Utlåtande i anledning av väckta motioner om stöd till den estniska folkgruppen i vårt land.
1963-02-20 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
ABU 1963:2, Utlåtande i anledning av väckta motioner om stöd till den estniska folkgruppen i vårt land.
Dokumentets text
4
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 2 år 1963
Nr 2
Utlåtande i anledning av väckta motioner om stöd till den estniska
folkgruppen i vårt land.
I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna
I: 462 av herr Per-Olof Hanson och II: 559 av herr Björkman föreslås, att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer, att Kungl. Maj :t snarast
måtte tillsätta en utredning med uppdrag att framlägga förslag på skolans
och övriga kulturella områden i syfte att stödja den estniska befolkningsgruppen
i vårt land i dess strävan att hålla det egna modersmålet levande
och att i övrigt bevara och vidareutveckla det estniska kulturarvet.
I motionerna framhålles bl. a. att den estniska befolkningsgruppen intar
en särställning bland folkminoriteterna i vårt land. Esterna har inte frivilligt
emigrerat från sitt hemland utan tvingats fly av politiska skäl. Deras
antal i Sverige är i jämförelse med andra flyktingsgruppers mycket stort,
varför det finns anledning att upptaga deras speciella problem till särskild
behandling.
Motionärerna påpekar vidare att esterna väl har smultit in i det svenska
samhället och att mer än 90 procent av dem numera är svenska medborgare.
Trots detta är det naturligt, att de söker bevara och odla den estniska kulturen
och framför allt slår vakt om sitt hemlands språk. Flertalet föräldrar
saknar kvalifikationer att undervisa sina barn i modersmålet. Det förekommer
på sina håll att barn inte utan tolk kan tala med sina far- eller morföräldrar.
Om den unga generationen på grund av språksvårigheter skulle förlora
kontakten med den estniska kulturen, skulle denna småningom upphöra.
Försvinnandet av en nations kultur är en förlust för mänskligheten. Därför
anser motionärerna det viktigt att vårt land erbjuder den estniska kulturen
möjlighet till fortsatt existens. Ett starkt behov av skolutbildning i bl. a. det
estniska modersmålet föreligger. Skolor för ester är nu organiserade i Stockholm
och Göteborg, men underlag för folkskolor med undervisning på estniska
språket finnes på ytterligare ett antal platser.
Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion 1: 462.
Utskottet
Enahanda motioner som de nu föreliggande har behandlats av utskottet
vid såväl 1961 som 1962 års riksdagar (utlåtandena nr 21/1961 och nr
49/1962). Det senare utlåtandet avgavs den 30 oktober 1962.
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 2 år 1963 5
I dessa utlåtanden gav utskottet uttryck bl. a. åt uppfattningen att flyktingar
i Sverige som ville bevara sitt hemlands språk och kultur borde ges
rimliga möjligheter härtill. Den inre sammanhållning esterna i Sverige visat
och den förmåga de ådagalagt till insatser i svenskt samhälls- och kulturliv
väckte respekt och borde självfallet mötas med förstående intresse.
Utskottet framhöll emellertid i likhet med vad skolöverstyrelsen anfört i
yttrande över motionerna bl. a. vikten av att iakttaga jämnhet och likformighet
i behandlingen av de skilda flyktinggrupperna.
Vad beträffar frågan om särskild skolutbildning för esterna fann utskottet
på anförda skäl de nu tillämpade riktlinjerna för prövning av sådana
spörsmål riktiga och ändamålsenliga för de avvägningar mellan olika intressen
som härvid vore ofrånkomliga och bedömde såsom osannolikt att
en utredning skulle kunna medföra ökade möjligheter att tillmötesgå önskemål
från esternas sida. Utskottet hänvisade vidare till ett av riksdagen godkänt
uttalande vid 1962 års riksdag av det då tillsatta särskilda utskottet för
vissa skolfrågor. Sistnämnda utskott hade till behandling motioner angående
inrättande av ett högstadium vid den estniska skolan i Stockholm
och avstyrkte motionerna men framhöll att esterna genom samarbete med
andra skolor hade möjlighet att skapa bättre förutsättningar vid en förnyad
prövning av yrkanden om statsbidrag.
Vad gäller bildningsarbetet i övrigt anförde utskottet bl. a. att esterna
ägde samma rättigheter som andra svenska medborgare att komma i åtnjutande
av stöd i bildningsarbetet och hänvisade till pågående utredning, som
kunde förväntas medföra ökade möjligheter härutinnan för alla grupper.
En proposition angående ökat stöd till föreläsnings- och studiecirkelverksamhet
m. m. (nr 36) har framlagts för 1963 års riksdag men ännu icke
behandlats. Frågor rörande ungdomsverksamheten har nyligen överlämnats
till särskilda sakkunniga för ytterligare utredning.
Beträffande de frågor som äger samband med esternas behov av lärare
och präster erinrade utskottet om att antalet ester som avlagt akademisk
examen eller bedriver akademiska studier är mycket stort i förhållande till
hela antalet ester i Sverige. De rekryteringssvårigheter av personell eller
ekonomisk art som kan föreligga i fråga om lärare och präster borde behandlas
i sammanhang med motsvarande spörsmål för landet i dess helhet.
Utskottet fann alltså icke skäl för en särskild utredning för esternas del i
dessa hänseenden.
Utskottet får i övrigt hänvisa till sina ovannämnda utlåtanden nr 21/1961
och nr 49/1962.
Det av motionärerna framförda förslaget har prövats och avvisats av såväl
1961 som 1962 års riksdagar. Ärendet har senast behandlats i riksdagen
för så kort tid sedan som i november 1962. Motionärerna har icke åberopat
någon ny omständighet till stöd för förslaget och utskottet har icke kunnat
6 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 2 år 1963
finna skäl för ett ändrat ställningstagande från riksdagens sida. Utskottet
får därför hemställa,
att de likalydande motionerna I: 462 och II: 559 icke må
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 20 februari 1963
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
NANCY ERIKSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar Carl Albert Anderson*, Möller, Widén*,
Schött*, Sörlin, Hedström, Eric Gustaf Peterson, Enarsson, Hellebladh och
Lars Larsson;
från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herrar Skoglösa,
Hamrin i Jönköping*, Dickson, fru Jäderberg, herr Svensson i Kungälv,
fru Thunvall, herrar Carlsson i Huskvarna, Lundmark, Björkänge* och
Edlund.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservation
av herrar Widén, Schött, Eric Gustaf Peterson, Enarsson, Hamrin i Jönköping,
Dickson, Carlsson i Huskvarna och Edlund, vilka ansett att utskottet
bort anföra och hemställa följande:
I de förevarande motionerna har yrkats att särskild utredning måtte tillsättas
med uppdrag att framlägga förslag på skolans och övriga kulturella
områden i syfte att stödja den estniska befolkningsgruppen i vårt land i dess
strävan att hålla det egna modersmålet levande och att i övrigt bevara och
vidareutveckla det estniska kulturarvet.
Allmän enighet torde råda om uppfattningen — vilken utskottet i tidigare
sammanhang givit uttryck åt — att flyktingar i Sverige, som vill bevara sitt
hemlands språk och kultur, bör beredas rimliga möjligheter härtill. Denna
inställning bör således vara vägledande för den svenska flyktingspolitiken i
allmänhet och således avse alla flyktinggrupper.
Den estniska befolkningsgruppen i vårt land intar en särställning främst
genom sitt relativt stora antal. Den har visat en inre sammanhållning med
stark ambition att bevara sitt estniska kulturarv. Detta förhållande jämte
den förmåga esterna ådagalagt till insatser i svenskt samhälls- och kulturliv
har, såsom utskottet också tidigare framhållit, väckt respekt och bör mötas
med förstående intresse.
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 2 år 1963 7
I viss mån utgår för närvarande statligt ekonomiskt stöd till estniska skolor
i Sverige. Det gäller en estnisk folkskola i Stockholm och ett enskilt gymnasium
i Stockholm. De insatser som således för närvarande göres från statens
sida framstår som mycket ringa. Då frågan tidigare behandlats har
framförts, bl. a. från skolöverstyrelsens sida, att ökat stöd borde kunna
komma i fråga inom ramen för stödet till bildningsverksamheten. Denna
möjlighet har emellertid inte ens prövats av den senaste utredningen på
området och några förslag i här angivna syfte har heller inte upptagits i den
nyligen avlämnade propositionen.
Men även andra vägar än genom bildningsverksamheten bör kunna komma
i fråga. Som motionärerna särskilt understrukit bör intresset främst
inriktas på möjligheterna för den estniska folkgruppen att hålla sitt eget
språk levande. Det utgör naturligt en grundläggande förutsättning för de
reella möjligheterna att hålla den estniska kulturtraditionen i övrigt levande.
Utskottet delar således motionärernas uppfattning att en allsidig utredning
bör komma till stånd rörande esternas kulturproblem. Utskottet förutsätter
att representanter för den estniska befolkningsgruppen får delta i en sådan
utredning och att kontakt tages med »Esternas representation i Sverige».
Utskottet hemställer således,
att riksdagen med bifall till de likalydande motionerna
1: 462 och II: 559 måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa
att Kungl. Maj :t snarast måtte tillsätta en utredning med
uppdrag att framlägga förslag på skolans och övriga kulturella
områden i syfte att stödja den estniska befolkningsgruppen
i vårt land i dess strävan att hålla det egna modersmålet
levande och att i övrigt bevara och vidareutveckla det
estniska kulturarvet.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.