Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om laglig reparationsplikt beträffande flerfamiljshus.

1963-03-06 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1963:10, Utlåtande i anledning av väckta motioner om laglig reparationsplikt beträffande flerfamiljshus.

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

9

Nr 10

Utlåtande i anledning av väckta motioner om laglig reparationsplikt

beträffande flerfamiljshus.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna

1: 60 av herrar Adolfsson och Lager samt 11: 74- av herr Nilsson i Gävle och

fru Ryding föreslås, att riksdagen måtte uttala sig för att ägare av flerfamilj

shyreshus ålägges reparationsplikt i enlighet med vad i motionerna anförts

och till Kungl. Maj :t hemställa om utarbetandet av förslag i överensstämmelse

härmed.

I motionerna framhålles, att en betydande del av bostadsbeståndet alltjämt

befinner sig i enskild ägo och att frågan, hur denna egendom skötes och

underhålles, inte kan betraktas som fastighetsägarnas privatsak. Det är ett

samhällsintresse att fastigheterna inte nedslits i förtid på grund av bristande

underhåll, men tyvärr förhåller det sig i stor utsträckning så, att lägenheterna

förblir utan tillbörligt underhåll. I en år 1959 väckt motion påtalades förhållandet,

men denna motion avvisades med hänvisning till bestämmelserna

i hyresregleringslagen och till en mellan fastighetsägarnas organisation och

Hyresgästernas riksförbund ingången överenskommelse om ökad reparation.

Hyresregleringslagen har emellertid nu upphört att gälla på en rad platser

och det ingångna avtalet har ej visat sig effektivt. Det effektivaste är därför

att en reparationsplikt lagfästes.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion II: 74.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från bostadsstyrelsen,

statens hyresråd, Sveriges fastighetsägareförbund, Hyresgästernas riksförbund

och Sveriges allmännyttiga bostadsföretag (SABO).

Bostadsstyrelsen hänvisar till de bestämmelser som gäller enligt allmänna

hyreslagen och lagen om hyresreglering. Styrelsen anför vidare, att det skulle

innebära en väsentlig förbättring om innehållet i reparationsplikten kunde

angivas mera detaljerat men att det skulle vara svårt att formulera de lämpliga

normerna och, om man kunde göra det, svårt att infoga dem i deras

rätta sammanhang. Rätta platsen torde vara som klausul i hyresavtalen.

Två utredningar, hyresregleringskommittén (SOU 1954: 34) och hyreslagskommittén

(SOU 1961: 47) har under senare år haft frågan uppe utan att

komma fram till positivt resultat. Motionärerna har ej heller anvisat någon

framkomlig väg.

Statens hyresråd hänvisar likaledes till att hyreslagskommittén diskuterat

problemet men icke ansett sig böra framlägga något förslag. Rådet erinrar

vidare om att överenskommelsen mellan riksorganisationerna på hyresmarknaden

förlängts. Erfarenheterna av överenskommelsen torde hittills ha varit

relativt gynnsamma och rådet anser det finnas anledning antaga, att frågan

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

om tillbörligt underhåll i de flesta fall kan lösas genom organisationernas

medverkan. Rådet avstyrker motionerna.

Fastighetsaägareförbundet hänvisar likaledes till gällande bestämmelser

och till att hyreslagskommittén ej funnit anledning föreslå lagändring. Vidare

förklarar förbundet att den ingångna överenskommelsen med hyresgästorganisationen

fungerat tillfredsställande. I den mån hyresregleringen avvecklas

kommer dessutom konkurrensen att medföra att frågan om tvångsåtgärder

får en alltmer undanskymd plats. Förbundet avstyrker motionerna.

Hgresgästernas riksförbund hänvisar också till gällande bestämmelser och

den ingångna överenskommelsen och anser att en förbättring av lägenhetsunderhållet

uppnåtts, även om man alltjämt kan påträffa fastigheter, i vilka

underhållet är otillfredsställande. Förbundet anser det lämpligast, att ytterligare

erfarenheter av partsöverenskommelsen vinnes, innan ytterligare åtgärder

vidtages.

SABO framhåller, att motionerna berör ett område som ligger utanför dess.

erfarenhetsfält, varför SABO saknar påtagligt underlag för ett ställningstagande.

Utskottet

Utskottet behandlade vid 1959 års riksdag en motion, i vilken yrkades utredning

av frågan om införande av lagligt reparationstvång för innehavare

av flerfamiljshus. I utlåtande (nr 18/1959) över motionen avstyrkte utskottet

motionen under hänvisning bl. a. till att det lagliga skyddet för hyresgästs

rätt till reparationer förstärkts genom avtal mellan berörda parter

och till att lagstiftningen på hyresområdet vore under prövning. Riksdagen

avslog motionen.

Frågan om förhyrd lägenhets skick har diskuterats inom hyreslagskommittén

som emellertid icke funnit anledning att i sitt betänkande (SOU 1961:

47) framlägga något reformförslag i ämnet. I de av utskottet införskaffade

remissyttrandena över motionerna avstyrkes dessa samstämmigt med hänvisning

huvudsakligen till att frågor om lägenheternas underhåll som icke vore

reglerade i lag lämpligen borde lösas genom förhandlingar och avtal mellan

parternas organisationer. Utskottet vill särskilt framhålla vad Hyresgästernas

riksförbund anfört om att ytterligare erfarenheter av nu gällande partsöverenskommelse

borde avvaktas innan åtgärder av annan art vidtages.

Utskottet får för egen del under hänvisning till det ovan anförda hemställa,

att de likalydande motionerna 1: 60 och II: 74 icke må

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 6 mars 1963

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

opaginerad Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 10 år 1963 II

Närvarande:

från första kammaren: herrar Schött, Sörlin, Jonasson, Hedström, Eric

Gustaf Peterson, Enarsson, Hellebladh, Ernst Olsson, Tage Johansson och

fru Hamrin-Thorell;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herrar Jacobsson i

Sala, Hamrin i Jönköping, Dickson,* fru Jäderberg, herrar Svensson i Kungälv,

Carlsson i Huskvarna, Lundmark, fru Gunne, herrar Andersson i Billingsfors,

* Larsson i Borrby* och Magnusson i Nennesholm.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 03038/V

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.