Utlåtande i anledning av väckta motioner om kurativ verksamhet till stöd åt ensamstående mödrar m. fl.
1963-04-04 · 3 sidor
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
ABU 1963:21, Utlåtande i anledning av väckta motioner om kurativ verksamhet till stöd åt ensamstående mödrar m. fl.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
4
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 21 år 1963
Nr 21
Utlåtande i anledning av väckta motioner om kurativ verksamhet
till stöd åt ensamstående mödrar m. fl.
I de till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna I: 302 av fru
Carlqvist och fröken Ranmark och II: 356 av fru Skantz m. fl. hemställes,
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t anhåller om prövning, förslagsvis
av familj eberedningen, av de i motionerna omnämnda frågorna.
I motionerna framhålles bl. a. att ensamma föräldrar är en sammanfattande
benämning för olika grupper kvinnor och män med inbördes vitt
skilda problem. För många av dem gäller, att den kurativa verksamheten
skall utövas av en barnavårdsman. Det påpekas emellertid att barnavårdsmännen
i dag har fullt upp med de åtgärder som ålagts dem enligt lag:
fastställande av faderskap och underhållsbidrag, indrivning av underhållsbidrag
m. m. Barnavårdsmännen har, säger motionärerna, i allmänhet en
arbetsbörda som icke ger dem möjlighet att tillräckligt intensivt lämna önskad
hjälp.
För frånskilda mödrar med små barn behövs ofta en kurativ verksamhet
som inriktar sig både på de personliga problemen och på rådgivning beträffande
omskolning och utbildning m. m.
Frånskilda fäder och dessas behov av kurativ verksamhet måste även beaktas.
Motionärerna framhåller vidare att utredningar angående missanpassade
barns och ungdomars hemförhållanden har visat att barn från splittrade
hem är starkt överrepresenterade bland dessa. Ett starkt kurativt stöd från
samhällets sida som komplement till hjälpformer av ekonomisk natur måste
därför ha stort värde i förebyggande syfte.
En omorganisation av arbetet inom barnavårdsmannainstitutionen genom
att frånskilja de kurativa uppgifterna från den övriga verksamheten torde
inte sällan kunna leda till ett ur klienternas synpunkt bättre resultat.
Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion II: 35(5.
Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från familj eberedningen
och socialstyrelsen samt berett Svenska socialvårdsförbundet tillfälle att
inkomma med yttrande.
Familjeberedningen anför att den kommer att uppta de i motionerna berörda
frågorna i lämpligt sammanhang.
Socialstyrelsen säger sig dela motionärernas uppfattning, att barnavårdsmannainstitutionen
under nuvarande förhållande icke i önskvärd omfattning
omsluter alla ensamstående föräldrar och deras barn samt att barnavårdsmännen
ej har tillräckligt med tid för kurativ verksamhet på grund av
opaginerad Kontrollera mot PDF
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 21 är 1963
o
andra med uppdraget förenade, tidskrävande uppgifter, såsom fastställande
av faderskap och underhållsbidrag samt indrivning av underhållsbidrag.
Styrelsen anför vidare:
Särskilt anser styrelsen del vara angeläget att i detta sammanhang framhålla,
att barnavårdsmännen i allmänhet tvingas att ägna en oproportionerligt
stor del av sin arbetstid åt indrivning av underhållsbidrag. Detta sammanhänger
med stadgandet i 21 § andra stycket bidragsförskott slagen enligt
vilket barnavårdsnämnds rätt till ersättning från staten för utgivna bidragsförskott
är beroende av att nämnden »skäligen får anses hava fullgjort vad
densamma ålegat ifråga om åtgärder för förskottens återkrävande». Dessa
åtgärder åvilar i stor utsträckning barnavårdsmännen. I de kommuner å
andra sidan, där indrivningen av underhållsbidragen centraliserats, har antalet
ärenden per barnavårdsman ökat kraftigt. Barnavårdsmännen är därför,
trots bortfallet av indrivningsarbetet, även i dessa fall så arbetstyngda,
att de ej hinner med sitt viktigaste arbete — det kurativa. Styrelsen tror,
att mera skulle kunna vinnas, om den nuvarande barnavårdsmannainstitutionen
kunde förbättras, än genom att ett nytt kurativt organ tillskapas.
Det är för närvarande icke ovanligt, att en som barnavårdsman anställd
tjänsteman har 350 å 400 barnavårdsmannauppdrag. En dylik barnavårdsman
har knappast någon möjlighet att vara ett personligt stöd för var och
en av de klienter, som behöver detta. Detsamma gäller flertalet av de socialvårdsassistenter,
kommunalkamrerare m. fl. som anförtros barnavårdsmannauppdrag.
Redan deras egentliga arbetsuppgifter ger dem i allmänhet fullt
tillräckligt att göra. Önskvärt är därför, att särskild barnavårdsman alltid
finnes inom varje kommun. Vidare bör antalet förordnanden per tjänsteman
bli betydligt mindre än vad nu är fallet och all kravverksamhet överflyttas
från barnavårdsmännen till barnavårdsnämnderna.
Jämlikt bestämmelserna i 8 kap. 1 och 4 § § föräldrabalken skall barnavårdsnämnd,
som av särskild anledning finner det erforderligt, förordna
barnavårdsman för barn och adoptivbarn i söndrade eller upplösta äktenskap.
Dessvärre måste det konstateras, att denna bestämmelse icke i tillräcklig
utsträckning iakttages av nämnderna.
Barnavårdsmännen har redan genom gällande lagstiftning (8 kap. 6 §
föräldrabalken och 1 § kungörelsen den 28 april 1950 om barnavårdsmans
verksamhet och tillsyn därå) ålagts att vara ett personligt stöd för den som
har vårdnaden om barnet. Därest barnavårdsmannainstitutionen utökas och
reformeras bl. a. på sätt här föreslagits, skulle barnavårdsmännens arbete
med kurativa uppgifter kunna intensifieras och även kunna komma att omfatta
långt flera föräldrar och barn än vad nu är förhållandet. Under åberopande
av det anförda får socialstyrelsen tillstyrka, att de i de här ifrågavarande
motionerna omnämnda frågorna blir föremål för utredning. Motionärerna
föreslår, all frågorna prövas av fainiljeberedningen. Socialstyrelsen
har icke något alt erinra häremot men föreslår som elt alternativ, alt ärende!
överlämnas till familjerättskommittén.
Svenska socialvärdsförbundet framhåller bl. a. alt frågan om den kommunala
socialvårdens organisalion och arbetsmetodik för närvarande är föremål
för intensivt intresse från socialvårdens representanter. Mot bakgrunden
av de överväganden och synpunkter som framförts i diskussionen om
dessa spörsmål synes frågan om barnavårdsmannainslitutets nuvarande utformning
och funktion böra bli föremål för noggrann prövning. De av motionärerna
föreslagna åtgärderna och ändringarna torde knappast vara tillräckliga
och ej heller fullt ändamålsenliga. Del kan ifrågasättas om inte
opaginerad Kontrollera mot PDF
6 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 21 år 1963
samhällets stöd och hjälpåtgärder åt ensamstående föräldrar bör bli föremål
för en mera allsidig utredning, varvid såväl motionärernas synpunkter
som utvecklingstendenser inom socialvårdsorganisationen bör beaktas.
Utskottet
Ett huvudargument för motionärernas yrkande om en särskild prövning
av frågan om kurativ verksamhet till stöd åt ensamstående mödrar m. fl. är
att inom den nuvarande barnavårdsmannainstitutionen icke finnes tillräckligt
utrymme för kurativ verksamhet, då barnavårdsmännen i stor utsträckning
måste syssla med arbetsuppgifter av annan art.
Det är även enligt utskottets mening angeläget med en effektiv kurativ
verksamhet för ofullständiga familjer. Enligt gällande kungörelse om barnavårdsmans
verksamhet åligger det barnavårdsman bl. a. att giva personligt
stöd åt den som har vårdnaden om barnet. Av skäl som angivits i motionerna
och i socialstyrelsens yttrande har emellertid kurativ verksamhet i
denna form i praktiken icke kommit att bedrivas i önskvärd omfattning. Utskottet
har emellertid erfarit, att socialpolitiska kommittén ämnar undersöka
de ofullständiga familjernas problem och därvid upptaga frågan om
den kurativa verksamheten — bl. a. kommer prövning att ske av spörsmålen
om kommunernas handhavande av den rådgivande verksamhet som åligger
dem och om möjligheterna att effektivisera denna verksamhet. Vidare
har familjeberedningen i sitt yttrande över motionerna uttalat, att beredningen
kommer att taga upp de i motionerna berörda frågorna.
Det kan sålunda konstateras att det av motionärerna påtalade behovet av
en prövning av spörsmålet om kurativ verksamhet till stöd åt ofullständiga
familjer blir tillgodosett utan något initiativ från riksdagens sida. Utskottet
finner motionerna besvarade härmed och får därför hemställa,
att de likalydande motionerna 1: 302 och II: 356 icke må
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 4 april 1963
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
NANCY ERIKSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar Carl Albert Anderson,*, Möller*, Widén*,
Sörlin*, Jonasson, Hedström*, Eric Gustaf Peterson, Hellebladh*,
Ernst Olsson och Wallmark;
från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, fru Jäderberg*, fru
Thunvall, herrar Nilsson i Bästekille, Lundmark*, Keijer, Börjesson i Glömminge*,
Larsson i Borrby, Svanberg*, Bengtson i Solna, fru Ekroth och herr
Rimås.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.