Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning rörande reklamens omfång och kostnader.

1963-04-02 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1963:17, Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning rörande reklamens omfång och kostnader.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nr 17—19 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 17 år 1963

I

Nr 17

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning rörande

reklamens omfång och kostnader.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna

1: 464 av herr Tage Johansson och II: 560 av herr Carbell m. fl. hemställes,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t begära en utredning om

reklamens omfång och kostnader med belysning av de problemställningar

inom reklamen som är väsentligast ur konsumentsynpunkt.

I motionerna anföres bl. a. att det föreligger ett behov av att vissa problem

inom reklamen blir närmare belysta. Det gäller bl. a. reklamens inflytande

på köpkraften, dess roll för konsumenterna, vilka krav man kan

ställa på reklamen, vilken effekt ett upphörande av reklamen skulle få

o. s. v. En utredning skulle kunna peka på de punkter, där forskning om

reklamens verkningar bör sättas in. Framför allt bör problemet granskas

ur konsumentsynpunkt.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion

II: 560.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från Statens konsumentråd,

statens pris- och kartellnämnd och Svenska försäljnings- och reklamförbundet.

Konsumentrådet finner det angeläget med en löpande insamling

av uppgifter om reklamkostnadernas omfattning. Arbetsmarknadsstyrelsens

prognosinstitut har uppskattat antalet i reklamen sysselsatta till 7 000

personer år 1960 och räknat med en ökning till 32 000 år 1980. Även om

vägande kritik kan riktas mot prognosen, ger uppgifterna dock antydan

om stark expansion. Reklamkostnadernas omfattning kan ha betydelse i

många sammanhang såsom för frågan om statens engagemang i reklamutbildningen

eller frågan om reklam i radio och TV. Uppläggningen av reklamstatistik

är förenad med intrikata definitionsmässiga och insamlingstekniska

problem och viss försöksverksamhet erfordras.

Beträffande reklamens verkningar är det särskilt angeläget att intresse

ägnas den enskilde konsumentens reaktion inför reklamen. Frågorna om

reklamens effekt är så komplicerade att det vore en fördel om en samtidig

och allsidig inventering av hela problemkomplexet kunde komma till stånd.

Rådet förordar en expertutredning med uppdrag

»a) att tillsammans med statistiska centralbyrån föranstalta om åtgär1

—Bihang till riksdagens protokoll 1963. 11 samt. Nr 17—19

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 17 år 1963

der för uppläggning av en löpande statistik över reklamkostnadernas omfattning

och fördelning samt

b) att utföra en samlad inventering av reklamens olika verkningar ur

samhällets och den enskilde konsumentens synpunkt samt att utföra de

utredningar som befinnes nödvändiga för att en sådan inventering skall

kunna genomföras.

Pris- och kartellnämnden framhåller, att motion med likartat

syfte väcktes vid 1958 års riksdag men avslogs av riksdagen. Nämnden

ställde sig i sitt yttrande över 1958 års motion tveksam och ansåg sig icke

kunna tillstyrka den. Bl. a. framhöll nämnden att ett kontinuerligt utrednings-

och upplysningsarbete påginge och att reklamproblemet vore föremål

för ständig uppmärksamhet såväl inom de statliga organ, som har att

svara för konsumentvaruforskning och konsumentupplysning, som inom

näringslivet och den ekonomiska forskningen. Nämnden ansåg, att det för

konsumenterna värdefullaste vore att arbetet på de inslagna vägarna fullföljdes

för effektivisering av lagstiftningen om illojal reklam, för förbättring

av konsumentvaruforskning och konsumentupplysning samt för fortsatt

självsanering inom näringslivet.

Några nya omständigheter anser nämnden icke ha tillkommit, som nu

gör en utredning mera motiverad än år 1958. Nämnden avstyrker därför

motionerna.

Försäljnings- och reklamförbundet säger sig alltid ha

ansett behov föreligga för forskning på reklamens område. Förbundet har

själv tagit initiativ till och stött sådan forskning. För närvarande pågår en

ny utredning om reklamens omfång och kostnader. Förbundet tillstyrker

emellertid en statlig utredning, ty det vore för svensk försäljning och reklam

en fördel med årliga översikter av reklamens kostnader.

Förbundet finner dock att motionärerna begränsat den föreslagna utredningen

allt för snävt. Man kan icke se frågan enbart ur konsumentens synvinkel.

Företagens och samhällets intressen måste tas med i bilden. Man

bör ej heller utgå från konsumentens behov, ty vilka behov skall man avse?

Är det behovet av att resa till subtropiska badorter? Behovet att ha sylvassa

klackar? Behovet att ha TV? Konsumenterna måste accepteras sådana de

är och med den efterfrågan som de har alldeles oberoende av hur denna

efterfrågan förhåller sig till någons uppfattning om deras behov.

Utskottet

Utskottet behandlade vid 1958 års riksdag en motion med väsentligen

samma yrkande som de nu föreliggande — tillsättande av en utredning

angående reklamens omfång och kostnader med särskild hänsyn till konsumenternas

intressen. I sitt utlåtande över motionen (nr 16/1958), som

fått en omfattande remissbehandling, hänvisade utskottet bl. a. till den

bevakning av reklamverksamheten som kontinuerligt ägde rum genom olika

statliga myndigheter och enskilda organ inom näringslivet samt den forsk
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 17 år 1963 3

ning och undervisning på området som kommit till stånd. Utskottets ställningstagande

innebar vidare att den omvårdnad om konsumenternas intressen

som kommit till uttryck i lagstiftningen och i tillskapandet av särskilda

organ finge fullföljas även när det gällde frågor om reklamen. Det

vore önskvärt att vederbörande statliga organ erhölle ökade resurser för

att kunna ägna reklamspörsmålen uppmärksamhet, och det kunde ifrågasättas

om icke även den på enskilt initiativ bedrivna sanerings- och upplysningsverksamheten

förtjänade stöd i någon form från det allmänna.

Ämnets omfattning och art vore sådant att det snarare borde behandlas av

permanenta organ och av forskningen än av en statlig utredning. Utskottet

avstyrkte motionen, som avslogs av riksdagen.

Vad i det förenämnda utlåtandet nr 16/1958 anförts äger enligt utskottets

mening väsentligen fortfarande giltighet och utskottet får, i den mån

redogörelse för utlåtandet icke lämnats ovan, hänvisa till utlåtandet. Utskottet

vill härtill foga följande.

Såvitt utskottet kunnat bedöma har, sedan ärendet senast behandlades

i riksdagen, icke förekommit sådana nya omständigheter, som bör föranleda

ett ändrat ställningstagande från riksdagens sida. Frågor om reklamen

ägnas fortlöpande uppmärksamhet. Enligt vad utskottet erfarit pågår

inom AB Tidningsstatistik en undersökning syftande till ett klarläggande

av reklamkostnaderna. Vidare göres inom Industriens utredningsinstitut

en undersökning av reklamens allmänna verkningar m. m. Det synes i

detta sammanhang också av intresse, att Kungl. Maj :t i proposition nr 96

till innevarande riksdag om vissa ändringar i taxeringsförordningen föreslagit

bl. a. att skyldighet skall stadgas att i självdeklaration lämna uppgift

om kostnader för annan reklam än annonsering.

Utskottet förutsätter att de myndigheter som har att kontinuerligt bevaka

konsumentintressena i sin verksamhet beaktar även frågor om reklamen

och därvid tillgodogör sig den ytterligare belysning av sådana frågor

som kan erbjudas genom åtgärder av ovan exemplifierad art.

Utskottet får under åberopande av det anförda hemställa,

att de likalydande motionerna I: 464 och II: 560 icke må

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 2 april 1963

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

HARALD J. SKOGLÖSA

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller*, Widén*, Jonasson, Hedström,

Eric Gustaf Peterson, Enarsson, Hellebladh, Ernst Olsson och Dahl*;

från andra kammaren: herrar Skoglösa, Jacobsson i Sala, Dickson,

fru Jäderberg, herr Svensson i Kungälv, fru Thunvall, herrar Nilsson i

Bästekille, Lundmark, Keijer, Larsson i Borrby och fru Hörnlund.

* Ej närvnrnndc vid utlåtandets justering. ;

1 * — Bihang till riksdagens protokoll 1963. 11 sand. Nr 17—19

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.