Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om tillämpning av upphandling skungörelsen å kommuner och allmännyttiga bostadsföretag.

1963-03-19 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1963:12, Utlåtande i anledning av väckta motioner om tillämpning av upphandling skungörelsen å kommuner och allmännyttiga bostadsföretag.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 12—U

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 12 år 1963 1

Nr 12

Utlåtande i anledning av väckta motioner om tillämpning av upphandling

skungörelsen å kommuner och allmännyttiga

bostadsföretag.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna

1: 304 av herr Enarsson och II: 353 av herr Magnusson i Borås hemställes,

att riksdagen måtte besluta att landsting och kommuner samt kommunala

och s. k. allmännyttiga bostadsföretag skall vara underkastade upphandlingskungörelsens

bestämmelser.

I motionerna anföres, att de statliga ämbetsverken är bundna av bestämmelserna

i 1952 års upphandlingskungörelse, vilka rätt tillämpade tillgodoser

såväl statens (köparens) som den enskilde medborgarens (säljarens)

rätt samtidigt som kraven på oväld upprätthålles.

Numera handlägges ärendena även inom den kommunala förvaltningen

i stor utsträckning av avlönade tjänstemän. Det är därför ett samhälleligt

intresse, att kommunernas upphandling regleras på samma sätt som den

statliga. Detsamma gäller om de allmännyttiga bostadsföretagen, som bedriver

sin verksamhet med till stor del statliga medel. Deras arbeten och

leveranser utlyses icke på entreprenad. Då de är organiserade som enskilda

företag kan utomstående ej få nödig insyn och kontroll över verksamheten.

Det är angeläget att, åtminstone i fråga om upphandlingsförfarandet,

full insyn erhålles.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion II: 353.

Utskottet har inhämtat yttranden över motionerna från kommerskollegium,

Landskommunernas förbund, Landstingsförbundet, Stadsförbundet och Sveriges

allmännyttiga bostadsföretag (SABO).

Kommerskollegium har inhämtat yttranden från handelskamrarna i Stockholm,

Göteborg och Malmö. Handelskammaren i Göteborg anser en reglering

av den art som föreslagits i motionen önskvärd och tillstyrker att man

genom lagstiftning anknyter till den statliga upphandlingskungörelsen. Även

handelskamrarna i Stockholm och Malmö förordar en reglering men anser

det icke på förhand givet, att de bestämmelser som gäller för den statliga

upphandlingen böra göras tillämpliga även på den kommunala upphandlingen.

De förordar därför en utredning av problemet.

För egen del anför kommerskollegium att den kommunala självbestämningsrätten

utgör ett betydelsefullt inslag i samhällsstrukturen och att endast

starka skäl kan få föranleda ingrepp däri. Kollegium har emellertid

under hand från olika handelskammare erfarit, att kamrarna icke sällan

från enskilda företag får klagomål beträffande kommunernas handläggning

1 liihang till riksdagens protokoll 1963. 11 samt. Nr 12—14

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 12 år 1963

av upphandlingsärenden. Kollegium finner det otillfredsställande, att det

inom den enskilda företagsamheten råder misstro mot kommunernas sätt att

handha upphandlingsfrågorna och anser därför att det skulle vara värdefullt

om förhållandena kunde bli föremål för närmare belysning, varför en

utredning förordas. Som ett ytterligare skäl för utredning erinrar kollegium

om att konventionen angående upprättande av Europeiska frihandelssammanslutningen

(EFTA) innehåller en bestämmelse om att medlemsstaterna

skall verka för att regionala och lokala myndigheter eller företag, som står

under deras kontroll, iakttager bestämmelserna i konventionen om en gradvis

avveckling av diskriminering i handeln med hänsyn till nationalitet.

Landstingsförbundet hänvisar till sitt yttrande år 1961 till statsutskottet

över motioner med enahanda syfte. I detta yttrande anförde förbundet att

inga bärande motiv funnes för lagstiftning. Inom den ekonomiskt sett mest

omfattande delen av landstingsverksamheten, nämligen sjukhusväsendet,

hade tidigare föreskrifter funnits att upphandlingskungörelsen i vissa fall

skulle tillämpas, men dessa föreskrifter hade utgått ur vederbörande författningar,

vilket enligt styrelsens mening var en utveckling i rätt riktning. Den

landstingskommunala upphandlingen försiggick dock icke i lösliga former.

Tvärtom kunde man konstatera en tendens till strängare iakttagande av

formföreskrifter. En sådan utveckling var från alla synpunkter lyckligare

än en reglering lagstiftningsvägen, vilket skulle innebära en inskränkning

av den kommunala självbestämningsrätten, som föga överensstämde med

önskemålen om minskning av detaljregleringen av landstingens verksamhet.

För beslut i upphandlingsärenden gällde offentlighetsprincipen på samma

sätt som för andra av landstingskommunal myndighet avgjorda ärenden.

Förhållandena motiverade alltså icke att upphandlingskungörelsens giltighetsområde

utsträcktes till att gälla även den kommunala upphandlingen.

Landskommunernas förbund finner det av praktiska skäl ogörligt att göra

upphandlingskungörelsen generellt tillämplig för kommunerna, vartill

kommer att förbundet av principiella skäl måste ställa sig avvisande, enär

en lagstiftning skulle uppfattas som ett intrång i den kommunala självstyrelsen.

Vid den kommunala upphandlingen har en praxis utvecklats som i

stora drag överensstämmer med upphandlingskungörelsens principer. Konferenser

och kurser har under senare år hållits för kommunala förtroendemän

och tjänstemän, varvid upphandlingsfrågorna ägnats ingående uppmärksamhet.

överläggningar pågår mellan förbundet och Svenska byggnadsentreprenörföreningen

om lämplig utformning av en rekommendation till

kommunerna angående anbudsförfarandet.

Av samma skäl som ovan angivits synes det vara praktiskt ogörligt att

tillämpa upphandlingskungörelsen på kommunala och allmännyttiga bostadsföretag.

Förbundet avstyrker motionerna.

Stadsförbundet anför, att förbundet i sina yttranden över frågor angående

den kommunala upphandlingen vid 1960 och 1961 års riksdagar icke fun
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 12 år 1963 3

nit det motiverat att låta landsting och primärkommuner vara underkastade

den statliga upphandlingskungörelsens bestämmelser. Intet har därefter inträffat,

som kan föranleda till ett ändrat betraktelsesätt. I fråga om kungörelsens

tillämpning på även de kommunala och de allmännyttiga bostadsföretagen

finner förbundet att det skulle bereda avsevärda lagtekniska svårigheter.

Förbundet avstyrker motionerna.

SABO anför, att remisstiden icke gjort det möjligt för organisationen att

penetrera de med förevarande fråga sammanhängande kommunaljuridiska

problemen. SABO finner tillräckliga skäl ej vara anförda för motionärernas

yrkande och avstyrker därför motionerna.

Utskottet

I motionerna hemställes att riksdagen måtte besluta, att landsting och

kommuner samt kommunala och s. k. allmännyttiga bostadsföretag skall

vara underkastade upphandlingskungörelsens bestämmelser.

Frågor om enhetliga regler för kommunal upphandling bl. a. i den formen

att upphandlingskungörelsen skulle bli gällande för kommunerna, har under

senare år vid flera tillfällen behandlats av riksdagen (allmänna beredningsutskottets

utlåtanden nr 17/1956 och nr 19/1960 samt statsutskottets

utlåtande nr 155/1961). I utskottsutlåtandena framhölls önskvärdheten av

möjligast fasta normer för den kommunala upphandlingen. Sådana borde

dock icke åstadkommas genom lagstiftning från statsmakternas sida, utan det

borde få ankomma på kommunerna själva att vidtaga lämpliga åtgärder.

Spörsmålet hade också uppmärksammats av kommunförbunden. Statsutskottet

anförde i sitt ovannämnda utlåtande bl. a. att upphandlingsverksamheten

inom den kommunala förvaltningen på senare tid tenderat att utveckla

sig under strängare iakttagande av formföreskrifter och att det icke syntes

oberättigat att antaga att denna tendens komme att ytterligare utvecklas. De

tre kommunförbunden torde vara beredda att medverka till en dylik utveckling.

Utskottet får i övrigt hänvisa till de förenämnda utskottsutlåtandena.

I enlighet med utskottens förslag avslogs motionerna av såväl 1956 som

1960 och 1961 års riksdagar.

Utskottet vill beträffande den utveckling som synes pågå i fråga om normerna

för den kommunala upphandlingen, utöver vad härom uttalats i de

tidigare utlåtandena, erinra om att Landskommunernas förbund i sitt nu föreliggande

yttrande anfört, att hithörande frågor uppmärksammats vid konferenser

och kurser för kommunala förtroendemän och tjänstemän samt att

överläggningar pågår mellan förbundet och Svenska byggnadsentreprenörföreningen

om lämplig utformning av eu rekommendation till kommunerna

angående anbudsförfarandet, vilka överläggningar beräknas bli slutförda

inom den närmaste tiden.

fl liihang till riksdagens protokoll 1963. 11 samt. Nr 12—14

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 12 år 1963

Utskottet får i enlighet med sin tidigare intagna ståndpunkt understryka

vikten av att den kommunala upphandlingen sker under betryggande former.

Såvitt utskottet kunnat bedöma har utvecklingen på området gått i den

riktning som förutsattes vid ärendets senaste riksdagsbehandling. Utskottet

finner därför icke anledning förorda något ändrat ställningstagande från

riksdagens sida. Vad beträffar de kommunala och allmännyttiga bostadsföretagen

har motionärerna icke heller anfört skäl som synts utskottet motivera

att upphandlingskungörelsen skulle bli tillämplig för dem.

Under åberopande av vad ovan anförts och med hänvisning till att intrång

i den kommunala självbestämmanderätten icke bör ifrågakomma utan

mycket starka skäl, får utskottet hemställa,

att de likalydande motionerna I: 304 och II: 353 icke må

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 19 mars 1963

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Schött*, Sörlin, Eric Gustaf Peterson,

Hellebladh, Ernst Olsson och Wallmark;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herrar Skoglösa,

Hamrin i Jönköping, Dickson, fru Jäderberg, herrar Svensson i Kungälv,

Nilsson i Bästekille, Westberg*, fröken Anderson i Lerum*, herrar Svanberg

och Magnusson i Nennesholm.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.