Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändring i lagen den 28 maj 1886

1963-11-28 · 24 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 23 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1963:40, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändring i lagen den 28 maj 1886

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 40 år 1963

1

Nr 40

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag

till lag om ändring i lagen den 28 maj 1886 (nr 46)

angående stenkolsfyndigheter m. m., m. m.

Genom en den 11 oktober 1963 dagtecknad proposition, nr 176, vilken

hänvisats till lagutskott och behandlats av tredje lagutskottet, har Kungl.

Maj :t, under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet

förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogade

förslag till

1) lag om ändring i lagen den 28 maj 1886 (nr 46) angående stenkolsfyndigheter

m. m.;

2) lag om ändring i gruvlagen den 3 juni 1938 (nr 314), samt

3) lag om ändring i uranlagen den 2 december 1960 (nr 679).

Propositionens huvudsakliga innehåll

Den i propositionen förordade ändringen i lagen angående stenkolsfyndigheter

m. m. syftar främst till en förbättring av lagens bestämmelser om

saltfyndigheter samt olje- och gasfyndigheter. En modernisering av lagen i

dessa delar har befunnits påkallad för att möjliggöra en rationellt bedriven

letning efter de nämnda fyndigheterna. Den föreslagna regleringen bygger

liksom den nu gällande på ett koncessionssystem, men möjlighet införes att

begränsa koncession beträffande salt-, olje- och gasfyndigheter till att avse

endast undersökning av dylik fyndighet och, i samband med sådan begränsning,

till att gälla under viss tid. Andra nyheter beträffande salt-, olje- och

gasfyndigheter i förslaget är att koncessionsområdena skall kunna göras betydligt

större än vad nuvarande regler tillåter samt att bestämmelserna om arbetsskyldighet

skall ersättas med mera allmänt hållna föreskrifter om möjlighet

för Kungl. Maj :t att stipulera undersökningsplikt. Vidare upptager förslaget

nya regler om den utredning som bör förebringas i koncessionsärenden

m. m.

I fråga om gruvlagens regler föreslås i propositionen bl. a., att Kungl. Maj :t

skall tilläggas befogenhet att, när synnerliga skäl föreligger, dispensera från

lagens bestämmelse om »hus och hem» såsom hinder för inmutning och

utmålsläggning.

Lagförslagen

De vid propositionen fogade lagförslagen är av följande lydelse.

1 Ilihang till riksdagens protokoll 1963. 9 sami. 3 avd. Nr 40

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tredje lagutskottets utlåtande nr 40 år 1963

1) Förslag

till

Lag

om ändring i lagen den 28 maj 1886 (nr 46) angående stenkolsfyndig
heter

m. m.

Härigenom förordnas, dels att 2, 7, 11, 20, 21, 33, 35 och 49—52 §§ lagen

den 28 maj 1886 angående stenkolsfyndigheter in. in. skola erhålla ändrad

lydelse på sätt nedan angives, dels ock att 53 och 54 §§ nämnda lag skola

upphöra att gälla.

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Ansökning om koncession göres

skriftligen och ingives till Konungens

Befallningshavande i länet. Sådan

ansökning skall innehålla uppgift

å

sökandens namn, yrke, hemvist och

postadress;

det jordområde, varå koncession

sökes, med angivande av fastighet,

församling och län, där området är

beläget;

huru stor ytvidd i dagen inom sagda

område, som sökanden anser sig

för arbetet behöva; samt den mark

för väg till området, som kan vara

erforderlig.

Ansökningen skall-------

Sökanden skall-------

§■

Ansökning om koncession göres

skriftligen och ingives till Konungens

Befallningshavande i länet. Sådan

ansökning skall innehålla uppgift

å

sökandens namn, yrke, hemvist och

postadress;

det jordområde, varå koncession

sökes, med angivande av fastighet,

där området är beläget;

huru stor ytvidd i dagen inom sagda

område, som sökanden anser sig

för arbetet behöva; samt

den mark för väg till området, som

kan vara erforderlig.

----i 13 §.

---sökandens förfogande.

7 §•

Söka flera koncession å samma

område, bestämme Konungen, oberoende

av tiden då ansökningarna inkommit,

vilken av sökandena, vare

sig de äro jordägare, upptäckare eller

andra, må äga företräde till koncessionens

erhållande; dock vare den,

som därvid visar sig hava upptäckt

fyndigheten, berättigad att, om annan

erhåller koncessionen, av denne

undfå skälig gottgörelse, vars belopp

i koncessionen bestämmes.

Söka flera koncession å samma

område, bestämme Konungen, oberoende

av tiden då ansökningarna inkommit,

vilken av sökandena, vare

sig de äro jordägare, upptäckare eller

andra, må äga företräde till koncessionens

erhållande.

Den som upptäckt fyndighet vare

berättigad att, om annan erhåller koncession,

av denne få skälig gottgörelse.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Tredje lagutskottets utlåtande nr W år 1963

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

11

Det åligger den, som erhållit koncession,

att såsom pant för skada

och intrång, som genom arbetet kan

jordägare eller annan tillskyndas, hos

Konungens Befallningshavande nedsätta

i penningar eller svenska statens

eller allmänna hypoieksbankens

obligationer tvåtusen kronor, innan

något arbete får börjas, samt därutöver,

innan annat arbete än fyndighetens

undersökning medelst borrning

får äga rum, ett belopp av femtio

kronor för varje hektar av det

område, koncessionen omfattar. Är

koncessionsinnehavaren tillika ägare

av detta område, må i koncessionen

medgivas honom befrielse, till hela

beloppet eller viss del därav, från nedsättning,

varom nu är sagt; dock med

skyldighet för koncessionsinnehavaren

att sedermera, om jorden eller

andel därav kommer i annan ägares

hand, inom åtta dagar efter tillsägelse

av nye ägaren fullgöra vad här

ovan är i avseende å nedsättande av

pant i allmänhet föreskrivet.

Har nedsatt belopp blivit till större

eller mindre del för gäldande av skadeersättningar

använt, skall koncessionsinnehavaren

inom åtta dagar

fylla bristen, så att beloppet åter uppgår

till ovan bestämda summa.

20

1 mom. Om innehavare av koncession

verkställer arbete utan att pant

är enligt 11 § nedsatt, eller vidtager

förfoganden över område i dagen,

som icke blivit honom anvisat av bergmästaren

såsom i 12 § sägs, eller

sätter sig i besittning av anvisat

område eller av mark för väg innan

borgen är enligt 12 § ställd, eller mot

bestämmelserna i 16 § under jord

driver arbete å område, som är däremot

skyddat, ansvare såsom för

åverkan, om åtal därå i laga tid anställes.

2 inom. I fall, varom i 1 mom.

är sagt, så ock om koncessionsinnehavare

underlåter alt enligt 11 § fyl
-

§•

Den som erhållit koncession skall,

innan något arbete må utföras inom

koncessionsområdet, hos Konungens

Befallningshavande ställa pant eller

borgen för den ersättning han kan

förpliktas utgiva för skada eller intrång,

som genom arbetet tillskyndas

jordägare eller annan. Är ej sådan

säkerhet godkänd av den, till vars

förmån den ställes, skall den prövas

av Konungens Befallningshavande.

Borgen må ej godkännas av Konungens

Befallningshavande, med mindre

löftesmännen förbundit sig en för alla

och alla för en såsom för egen skuld.

§•

1 mom. Om innehavare av koncession

verkställer arbete utan att säkerhet

är enligt 11 § ställd, eller vidtager

förfoganden över område i dagen,

som icke blivit honom anvisat

av bergmästaren såsom i 12 § sägs,

eller sätter sig i besittning av anvisat

område eller av mark för väg innan

borgen är enligt 12 § ställd, eller mot

bestämmelserna i 16 § under jord

driver arbete å område, som är däremot

skyddat, ansvare såsom för

åverkan, om åtal därå i laga tid anställes.

2 mom. I fall, varom i 1 mom.

är sagt, så ock om koncessionsinneliavare

underlåter att ställa sig till

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Tredje lagutskottets utlåtande nr W år 1963

(Gällande lydelse)

la uppkommen brist i nedsatta medel,

eller att ställa sig till efterrättelse

föreskrift i fråga om borgen,

som av Konungens Befallningshavande

enligt 12 § meddelas, eller att utgiva

ersättning enligt 14 § 2 mom.;

då varde arbetet inställt intill dess

vad i varje fall är föreskrivet blivit

fullgjort; och åligger det utmätningsmannen

i orten, då han därom anlitas,

att lämna den för arbetets inställande

nödiga handräckning.

(Föreslagen lydelse)

efterrättelse föreskrift i fråga om

borgen, som av Konungens Befallningshavande

enligt 12 § meddelas,

eller att utgiva ersättning enligt 14 §

2 mom.; då varde arbetet inställt intill

dess vad i varje fall är föreskrivet

blivit fullgjort; och åligger det utmätningsmannen

i orten, då han därom

anlitas, att lämna den för arbetets

inställande nödiga handräckning.

21

Vill koncessionsinnehavare — —- —

Då koncession sålunda upphört likasom

då densamma genom laga

kraft ägande dom förklarats förverkad,

äge den, som innehaft koncessionen,

att återfå den av honom enligt

12 § ställda borgen, sedan han

visat, att alla frågor om jordlösen

inom området för koncessionen blivit

slutligen avgjorda; och vare han

därjämte berättigad att, sedan ett år

förflutit från koncessionens upphörande,

återbekomma så stor del av

det enligt 11 § nedsatta belopp, som

icke motsvarar anspråk på ersättningsskyldighet,

varom tvist då kan

vara anhångig.

önskar koncessionsinnehavare--

Medgives koncessionsinnehavare

att avstå från en del av området för

koncessionen, gälle om återbekommande

av det för den delen nedsatta

belopp vad här ovan är i ty fall stadgat.

§•

- —-----i länskungörelserna.

Då koncession sålunda upphört likasom

då densamma genom laga

kraft ägande dom förklarats förverkad,

äge den, som innehaft koncessionen,

att återfå den av honom enligt

12 § ställda borgen, sedan han

visat, att alla frågor om jordlösen

inom området för koncessionen blivit

slutligen avgjorda; och vare han

därjämte berättigad att, sedan ett år

förflutit från koncessionens upphörande,

återbekomma den enligt 11 §

ställda säkerheten, om han visar, att

alla tvister om dittills anhängiggjorda

anspråk på ersättning blivit slutligen

avgjorda.

--------är föreskriven.

33

Bergverksstyrelsen äger---—

Den, som icke ställer sig till efterrättelse

föreskrift, som på grund

av denna § av bergsöverstyrelsen eller

bergmästaren meddelas, straffes

med böter från och med tio till och

med fem hundra kronor.

35

Utan tillstånd av bergmästaren må

icke schakt eller gruvöppning igenfyllas

eller de i gruvan befintliga,

§•

• -------egendom uppstår.

Den, som icke ställer sig till efterrättelse

föreskrift, som på grund

av denna § av bergsöverstyrelsen eller

bergmästaren meddelas, dömes

till dagsböter.

§•

Utan tillstånd av bergmästaren må

icke schakt eller gruvöppning igenfyllas

eller de i gruvan befintliga,

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Tredje lagutskottets utlåtande nr 40 år 1963

(Gällande lydelse)

för dess styrka och bestånd nödiga

byggnader skadas eller förstöras. Den

häremot bryter straffes med böter

från och med tio till och med fem

hundra kronor.

49

Rättighet att för tekniskt utvinnande

av salt eftersöka och bearbeta

saltfyndighet är beroende på koncession,

som meddelas av Konungen.

Med saltfyndighet---

(Föreslagen lydelse)

för dess styrka och bestånd nödiga

byggnader skadas eller förstöras. Den

häremot bryter dömes till dagsböter.

§•

Rättighet att för tekniskt utvinnande

av salt eftersöka och bearbeta

saltfyndighet är beroende på koncession,

som meddelas av Konungen.

Koncession må begränsas till att avse

allenast undersökning av fyndighet

och, i samband med dylik begränsning,

till att gälla under viss tid,

som angives i koncessionen.

---med stensaltets.

Konungen äger vid meddelande av

koncession bestämma, i vilken omfattning

fyndigheter skola undersökas

för att den rätt som grundas på

koncessionen skall äga bestånd. Konungen

må sedermera meddela ändrade

bestämmelser i detta hänseende.

Koncession må av Konungen återkallas,

om föreskrift som meddelats

med stöd av tredje stycket åsidosättes

eller eljest synnerliga skäl äro därtill.

50

Vad här ovan i 2—5, 7—44 och

48 §§ är stadgat angående stenkolsfyndigheter

skall äga motsvarande

tillämpning i fråga om saltfyndigheter.

1-j. llihang till riksdagens protokoll 1963.

1 mom. Vad i 2—4, 7—25, 32—40,

42—44 och 48 §§ är stadgat angående

stenkolsfyndigheter skall, med

de avvikelser som föranledas av bestämmelserna

i detta kap., äga motsvarande

tillämpning i fråga om saltfyndigheter;

därvid skall vad i 21 §

andra stycket stadgas gälla även i fall

då koncession upphört av annan anledning

än där sägs.

Är fråga om koncession avseende

allenast fyndighets undersökning, erfordras

ej att i ansökningen om koncession

lämnas uppgift å fastigheterna

inom det område, vård koncessionen

sökes. När skäl äro därtill, äger

Konungen i fråga om dylik koncession

medgiva sökanden att, utan hinder

av bestämmelserna i 2 § andra

stycket, vid ansökningen foga karta

jämte beskrivning av annan beskaf
samt.

3 and. Nr 40

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Tredje lagutskottets utlåtande nr 40 år 1963

(Gällande lydelse > (Föreslagen lydelse)

fenhet än där sägs. Ändå att sådant

medgivande lämnats, må icke anvisas

område i dagen enligt 12 § eller

påbörjas arbete för fyndighets undersökning

medelst borrning med mindre

koncessionsinnehavaren dessförinnan

över koncessions området eller så

stor del därav, som bergmästaren

prövat erforderlig, låtit upprätta karta

av beskaffenhet, som angives i 2 §

andra stycket, samt insänt kartan till

bergmästaren.

2 mom. Koncession må icke omfatta

område överstigande tiotusen hektar.

3 mom. Koncessionsinnehavaren

vare pliktig att upprätta karta över

undersökningsarbete och bearbetning

av fyndighet inom koncessionsområdet

enligt de föreskrifter som

meddelas av Konungen eller, efter

Konungens bemyndigande, av kommer

skollegium.

Sveriges geologiska undersökning

eller annan myndighet som Konungen

bestämmer skall på begäran beredas

tillfälle att genom geologisk

sakkunnig följa koncessionsinnehavarens

arbete och taga del av de vetenskapliga

resultaten av detsamma.

Vägrar koncessionsinnehavaren att

ställa sig denna bestämmelse till efterrättelse,

äger länsstyrelsen på anmälan

av myndigheten vid vite ålägga

honom att fullgöra sin skyldighet.

4 mom. Den som påbörjar arbete

för fyndighets undersökning medelst

borrning, innan han fullgjort vad som

enligt 1 mom. andra stycket åligger

honom i fråga om karta över koncessionsområdet

eller del därav, eller

åsidosätter föreskrift, som meddelats

med stöd av 3 mom. första stycket,

dömes till dagsböter. I fråga om åtal

gälle vad i 44 § stadgas.

Öl §.

Rättighet att för utvinnande av Rättighet att för utvinnande av

olja eller gas genom borrning efter- olja eller gas genom borrning eftersöka

och bearbeta olje- eller gasfyn- söka och bearbeta olje- eller gasfvndighet

är beroende på koncession, dighet är beroende på koncession

som meddelas av Konungen. som meddelas av Konungen. Konces
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Tredje lagutskottets utlåtande nr 40 år 1963

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Den som innehar koncession må

ock tillgodogöra sig kolväte i fast

form, som anträffas inom det område

koncessionen gäller.

52

Vad här ovan i 2—5, 7—25, 27—

40, 42—44 och 48 §§ är stadgat angående

stenkolsfyndigheter skall äga

motsvarande tillämpning i fråga om

olje- och gasfyndigheter.

sion må begränsas till att avse allenast

undersökning av fyndighet och,

i samband med dylik begränsning, till

att gälla under viss tid, som angives

i koncessionen.

Den som innehar koncession avseende

rätt att bearbeta olje- eller

gasfyndighet må ock tillgodogöra sig

kolväte i fast form, som anträffas inom

det område koncessionen gäller.

§•

Vad i 2—4, 7—25, 32—40, 42—44

och 48 §§ är stadgat angående stenkolsfyndigheter

skall, med de avvikelser

som föranledas av bestämmelserna

i detta kap., äga motsvarande

tillämpning i fråga om olje- och gasfyndigheter;

därvid skall vad i 21 §

andra stycket stadgas gälla även i fall

då koncession upphört av annan anledning

än där sägs.

Bestämmelserna i 49 § tredje och

fjärde styckena ävensom 50 § 1 mom.

andra stycket samt 2, 3 och 4 mom.

skola äga motsvarande tillämpning

beträffande olje- och gasfyndigheter.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1964.

Har före nya lagens ikraftträdande koncession meddelats, skola beträffande

därigenom uppkomna rättsförhållanden bestämmelserna i äldre lag

fortfarande äga tillämpning; dock skall vad i 33 och 35 §§ nya lagen är stadgat

städse gälla.

2) Förslag

till

Lag

om ändring i gruvlagen den 3 juni 1938 (nr 314)

Härigenom förordnas, att 5 §, 6 § 2 och 3 mom., 21 § 1 mom. samt 74

och 75 §§ gruvlagen den 3 juni 1938 skola erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan angives.

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

5 §•

Inmutningspunkten må icke vara Inmutningspunkten må icke vara

belägen å, ej heller inmutat område belägen å, ej heller inmutat område

omfatta: omfatta:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr ''iO år 1963

(Gällande lydelse)

1) område å-----------

6) område beläget på mindre avstånd

än etthundra meter, i horisontalplanet

räknat, från byggnad, som

är avsedd att stadigvarande användas

till bostad, eller från annan

^byggnad, där den är uppförd vid

gård, eller från tomtplats eller trädgård

vid bostadsbyggnad som nyss

nämnts, med mindre medgivande till

inmutning lämnats av såväl ägaren

fill byggnaden, tomtplatsen eller trädgården

som den vilken därtill har

nyttjanderätt; dock att under byggnad

som nu sagts ej skall innefattas

byggnad som är belägen å inmutat

eller utmålslagt område vartill gruvrätten

äger bestånd;

7) område som upptages-----

6

2 mom. I ansökningen skall uppgivas

:

1) sökandens namn,-----

3) fastighet, församling och län,

där det med ansökningen avsedda området

är beläget, ävensom ägarens

namn, yrke, hemvist och postadress;

dock må i sistnämnda hänseenden,

där mark är samfälld för flera fastigheter

med skilda ägare och för

samfälligheten finnes känd styrelse

eller annan som är satt att den förvalta,

uppgifterna i stället avse ledamöterna

i styrelsen eller förvaltaren;

4) inmutningspunktens belägenhet -

3 mom. Vid ansökningen foge sökanden:
1)

karta eller--------

3) där sökanden är svenskt bolag

eller svensk ekonomisk förening

eller där jämlikt 5 § 1), 2), 7) eller

9) Konungens tillstånd erfordras för

inmutning, handlingar utvisande sökandens

rätt att verkställa inmutningen

eller, om sökanden icke innehar

sådan rätt, till Konungen ställd

ansökning om tillstånd att verkställa

inmutningen;

4) en ansökningsavgift-----

(Föreslagen lydelse)

--anläggningens ytterkant;

6) område beläget på mindre avstånd

än etthundra meter, i horisontalplanet

räknat, från byggnad, som

är avsedd att stadigvarande användas

till bostad, eller från annan åbyggnad,

där den är uppförd vid gård, eller

från tomtplats eller trädgård vid bostadsbyggnad

som nyss nämnts, med

mindre antingen medgivande till inmutning

lämnats av såväl ägaren till

byggnaden, tomtplatsen eller trädgården

som den vilken därtill har nyttjanderätt

eller ock Konungen lämnat

tillstånd, vilket må ske när synnerliga

skäl därtill äro; dock att under

byggnad som nu sagts ej skall innefattas

byggnad som är belägen å inmutat

eller utmålslagt område vartill

gruvrätten äger bestånd;

-----— nu stadgats.

§•

2 mom. I ansökningen skall uppgivas:
7-

mineralfyndighetens art;

3) fastighet, där det med ansökningen

avsedda området är beläget,

ävensom ägarens namn, yrke, hemvist

och postadress; dock må i sistnämnda

hänseenden, där mark är

samfälld för flera fastigheter med

skilda ägare och för samfälligheten

finnes känd styrelse eller annan som

är satt att den förvalta, uppgifterna

i stället avse ledamöterna i styrelsen

eller förvaltaren;

----inmutade området.

3 mom. Vid ansökningen foge sökanden:
--medgivande

lämnats;

3) där sökanden är svenskt bolag

eller svensk ekonomisk förening eller

där jämlikt 5 § 1), 2), 6), 7) eller 9)

Konungens tillstånd erfordras för inmutning,

handlingar utvisande sökandens

rätt att verkställa inmutningen

eller, om sökanden icke innehar sådan

rätt, till Konungen ställd ansökning

om tillstånd att verkställa inmutningen;
10

§ stadgas.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr W år 1963

9

(Gällande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

21

1 mom. I ansökning om utmål skall

uppgivas:

1) sökandens namn,-----—

3) fastighet, församling och län,

där de områden äro belägna, som sökanden

önskar erhålla såsom utmål

eller därutöver jämlikt 34 § taga i

anspråk;

4) de personers —-------

§•

1 mom. I ansökning om utmål skall

uppgivas:

----inmutningsrätten grundas;

3) fastighet, där de områden äro

belägna, som sökanden önskar erhålla

såsom utmål eller därutöver jämlikt

34 § taga i anspråk;

---— under 4) sägs.

74

Över gruva som erhållit utmål och

är under arbete skall i minst tre exemplar

upprättas fullständig och noggrann

gruvkarta; och böra alla nya

gruvarbeten inmätas och inläggas

å kartan sist inom påföljande årets

utgång. Av kartan skall ett exemplar

finnas vid gruvan, ett exemplar insändas

till bergmästaren och ett till

kommerskollegium.

Upprättande av gruvkarta så ock

komplettering av sådan karta skall

verkställas av bergsstatstjänsteman

eller annan, som av kommerskollegium

förklarats behörig att verkställa

gruvmätningar. Kostnaderna

för upprättandet av kartan samt

kompletteringen av det vid gruvan

förvarade exemplaret skola gäldas av

gruvinnehavaren. Denne vare ock

skyldig tillhandahålla erforderligt

material för komplettering av de exemplar

av kartan vilka förvaras av

bergmästaren och kommerskollegium.

Närmare föreskrifter om kartans

upprättande och komplettering meddelas

av kommerskollegium.

§•

Över gruva som erhållit utmål och

är under arbete skall upprättas fullständig

och noggrann gruvkarta. Kartan

skall förvaras hos gruvinnehavaren

och fortlöpande kompletteras av

denne. Utdrag av kartan skall insändas

till kommerskollegium. 1 den utsträckning

bergmästaren påfordrar

skall utdrag insändas även till honom.

Upprättande av gruvkarta så ock

komplettering av sådan karta skall

verkställas av bergsstatstjänsteman

eller annan, som av kommerskollegium

förklarats behörig att verkställa

gruvmätningar. Kostnaderna för upprättandet

och kompletteringen av kartan

samt för verkställandet av utdrag

som ovan nämnts skola gäldas av

gruvinnehavaren.

Närmare föreskrifter om kartans

upprättande och komplettering samt

om verkställande av utdrag av kartan

och utdrags insändande till kommerskollegium

meddelas av kollegium.

75 §.

Försummar gruvinnehavaren vad

i fråga om kartas upprättande och

komplettering är föreskrivet, äge

bergmästaren förelägga honom alt

inom viss lid, vid vite ej överstigande

femhundra kronor, antingen inkomma

med karta eller ock lämna

Försummar gruvinnehavaren vad i

fråga om gruvkarta och utdrag därav

är föreskrivet, äge bergmästaren förelägga

honom att inom viss tid, vid vite

ej överstigande femhundra kronor,

antingen fullgöra sina åligganden i

dessa avseenden eller ock lämna er
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Tredje lagutskottets utlåtande nr 40 år 1963

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

erforderligt förskott för arbetets ut- forderligt förskott för arbetets utföförande

genom bergmästarens för- rande genom bergmästarens försorg,

sorg.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1964.

3) Förslag

till

Lag

om ändring i uranlagen den 2 december 1960 (nr 679)

Härigenom förordnas, att 5 § 2 mom., 26 § 2 mom., 36 § 2 mom. samt 44,

51 och 52 §§ uranlagen den 2 december 1960 skola erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

5 §.

2 mom. I ansökningen skall upp- 2 mom. I ansökningen skall uppgivas

: givas:

1) sökandens namn,-------fyndighetens art;

3) det område, varå tillstånd so- 3) det område, varå tillstånd sökes,

med angivande av församling kes;

och län där området är beläget;

4) med bevis------anmälan skett.

Sökanden skall — -----inom området.

26 §.

2 mom. I ansökningen skall uppgivas

:

1) sökandens namn, —- —--- —

3) fastighet, församling och län,

där det med ansökningen avsedda

området är beläget;

4) de personers —

2 mom. Ansökan om förrättning

som avses i 1 mom. skall ingivas till

bergmästaren. I ansökningen skall

uppgivas:

1) sökandens namn, yrke, hemvist

och postadress;

2) fastighet, församling och län,

där det område är beläget som sökanden

önskar få sig anvisat

3) de personers---

2 mom. I ansökningen skall uppgivas

:

— med ansökningen;

3) fastighet, där det med ansökningen

avsedda området är beläget;

att bedrivas.

36 §.

2 mom. Ansökan om förrättning

som avses i 1 mom. skall ingivas till

bergmästaren. I ansökningen skall

uppgivas:

1) sökandens namn, yrke, hemvist

och postadress;

2) fastighet, där det område är beläget

som sökanden önskar få sig anvisat;
—

eller förvaltaren.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Tredje lagutskottets utlåtande nr W ar 1963

----—---— 26 § 3 mom. 1) sägs.

för-------— dessa kostnader.

----om utmålsförrättning.

Vid ansöknii

Kostnaderna

I övrigt--

44

Den som-------—--

Anmälan bör innehålla noggranna

uppgifter om tiden för fyndet, stället

där fyndet gjorts med angivande av

fastighet, församling och län där

fyndplatsen är belägen samt utförliga

uppgifter om fyndets beskaffenhet.

Fyndplatsen bör angivas på karta

jämte detaljskiss.

51

Över gruva som är under arbete

skall i minst tre exemplar upprättas

fullständig och noggrann gruvkarta.

Alla nya gruvarbeten böra inmätas

och inläggas å kartan sist inom påföljande

årets utgång. Av kartan

skall ett exemplar finnas vid gruvan

samt ett exemplar insändas till bergmästaren

och ett till kommerskollegium.

Upprättande av gruvkarta så ock

komplettering av sådan karta skall

verkställas av bergsstatstjänsteman

eller annan, som av kommerskollegium

förklarats behörig att verkställa

gruvmätningar. Kostnaderna

för upprättandet av kartan samt

kompletteringen av det vid gruvan

förvarade exemplaret skola gäldas

av koncessionsinnehavaren. Denne

är även skyldig att tillhandahålla

erforderligt material för komplettering

av de exemplar av kartan vilka

förvaras av bergmästaren och kommerskollegium.

Närmare föreskrifter om kartans

upprättande och komplettering meddelas

av kommerskollegium.

§•

- — om ingivandet.

Anmälan bör innehålla noggranna

uppgifter om tiden för fyndet, stället

där fyndet gjorts med angivande av

fastighet där fyndplatsen är belägen

samt utförliga uppgifter om fyndets

beskaffenhet. Fyndplatsen bör angivas

på karta jämte detaljskiss.

§•

Över gruva som är under arbete

skall upprättas fullständig och noggrann

gruvkarta. Kartan skall förvaras

hos koncessionsinnehavaren och

fortlöpande kompletteras av denne.

Utdrag av kartan skall insändas till

kommerskollegium. 1 den utsträckning

bergmästaren påfordrar skall

utdrag insändas även till honom.

Upprättande av gruvkarta så ock

komplettering av sådan karta skall

verkställas av bergsstatstjänsteman

eller annan, som av kommerskollegium

förklarats behörig att verkställa

gruvmätningar. Kostnaderna för

upprättandet och kompletteringen av

kartan samt för verkställandet av

utdrag som ovan nämnts skola gäldas

av koncessionsinnehavaren.

Närmare föreskrifter om kartans

upprättande och komplettering samt

om verkställande av utdrag av kartan

och utdrags insändande till kommerskollegium

meddelas av kollegium.

52 §.

Försummar koncessionsinnehava- Försummar koncessionsinnehavaren

vad i fråga om kartas upprät- ren vad i fråga om gruvkarta och

tande och komplettering är föreskri- utdrag därav är föreskrivet, äger

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Tredje lagutskottets utlåtande nr 40 år 1963

(Gällande lydelse)

vet, äger bergmästaren förelägga honom,

vid vite ej överstigande femhundra

kronor, att inom viss tid antingen

inkomma med karta eller ock

lämna erforderligt förskott för arbetets

utförande genom bergmästarens

försorg.

(Föreslagen lydelse)

bergmästaren förelägga honom, vid

vite ej överstigande femhundra kronor,

att inom viss tid antingen fullgöra

sina åligganden i dessa avseenden

eller ock lämna erforderligt förskott

för arbetets utförande genom

bergmästarens försorg.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1964.

Propositionens tillkomsthistoria m. m.

Beträffande propositionens tillkomsthistoria och innehållet i gällande

regler om rätten till salt-, olje- och gasfyndigheter får utskottet hänvisa

till propositionen s. 13—18.

Huvuddragen i förslaget

I propositionen redogöres s. 18—22 för äldre framställning om ändring

i förevarande hänseende av stenkolslagen samt för innehållet av den i ämnet

upprättade departementspromemorian och av remissyttrandena däröver.

Vid lagrådsremissen anförde föredragande departementschefen, statsrådet

Kling, följande.

De nuvarande bestämmelserna om eftersökande och bearbetning av salt-,

olje- och gasfyndigheter, vilka såsom förut berörts är intagna i stenkolslagen,

har ansetts vara behäftade med brister i olika hänseenden. Den viktigaste

anmärkningen går ut på att de icke medger en efter moderna metoder bedriven

prospekteringsverksamhet. Denna anmärkning synes mig vara befogad.

Stenkolslagen som, tillkommen redan år 1886, är en av de äldre lagarna

i sitt slag i Europa framstår i sin helhet såsom tämligen föråldrad såväl

till sin allmänna uppläggning som med avseende på ett flertal detaljer. Detta

förhållande torde vara särskilt olägligt, när det gäller att efterforska och nyttiggöra

salt-, olje- och gasfyndigheter. En revision av stenkolslagens bestämmelser

om sådana fyndigheter bör därför komma till stånd.

Såsom anförts i den promemoria i ämnet, som upprättats inom justitiedepartementet,

skulle det i och för sig vara motiverat att — på sätt redan tidigare

skett i fråga om reglerna om uranfyndigheter — ur stenkolslagen bryta

ut reglerna om salt-, olje- och gasfyndigheter och intaga dem i en särskild

lag. Med hänsyn till att det ansetts önskvärt att snabbt genomföra vissa

lagändringar på ifrågavarande område, ett önskemål som betonats även

under remissbehandlingen av promemorian, torde dock en sådan mera ge
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Tredje lagutskottets utlåtande nr 40 år 1063

uomgripande revision knappast kunna komina i fråga med omedelbar veikan.

Vidtages vissa mindre genomgripande lagändringar nu, utesluter detta

emellertid icke att en mera omfattande revision av bestämmelserna bör kunna

övervägas vid ett senare tillfälle. .lag vill i detta sammanhang erinra om

att jag såsom i annat sammanhang anmärkts ämnar hemställa om bemyndigande

att tillkalla särskilda sakkunniga för en grundlig översyn av den

nu gällande gruvlagen. Vid denna torde bl. a. få prövas, om del inmutningsförfarande,

som nu är föreskrivet i gruvlagen, bör ersättas med ett koncessionsförfarande.

I samband med denna prövning lärer det visa sig erforderligt

att till övervägande upptaga också frågan om behovet av eu grundlig

reformering på stenkolslagens område.

Det förslag, som framlagts i departementspromemorian, avser vissa punktvisa

justeringar i stenkolslagens bestämmelser, främst dem som gällei efteiforskande

och bearbetning av salt-, olje- och gasfyndigheter. Syftemålet

med ändringarna är att förbättra de rättsliga förutsättningarna töi sådana

åtgärder. Förslaget har i det stora hela hälsats med tillfredsställelse i de

yttranden som avgivits över promemorian och synes mig vara väl ägnat att

läggas till grund för det fortsatta lagstiftningsarbetet på området. I enlighet

med vad i promemorian förordats bör sålunda möjligheter, som nu icke står

till buds, öppnas att begränsa koncession avseende salt, olja eller gas till att

avse allenast efterforskande och undersökning av dylik fyndighet och, i samband

med sådan begränsning, till att gälla under viss, särskilt angiven tid.

Vidare bör koncessionsområdena för dessa fyndigheter göras större än som

är tillåtet enligt gällande föreskrifter. Stenkolslagens regler om arbetsskyldighet

bör icke tillämpas å de koncessioner, om vilka nu är fråga. De bör ersättas

med mera allmänt hallna bestämmelser om befogenhet för Ivungl.

Maj :t att meddela föreskrifter beträffande undersökningsarbeten, som koncessionsinnehavaren

skall ha att utföra för att den rätt som grundas på koncessionen

skall bestå. En annan icke oväsentlig punkt, där en lagändring med

hänsyn till nuvarande bestämmelsers stränghet framstår som påkallad, avser

föreskrifterna om koncessionssökandens skyldighet att i koncessionsärendet

förebringa fastighetsförteckning och karta över det område ansökningen

avser. De lagändringar, som i detta och övriga hänseenden förordas

i promemorian, synes böra genomföras i huvudsaklig överensstämmelse med

förslaget.

Med anledning av vad i ett remissyttrande framhållits om risken för

grundvattenföroreningar genom utvinning av speciellt olja vill jag framhålla,

att koncessionsinnehavare redan enligt gällande lagstiftning lärer vara skyldig

att beakta denna risk och iakttaga de försiktighetsmått, som skäligen

föranledes av omständigheterna (se 2 kap. 58 § vattenlagen ävensom SOU

1900: 38, vari en skärpning av ifrågavarande bestämmelse föreslagits).

Såsom framgår av den föregående redogörelsen har kammarkollegiet i sitt

remissyttrande kommit in på frågan om rätten till utvinning från vattentäckt

område av mineral som avses i stenkolslagen. Till denna lråga är jag icke

beredd att taga ståndpunkt nu. Anledning torde finnas att återkomma därtill

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Tredje lagutskottets utlåtande nr 40 år 1963

i samband med behandlingen av det förslag till lagstiftning om äganderätten

till de allmänna vattenområdena, som kollegiet genom beslut av Kungl. Maj:t

den 5 juni 1953 fått i uppdrag att framlägga, ävensom vid prövningen framdeles

av fråga om ett godkännande från svensk sida av 1958 års Genévekonvention

angående kontinentalsockeln.

Utöver den i departementspromemorian behandlade frågan om ändrad lagstiftning

angående eftersökande och bearbetning av salt-, olje- och gasfyndigheter

m. m. behandlas, såsom jag inledningsvis anmärkt, i förevarande

sammanhang också en framställning från kommerskollegium angående vissa

frågor, som berör såväl stenkolslagen som gruvlagen och uranlagen utan

att dock äga samband med de ändringar i förstnämnda lag, som förordats

i departementspromemorian. Samtidigt har jag, såsom ävenledes tidigare

har berörts, till behandling upptagit den av malmutredningen för Norrbotten

väckta frågan om ändring i gruvlagens regler om byggnad, tomtplats och

trädgård såsom inmutningshinder, en fråga som icke heller den har direkt

samband med förslagen i promemorian.

Dessa ändringsförslag liksom förslagen i departementspromemorian behandlas

närmare i den speciella motivering som lämnas i det följande.

De särskilda lagförslagen

Den följande framställningen har begränsats till att i huvudsak avse

departementschefens uttalanden vid lagrådsremissen. Beträffande specialmotiveringen

i övrigt får utskottet hänvisa till propositionen s. 24_52.

Förslaget till lag om ändring i lagen den 28 maj 1886 (nr 46) angående stenkolsfyndigheter

m. m.

2 §•

I denna paragraf, vilken bl. a. innehåller föreskrift om de uppgifter som

skall lämnas i koncessionsansökning, har kommerskollegium föreslagit en

ändring. Härom må hänvisas till vad som anföres i det följande beträffande

en motsvarande ändring i 6 § 2 mom. gruvlagen.

7 §■

Departementschefen. Några ändrade grunder för att skilja mellan flera

koncessionssökande är jag icke beredd att föreslå. Liksom hittills bör således

Kungl. Maj :t kunna, oberoende av tidsprioriteten, bestämma vilken av

sökandena, vare sig de är jordägare, upptäckare eller andra, som skall äga

företräde. Får annan än upptäckaren koncession, bör upptäckaren även

framdeles vara berättigad till ersättning enligt samma regler som nu

gäller. En ny ordning för ersättningens bestämmande synes dock önskvärd.

Vad i detta hänseende förordats i departementspromemorian innebär, att

ersättningsfrågan, om överenskommelse icke träffas, får avgöras av domstol

eller skiljemän, varigenom den risk för försening av koncessionsfrå
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Tredje lagutskottets utlåtande nr W år 1963

gans avgörande, som nuvarande regler innebär, faller bort. Vid remissbehandlingen

har icke från något håll bestritts, att en ändring är önskvärd,

men däremot har lämpligheten av den lösning som förordats i promemorian

ifrågasatts i ett par yttranden. Bl. a. har gjorts gällande, att ersättningsfrågan

jämväl i fortsättningen bör prövas av Kungl. Maj:t i administrativ

ordning om än avgörandet icke träffas samtidigt som avgörandet i koncessionsfrågan.

Den i departementspromemorian föreslagna ordningen för

ersättningsfrågans behandling har emellertid redan accepterats i uranlagen

för motsvarande situationer. Med hänsyn härtill anser jag mig böra biträda

promemorians förslag på ifrågavarande punkt. Med anledning av vad som

anförts i ett remissyttrande förordar jag emellertid den ändringen i förslaget,

att ersättningsbestämmelsen skall upptagas såsom ett särskilt stycke

i paragrafen.

11 §•

Såsom tidigare berörts åligger det koncessionsinnehavaren enligt 11 § i

dess nu gällande lydelse att innan något arbete får påbörjas såsom pant för

skada och intrång, som kan tillskyndas jordägare eller annan genom arbetet,

hos länsstyrelsen nedsätta i penningar eller svenska statens eller allmänna

hypoteksbankens obligationer 2 000 kronor samt därutöver, innan annat arbete

än fyndighetens undersökning medelst borrning får äga rum, ett belopp

av 50 kronor för varje hektar av koncessionsområdet.

Departementspromemorian. Den något ålderdomliga bestämmelsen i 11 §

är enligt vad i departementspromemorian uttalas mindre lämplig när fråga

är om koncession för eftersökande och bearbetning av olje- och gasfyndigheter.

Bearbetningen av dylika fyndigheter lärer knappast medföra skador

som är så mycket mera omfattande än skador till följd av eftersökningsoch

undersökningsarbetena att en betydande skärpning av kravet på säkerhet

under bearbetningsskedet kan anses motiverad. (Jfr betänkande och

förslag till stadga angående eftersökande och bearbetande av stenkolsfyndigheter,

avgivna den 13 juni 1885 av därtill förordnade kommitterade, s. 55).

Av större vikt i sammanhanget är emellertid enligt promemorian, att nuvarande

bestämmelser kan leda till onödigt betungande förpliktelser för koncessionsinnehavaren,

om stora koncessionsoinråden skapas. Med hänsyn

härtill har i det vid promemorian fogade förslaget under 11 § upptagits en

ny bestämmelse, delvis avfattad efter mönster av motsvarande föreskrifter i

expropriations- och vattenlagarna. Enligt den föreslagna lydelsen blir koncessionsinnehavaren

skyldig att, innan han får utföra arbete inom koncessionsområdet,

ställa pant eller borgen för skadeersättningar till följd av

arbetet. Något belopp för säkerheten har ej angivits i den föreslagna bestämmelsen.

Däremot skall det enligt denna som regel ankomma på länsstyrelsen

att pröva säkerheten. Prövning skall kunna underlåtas endast om säkerheten

är godkänd av den, till vars förmån den ställes. Eftersom kretsen av de ersättningsberättigade

sällan torde kunna bestämmas på förhand, lärer det eu
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Tredje lagutskottets utlåtande nr tO år 1963

ligt vad i promemorian uttalas endast undantagsvis vara möjligt att inhämta

godkännande av säkerheten från sakägarsidan.

Departementschefen. Förslaget i departementspromemorian ger ej anledning

till erinran. Paragrafen bör sålunda ändras i överensstämmelse med

förslaget.

20 §.

Beträffande denna paragraf erfordras vissa ändringar av redaktionell natur,

föranledda av ändringen i 11 §.

21 §.

Sedan ett år förflutit från koncessionens upphörande, äger enligt andra

stycket i förevarande paragraf den som innehaft koncessionen att återbekomma

sa stor del av det enligt 11 § nedsatta beloppet som icke motsvarar

anspråk på ersättningsskyldighet, varom tvist då kan vara anhängig. Enligt

paragrafens fjärde stycke skall motsvarande gälla i det fall att koncessionsinnehavaren

medgives att avstå från en del av koncessionsområdet.

Departementspromemorian. Enligt det vid departementspromemorian fogade

förslaget skall, som konsekvens av den föreslagna ändringen i 11 §,

det fjärde stycket i förevarande paragraf utgå och bestämmelsen i andra

stycket om rätt för den som innehaft koncession att återbekomma en del

av nedsatt belopp ersättas med ett stadgande om rätt att efter ett år från

koncessionens upphörande återfå den enligt 11 § ställda säkerheten under

förutsättning att alla tvister om dittills anhängiggjorda anspråk på ersättning

visas ha blivit slutligen avgjorda.

Departementschefen. Paragrafen synes böra avfattas i enlighet med det

förslag som upptagits i promemorian. Det av kommerskollegium i dess remissvar

framförda önskemålet om rätt för den som innehaft koncession

att — fastän alla ersättningsfrågor icke blivit avgjorda — efter viss tid

återfå en del av den ställda säkerheten torde kunna tillgodoses inom ramen

för stadgandet i förslagets 11 § om skyldighet för länsstyrelsen att pröva

säkerhet, som ej är godkänd av den till vars förmån den ställes.

33 och 35 §§.

Departementspromemorian. De i 33 § andra stycket och 35 § angivna förseelserna

skall enligt lagrummens lydelse medföra böter från och med 10

till och med 500 kronor. På grund av föreskrift i särskilda böteslagen den

24 september 1931, varigenom nämnda bötessatser upphörde att äga tilllämpning,

skall i dessa fall dagsböter ådömas. Den i 25 kap. 1 § andra stycket

brottsbalken upptagna bestämmelsen att böter skall ådömas omedelbart

i penningar, om visst högsta belopp ej över 500 kronor är utsatt för

böterna, är ej avsedd att medföra att böter enligt bl. a. förevarande para
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr W år W63

17

grafer skall ådömas omedelbart i penningar (jfr prop. 1962: 10 s. C 224).

De skall alltså fortfarande ådömas i dagsböter. För att förebygga misstag

i detta hänseende torde enligt vad i departementspromemorian anförts

lydelsen av paragraferna böra ändras.

Departementschefen. Vad i departementspromemorien föreslagits i detta

hänseende ger ej anledning till erinran, varför paragraferna bör ändras på

sätt föreslagits.

49 §.

Denna paragraf inleder de bestämmelser i lagen, som handlar enbart om

saltfyndigheter. I första stycket upptages huvudbestämmelsen, enligt vilken

det kräves koncession av Kungl. Maj :t för att få eftersöka och bearbeta

fyndighet för tekniskt utvinnande av salt. Paragrafens andra stycke innehåller

definitionen på begreppet saltfyndighet.

Departementschefen. Förslaget i departementspromemorian att koncession

skall kunna begränsas till att avse endast eftersökande av saltfyndighet

— liksom av olje- och gasfyndighet — samt, i samband med dylik

begränsning, till att gälla under viss tid har genomgående lämnats utan

erinran vid remissbehandlingen. Såsom i det föregående berörts kan jag

för egen del biträda förslaget i denna del. Föreskrifter om dessa begränsningsmöjligheter

bör i överensstämmelse med vad som föreslagits i promemorian

meddelas i första stycket av förevarande paragraf.

Enligt förslaget skall Kungl. Maj :t icke vara bunden av särskild lagbestämmelse

att till innehavare av bearbetningskoncession för en fyndighet

utse den som innehar koncession avseende eftersökande och undersökning

av samma fyndighet. Samtidigt har emellertid framhållits i promemorian,

att det ligger i sakens natur att innehavare av koncession som sist nämnts

ligger närmast till att erhålla också bearbetningskoncessionen under förutsättning

att han uppfyller lagens förutsättningar, d. v. s. om han kan utnyttja

fyndigheten till gagn för orten och det allmänna. I ett par remissyttranden

har emellertid som förut nämnts förordats, att man här liksom i

flera andra europeiska länder skulle stimulera prospekteringsverksamheten

genom att ge obligatoriskt företräde för den som tidigare fått koncession

avseende eftersökande och undersökning att utnyttja de resultat som

hans undersökning kan ge. För egen del är jag närmast beredd att biträda

den ståndpunkt, som intagits i departementspromemorian. För en sådan

lösning talar, att man därigenom skulle vinna god överensstämmelse med

motsvarande bestämmelse i uranlagen (se 29 § nämnda lag). Att frånvaron

av en föreskrift i lagen om obligatoriskt företräde skulle hämma

prospekteringsviljan synes mig icke vara att befara. Regeln i 7 § om ersättning

åt upptäckare av fyndighet är ägnad att motverka olägenheter i

detta hänseende. I sammanhanget måste också följande omständigheter

beaktas. Även om innehavaren av en koncession avseende eftersökande och

undersökning icke i lagen uttryckligen tillerkänts företrädesrätt till be
-

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Tredje lagutskottets utlåtande nr JO år li)63

arbetningskoncessionen, bör hans intresse i koncessionsärendet enligt min

mening vinna synnerligt beaktande. Bearbetningskoncessionen bör sålunda

som regel tillfalla honom, om han genomfört eftersöknings- och undersökningsarbetena

på ett sätt som ur det allmännas synvinkel framstår som

förtjänstfullt och han tillika bedömes äga förutsättning att exploatera fyndigheten

till gagn för orten och det allmänna, vari bl. a. torde ligga

att han skall ha nödiga resurser för att utföra det arbete som avses med

koncessionen. Självfallet måste det dock finnas möjlighet att lämna koncessionen

till innehavaren av koncession på ett närbeläget område, om det

ur allmän synpunkt är fördelaktigt att båda koncessionerna innehas av

samma person eller företag. Jag vill dessutom i detta sammanhang betona,

att jag anser det angeläget att de synpunkter som skall beaktas i ärende

om bearbetningskoncession i möjlig mån beaktas redan vid prövningen av

ansökning om koncession avseende e‘ftersökande och undersökning. Härigenom

vinnes uppenbarligen att sökanden, sedan hans ansökning beviljats,

med större säkerhet kan påräkna att komma i åtnjutande jämväl av bearbetningskoncession,

om fråga därom skulle bli aktuell. Dock måste man

uppmärksamma den särställning som intages av dem vilka bedriver prospekteringsarbete

i avsikt icke att själva exploatera eventuella fynd utan

att mot ersättning tillhandahålla annan fynden. I sådana fall kan det icke

gärna komma i fråga att redan i samband med den första koncessionsprövningen

försöka bedöma sökandens kvalifikationer att få bearbetningskoncession.

(Jfr prop. 1960: 160 s. 83.)

Som tidigare anmärkts framgår otvetydigt av förarbetena till 49 § att

lagens bestämmelser äger tillämpning på saltfyndigheter, vare sig saltet

förekommer i fast eller flytande form. Med hänsyn härtill torde det icke

vara nödvändigt att i enlighet med ett vid remissbehandlingen framlagt

förslag komplettera paragrafens andra stycke med en särskild föreskrift

om att ett utnyttjande av saltfyndigheter i lösningar är underkastat koncessionstvång.

Jag delar den i departementspromemorian uttalade uppfattningen, att

gällande bestämmelser om arbetsskyldighet såvitt dessa avser salt-, oljeoch

gaskoncessioner kan leda till onödigt betungande åligganden för kom

cessionsinnehavarna samtidigt som de icke tillfredsställer kraven från det

allmännas sida på en geologiskt-tekniskt lämpligt upplagd undersökning av

koncessionsområdet. De bör därför upphävas såvitt avser koncession för

de nämnda mineralen och ersättas med regler som ger utrymme för ett

fritt lämplighetsbedömande i det särskilda fallet.

Enligt förslaget i departementspromemorian skall Kungl. Maj :t vid meddelande

av koncession bestämma, i vilken omfattning fyndigheter skall

eftersökas och undersökas för att den rätt som grundas på koncessionen

skall bestå, med rätt för Kungl. Maj :t att senare meddela ändrade bestämmelser

i detta hänseende. Mot detta förslag, som alltså icke innefattar befogenhet

för Kungl. Maj :t att föreskriva skyldighet för koncessionsinne
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr hO år 1963

19

havare att bearbeta en fyndighet, har kommerskollegium i sitt remissyttrande

bl. a. anmärkt, att såväl den som erhållit undersökningskoncession

som innehavare av bearbetningskoncession kan väntas komma att i

eget intresse genomföra önskvärda undersökningar. I stället för bestämmelser

om eftersöknings- och undersökningsskyldighet bör enligt kollegiets

mening upptagas en bestämmelse av liknande innebörd som den i 31 §

andra stycket uranlagen. Bestämmelsen bör sålunda enligt kollegium innehålla

bemyndigande för Kungl. Maj:t att, när skäl är därtill, vid meddelande

av koncession eller senare bestämma i vilken omfattning arbete

skall bedrivas.

Enligt min mening torde i regel icke föreligga något intresse från det allmännas

sida att tvinga fram bearbetning av fyndigheter, om vilka nu är

fråga. Däremot anser jag det påkallat att Kungl. Maj:t skall kunna meddela

föreskrifter om undersökningar. I varje fall när det är fråga om andra än

kortvariga koncessioner avseende eftersökande och undersökning av fyndighet,

måste det nämligen vara av vikt att undersökning av koncessionsområdena

sker i den utsträckning som är påkallad av bl. a. geologiska skäl.

Den omständigheten att koncessionsinnehavare kan väntas finna det med

sina egna intressen förenligt att utföra erforderliga undersökningsarbeten

bör ej betaga Kungl. Maj:t möjligheten att ställa koncessionsinnehavaren

inför valet att antingen genomföra undersökningen i en från allmän synpunkt

godtagbar omfattning eller avstå från sin rätt enligt koncessionen.

På grund härav förordar jag att tredje stycket i förevarande paragraf avfattas

i överensstämmelse med förslaget i departementspromemorian, dock

med sådan jämkning att av stadgandet framgår, att meddelandet av föreskrifter

av här avsedd innebörd ej är obligatoriskt.

I departementspromemorian har föreslagits, å ena sidan att ett åsidosättande

av föreskrift, meddelad med stöd av tredje stycket i förevarande

paragraf, skall kunna leda till koncessionens förverkande (50 § 4 mom.

andra stycket) och å andra sidan att Kungl. Maj :t skall äga återkalla koncession,

om synnerliga skäl är därtill (fjärde stycket i förevarande paragraf).

Enligt min mening bör man lämpligen sammanföra de båda stadgandena

och — efter mönster av bestämmelsen i 33 § uranlagen — medgiva

Kungl. Maj :t befogenhet att återkalla koncession såväl om föreskrift

enligt tredje stycket åsidosatts som eljest, om synnerliga skäl föreligger.

En bestämmelse av detta innehåll synes kunna upptagas i 49 § fjärde

stycket. Med anledning av vad som anförts i ett remissyttrande vill jag

samtidigt betona, att återkallelse med stöd av den föreslagna bestämmelsen

icke bör ske så att koncessionsinnehavaren åsamkas en oberättigad förlust

utan endast vid försummelse från hans sida eller när koncessionen icke utnyttjats

under längre tid och godtagbara skäl härför icke anföres. Om eu

fyndighet icke tillgodogöres därför att rådande konjunkturer icke medger

ett ekonomiskt utnyttjande av densamma eller därför att koncessionsinnehavaren

önskar hålla fyndigheten i reserv för beredskapsändamål eller

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Tredje lagutskottets utlåtande nr W år 1963

i enlighet med ett långsiktigt exploateringsprogram, torde underlåtenheten

att för tillfället utnyttja koncessionen icke böra föranleda koncessionens

återkallande.

50 §.

I enlighet med vad i departementspromemorian föreslagits, torde denna

paragraf böra ändras till att omfatta fyra moment, innehållande vissa särregler

beträffande saltfyndigheter utöver dem som föreslagits skola intagas i

49 §.

1 mom.

Departementschefen. Hänvisningen i momentets första stycke torde kunna

avfattas i enlighet med förslaget i departementspromemorian. Såsom jag

tidigare framhållit bör reglerna om arbetsskyldighet icke tillämpas beträffande

koncession för utvinnande av salt och någon hänvisning till bestämmelserna

i 26—31 §§ om arbetsskyldighet och befrielse från sådan skyldighet,

s. k. vilostånd, bör således icke ske. Av det sagda följer även, att föreskriften

i 8 § att i koncession skall utsättas den årliga arbetsskyldighet

koncessionens innehavare minst skall fullgöra icke kommer att behöva

tillämpas beträffande saltfyndigheter. Att tynga lagtexten med ett särskilt

påpekande härom synes ej böra komma i fråga och har ej heller skett i

motsvarande bestämmelse i 57 § första stycket, som avser koncession för

utvinnande av olja ur alunskiffer.

Beträffande de bestämmelser om lättnader i utredningshänseende, som

för koncession avseende fyndighets eftersökande och undersökning upptagits

1 momentets andra stycke i promemorieförslaget, har såsom framgår av den

föregående redogörelsen vid remissbehandlingen föreslagits dels ytterligare

lättnader i karteringsskyldigheten, dels viss skärpning i fråga om skyldigheten

att förebringa fastighetsutredning. Enligt min mening skulle de förordade

kompletteringarna av kartbestämmelserna — ehuru i och för sig

rimliga — göra stadgandet alltför svåröverskådligt. Önskemålet beträffande

fastighetsutredningen — avseende en redovisning av fastigheterna inom

vissa koncentrerade undersökningsområden —- synes mig redan vara tillgodosett

genom förslaget att karta enligt 2 § andra stycket, varav bl. a. skall

framgå befintliga fastighetsgränser och fastigheternas registerbeteckningar,

alltid skall upprättas över koncessionsområdet eller erforderlig del därav,

innan område må anvisas i dagen enligt 12 § eller arbete för fyndighets undersökning

medelst borrning må påbörjas. Jag förordar att ifrågavarande

bestämmelser upptages i momentets andra stycke i överensstämmelse med

förslaget i promemorian.

2 mom.

Departementschefen. I överensstämmelse med förslaget i departementspromemorian,

som i denna del godtagits av alla remissinstanser utom en,

synes maximiarealen för koncessionsområde avseende saltfyndighet — lik
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Tredje lagutskottets utlåtande nr 40 år 1963

som för koncessionsområde avseende olje- och gasfyndigheter — böra bestämmas

till 10 000 hektar.

Med anledning av vad en remissinstans anfört torde böra betonas att, om

koncessionsområde bringas att sammanfalla med kommuns område eller

med annan administrativ indelningsenhet, t. ex. jordregistersocken, den tidpunkt

måste anges till vilken indelningen hänför sig.

3 mom.

I enlighet med förslaget i departementspromemorian torde i första stycket

av detta moment böra upptagas bestämmelse om skyldighet för koncessionsinnehavare

att upprätta karta över undersökningsarbete och bearbetning av

fyndighet. Bestämmelsen ersätter nu gällande hänvisning till 41 §, som

handlar om gruvkarta. I andra stycket bör efter mönster av stadgande i 55 §

uranlagen upptagas bestämmelse om skyldighet för koncessionsinnehavaren

att låta SGU eller annan myndighet som Kungl. Maj :t bestämmer följa arbetet

genom geologisk sakkunskap.

4 mom.

I detta moment bör upptagas straffbestämmelser, som i departementspromemorian

äger motsvarighet i första stycket av samma moment.

51 §.

Förevarande paragraf är den första av dem som handlar om olje- och

gasfyndigheter. På samma skäl, som föranlett de föreslagna tilläggen i 49 §

första stycket, bör vid 51 § första stycket fogas en bestämmelse om befogenhet

för Kungl. Maj :t att begränsa koncession till att avse allenast eftersökande

och undersökning av fyndighet och, i samband med dylik begränsning,

till att gälla under viss tid, som skall anges i koncessionen. Nämnda

tillägg torde böra föranleda en jämkning i paragrafens andra stycke.

52 §.

Hänvisningen i denna paragraf torde böra ändras så att samma bestämmelser

kommer att gälla beträffande olje- och gasfyndigheter som beträffande

saltfyndigheter. Därigenom blir det möjligt att meddela likalydande

bestämmelser för koncessioner beträffande fyndigheter av båda slagen.

53 och 54 §§.

Dessa paragrafer, av vilka den första handlar om arbetsskyldighet och den

senare om borrhålskartor, torde böra upphävas.

övergångsbestämmelserna

Departementschefen. Den nya lagen torde — liksom lagarna om ändring

i gruvlagen och i uranlagen — böra träda i kraft den 1 januari 1964.

övergångsbestämmelserna bör enligt min mening i tydlighetens intresse

givas den avfattning, som föreslagits i departementspromemorian.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Tredje lagutskottets utlåtande nr W år W(i3

Förslaget till lag om ändring i gruvlagen den 3 juni 1938 (nr 314)

5 §•

De inskränkningar i inmutningsrätten som föreskrives i denna paragraf

innebär, att inmutningspunkten icke får förläggas inom vissa i paragrafen

angivna områden och att, om hinder berör en del av inmutningscirkeln,

det inmutade området icke får omfatta sådan del. Enligt 5 § 6) får i princip

inmutningspunkten icke ligga på eller det inmutade området omfatta område

beläget på mindre avstånd än 100 meter, i horisontalplanet räknat,

från byggnad som är avsedd att stadigvarande användas till bostad, eller

från annan åbyggnad, där den är uppförd vid gård, eller från tomtplats

eller trädgård vid bostadsbyggnad som nyss nämnts. Av förarbetena till bestämmelsen

framgår, att man avsett att därigenom bereda skydd för »hus

och hem». Allmänna byggnader, exempelvis skolor och kommunalhus, torde

sålunda icke omfattas av bestämmelsen, i den mån de icke tillika är att

anse som boningshus. Från skyddet är vidare uteslutna sport- och sommarstugor

samt andra boningshus, som ej är avsedda att stadigvarande användas

till bostad. Enligt uttrycklig bestämmelse i paragrafen skall under byggnad,

varom nu är fråga, ej innefattas byggnad, som är belägen på inmutat

eller utmålslagt område, vartill gruvrätten äger bestånd.

Det hinder varom nu är fråga kan undanröjas genom medgivande av

ägare och eventuell nyttjanderättshavare. I olikhet med vad som gäller

enligt bl. a. 5 § 1) och 2) har Kungl. Maj:t icke i detta fall tillerkänts

någon dispensrätt. Kan medgivande ej erhållas från vederbörande rättsinnehavare,

blir hindret sålunda absolut.

Departementschefen. I likhet med utredningen och de flesta remissinstanserna

anser jag det vara av värde att i gruvlagen intages en bestämmelse

om befogenhet för Kungl. Maj :t att, när synnerliga skäl föreligger, medgiva

undantag från det i förevarande paragraf under 6) upptagna hindret

mot inmutning inom område på mindre avstånd än 100 in. från bostad, tomt

eller trädgård. Genom en sådan dispensregel, som kan få betydelse såväl i

Norrbotten som på andra håll i vårt land, skapas förutsättningar för större

smidighet och planmässighet vid tillgodogörandet av mineralfyndigheter,

som avses i gruvlagen.

Såsom utredningen anmärkt torde utan särskilt stadgande vid dispensen

kunna knytas de inskränkande villkor, som må finnas påkallade (jfr prop.

1952: 17 s. 38).

6 §•

2 mom.

I ansökning om inmutningsrätt skall enligt 3) i detta moments nu gällande

lydelse uppgivas bl. a. fastighet, församling och län, där det med ansökningen

avsedda området är beläget.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Tredje lagutskottets utlåtande nr 40 år 1963

Departementschefen. I en korrekt fastighetsangivelse får anses ingå uppgift

såväl om det s. k. registerområdet, d. v. s. socken, stad, köping m. in.,

som angående län. I överensstämmelse med avfattningen av liknande bestämmelser

i annan, gruvlagstiftningen närstående lagstiftning — jämför

exempelvis 11 kap. 27 § 2 mom. vattenlagen och 18 § lagen om enskilda

vägar — synes med hänsyn härtill i förevarande hänseende behöva stadgas

endast att i ansökningen skall uppgivas fastighet, där det med ansökningen

avsedda området är beläget.

3 mom.

Detta moment torde böra ändras redaktionellt med anledning av ändringen

i 5 §.

21 §.

Denna paragraf innehåller i 1 mom. föreskrift om de uppgifter som skall

lämnas i ansökning om utmål. Föreskriften torde böra ändras i överensstämmelse

med vad som föreslagits i fråga om 6 § 2 mom.

74 §.

I förevarande paragraf meddelas bestämmelser om gruvkarta. Enligt dessa

bestämmelser, som i huvudsak överensstämmer med motsvarande föreskrifter

i 1884 års gruvestadga, skall fullständig och noggrann gruvkarta upprättas

i tre exemplar, av vilka ett skall finnas vid gruvan, ett insändas till

bergmästaren och ett till kommerskollegium. Alla nya gruvarbeten bör inmätas

och inläggas på kartan sist inom påföljande årets utgång. Närmare

föreskrifter om kartans upprättande och komplettering meddelas av kommerskollegium.

Detta har senast skett genom kollegiets gruvkartekungörelse

den 4 november 1960.

Departementschefen. I likhet med kommerskollegium anser jag det önskvärt,

att gruvlagens bestämmelser om gruvkartor anpassas till de praktiska

förhållandena och till kartteknikens utveckling. Därigenom kan förfarandet

med kartornas upprättande och komplettering rationaliseras till förmån såväl

för gruvinnehavarna som för kommerskollegium. Självfallet måste emellertid

även framdeles höga krav ställas på kartmaterialets tekniska kvalitet

och kartornas hållbarhet. Närmare föreskrifter i dessa hänseenden torde

icke böra meddelas i lagen utan liksom hittills av kommerskollegium. Detsamma

bör gälla i fråga om de nya gruvkarteutdragen och insändandet av

utdragen till kommerskollegium. Jag vill i detta sammanhang understryka,

att reformen icke bör leda till att kommerskollegiets kartbestånd i framtiden

hålles mindre aktuellt än med nuvarande bestämmelser.

Förevarande paragraf torde i huvudsak kunna givas den utformning som

enligt vad tidigare nämnts föreslagits av kommerskollegium. Med anledning

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Tredje lagutskottets utlåtande nr 40 år 1963

av vad som anförts i några remissyttranden torde emellertid böra föreskrivas,

att gruvkarta skall förvaras hos gruvinnehavaren i stället för vid gruvan.

Vidare torde det såsom länsstyrelsen i Norrbottens län förordat böra

överlåtas åt kommerskollegium att med stöd av paragrafens sista stycke

i den föreslagna nya lydelsen meddela erforderliga anvisningar om behörighet

att verkställa utdragen av gruvkartan.

75 §.

Beträffande denna paragraf föreslås en ändring av redaktionell natur,

föranledd av ändringen i 74 §.

Förslaget till lag om ändring i uranlagen den 2 december 1960 (nr 679)

I enlighet med vad som föreslagits i kommerskollegiets förutnämnda

skrivelse den 25 februari 1963 torde ändringar böra företagas dels i 5 § 2

mom., 26 § 2 mom., 36 § 2 mom. och 44 §, dels ock i 51 och 52 §§ uranlagen.

Härom må hänvisas till vad som tidigare anförts beträffande motsvarande

ändringar dels i 6 § 2 mom., dels ock i 74 och 75 §§ gruvlagen.

Lagrådsbehandlingen

Lagrådet har lämnat det dit remitterade förslaget till ändring i uranlagen

utan erinran samt mot de två övriga förslagen framställt vissa anmärkningar,

vilka beaktats vid förslagens slutliga utformning.

Utskottet

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot de genom propositionen

framlagda lagförslagen och får därför hemställa,

att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition, nr

176.

Stockholm den 28 november 1963

På tredje lagutskottets vägnar:

ERIK ALEXANDERSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Alexanderson, Lindahl*, Ebbe Ohlsson,

Kristiansson, Knut Johansson, Georg Carlsson, Åkesson och Herbert

Larsson*;

från andra kammaren: herrar Johansson i Torp, Wachtmeister, Johansson

i öckerö*, Persson i Tandö, Svenning*, Hamrin i Kalmar*, Svanberg

och Mattsson.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 631359

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1963:400 Skrivelse till fullmäktige i riksgäldskontoret i anledning av framställning av fullmäktige i riksgäldskontoret angående inrättande av vissa ordinarie tjänster v a1 i texten