Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om kurativ verksamhet till stöd åt ensamstående mödrar m. fl.

1963-04-04 · 3 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1963:21, Utlåtande i anledning av väckta motioner om kurativ verksamhet till stöd åt ensamstående mödrar m. fl.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 21 år 1963

Nr 21

Utlåtande i anledning av väckta motioner om kurativ verksamhet

till stöd åt ensamstående mödrar m. fl.

I de till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna I: 302 av fru

Carlqvist och fröken Ranmark och II: 356 av fru Skantz m. fl. hemställes,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t anhåller om prövning, förslagsvis

av familj eberedningen, av de i motionerna omnämnda frågorna.

I motionerna framhålles bl. a. att ensamma föräldrar är en sammanfattande

benämning för olika grupper kvinnor och män med inbördes vitt

skilda problem. För många av dem gäller, att den kurativa verksamheten

skall utövas av en barnavårdsman. Det påpekas emellertid att barnavårdsmännen

i dag har fullt upp med de åtgärder som ålagts dem enligt lag:

fastställande av faderskap och underhållsbidrag, indrivning av underhållsbidrag

m. m. Barnavårdsmännen har, säger motionärerna, i allmänhet en

arbetsbörda som icke ger dem möjlighet att tillräckligt intensivt lämna önskad

hjälp.

För frånskilda mödrar med små barn behövs ofta en kurativ verksamhet

som inriktar sig både på de personliga problemen och på rådgivning beträffande

omskolning och utbildning m. m.

Frånskilda fäder och dessas behov av kurativ verksamhet måste även beaktas.

Motionärerna framhåller vidare att utredningar angående missanpassade

barns och ungdomars hemförhållanden har visat att barn från splittrade

hem är starkt överrepresenterade bland dessa. Ett starkt kurativt stöd från

samhällets sida som komplement till hjälpformer av ekonomisk natur måste

därför ha stort värde i förebyggande syfte.

En omorganisation av arbetet inom barnavårdsmannainstitutionen genom

att frånskilja de kurativa uppgifterna från den övriga verksamheten torde

inte sällan kunna leda till ett ur klienternas synpunkt bättre resultat.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion II: 35(5.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från familj eberedningen

och socialstyrelsen samt berett Svenska socialvårdsförbundet tillfälle att

inkomma med yttrande.

Familjeberedningen anför att den kommer att uppta de i motionerna berörda

frågorna i lämpligt sammanhang.

Socialstyrelsen säger sig dela motionärernas uppfattning, att barnavårdsmannainstitutionen

under nuvarande förhållande icke i önskvärd omfattning

omsluter alla ensamstående föräldrar och deras barn samt att barnavårdsmännen

ej har tillräckligt med tid för kurativ verksamhet på grund av

opaginerad Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 21 är 1963

o

andra med uppdraget förenade, tidskrävande uppgifter, såsom fastställande

av faderskap och underhållsbidrag samt indrivning av underhållsbidrag.

Styrelsen anför vidare:

Särskilt anser styrelsen del vara angeläget att i detta sammanhang framhålla,

att barnavårdsmännen i allmänhet tvingas att ägna en oproportionerligt

stor del av sin arbetstid åt indrivning av underhållsbidrag. Detta sammanhänger

med stadgandet i 21 § andra stycket bidragsförskott slagen enligt

vilket barnavårdsnämnds rätt till ersättning från staten för utgivna bidragsförskott

är beroende av att nämnden »skäligen får anses hava fullgjort vad

densamma ålegat ifråga om åtgärder för förskottens återkrävande». Dessa

åtgärder åvilar i stor utsträckning barnavårdsmännen. I de kommuner å

andra sidan, där indrivningen av underhållsbidragen centraliserats, har antalet

ärenden per barnavårdsman ökat kraftigt. Barnavårdsmännen är därför,

trots bortfallet av indrivningsarbetet, även i dessa fall så arbetstyngda,

att de ej hinner med sitt viktigaste arbete — det kurativa. Styrelsen tror,

att mera skulle kunna vinnas, om den nuvarande barnavårdsmannainstitutionen

kunde förbättras, än genom att ett nytt kurativt organ tillskapas.

Det är för närvarande icke ovanligt, att en som barnavårdsman anställd

tjänsteman har 350 å 400 barnavårdsmannauppdrag. En dylik barnavårdsman

har knappast någon möjlighet att vara ett personligt stöd för var och

en av de klienter, som behöver detta. Detsamma gäller flertalet av de socialvårdsassistenter,

kommunalkamrerare m. fl. som anförtros barnavårdsmannauppdrag.

Redan deras egentliga arbetsuppgifter ger dem i allmänhet fullt

tillräckligt att göra. Önskvärt är därför, att särskild barnavårdsman alltid

finnes inom varje kommun. Vidare bör antalet förordnanden per tjänsteman

bli betydligt mindre än vad nu är fallet och all kravverksamhet överflyttas

från barnavårdsmännen till barnavårdsnämnderna.

Jämlikt bestämmelserna i 8 kap. 1 och 4 § § föräldrabalken skall barnavårdsnämnd,

som av särskild anledning finner det erforderligt, förordna

barnavårdsman för barn och adoptivbarn i söndrade eller upplösta äktenskap.

Dessvärre måste det konstateras, att denna bestämmelse icke i tillräcklig

utsträckning iakttages av nämnderna.

Barnavårdsmännen har redan genom gällande lagstiftning (8 kap. 6 §

föräldrabalken och 1 § kungörelsen den 28 april 1950 om barnavårdsmans

verksamhet och tillsyn därå) ålagts att vara ett personligt stöd för den som

har vårdnaden om barnet. Därest barnavårdsmannainstitutionen utökas och

reformeras bl. a. på sätt här föreslagits, skulle barnavårdsmännens arbete

med kurativa uppgifter kunna intensifieras och även kunna komma att omfatta

långt flera föräldrar och barn än vad nu är förhållandet. Under åberopande

av det anförda får socialstyrelsen tillstyrka, att de i de här ifrågavarande

motionerna omnämnda frågorna blir föremål för utredning. Motionärerna

föreslår, all frågorna prövas av fainiljeberedningen. Socialstyrelsen

har icke något alt erinra häremot men föreslår som elt alternativ, alt ärende!

överlämnas till familjerättskommittén.

Svenska socialvärdsförbundet framhåller bl. a. alt frågan om den kommunala

socialvårdens organisalion och arbetsmetodik för närvarande är föremål

för intensivt intresse från socialvårdens representanter. Mot bakgrunden

av de överväganden och synpunkter som framförts i diskussionen om

dessa spörsmål synes frågan om barnavårdsmannainslitutets nuvarande utformning

och funktion böra bli föremål för noggrann prövning. De av motionärerna

föreslagna åtgärderna och ändringarna torde knappast vara tillräckliga

och ej heller fullt ändamålsenliga. Del kan ifrågasättas om inte

opaginerad Kontrollera mot PDF

6 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 21 år 1963

samhällets stöd och hjälpåtgärder åt ensamstående föräldrar bör bli föremål

för en mera allsidig utredning, varvid såväl motionärernas synpunkter

som utvecklingstendenser inom socialvårdsorganisationen bör beaktas.

Utskottet

Ett huvudargument för motionärernas yrkande om en särskild prövning

av frågan om kurativ verksamhet till stöd åt ensamstående mödrar m. fl. är

att inom den nuvarande barnavårdsmannainstitutionen icke finnes tillräckligt

utrymme för kurativ verksamhet, då barnavårdsmännen i stor utsträckning

måste syssla med arbetsuppgifter av annan art.

Det är även enligt utskottets mening angeläget med en effektiv kurativ

verksamhet för ofullständiga familjer. Enligt gällande kungörelse om barnavårdsmans

verksamhet åligger det barnavårdsman bl. a. att giva personligt

stöd åt den som har vårdnaden om barnet. Av skäl som angivits i motionerna

och i socialstyrelsens yttrande har emellertid kurativ verksamhet i

denna form i praktiken icke kommit att bedrivas i önskvärd omfattning. Utskottet

har emellertid erfarit, att socialpolitiska kommittén ämnar undersöka

de ofullständiga familjernas problem och därvid upptaga frågan om

den kurativa verksamheten — bl. a. kommer prövning att ske av spörsmålen

om kommunernas handhavande av den rådgivande verksamhet som åligger

dem och om möjligheterna att effektivisera denna verksamhet. Vidare

har familjeberedningen i sitt yttrande över motionerna uttalat, att beredningen

kommer att taga upp de i motionerna berörda frågorna.

Det kan sålunda konstateras att det av motionärerna påtalade behovet av

en prövning av spörsmålet om kurativ verksamhet till stöd åt ofullständiga

familjer blir tillgodosett utan något initiativ från riksdagens sida. Utskottet

finner motionerna besvarade härmed och får därför hemställa,

att de likalydande motionerna 1: 302 och II: 356 icke må

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 4 april 1963

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Carl Albert Anderson,*, Möller*, Widén*,

Sörlin*, Jonasson, Hedström*, Eric Gustaf Peterson, Hellebladh*,

Ernst Olsson och Wallmark;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, fru Jäderberg*, fru

Thunvall, herrar Nilsson i Bästekille, Lundmark*, Keijer, Börjesson i Glömminge*,

Larsson i Borrby, Svanberg*, Bengtson i Solna, fru Ekroth och herr

Rimås.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.