJppsala, efter hörande av sjömansvårdsstyrelsen,

med anledning av ett av svenska församlingen i Johannesburg framlagt förslag

om ombildning av församlingen till svensk utlandsförsamling förordat, att sjömansvårdsstyrelsen

får övertaga ansvaret för svensk kyrklig verksamhet i Johannesburg

mot att styrelsen erhåller bidrag ur kyrkofonden för avlönande av

en sjömanspräst därstädes.

Kammarkollegiet har, med hänsyn till vad sjömansvårdsstyrelsen anfört

rörande omfattningen av styrelsens verksamhet samt den stora betydelsen,

kanske främst socialt, av att framför allt de yngre sjömännen inom handelsflottan

erbjudes ett alternativ till hamnmiljöns många gånger destruktiva inflytande,

intet att erinra mot att bidrag ur kyrkofonden lämnas till ytterligare två

sjömanspräster.

Kollegiet anser sig också kunna tillstyrka, att sjömansvårdsstyrelsen får

övertaga ansvaret för svensk kyrklig verksamhet i Johannesburg mot att styrelsen

erhåller bidrag ur kyrkofonden för avlönande av en sjömanspräst därstädes

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Tredje lagutskottets utlåtande nr 25 år 1963

efter samma grunder, som gäller beträffande övriga bidrag till sjömanspräster.

Kollegiet tillstyrker alltså, att ur kyrkofonden får utgå bidrag till tillhopa

(12 -f- 2 + 1 =) 15 sjömanspräster.

Sjömansvårdsstyrelsens hemställan, i vad den avser förhöjt bidrag ur kyrkofonden

samt retroaktivt lönetillägg ur samma fond, föranleder inte heller någon

erinran från kollegiet.

Föredraganden. Om man bortser från det för innevarande budgetår nytillkomna,

för sjömanspastorn i Hamburg avsedda lönebidraget, har antalet

bidrag ur kyrkofonden till avlönande av sjömanspräster varit oförändrat sedan

1953. Omfattningen av sjömansvårdsstyrelsens verksamhet har emellertid sedan

dess ökat avsevärt och sjömanspräster har anställts i flera nya utomeuropeiska

hamnstäder. Jag föreslår därför att bidrag får utgå till avlönande av ytterligare

en sjömanspräst.

Sjömansvårdsstyrelsens övertagande av ansvaret för svensk kyrklig verksamhet

i Johannesburg synes av flera skäl vara att föredraga framför en ombildning

av den svenska församlingen därstädes till svensk utlandsförsamling. Jag vill

därför också tillstyrka, att till sjömans vårdsstyrelsen får utgå ett avlöningsbidrag

ur kyrkofonden för ifrågavarande verksamhet.

I likhet med vad som tidigare skett bör viss uppräkning av avlöningsbidragen

ske med hänsyn till de allmänna lönehöjningar, som ägt rum. Det av sjömansvårdsstyrelsen

framförda förslaget om höjning av bidragsbeloppen till 20 400 kr.

biträder jag. Vidare förordar jag, att retroaktivt tillägg för tiden den 1 januari

1962—den 30 juni 1963 får utgå med ett avrundat belopp av 2 150 kr. per bidrag

eller sammanlagt 25 800 kr.

Anslag till anlitande av biträde vid handläggningen av

kyrkliga ärenden

Med hänsyn bl. a. till 1963 års kyrkomöte föreslås i propositionen att anslaget

för nästa budgetår uppräknas med 10 000 kr. till 70 000 kr.

Bidrag till kyrkomusikerutbildningen vid Sköndalsinstitutet

Jämlikt 6 § andra stycket 9) lagen om kyrkofond bär för innevarande budgetår

anvisats ett anslag av högst 50 000 kr. ur kyrkofonden såsom bidrag till kostnaderna

för den kyrkomusikaliska linjen vid Sköndalsinstitutet.

Direktionen för Svenslca diakonsällskapet har för budgetåret 1963/64 anhållit

att anslaget till ifrågavarande utbildning höjes till 90 000 kr., motsvarande de

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Tredje lagutskottets utlåtande nr 25 år 1963

beräknade kostnaderna — utöver vad som täckes av elevavgifter — för avlöningar

åt lärare och arvoden åt föreläsare. Kostnaderna för lokaler, undervisningsmateriel,

administrationskostnader m. m. har direktionen däremot avsett,

att diakonsällskapet skulle bestrida.

Kammarkollegiet framhåller, att direktionen för 1962/63 anhöll om ett till

100 000 kr. förhöjt anslag, men att statsmakterna icke fann anledning höja

bidraget ur kyrkofonden. Kollegiet anser, att någon höjning av bidragsbeloppet

för budgetåret 1963/64 icke bör ifrågakomma, samt föreslår, att bidraget ur

kyrkofonden till angivna verksamhet vid Sköndalsinstitutet bestämmes till

oförändrat belopp eller 50 000 kr.

Föredraganden. En viss ökning av bidraget till den kyrkomusikaliska utbildningen

vid Sköndalsinstitutet synes motiverad med hänsyn till kostnadsstegringar

på grund av höjda lärarlöner och föreläsararvoden. Jag förordar därför

en höjning av bidraget med 8 000 kr. till högst 58 000 kr.

Övriga frågor om anslag ur kyrkofonden

Ärkebiskopen har i särskild skrivelse meddelat, att flera ansökningar om mera

betydande resebidrag är att förutse för det kommande budgetåret, däribland en

ansökan om bidrag till kostnaderna för fyra delegater vid Faith and Orders

fjärde världskonferens i Montreal i Canada den 12—den 26 juli 1963. För denna

konferens beräknas enligt ärkebiskopen kostnaderna för resor och traktamenten

för fyra delegater uppgå till omkring 16 000 kr.

Vidare har Lutherska världsförbundets svenska sektion anhållit, att resebidrag

måtte få utgå till 22 av biskopsmötet utsedda delegater till Lutherska världsförbundets

fjärde generalförsamling i Helsingfors den 30 juli—den 11 augusti

1963 med ett sammanlagt belopp av 16 500 kr.

Föredraganden. Kostnaderna för resebidrag åt delegater vid olika kyrkliga

konferenser m. m. i utlandet brukar regelmässigt bestridas från det enligt

6 § andra stycket 9) lagen om kyrkofond utgående anslaget till extra utgifter,

vilket fr. o. m. den 1 juli 1960 uppgår till 60 000 kr. för budgetår. De

för Faith and Order’s fjärde världskonferens i Montreal och Lutherska världsförbundets

fjärde generalförsamling i Helsingfors beräknade resebidragen är

emellertid sa avsevärda, att de icke helt kan bestridas inom ramen av ett oförändrat

anslag till extra utgifter. Jag föreslår därför, att vid sidan av anslaget till

extra utgifter jämlikt 6 § andra stycket 9) lagen om kyrkofond anvisas ett

särskilt engångsbelopp av 25 000 kr. till bestridande av kostnader för ifrågavarande

resebidrag.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 25 år 1963 23

III. Motionerna I: 677 och II: 831 om pastoratens

kyrkvaktmästarlönekostnader

I motionerna hemställes om prövning och förslag rörande utjämning genom

kyrkofonden av pastoratens kyrkvaktmästarlönekostnader. Motionärerna lämnar

först följande redogörelse för präst- och kyrkomusikerlönekostnadernas utjämning.

I fråga om pastoratens präst- och kyrkomusikerlönekostnader förekommcr

reglering genom kyrkofonden. Om präst- och kyrkomusikerlönetillgångarna i ett

pastorat lämnar så stor avkastning att det blir ett överskott, sedan man täckt

lönekostnaderna under året samt visst virkesbehov, skall pastoratet leverera in

hälften av överskottet till kyrkofonden. Kyrkofondens inkomster består dock till

övervägande delen av den allmänna kyrkoavgiften, som ärligen erlägges av

samtliga pastorat i förhållande till antalet skattekronor.

I den mån präst- och kyrkomusikerlönekostnaderna inte blir täckta av avkastningen

från avlöningstillgångarna eller andra tillgängliga medel, får pastoraten

enligt av Kungl. Maj:t fastställda normer tillgripa viss uttaxering (församlingsavgift).

Förslår inte nu nämnda inkomstkällor till att täcka lönekostnaderna,

får pastoratet tillskott ur kyrkofonden för det som erfordras ytterligare.

I fråga om pastoratsadjunkterna gäller att kyrkofonden svarar för avlönandet,

utom då det gäller vikariatslöneförordnande på församlingsprästtjänst.

Motionärerna anför därefter såsom skäl för sin hemställan.

Regleringen av präst- och kyrkomusikerlönekostnaderna genom kyrkofonden

medför en betydelsefull kostnadsutjämning mellan pastoraten. Denna ordning

tillämpas emellertid inte för avlönandet av kyrkvaktmästarna. Även de sistnämnda

avlöningskostnaderna kan dock innebära betydande variationer i belastningen

de olika pastoraten emellan. Det framstår därför som berättigat att

en skyndsam prövning sker av möjligheterna att utjämna lönekostnaderna beträffande

kyrkvaktmästarna genom kyrkofonden såsom nu sker i fråga om t. ex.

kyrkomusikerna.

Rörande tillkomsten av den 1950 gjorda ändringen i kyrkofondslagen på

grund av finansiering av de med kyrkomusikerorganisationen förbundna kostnaderna

får utskottet hänvisa till första lagutskottets utlåtande nr 29 år 1950.

Eu redogörelse för kyrkofondens tillkomst och ändamal är intagen i Betänkande

med förslag till nyorganisation av kyrkomusikerbefattningarna m. m. Del 1

(SOU 1945:10) s. 126 ff. Kyrkofonden skall jämlikt 1 § lagen om kyrkofond

användas för kyrkliga ändamål på sätt i lagen bestämmes. I betänkandet s. 138

konstateras att vare sig från synpunkten av kyrkofondens lagbestämda ändamål

eller eljest principiellt hinder mötte mot att jämväl i vad gäller kostnaderna

för kyrkomusikernas verksamhet kostnader för en utjämning av de kyrkliga

kommunerna emellan pålades kyrkofonden.

Genom lagen om församlingsstyrelse, som trätt i kraft i ar, ankommer det pa

det representativa organet — kyrkofullmäktige eller kyrkostämma att av
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Tredje lagutskottets utlåtande nr 25 är 1963

göra, vilket förvaltningsorgan som skall handlägga personalärenden. Bland dessa

ärenden ingår tillsättande och entledigande av kyrkvaktmästare. Avlöning till

sådan befattningshavare äger den kyrkliga kommunen att själv besluta om. I

detta sammanhang ma anmärkas att omfattningen av pastoratens åligganden,

såvitt avser prästernas och kyrkomusikernas avlönande är reglerad i särskilda

författningar.

Här må också erinras om att sistnämnda lag innebär flera viktiga nyheter

då det gäller samverkan mellan församlingar i gemensamma angelägenheter.

Vid granskningen av propositionen till lagen anförde således konstitutionsutskottet

i sitt utlåtande nr 16 år 1961.

I propositionen framhalles, att betydande fördelar står att vinna, om de kyrkligt

ekonomiska angelägenheterna handhas av den större kommunala enhet, som

en samfällighet utgör. Utskottet vill understryka vikten av att samfällighetsbildning

kommer till stånd i vidgad utsträckning. Församlingarna bör, där så

är möjligt, söka ga samman och bilda enheter med större ekonomisk bärkraft.

Planeringen för framtida behov kan göras säkrare och mera långsiktig.

Slutligen må anmärkas att Svenska pastoratens riksförbund på uppdrag av

Biskopsmötet yttrat sig i frågan om överförande av kyrkväktamas löner på

pastoraten. Sedan pastoratsförbundet verkställt viss utredning, har pastoratsförbundet,

som icke tillstyrkt den ifrågasatta åtgärden, i skrivelse den 4 april

1963 till Biskopsmötet anfört.

Av utredningen torde framgå, att effektiv hjälp icke kan lämnas de tyngst

drabbade församlingarna genom överförande av kyrkväktamas löner på pastoraten.

Det torde också framga, att en betydande hjälp lämnas skattedragarna i

dessa församlingar genom de allmänna skattelindringsbidragen. Denna hjälp har

för övrigt blivit väsentligt större än tidigare genom den reform, som verkställdes

genom förordningen den 18 maj 1962. Det är visserligen sant, att denna hjälp

endast till en mindre del avsätter spår i församlingarnas stater och räkenskaper,

da den ju lämnas huvudsakligen i form av bidrag till de borgerliga kommunerna,

men i realiteten blir det likväl de till församlingen skattskyldiga, som komma I

åtnjutande av lindringen.

Det kan tilläggas, att den ifrågasatta reformen knappast skulle kunna genomföras

utan en författningsmässig reglering av kyrkvaktarsysslorna med timtalsberäkning

osv. ungefär som i kvrkomusikerförfattningama.

IV. Motionerna 1:125 och II: 148 om anslag till avlönande av

en finskspråkig präst i Sundsvall

Motionerna. I motionerna påpekas att i Sverige för närvarande betydligt fler

än 100 000 finnar är bosatta. Av de efter kriget inflyttade behärskar enligt uppskattning

90 % icke svenska eller har så ringa kunskap att de icke kan tillgodogöra

sig t. ex. en svenskspråkig gudstjänst. Finska präster, som är avlönade av

Finlands kyrka, är placerade i Göteborg och Västerås, men de saknar möjlighet

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Tredje lagutskottets utlåtande nr 25 år 196S

att verka inom de sex nordligaste länen. Motionärerna framhåller, att dessa

präster utöver själavårdande verksamhet också har att biträda i sociala frågor

och i mån av tid söka tillfredsställa det kulturella bildningsbehov som finns

hos de inom området bosatta finnarna. Motionärerna fortsätter:

Det vore föga rimligt att kräva att kyrkan i Finland skulle avlöna ytterligare

någon eller några präster för tjänstgöring i Sverige, eftersom de här arbetsverksamma

finnarna betalar skatt i vart land. Den del av kyrkoskatten som gai

till själavårdande och kurativ verksamhet kommer inte i någon form de finnar

till godo vilka ej alls eller dåligt talar och förstår svenska språket. Detta drabbar

framför allt finnarna i de sex nordligaste länen, eftersom ingen finsk präst

är verksam där och eftersom ett förhållandevis stort antal av dessa finnar inflyttat

dit från rent finskspråkiga bygder i norra Finland. Med hänsyn härtill

synes det vara skäligt att med svenska skattemedel avlöna en finskspråkig präst

med placering i Norrland.

På finskt kyrkligt håll har man understrukit, att det finns ett starkt behov hos

många finnar i Sverige att få rådgöra med en finsk präst. Finska kyrkans diakonstyrelse

har ställt sig positiv till anställningen av en finsk piäst i noira

Sverige. Ärkebiskop Hultgren och alla biskopar i vårt land har stött önskemålet.

Av de hos utlänningskommissionen den 1 oktober 1962 arbetsanmälda finnarna

var ungefär 60% att finna inom Kopparbergs, Gävleborgs och Västernorrlands

län. Dessa siffror ger vid handen, att det kunde vara lämpligt att placera en

för de norra delarna av vårt land avsedd finsk präst i Gävle eller Sundsvall,

vilket också från finsk sida förordats. Även i Norrbottens län finns visserligen

ett betydande antal finnar, men å andra sidan är flera svenska präster därstädes

finsktalande. För vår del förordar vi Sundsvall. Från sin förläggningsort skulle

sedan denne präst under olika delar av året företaga resor runt om i de sex

nordligaste länen. Möjligheter synes föreligga att erhålla medel för täckande

av reseomkostnaderna från kulturfonden för Sverige och Finland.

För avlöning av en sådan befattningshavare beräknas 25 000 kr. bli erforderliga.

Remissyttranden. Motionerna tillstyrkes av de tva hörda domkapitlena men

avstyrkes av kammarkollegiet. Statskontoret finner att ställningstagande först

kan ske efter närmare överväganden.

Domkapitlet i Härnösands stift förklarar sig dela motionärernas uppfattning

om behovet av en finskspråkig präst. Med hänsyn till den stora prästbristen och

otillräcklig tillgång på svenska finskspråkiga präster anser emellertid domkapitlet

att en finsk präst bör anställas. Domkapitlet finner i likhet med motionärerna

att Sundsvall bör vara stationeringsort. Domkapitlet har därvid särskilt

åberopat att ett stort antal finnar är bosatta där.

Domkapitlet i Luleå stift tillstyrker livligt bifall till motionerna. Domkapitlet

instämmer helt i motionärernas argumentering och har icke någon erinran mot

Sundsvall som stationeringsort.

Kammarkollegiet upplyser att enligt senast tillgängliga .statistiska uppgifter

(Statistisk årsbok för Sverige 1962) uppgick antalet i Finland födda, här mantalsskrivna

personer den 1 november 1960 till 101 307, av vilka 71 935 icke var

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Tredje lagutskottets utlåtande nr 25 år 1963

svenska medborgare. Kollegiet anmärker, att för att en utlänning skall kunna

erhålla svenskt medborgarskap kräves att han skriftligen och muntligen skall

kunna göra sig förstådd på svenska. Enligt kollegiet torde därför de i motionerna

patalade språksvårigheterna främst vara för handen bland de finnai-, som icke

vunnit svenskt medborgarskap. Efter vad kollegiet under hand inhämtat tillhör

en betydande del av dessa finnar svenska kyrkan. Kollegiet uttalar vidare i sitt

yttrande.

De finnar, som äro kyrkobokförda i Sverige och tillhöra svenska kyrkan torde

få anses vara berättigade till andlig omvårdnad från kyrkans sida i lika män som

andra medlemrnar av kyrkan. Därest denna kyrkans uppgift på grund av språksvarighetei

befinnes icke kunna tillfredsställande fyllas av vederbörande församlingspräster,

lärer det finnas viss anledning att överväga, om icke särskilda

åtgärder böra vidtagas för att bättra förhållandet.

Avgörande för frågan om behovet av åtgärder måste emellertid vara de

önskemål, som kunna ha kommit till uttryck från beröi''da finnars sida, och den

inställning till spörsmålet, de i övrigt befinnas ha. Härom saknas varje upplysning

i motionerna.

Blir det klarlagt att bland nämnda finnar förefinnes en utbredd önskan om

förbättrade förhållanden i avseende å kyrklig omvårdnad och anses i anledning

härav särskilda åtgärder påkallade, torde beslut i frågan böra föregås av eu

näimare utredning om vilka sådana åtgärder, som lämpligen böra ifrågakomma.

Kollegiet har ovan behandlat frågan om den andliga vården bland de i Svei''ige

bosatta finnar, som tillhöra svenska kyrkan. Vidkommande de i Sverige

bosatta finnar, som icke tillhöra svenska kyrkan, må anmärkas, att dessa finnar

ej betala den del av kvi’koskatten (40 %), som anses belöpa på den själavårdande

verksamheten. Vid en eventuell utredning om åtgärder för bättre andlig vård

bland finnar, tillhörande svenska kyrkan, toi''de lämpligen också böra utredas,

hur behovet av andlig vård bör tillgodoses för de finnar i Sverige, som ej tillhöra

samma kyrka.

Kollegiet förklarar sig under åberopande härav icke kunna tillstyrka att ett

särskilt anslag nu anvisas till avlönande av en finskspi-åkig präst i Sundsvall.

Statskontoret anför i remissvar följande.

De av motionärerna berörda svårigheterna i själavårdande och socialt kurativt

hanseende är otvivelaktigt ägnade att uppmärksammas. De torde emellertid

göra sig gällande icke enbart för de här bosatta och verksamma finnarna utan

för de i landet arbetande utlänningarna i gemen. Antalet arbetsanmälda utlänningar

uppgick 1 april 19G2 till nära 122 000, varav i runt tal 51 000 finnar, nära

30 000 danskar och norrmän samt över 40 000 av andra nationaliteter. Dessa

senaie är splittrade i rnanga grupper med olika språk och religion, seder och

bruk med därav föranledda kontaktsvårigheter sinsemellan och med samhällets

offentliga institutioner. Kontakten med hemlandet via radio och genom besök

försvåras genom avståndet till detta. I dessa avseenden måste finnarna anses

betydligt gynnsammare ställda. De enbart finskspråkiga bör således ha bättre

hjälp av små landsmän än övriga icke svensktalande. För övrigt torde få förutsättas,

att hitflyttade finnar genom omständigheterna inom arbetslivet och på

den piivata sektorn i allmänhet snabbt inhämtar nödiga kunskaper i svenska

språket. För den finsktalande befolkningen i gränstrakterna har statsmakterna

på undei-visningens och själavårdens område sedan länge visat förståelse för

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Tredje lagutskottets utlåtande nr 25 år 1963

problemen och ställt medel till förfogande (jfr k.k. 141/1959). Betydande medel

har också anvisats för att främja de kulturella förbindelserna mellan Sverige

och Finland och enligt vad statskontoret under hand erfarit har framställning

om medel till avlönande av finskspråkig präst gjorts även till den av motionärerna

nämnda kulturfonden.

I motionerna har icke tagits ställning till olika praktiska frågor i samband

med ett eventuellt anslagsbeviljande. Här må särskilt nämnas huvudmannaskapet

för den ifrågasatte prästen och till vem bidraget skall utbetalas. Vidare

uppkommer spörsmål om prästens ställning till svenska kyrkans prästerskap.

Villkoren för bidragets åtnjutande samt prästens tjänstgöringsförhållanden och

avlöningsförmåner, bl. a. under sjukledighet m. m., synes även böra klargöras.

Statskontoret finner på grund av det anförda, att ett ställningstagande till

den av motionärerna väckta frågan först kan ske efter närmare överväganden

beträffande såväl principiella som praktiska med frågan sammanhängande problem.

Den av statskontoret berörda framställningen, som i kopia bifogats statskontorets

yttrande, är gjord av Kyrkokommittén för finsktalande flyktingar och

ställd till Kulturfonden för Sverige och Finland samt avser 23 000 kr. för anställande

av en finsk präst för finsktalande i Sverige. I framställningen uppges

bl. a., att Kungl. Maj:t beviljat dispens för anställande av en finsk präst som

pastoratsadjunkt i Borås Caroli församling av Skara stift med uppgift att verka

företrädesvis bland finsktalande i Borås med omnejd. Vidare omnämnes att en

uppvaktning i ecklesiastikdepartementet från kommitténs sida i syfte att erhålla

dispens för anställande av ytterligare en finsk präst i riket på motsvarande villkor

har resulterat i negativt besked.

Enligt vad utskottet inhämtat har Kulturfonden i anledning av framställningen

beslutat om ett anslag å 15 000 kr. för år 1963 till bidrag för avlönande

av en finsk präst i Sverige.

I detta sammanhang må anmärkas att den av statskontoret omnämnda kungörelsen

den 24 april 1959 föreskriver, att till sådan ordinarie prästerlig tjänst

inom Norrbottens län, vars innehavare har att hålla gudstjänster eller andra

kyrkliga förrättningar på finska språket, endast den må förekomma som äger

erforderlig kunskap i nämnda språk.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Tredje lagutskottets utlåtande nr 25 år 1963

V. Utskottet

Sedan önskemål därom framförts bl. a. av 1958 års riksdag tillkallades år 1960

sakkunniga, som sedermera antagit benämningen 1960 års ecklesiastika boställsutredning,

med uppgift att verkställa översyn av den ecklesiastika boställsförvaltningen

och gällande normaluppskattningssystem beträffande avkastningen

av löneboställen. Utredningen har i ett delbetänkande framlagt förslag till vissa

smärre reformer på den ecklesiastika boställsförvaltningens område, vilka utredningen

funnit angeläget att de snarast genomföres. Förslaget, som remissbehandlats,

ligger till grund för de i propositionens första del förordade ändringarna av

gällande lagstiftning.

I propositionen föreslås sålunda först att möjlighet öppnas att fastställa kortare

giltighetstid för skogshushållningsplan för ecklesiastikt löneboställe samt för

uppskattning av sådant boställes årliga normalavkastning, om man därigenom

kan samordna giltighetstiderna beträffande skilda boställen inom samma pastorat.

Förslaget är närmast betingat av att olika tidsperioder kommit att gälla i

åtskilliga av de efter den genomförda pastoratsreformen nybildade pastoraten.

Utskottet, som i likhet med föredragande statsrådet anser att de förordade

bestämmelserna innebär uppenbara praktiska fördelar, har ingen erinran mot

bifall till propositionen i denna del.

För att förenkla det administrativa förfarandet beträffande avlöning, pension

och andra anställningsvillkor för de hos pastoraten anställda skogsbiträdena

föreslås vidare — i huvudsaklig överensstämmelse med vad utredningen anfört —

att nuvarande omständliga remissförfarande i avlöningsfrågor slopas, att stiftsnämnderna

skall svara för skyldigheter, som i samband med den allmänna tillläggspensioneringen

in. m. ankommer på arbetsgivare samt att kostnaderna för

skogsbiträden bestrides icke av pastoraten utan direkt ur kyrkofonden. Den

faktiska merkostnaden för kyrkofonden beräknas uppgå till inemot en halv

miljon kronor. Vid remissbehandlingen av förslaget har skiftande uppfattningar

kommit till uttryck. Huvudparten av remissorganen går dock ej in på närmare

prövning i sak utan uttalar som sin åsikt att reformen bör anstå i avbidan på

utredningens slutliga förslag. I de likalydande motionerna I: 646 och II: 798 hemställes

också om avslag å propositionen i denna del. Motionärerna betonar, att

det är ovisst hur frågan om en rationell förvaltning av pastoratsskogarna skall

lösas. Enligt motionärerna är det ej lämpligt att nu vidtaga en åtgärd som skulle

försvåra de ändringar som efter allt att döma kommer att beslutas, sedan utredningen

avslutat sitt arbete. Motionärerna finner att det i framtiden blir svårare

att avveckla skogsbiträdesorganisationen om skogsbiträdena blir anställda hos

den centrala kyrkofonden än om de förblir deltidsanställda i ettvart pastorat för

sig.

Såsom utredningen framhållit medför det nuvarande systemet för lönekostnadernas

bestridande uppenbara olägenheter i olika hänseenden för berörda

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Tredje lagutskottets utlåtande nr 25 år 1963

parter. Det framstår därför enligt utskottet såsom angeläget, icke minst med

hänsyn till vikten av att det ecklesiastika skogsbruket drives med största möjliga

effektivitet, att en omläggning sker av avlöningssystemet. Den föreslagna

reformen synes väl tjäna syftet att undanröja de nuvarande nackdelarna. Omläggningen

lär vidare, vilket för utskottet framstar som särskilt önskvärt, trygga

anställningsförhållandena och därigenom underlätta rekryteringen av väl kvalificerad

personal till tjänsten som skogsbiträde. Såsom understrukits i propositionen

tillgodoser också förslaget de önskemal som framförts av den peisonalgrupp

varom här är fråga. Huvudinvändningen mot förslaget har ej heller grundats

på nu berörda omständigheter utan i stället föranletts av att reformen skulle

föregripa eller försvåra ett framtida ställningstagande till formerna för boställsförvaltningen.

I likhet med föredragande statsrådet anser emellertid utskottet

dessa farhågor betydligt överdrivna. Härtill kommer att ett avsevärt dröjsmål

skulle uppstå därest man avvaktar en ny organisation. Utskottet vill i detta

sammanhang jämväl erinra om att utredningen för egen del uttalat att förslaget

icke föregriper den mera omfattande översyn av boställsförvaltningen som utredningen

har att utföra. Reformen medför ej heller, vilket framförts i motionerna

och vissa remissvar, sådan inskränkning i pastoratens självbestämmanderätt att

på grund härav skäl föreligger att avstyrka förslaget. På grund av vad sålunda

anförts får utskottet tillstyrka bifall till propositionen i denna del.

I nära samband med nu berörda spörsmål står vad i propositionen förordats

om att kostnaderna för tillfälligt biträde som stiftsnämnd anlitar för att göra

upp skogshushållningsplan skall bestridas direkt ur kyrkofonden. Utskottet har

ej någon erinran mot detta förslag.

I propositionens senare del behandlas ett antal frågor om anslag ur kyrkofonden.

Sålunda framlägges förslag om en utökning av antalet stiftsadjunktstjänster

med fyra, nämligen en i vartdera Uppsala, Lunds, Göteborgs och Stockholms

stift. Dessa tjänster är enligt föredragande statsrådet motiverade av att

vid fastställandet av antalet stiftsadjunkter hänsyn även bör tagas till att många

ungdomar på grund av studier vistas a annan ort än där vederbörande är kyrkoskrivna.

Vidare föreslås två nya avlöningsbidrag till sjömanspräster samt uppräkning

av dessa bidrag med hänsyn till ökade lönekostnader. För anlitande av

biträde inom ecklesiastikdepartementet vid handläggningen av kyrkliga ärenden

förordas, att ett anslag av 70 000 kr. anvisas för nästa budgetår. Slutligen föreslås

att särskilda bidrag ur kyrkofonden får utgå för budgetåret 1963/64 till

kyrkomusikerutbildningen vid Sköndalsinstitutet samt till svenska kyrkans representation

vid Faith and Order’s fjärde världskonferens i Montreal och

Lutherska världsförbundets fjärde generalförsamling i Helsingfors.

Utskottet tillstyrker jämväl i denna del bifall till propositionen. Utskottet vill

i detta sammanhang endast erinra om att de föreslagna nyinrättade stiftsadjunktst

jänsterna får anses innebära eu lösning av det vid föregående riksdag

behandlade spörsmålet om den andliga vården vid universitet och högskolor.

I de likalvdande motionerna I: 677 och II: 831, som är väckta i anledning av

propositionen, understrykes att regleringen genom kyrkofonden av präst- och

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Tredje lagutskottets utlåtande nr 25 år 1963

kyrkomusikerlönekostnaderna är av betydelse för pastoraten. Även kyrkvaktmästarnas

lönekostnader kan enligt motionärerna innebära avsevärda variationer

i belastningen de olika pastoraten emellan. Motionärerna hemställer därför

om prövning och förslag rörande utjämning genom kyrkofonden av pastoratens

kyrkvaktmästarlönekostnader enligt i stort sett samma principer som gäller i

fråga om kyrkomusikerlönekostnaderna.

Utskottet finner det önskvärt att, såsom motionärerna åsyftat, de mindre

församlingarna om möjligt beredes lättnad beträffande utgifterna för kyrkvaktmästare.

Det synes emellertid tveksamt om den i motionerna anvisade utvägen

innebär den lämpligaste lösningen av spörsmålet. Sålunda har Svenska pastoratens

riksförbund i ett nyligen till Biskopsmötet lämnat yttrande avstyrkt, att

kyrkvaktmästarlönekostnaderna regleras över kyrkofonden. Pastoratsförbundet

har funnit att, om kyrkofondens utgiftsökning skulle i sin helhet täckas genom

kyrkoavgiften, denna måste höjas kraftigt. Därtill kommer enligt pastoratsförbundet

att reformen mången gång skulle medföra en avsevärd minskning av det

allmänna skattelindringsbidraget. Utskottet får också erinra om att en viss

utjämning kan vinnas, därest församlingarna enligt församlingsstyrelselagens

bestämmelser går samman och bildar enheter med större ekonomisk bärkraft.

Oaktat utskottet kan instämma i motionernas syfte, anser emellertid utskottet

med hänsyn till det anförda att motionerna icke för närvarande bör föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Utskottet har slutligen behandlat de fristående, likalydande motionerna 1:125

och II: 148, vilka tilldelats utskottet, enär kyrkofondsmedel skulle kunna disponeras

för det i motionerna avsedda ändamålet. Motionärerna hemställer nämligen

att ett anslag av 25 000 kr. måtte anvisas till bidrag för avlönande av en

finskspråkig präst i Sundsvall. Motionärerna understryker, vilket också vitsordats

i remissvar från domkapitlen i Härnösands och Luleå stift, att behov föreligger

av en präst för tillgodoseende av själavårdande och kurativ verksamhet

bland i norra Sverige bosatta finnar. Såsom statskontoret anfört måste emellertid

i samband med ett anslagsbeviljande åtskilliga praktiska frågor lösas, exempelvis

huvudmannaskapet för den ifrågasatte prästen och till vem bidraget skall

utbetalas. Vidare bör enligt statskontoret ställning även tagas till villkoren för

bidragets åtnjutande samt till prästens tjänstgöringsförhållanden och avlöningsförmåner.

Här må jämväl anmärkas att motionernas syfte i viss män tillgodosetts

genom att enligt vad utskottet erfarit Kulturfonden för Sverige och Finland

beslutat ett anslag för innevarande år om 15 000 kr. till bidrag för avlönande av

en finsk präst i Sverige. Utskottet finner med hänsyn särskilt till vad statskontoret

anfört, att motionerna icke bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Utskottet får således hemställa,

A. att riksdagen med avslag å motionerna I: 646 och II: 798

måtte bifalla förevarande proposition, nr 95;

s. 31 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 25 år 1963

31

B. att motionerna 1:125 och II: 148 samt I: 677 och II: 831

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 2 maj 1963

På tredje lagutskottets vägnar:

HANS LEVIN

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Ebbe Ohlsson, Kristiansson, Knut Johansson*,

Åkesson, Herbert Larsson, Ernst Olsson och Gunnar Pettersson*;

från andra kammaren: herrar Levin, Johansson i Torp, Nyberg, Persson

i Tandö, Hamrin i Kalmar*, Mattsson och Hammarberg.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar Ebbe Ohlsson, Ernst Olsson och Mattsson, som ansett

dels att utskottets utlåtande från det stycke, som börjar med »För att förenkla

det administrativa...» och till det stycke som slutar med »Utskottet har ej

någon erinran mot detta förslag.», bort ha följande lydelse:

För närvarande gäller att stiftsnämnden bestämmer det skäliga arvode, som

skogsbiträden äger uppbära av pastoraten. I propositionen föreslås att kostnaderna

för skogsbiträden bestrides direkt ur kyrkofonden, vilket är i huvudsaklig

överensstämmelse med boställsutredningens förslag.

Flertalet av remissorganen har avstyrkt det av utredningen framlagda förslaget.

Sålunda avstyrker statskontoret, kammarkollegiet, skogsstyrelsen, statens

pensionsanstalt, åtta stiftsnämnder och pastoratsförbundet. Därjämte avstyrker

52 av 68 av stiftsnämndema hörda och redovisade pastorat.

De flesta av de remissorgan som avstyrkt förslaget har ansett att boställsutredningens

slutresultat bör avvaktas innan något beslut fattas.

Då det med nuvarande anställningsvillkor icke anmälts brist på sökande till

ledigförklarade befattningar synes det utskottet icke nödvändigt att forcera

denna fråga. Skogsbiträdenas anställningsvillkor har normalt fått följa med i

löneutvecklingen för kronojägama och har sålunda uppnått en lönenivå som

torde kunna anses skälig. Vidare är givetvis lönenivån en förhandlingsfråga.

Vad pensionsfrågan beträffar anser utskottet i likhet med statens pensionsanstalt

att lösningen av denna fråga kan ske tillfredsställande utan ändring av

nuvarande anställningsförhållanden.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Tredje lagutskottets utlåtande nr 25 år 1963

Effektiviteten och förbilligande av kostnaderna för skötseln av pastoratens

skogar kan på en mångfald platser ordnas genom att dessa skogar ingår i de

skogsbruksområden som finnes och som håller på att bildas i landet. Då det

därjämte ej är klart vilka organisationsformer som i och för sig kan erbjuda

de bästa möjligheterna till att effektivt utnyttja pastoratens skogstillgångar,

finner utskottet liksom flertalet remissinstanser, att någon ändring av skogsbiträdenas

anställningsformer för närvarande icke bör ske. Utskottet tillstyrker

sålunda yrkandet i motionerna 1:646 och 11:798 samt finner att ej heller ändring

bör ske beträffande kostnaderna för tillfälliga biträden;

dels ock att utskottets hemställan under A. bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen i anledning av motionerna 1:646 och II: 798

för sin del icke måtte antaga de i propositionen framlagda förslagen

om ändrad lydelse av 44 och 46 §§ lagen om ecklesiastik

boställsordning samt 6 och 10 §§ lagen om kyrkofond samt

2. att riksdagen i övrigt måtte bifalla förevarande proposition,

nr 95.

INNEHÅLL

Propositionens huvudsakliga innehåll.................................. 1

I. Vissa ändringar i ecklesiastik boställsordning m. m.

Inledning ...................................................... 7

Giltighetstiden för normaluppskattning och skogshushållningsplan ... 8

Kostnader för pastoratens skogsbiträden........................... 9

Kostnader för tillfälligt biträde vid upprättande av hushållningsplan .. 11

Föredragande statsrådet......................................... 12

Motionerna I: 646 och II: 798 .................................... 16

H. Vissa anslag ur kyrkofonden m. m................................. 17

III. Motionerna I: 677 och II: 831 om pastoratens kyrkvaktmästarlönekost
nader

......................................................... 23

IV. Motionerna 1:125 och II: 148 om anslag till avlönande av en finskspråkig

präst i Sundsvall ........................................ 24

V. Utskottet .............. 28

Reservation ........................................................ 31

Ivar Hteggströms Tryckeri AB • Stockholm 1963

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1963:282 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag ur kyrkofonden m. m., dels ock i ämnet väckta motioner. a1 i texten