Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om utredning rörande mikrofilmningens användning inom svenskt arkivoch biblioteksväsen.

1963-03-19 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1963:14, Utlåtande i anledning av väckt motion om utredning rörande mikrofilmningens användning inom svenskt arkivoch biblioteksväsen.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 14 år 1963

7

Nr 14

Utlåtande i anledning av väckt motion om utredning rörande

mikrofilmningens användning inom svenskt arkivoch

biblioteksväsen.

I en inom andra kammaren väckt motion II: 354 av herr Regnéll hemställes,

att riksdagen måtte besluta att hos Kungl. Maj :t anhålla att mikrofilmningens

användning inom svenskt arkiv- och biblioteksväsen blir föremål

för utredning.

I motionen erinras om det förslag som särskilda sakkunniga framlagt om

mikrofilmens användning (SOU 1951:36), vilket förslag emellertid endast

i begränsad omfattning kommit till genomförande. Nya omständigheter

har numera tillkommit, som ökar angelägenhetsgraden av mikrofilmning.

En sådan omständighet är det starkt växande intresset för släkt- och

hembygdsforskning, som medfört en mycket betydande ökning av arkivaliernas

användning med åtföljande förslitning av dem. Under senare år

har dessutom betydande framsteg gjorts i fråga om den tekniska apparaturen.

I motionen omnämnes vissa omfattande mikrofilmningar, som utförts

och som borde vidare bearbetas, t. ex. den mikrofilmning av arkivalier som

utförts på uppdrag av The genealogical society of the church of Jesus

Christ of latter days saints (mormonerna). Riksarkivet har som gåva fått

positiva kopior, och det synes rimligt att dianegativa kopior utföres, vilka

kan ställas till förfogande som arbetsexemplar för lands- och länsarkiven.

Mikrofilmningen har vidare betydelse för magasineringen i arkiv och bibliotek

av utrymmesskäl och när det gäller planläggningen för skydd vid

krigsfara och i krig.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motionen.

Utskottet har inhämtat yttranden över motionen från riksarkivet och riksbibliotekarien.

Riksarkivet anför att det i motionen omnämnda sakkunnigförslaget var

tämligen kostnadskrävande och att det icke föranlett åtgärder från statsmakternas

sida men däremot delvis kunnat förverkligas genom institutionernas

egna åtgärder. Exempel härpå anföres. Ännu återstår dock mycket

att göra, men fördenskull erfordras icke någon ny utredning utan ekonomiska

resurser, varvid anslag bör begäras petitavägen.

Riksarkivet bekräftar uppgiften i motionen att intresset för släkt- och

hembygdsforskning är starkt växande, vilket medfört en betydande ökning

i antalet framtagningar av volymer, särskilt tillhörande kyrkoarkiven.

Detta har avsevärt ökat förslitningen av dessa omistliga arkivhandlingar.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr li år 1963

Riksarkivet har redan prövat frågan att använda arkivfilm i stället för arkivhandlingar

vid forskning i landsarkiven men funnit att just släktforskning

är särskilt illa ägnad att utföras med hjälp av filmkopior. Som exempel på

svårigheterna nämnes, att till och med vid en begränsad släktforskning, omspännande

blott 100 år, filmbyte kan behöva ske 130 gånger. Härigenom

försvåras och försenas forskarens arbete, vartill kommer att filmen skulle

utsättas för mycket stark nötning och repning. En allmän övergång i landsarkiven

till släktforskning med hjälp av arkivfilm skulle förorsaka anskaffningskostnader

för film och apparatur på inemot två miljoner kronor. En

sådan åtgärd har riksarkivet icke ansett genomförbar.

Det i motionen omnämnda diapositiva exemplaret av de för mormonerna

utförda filmerna har sitt värde framför allt som en säkerhetskopia. Från

denna har dianegativa kopior kunnat göras, vilket också är lämpligt i sådana

fall där kyrkobok blivit så starkt försliten att den ej längre bör utlämnas

till allmänheten. Det lämpligaste torde då vara att från moderfilmen

framställa förstoringar som kan direkt läsas av forskaren.

Problemet är framför allt ett konserveringsspörsmål, men för konserveringsverksamheten

erfordras personal, som f. n. saknas.

Riksarkivet anser, att de av motionären framförda synpunkterna för arkivväsendets

del icke kan anses motivera ny utredning rörande mikrofilmens

användning. Ej heller synes den tekniska utvecklingen utgöra skäl

härför. Riksarkivet, som noga följer utvecklingen inom området för fotografisk

reproduktion, känner icke några tekniska nyheter som skulle kunna

motivera ny utredning.

Riksbibliotekarien anför att mikrofilmningen för forskningsbiblioteken

redan spelar en högst betydelsefull roll, och samtliga större forskningsbibliotek

har efter hand utrustat sina fotografiska servicedetaljer med apparatur

för mikrofilmning. Där filmas sådant material som icke rimligen kan

komma i fråga för utlåning i original. Genom mikrofilmning reduceras

dessutom slitaget på ömtåligt material och man erhåller dubblering av

unikt eller sällsynt material. Genom filmkopior kan man vidare komplettera

luckor i vissa biblioteks samlingar. En noggrann inventering av dessa behov

i nära samarbete mellan de stora biblioteken är önskvärd och kan organiseras

av riksbibliotekarien om nödiga medel ställs till förfogande.

Den del av mikrofilmningsverksamheten som hittills bedrivits i största

utsträckning är tidningsfilmningen, men även på detta område återstår

mycket att göra. Tidningsfilmningen har främst bedrivits av ett enskilt företag.

Forskningsbiblioteken har emellertid icke ekonomiskt kunnat gå i

land med att inköpa alla de filmkopior, som kan erhållas. För att sådana

tidningar som nedlagts skall bli filmade torde krävas att kungl. biblioteket

gör beställning och får medel att inköpa positiva kopior för sig och de tre

universitetsbiblioteken.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 14 år 1963

9

Utskottet

Motionären hemställer om en utredning beträffande mikrofilmningens

användning inom svenskt arkiv- och biblioteksväsen.

Användning av mikrofilmning synes vara av stor betydelse för olika ändamål

inom vårt arkiv- och biblioteksväsen. Motionären har särskilt omnämnt

bl. a. filmningens värde för släkt- och hembygdsforskning, för lösandet

av berörda institutioners magasineringsproblem och för åstadkommande

av katastrofskydd vid krig och krigsfara. Som ytterligare exempel

på områden, där mikrofilmningen synes ha en viktig uppgift kan nämnas

tidningsfilmningen — av värde bl. a. för arkivering av tidningar som nedlagts

— samt arbetet med att fylla luckor i vissa biblioteks samlingar.

Utskottet anser sålunda det i motionen upptagna spörsmålet värt stort

beaktande. Av vad de i ärendet hörda centrala myndigheterna, riksarkivarien

och riksbibliotekarien, anfört, framgår emellertid att behov av en särskild

utredning i ämnet nu icke kan anses föreligga. De undersökningar

som kan vara påkallade i vissa frågor — t. ex. den av riksbibliotekarien omnämnda

inventeringen av luckor i bibliotekens samlingar, som bör fyllas,

och av behovet av statens medverkan till tidningsfilmningen — synes de

hörda myndigheterna beredda att själva ombesörja i mån av tillgängliga

resurser. Såvitt utskottet kunnat finna är det sålunda anslagsfrågor som

här kommer i förgrunden. Myndigheterna har också själva framhållit detta,

och utskottet förutsätter att olika spörsmål på området i samband med

myndigheternas anslagsäskanden kommer att underställas statsmakternas

prövning. Det må i detta sammanhang erinras om att för riksarkivets del

beslut föreligger om nybyggnad. Sannolikt torde vid realiserandet av detta

beslut även frågor som rör mikrofilmningen komma att beaktas.

Utskottet får under åberopande av vad ovan anförts hemställa,

att motion II: 354 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 19 mars 1963

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Schött*, Sörlin, Jonasson, Eric Gustaf

Peterson, Hellebladh och Wallmark;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herrar Skoglösa,

Hamrin i Jönköping, Dickson, fru Jäderberg, herrar Svensson i Ivungälv,

Haglund, Westberg*, Edlund, fröken Anderson i Lerum*, herrar Svanberg

och Magnusson i Nennesholm.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 630443

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.