Utlåtande i anledning av motion angående de årliga mantalsuppgifterna. Tredje lagutskottet har behandlat en i riksdagens andra kammare väckt och till lagutskott hänvisad motion, nr 26, av herr Wiklund. Motionären påpekar olägenheterna med de årliga mantalsuppgifterna genom de kostnader samhället måste bestrida härför och det besvär den enskilde medborgaren åsamkas.
1963-02-20 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
3LU 1963:3, Utlåtande i anledning av motion angående de årliga mantalsuppgifterna. Tredje lagutskottet har behandlat en i riksdagens andra kammare väckt och till lagutskott hänvisad motion, nr 26, av herr Wiklund. Motionären påpekar olägenheterna med de årliga mantalsuppgifterna genom de kostnader samhället måste bestrida härför och det besvär den enskilde medborgaren åsamkas.
Dokumentets text
Tredje lagutskottets utlåtande nr 3 år 1963
1
Nr 3
Utlåtande i anledning av motion angående de årliga mantalsuppgifterna.
Tredje lagutskottet har behandlat en i riksdagens andra kammare väckt
och till lagutskott hänvisad motion, nr 26, av herr Wiklund.
Motionären påpekar olägenheterna med de årliga mantalsuppgifterna
genom de kostnader samhället måste bestrida härför och det besvär den enskilde
medborgaren åsamkas. Enligt motionären kan myndigheterna erhålla
de uppgifter, som lämnas vid mantalsskrivningen, från annat håll. Motionären
hänvisar i detta avseende bland annat till skyldigheten att anmäla
flyttning och till de upplysningar om adressförändring, som lämnas i självdeklarationema
och vid folkräkningarna. Beträffande mantalsskrivningen
av fastigheter synes denna enligt motionärens mening helt kunna avvaras,
sedan fastighetsskatten avskaffats.
Under åberopande av i huvudsak det anförda anhåller motionären »att
riksdagen hos Kungl. Maj:t måtte hemställa om utredning angående möjligheterna
att avskaffa de mantalsuppgifter, som årligen skall avgivas för
mantalsskrivningsförrättningarna».
Beträffande motionens fullständiga innehåll hänvisas till denna.
Gällande rätt
Enligt 38 § folkbokföringsförordningen den 28 juni 19b6 skall envar fysisk
person, med undantag dock för den som är medlem av annans hushåll
och bosatt hos denne, årligen lämna skriftlig uppgift (mantalsuppgift) till
mantalsskrivningen i det distrikt, där han skall mantalsskrivas. I stad och
köping samt eljest i ort, beträffande vilken länsstyrelsen så förordnar, åligger
det jämlikt 40 § fastighetsägaren eller den i hans ställe är att upprätta
en huvudförteckning. Denna skall upptaga dels de personer till vilka han
inom fastigheten upplåtit lägenhet, dels ock icke upplåtna lägenheter inom
fastigheten. Angående de närmare föreskrifterna om innehållet i mantalsuppgift
och huvudförteckning förordnar Konungen. I enlighet med vad så
-
Bihartg till riksdagens protokoll 1963. 9 samt. 3 avd. nr 3
2
Tredje lagutskottets utlåtande nr 3 år 1963
lunda föreskrives lastställer riksbyrån för folkbokföringen formulär till
mantalsuppgift och huvudförteckning. Blanketterna tillhandahålles de uppgiftsskyldiga
på statsverkets bekostnad. Vederbörande fastighetsägare eller
dennes ställföreträdare skall insamla mantalsuppgifterna. Enligt huvudregeln
skall uppgifterna avlämnas till fastighetsägaren i stad eller köping den
femte helgfria dagen i oktober samt på landet den femte helgfria dagen i
november. Fastighetsägaren skall såvitt möjligt föranstalta om rättelse eller
fullständigande av uppenbart oriktig eller ofullständig uppgift. Han skall
inom två dagar efter det mantalsuppgifterna insamlats, överlämna dessa
jämte huvudförteckning till roteombud, eller, om roteombud ej finnes, till
pastor eller ock till särskilt insamlingsställe, där sådant finnes anordnat.
Har mantalsuppgift eller huvudförteckning ej avlämnats inom föreskriven
tid eller är den avlämnade uppgiften oriktig, skall den försumlige anmanas
fullgöra sin skyldighet. För utkrävande härav äger länsstyrelse förelägga
lämpligt vite.
Frågans tidigare behandling
Såsom ett led i arbetet med utredningen av vissa frågor rörande folkbokföringsväsendet
avlämnade dåvarande assessorn i kammarrätten S. F. von
Otter den 21 november 1951 en promemoria med förslag till vissa ändringar
1 folkbokföringsförordningen m.m. Beträffande mantalsuppgifterna erinrade
utredningsmannen om att, för landsbygdens vidkommande, den obligatoriska
skyldigheten att lämna skriftlig uppgift till mantalsskrivningen infördes
i samband med folkbokföringsreformens genomförande. Åtskillig kritik
hade emellertid, främst från prästerligt håll och från allmänhetens sida,
under de gångna åren riktats mot denna skyldighet att lämna skriftlig uppgift.
Sålunda hade framhållits bland annat att i församlingar om upp till
2 000 å 3 000 invånare pastor så väl skulle känna till befolkningen att det
vore onödigt med skriftliga mantalsuppgifter. Även hade framförts tanken
att i det fall då någon förändring icke skett sedan nästföregående mantalsskrivning,
mantalsuppgift av enklare beskaffenhet skulle kunna komma till
användning. Utredningsmannen framhöll emellertid att mantalsuppgifterna
utgör en nödvändig förutsättning för att mantalsskrivningsarbetet skall
kunna fortlöpa smidigt och effektivt. Det nuvarande systemet hade befunnits
vara det mest praktiska, varför någon ändring däri icke för närvarande
borde komma i fråga.
I proposition nr 16 år 1953 angående förslag till vissa ändringar i folkbokföringsförordningen
uttalade departementschefen, att någon uppmjukning
för närvarande icke borde ske i fråga om skyldigheten att såväl i stad som
Tredje lagutskottets utlåtande nr 3 år 1963 3
på landsbygden lämna skriftlig uppgift till mantalsskrivning. Förslag om
ändring i denna del väcktes ej heller.
Statens organisationsnämnd har i en till Kungl. Maj:t med skrivelse den
4 oktober 1957 överlämnad promemoria angående kyrkobokföringen och
mantalsskrivningen anfört: Det har vid olika tillfällen ifrågasatts, huruvida
det icke vore tillräckligt att mantalsuppgifter lämnas t.ex. vart annat eller
vart tredje år eller endast under år, då allmän folkräkning skall äga rum.
En sådan ordning skulle givetvis medföra en minskning i folkbokföringsmyndigheternas
arbete under år, då mantalsuppgifter icke lämnas. Vill man
möjliggöra en årlig kontroll av befolkningens bosättning synes emellertid
en årlig obligatorisk uppgiftsskyldighet vara nödvändig, åtminstone inom
flertalet kommuner i riket. Man bör dock i detta sammanhang icke bortse
från det förhållandet, att mantalsskrivningsförättningen för narvarande, till
den del den avser att vara en kontroll av befolkningens bosättning, inom ett
stort antal mindre landsförsamlingar utan tätorter, där inflyttning ar ett
nära nog okänt begrepp och där utflyttning förekommer mycket sparsamt,
är en ren avprickning av de förhållanden, som redovisas i stommen till mantalslängd.
Inom sådana församlingar fyller mantalsuppgiften icke någon
egentlig funktion ur folkbokföringssynpunkt men väl som arbetsgivaruppgift.
Om förslaget att mantalsuppgiften skall upphöra att fungera som arbetsgivaruppgift
genomföres, synes förutsättningar finnas att ge bestämmelserna
om årlig obligatorisk uppgiftsskyldighet till mantalsskrivningen en
sådan utformning, att länsstyrelse lämnas rätt att dispensera från desamma
beträffande mantalsskrivningsdistrikt eller del av sådant distrikt, t.ex. viss
eller vissa församlingar, inom länet, där mantalsuppgiften av erfarenhet
visat sig fylla endast funktionen som arbetsgivaruppgift. Huvudförteckningarna
underlättar kontrollarbetet för mantalsskrivningsförrättarna så till vida
att dessa kan mot förteckningarna stämma av att vederbörande fastig
hetsägare överlämnat mantalsuppgifter för alla dem, till vilka han upplåti
lägenhet. Kommunerna har möjlighet att inhämta bl. a. vissa statistiska uppgifter
från huvudförteckningarna. Dessa bör med hänsyn härtill bibehållas.
Vid remissbehandlingen av promemorian har några instanser tillstyrkt
möjlighet för länsstyrelse att lämna dispens från årlig uppgiftsskyldighet
medan flera ställt sig tveksamma härtill. Promemorian har i denna del icke
lett till några lagändringar.
Förslaget om att icke till mantalsskrivningen lämna arbetsgivaruppgitt
har genomförts från den 1 januari 1960. Den tidigare bestämmelsen harom i
folkbokföringsförordningen har upphört att gälla från namnda dag. Stadgande
om skyldighet att lämna arbetsgivaruppgift återfinnes nu i forordningen
angående uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring,
m.m.
4 Tredje lagutskottets utlåtande nr 3 är 1963
Offentlig utredning
Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 oktober 1958 har tillkallats
sakkunniga, vilka sedermera antagit benämningen uppbördsorganisationskommittén,
för att verkställa utredning och framlägga förslag rörande eventuell
omorganisation inom folkbokförings- och uppbördsväsendet och därmed
sammanhangande frågor. I direktiven har bland annat erinrats om de
rationaliseringsåtgärder, som föreslagits i organisationsnämndens promemoria.
Kommittén skall — enligt vad utskottet under hand inhämtat — utifrån
ramen för sitt uppdrag pröva behovet av de årliga mantalsuppgifterna.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1963.
Utskottet
Bestämmelserna om mantalsskrivning avser att möjliggöra en fortlöpande
kontroll av befolkningens bosättning. För detta ändamål skall årligen
lamnas av hushållsföreståndare mantalsuppgift och av vissa fastighetsägare
huvudtörteckning. Motionären anser att myndigheterna kan erhålla
de för mantalsskrivningen behövliga upplysningarna från annat håll än
genom mantalsuppgifterna. Vidare kommer huvudförteekningarna enligt
motionärens mening ej att fylla något behov, då fastighetsskatten avskaffas.
Motionären hemställer därför om utredning angående möjligheterna att
avskaffa de årliga uppgifterna till mantalsskrivningen.
Som framgår av den föregående redogörelsen har spörsmålet om slopande
i viss del eller förenkling av uppgiftsskyldigheten till mantalsskrivning tidigare
uppmärksammats. Sålunda uttalade departementschefen i proposition
nr 16 år 1953, att en uppmjukning då icke borde ske av bestämmelsen
om att årligen lämna skriftlig mantalsuppgift. Departementschefen åberopade
till stöd härför, att den obligatoriska skyldigheten att lämna mantalsuppgift
utgjorde en förutsättning för att mantalsskrivningsarbetet skall
kunna ske smidigt och effektivt. Statens organisationsnämnd har i en år
1957 avgiven promemoria föreslagit möjlighet för länsstyrelse att under
vissa förhållanden lämna dispens från skyldigheten att varje år avgiva
mantalsuppgift. Enligt organisationsnämnden bör huvudförteckningarna bibehållas,
då de underlättar kontrollarbetet för mantalsskrivningsförrättarna
och är underlag för vissa statistiska uppgifter.
Kungl. Maj :t har åt uppbördsorganisationskommittén uppdragit bland
annat att utreda och framlägga förslag rörande en eventuell omorganisation
inom folkbokföringsväsendet. Kommittén skall enligt direktiven härvid
beakta de rationaliseringsåtgärder organisationsnämnden berört. Enligt
vad utskottet inhämtat kommer kommittén under sin verksamhet även att
Tredje lagutskottets utlåtande nr 3 dr 1963
5
överväga det nu aktualiserade spörsmålet. Med hänsyn till det pågående
arbetet inom kommittén anser sig utskottet icke i detta sammanhang böra
taga närmare ställning till den av motionären åsyftade ändringen. Motionärens
önskemål om en utredning får emellertid anses vara i huvudsak
tillgodosett genom de för kommittén utfärdade direktiven. Då motionen
innehåller vissa uppslag utöver organisationsnämndens promemoria samt
motionens syfte att vinna besparing för statsverket och minska den enskilde
medborgarens besvär är värt beaktande, finner utskottet att motionen
bör överlämnas till kommittén för att uppmärksammas under dess
fortsatta arbete.
Utskottet får således hemställa,
att förevarande motion, 11:26, icke måtte föranleda annan
riksdagens åtgärd än att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj:t hemställer, att motionen jämte detta utlåtande
överlämnas till uppbördsorganisationskommittén.
Stockholm den 20 februari 1963
På tredje lagutskottets vägnar:
ERIK ALEXANDERSON
Vid detta ärendes behandling har närvarit:
från första kammaren: herrar Alexanderson, Lindahl*, Ebbe Ohlsson,
Kristiansson, Knut Johansson*, Georg Carlsson, Åkesson och Wirmark;
från andra kammaren: herrar Johansson i Torp, Nyberg, Wachtmeister,
fru Torbrink, herrar Johansson i öckerö, Sundelin*, Mattsson och
Hammarberg.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1963:74 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion angående de årliga mantalsuppgiftema. a1 i texten