Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om stöd till den estniska folkgruppen i vårt land.

1963-02-20 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1963:2, Utlåtande i anledning av väckta motioner om stöd till den estniska folkgruppen i vårt land.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 2 år 1963

Nr 2

Utlåtande i anledning av väckta motioner om stöd till den estniska

folkgruppen i vårt land.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna

I: 462 av herr Per-Olof Hanson och II: 559 av herr Björkman föreslås, att

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer, att Kungl. Maj :t snarast

måtte tillsätta en utredning med uppdrag att framlägga förslag på skolans

och övriga kulturella områden i syfte att stödja den estniska befolkningsgruppen

i vårt land i dess strävan att hålla det egna modersmålet levande

och att i övrigt bevara och vidareutveckla det estniska kulturarvet.

I motionerna framhålles bl. a. att den estniska befolkningsgruppen intar

en särställning bland folkminoriteterna i vårt land. Esterna har inte frivilligt

emigrerat från sitt hemland utan tvingats fly av politiska skäl. Deras

antal i Sverige är i jämförelse med andra flyktingsgruppers mycket stort,

varför det finns anledning att upptaga deras speciella problem till särskild

behandling.

Motionärerna påpekar vidare att esterna väl har smultit in i det svenska

samhället och att mer än 90 procent av dem numera är svenska medborgare.

Trots detta är det naturligt, att de söker bevara och odla den estniska kulturen

och framför allt slår vakt om sitt hemlands språk. Flertalet föräldrar

saknar kvalifikationer att undervisa sina barn i modersmålet. Det förekommer

på sina håll att barn inte utan tolk kan tala med sina far- eller morföräldrar.

Om den unga generationen på grund av språksvårigheter skulle förlora

kontakten med den estniska kulturen, skulle denna småningom upphöra.

Försvinnandet av en nations kultur är en förlust för mänskligheten. Därför

anser motionärerna det viktigt att vårt land erbjuder den estniska kulturen

möjlighet till fortsatt existens. Ett starkt behov av skolutbildning i bl. a. det

estniska modersmålet föreligger. Skolor för ester är nu organiserade i Stockholm

och Göteborg, men underlag för folkskolor med undervisning på estniska

språket finnes på ytterligare ett antal platser.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion 1: 462.

Utskottet

Enahanda motioner som de nu föreliggande har behandlats av utskottet

vid såväl 1961 som 1962 års riksdagar (utlåtandena nr 21/1961 och nr

49/1962). Det senare utlåtandet avgavs den 30 oktober 1962.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 2 år 1963 5

I dessa utlåtanden gav utskottet uttryck bl. a. åt uppfattningen att flyktingar

i Sverige som ville bevara sitt hemlands språk och kultur borde ges

rimliga möjligheter härtill. Den inre sammanhållning esterna i Sverige visat

och den förmåga de ådagalagt till insatser i svenskt samhälls- och kulturliv

väckte respekt och borde självfallet mötas med förstående intresse.

Utskottet framhöll emellertid i likhet med vad skolöverstyrelsen anfört i

yttrande över motionerna bl. a. vikten av att iakttaga jämnhet och likformighet

i behandlingen av de skilda flyktinggrupperna.

Vad beträffar frågan om särskild skolutbildning för esterna fann utskottet

på anförda skäl de nu tillämpade riktlinjerna för prövning av sådana

spörsmål riktiga och ändamålsenliga för de avvägningar mellan olika intressen

som härvid vore ofrånkomliga och bedömde såsom osannolikt att

en utredning skulle kunna medföra ökade möjligheter att tillmötesgå önskemål

från esternas sida. Utskottet hänvisade vidare till ett av riksdagen godkänt

uttalande vid 1962 års riksdag av det då tillsatta särskilda utskottet för

vissa skolfrågor. Sistnämnda utskott hade till behandling motioner angående

inrättande av ett högstadium vid den estniska skolan i Stockholm

och avstyrkte motionerna men framhöll att esterna genom samarbete med

andra skolor hade möjlighet att skapa bättre förutsättningar vid en förnyad

prövning av yrkanden om statsbidrag.

Vad gäller bildningsarbetet i övrigt anförde utskottet bl. a. att esterna

ägde samma rättigheter som andra svenska medborgare att komma i åtnjutande

av stöd i bildningsarbetet och hänvisade till pågående utredning, som

kunde förväntas medföra ökade möjligheter härutinnan för alla grupper.

En proposition angående ökat stöd till föreläsnings- och studiecirkelverksamhet

m. m. (nr 36) har framlagts för 1963 års riksdag men ännu icke

behandlats. Frågor rörande ungdomsverksamheten har nyligen överlämnats

till särskilda sakkunniga för ytterligare utredning.

Beträffande de frågor som äger samband med esternas behov av lärare

och präster erinrade utskottet om att antalet ester som avlagt akademisk

examen eller bedriver akademiska studier är mycket stort i förhållande till

hela antalet ester i Sverige. De rekryteringssvårigheter av personell eller

ekonomisk art som kan föreligga i fråga om lärare och präster borde behandlas

i sammanhang med motsvarande spörsmål för landet i dess helhet.

Utskottet fann alltså icke skäl för en särskild utredning för esternas del i

dessa hänseenden.

Utskottet får i övrigt hänvisa till sina ovannämnda utlåtanden nr 21/1961

och nr 49/1962.

Det av motionärerna framförda förslaget har prövats och avvisats av såväl

1961 som 1962 års riksdagar. Ärendet har senast behandlats i riksdagen

för så kort tid sedan som i november 1962. Motionärerna har icke åberopat

någon ny omständighet till stöd för förslaget och utskottet har icke kunnat

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 2 år 1963

finna skäl för ett ändrat ställningstagande från riksdagens sida. Utskottet

får därför hemställa,

att de likalydande motionerna I: 462 och II: 559 icke må

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 20 februari 1963

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Carl Albert Anderson*, Möller, Widén*,

Schött*, Sörlin, Hedström, Eric Gustaf Peterson, Enarsson, Hellebladh och

Lars Larsson;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herrar Skoglösa,

Hamrin i Jönköping*, Dickson, fru Jäderberg, herr Svensson i Kungälv,

fru Thunvall, herrar Carlsson i Huskvarna, Lundmark, Björkänge* och

Edlund.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar Widén, Schött, Eric Gustaf Peterson, Enarsson, Hamrin i Jönköping,

Dickson, Carlsson i Huskvarna och Edlund, vilka ansett att utskottet

bort anföra och hemställa följande:

I de förevarande motionerna har yrkats att särskild utredning måtte tillsättas

med uppdrag att framlägga förslag på skolans och övriga kulturella

områden i syfte att stödja den estniska befolkningsgruppen i vårt land i dess

strävan att hålla det egna modersmålet levande och att i övrigt bevara och

vidareutveckla det estniska kulturarvet.

Allmän enighet torde råda om uppfattningen — vilken utskottet i tidigare

sammanhang givit uttryck åt — att flyktingar i Sverige, som vill bevara sitt

hemlands språk och kultur, bör beredas rimliga möjligheter härtill. Denna

inställning bör således vara vägledande för den svenska flyktingspolitiken i

allmänhet och således avse alla flyktinggrupper.

Den estniska befolkningsgruppen i vårt land intar en särställning främst

genom sitt relativt stora antal. Den har visat en inre sammanhållning med

stark ambition att bevara sitt estniska kulturarv. Detta förhållande jämte

den förmåga esterna ådagalagt till insatser i svenskt samhälls- och kulturliv

har, såsom utskottet också tidigare framhållit, väckt respekt och bör mötas

med förstående intresse.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 2 år 1963 7

I viss mån utgår för närvarande statligt ekonomiskt stöd till estniska skolor

i Sverige. Det gäller en estnisk folkskola i Stockholm och ett enskilt gymnasium

i Stockholm. De insatser som således för närvarande göres från statens

sida framstår som mycket ringa. Då frågan tidigare behandlats har

framförts, bl. a. från skolöverstyrelsens sida, att ökat stöd borde kunna

komma i fråga inom ramen för stödet till bildningsverksamheten. Denna

möjlighet har emellertid inte ens prövats av den senaste utredningen på

området och några förslag i här angivna syfte har heller inte upptagits i den

nyligen avlämnade propositionen.

Men även andra vägar än genom bildningsverksamheten bör kunna komma

i fråga. Som motionärerna särskilt understrukit bör intresset främst

inriktas på möjligheterna för den estniska folkgruppen att hålla sitt eget

språk levande. Det utgör naturligt en grundläggande förutsättning för de

reella möjligheterna att hålla den estniska kulturtraditionen i övrigt levande.

Utskottet delar således motionärernas uppfattning att en allsidig utredning

bör komma till stånd rörande esternas kulturproblem. Utskottet förutsätter

att representanter för den estniska befolkningsgruppen får delta i en sådan

utredning och att kontakt tages med »Esternas representation i Sverige».

Utskottet hemställer således,

att riksdagen med bifall till de likalydande motionerna

1: 462 och II: 559 måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa

att Kungl. Maj :t snarast måtte tillsätta en utredning med

uppdrag att framlägga förslag på skolans och övriga kulturella

områden i syfte att stödja den estniska befolkningsgruppen

i vårt land i dess strävan att hålla det egna modersmålet

levande och att i övrigt bevara och vidareutveckla det

estniska kulturarvet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.