Utlåtande i anledning av väckta motioner om en sociologisk undersökning rörande gifta kvinnors förvärvsarbete.
1963-04-04 · 7 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 5 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
ABU 1963:22, Utlåtande i anledning av väckta motioner om en sociologisk undersökning rörande gifta kvinnors förvärvsarbete.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 22 år 1963
7
Nr 22
Utlåtande i anledning av väckta motioner om en sociologisk
undersökning rörande gifta kvinnors förvärvsarbete.
I de till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna I: 62 av herr
Lundström m. fl. och 11:71 av fröken Elmén och herr Hamrin i Kalmar
hemställes, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte begära att en
sociologisk undersökning företages om olika förhållanden i familjelivet som
kan tänkas hänga samman med de gifta kvinnornas möjlighet och benägenhet
att ta förvärvsarbete, i syfte att skapa ökat underlag för överväganden
och beslut, som stärker de gifta kvinnornas valfrihet mellan arbete i och
utanför hemmet och som kan bereda arbetsmarknaden ökad tillgång på
kvinnlig arbetskraft.
I motionerna framhålles bl. a. att andelen gifta kvinnor inom den förvärvsarbetande
befolkningen befunnit sig i ständig stegring under en längre
tidsperiod. För närvarande beräknas ca 40 å 50 procent av de gifta kvinnorna
vara yrkesverksamma någon tid under året.
De gifta kvinnornas möjlighet och benägenhet att efter avslutad utbildning
ta förvärvsarbete och hålla fast vid detta skiljer sig högst väsentligt
från männens. Den lägre yrkesintensiteten hos kvinnor, särskilt gifta kvinnor,
är påtaglig, och har sin förklaring i dels förhållanden inom familjen,
dels förhållanden på arbetsmarknaden, t. ex. karriärmöjligheter och efterfrågan
på arbetskraft inom skilda yrken.
Motionärerna anför att professor Edmund Dahlström författat en skrift
angående bl. a. förändringar inom familjen, som rör gifta kvinnors förvärvsarbete,
»Kvinnors liv och arbete», utgiven i fjol av Samfundet Näringsliv
ocli samhälle. Professor Dahlström anför där en rad faktorer som stimulerat
respektive hämmat utvecklingen mot ökad yrkesbenägenhet för de gifta
mödrarna.
Det torde knappast finnas något område, anser motionärerna, där behovet
av en genomgripande sociologisk undersökning är så starkt som när det
gäller den gifta kvinnans möjlighet och benägenhet att förvärvsarbeta.
Allmänt vedertagna uppfattningar om lämpliga åtgärder för att stimulera
gifta kvinnor intresse för förvärvsarbete visar sig emellanåt verkningslösa.
Att som f. n. är fallet nödgas ställa krav på utbildning av exempelvis två
sjuksköterskor och två kvinnliga tandläkare för varje tjänst som sjuksköterska
respektive tandläkare är ur flera synpunkter så otillfredsställande,
att ingenting bör underlåtas för att söka finna förutsättningarna för en
bättre ordning.
Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion 1:62.
opaginerad Kontrollera mot PDF
8 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 22 år 1963
Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från socialstyrelsen,
arbetsmarknadsstyrelsen, familjeberedningen och statens råd för samhällsforskning
samt berett Svenska arbetsgivareföreningen, Yrkeskvinnors klubbars
riksförbund, Tjänstemännens centralorganisation (TCO) och Landsorganisationen
i Sverige (LO) tillfälle att inkomma med yttrande.
Socialstyrelsen anför endast, alt styrelsen tillstyrker den föreslagna undersökningen.
.4rbetsmarknadsstyrelsen anför:
Långtidsutredningen har vid sin bedömning av den framtida arbetskraftstillgången
bl. a. räknat med en stagnerande tillväxt av den manliga arbetskraften
men en ökning i fråga om kvinnors villighet och möjligheter att
åtaga sig förvärvsarbete. Mot bakgrunden härav finner arbetsmarknadsstyrelsen
det vara angeläget att de gifta kvinnornas inställning till och förutsättningar
för yrkesverksamhet blir föremål för en sociologisk undersökning
i linje med den av motionärerna föreslagna.
Styrelsen vill emellertid peka på, att statistiska centralbyrån och bostadsstyrelsen
enligt vad som framgår av bilaga 9 till 1963 års statsverksproposition
(s. 49) planerar en serie särskilda undersökningar på grundval av material
från folkräkningen. Ett av de ämnesområden som därvid upptagits på
programmet, har angetts vara »Familjen och den yrkesarbetande kvinnan —- en statistisk-sociologisk studie». Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen att
anvisa medel för genomförande av ifrågavarande utredning. Det vill sålunda
synas som om en undersökning med väsentligen samma syfte som den av
motionärerna föreslagna redan är planerad och — under förutsättning av
riksdagens bifall till propositionen — kommer att genomföras.
Skulle det emellertid visa sig, att den av ovannämnda myndigheter planerade
undersökningen icke i alla avseende tillgodoser syftet med förevarande
motioner, finner styrelsen det vara önskvärt, att i desamma framförda
förslag beaktas och realiseras.
Familjeberedningen fäster uppmärksamheten på att dess arbete hittills
närmast inriktats på de förvärvsarbetande mödrarnas problem genom den
av riksdagen beställda skyndsamma utredningen om daghem in. in. Beredningen
har sålunda gjort ett par intervjuundersökningar om tillgång och
efterfrågan på samhälleligt organiserad barntillsyn. Ytterligare undersökningsår
av bl. a. behovet och tillgången på olika serviceåtgärder för barnfamiljerna
planeras inom beredningen och kommer säkerligen att beröra
flera av de faktorer som påverkar mödrarnas yrkesbenägenhet i den ena
eller andra riktningen. Däremot har beredningen inte några planer för
egen räkning på en så djuplodande undersökning av »familjehindren» för
den gifta kvinnans förvärvsarbete som motionärerna tänker sig. I ett normalt
kommittéarbete finns inte de vetenskapliga resurser och de rymliga
tidsfrislei, som skulle erfordras för att göra vad motionärerna anger som
nödvändigt: dels »en uppräkning och vägning» av dessa familjehinder som
de föreligger vid eu viss tidpunkt, dels en »socialhistorisk» kartläggning av
sådana förändringar i familjelivet, som kan ha haft betydelse för kvinnans
förvärvsarbete och yrkesintensitet. Sammantaget synes detta vara en sociologisk
forskningsuppgift av sådant omfång, att den hör hemma inom
universitetens ram. En eller flera doktorsavhandlingar i ämnet skulle emel
-
9
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 22 år 1963
lertid vara välkomna för det myckna kommittéarbete som väl även framdeles
kommer att ägnas familjens problem och samhällets åtgärder till
familjens stöd.
Statens råd för samhällsforskning framhåller bl. a. alt den planeringsorienterade
forskningen inom detta område för närvarande är helt otillfredsställande.
När aktuella utredningsbehov uppstår, göres en del mer eller
mindre värdefulla undersökningar. Under mellanperioderna sker ingenting.
Vad som behövs liär är en kontinuerlig forskning inriktad på lång sikt.
Den praktiska politiken vad gäller familjen och kvinnans ställning har en
långsiktig planeringsproblematik. Endast genom att inrätta en fast forskartjänst
med tillräckliga forskningsresurser kan man tillfredsställande tillgodose
de forskningsbehov, som motionärerna påtalar.
Rådet säger sig därför vilja instämma i motionärernas åsikt om behovet
av den föreslagna forskningen och föreslår att man inrättar en högre forskartjänst,
inriktad på studium av de familjesociologiska sammanhangen
med särskild inriktning på förhållanden av betydelse för tänkbara politiska
åtgärder berörande familjen och kvinnans ställning i samhället.
Svenska arbetsgivareföreningen har icke några erinringar mot att den
föreslagna utredningen kommer till stånd, men vill särskilt understryka,
att ett nära samarbete är önskvärt med de institutioner, som redan är verksamma
genom utredningar på detta område. Vidare synes det vara av vikt
att beakta att tillgången på lämplig utredningspersonal med erforderlig
kompetens för närvarande är synnerligen knapp.
Yrkeskvinnors klubbars riksförbund säger sig dela motionärernas uppfattning
att forskningen beträffande gifta kvinnors förvärvsarbete är otillräcklig
och anför:
Säkerligen har detta medverkat till att debatten kring denna fråga ofta
vai it nugot förviirad och till och med direkt missledande. De åtgärder, som
vidtagits för att underlätta eller möjliggöra för kvinnor att förvärvsarbeta,
blivit både ryckiga och ofullständiga. Klara målsättningar saknas
i fråga om problemen kring frågan om hem och förvärvsarbete. Vart man
har kommit och med vilka medel det har skett samt vart man vin komma
och med vilka medel det skall ske är ett nära nog outforskat fält.
Det vore enligt YKR:s mening av ytterligt stor betydelse, om forskningen
i de har berörda frågorna kunde vidgas. Enligt förbundets bestämda mening
far kvinnorna icke bli en grupp, som skall fungera som regulator på
arbetsmarknaden för att täcka brist och eliminera överskott på arbetskraft.
Ett större vetande om det faktiska skeendet måste dock få stor betydelse för
samhällets möjligheter att möta de skilda omställningsprocedurer, som kvinnornas
ökade inträde på arbetsmarknaden föranleder.
YKR vill som framgår av det anförda tillstyrka eu sociologisk undersöknmg
i enlighet med motionärernas önskemål och vill dessutom understryka
det patalade behovet av snabbi verkande delreformer på skatteområdet och
vad gäller barnsituationerna.
1 (A) hai inget alt erinra mot alt eu undersökning kommer till stånd
men finner del lämpligt, om del tekniskt och tidsmässigt är möjligt, att samordna
den av motionärerna föreslagna undersökningen med den planerade
10 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 22 år 1963
undersökningen inom socialdepartementet och statistiska centralbyrån beträffande
de gifta förvärvsarbetande kvinnornas problem.
LO anför:
De problem som finns för förvärvsarbetande kvinnor är omfattande. Arbetsmarknadens
parter har aktivt deltagit i studiet av dessa frågor. Ett
tecken härpå var det 1950 utgivna betänkandet från »Arbetsmarknadskommitténs
kvinnoutredning», där en samlad redogörelse för kvinnorna på
arbetsmarknaden gjordes med speciell vikt lagd på likalönsfrågan. LO gav
1960 ut en bok om »Kvinnan och förvärvsarbetet», där synpunkter lades på
kvinnors förvärvsarbete.
Att finna bakgrunden till gifta kvinnors benägenhet och möjlighet att förvärvsarbeta
mot bakgrund av fordringar, som ställts på dem från samhället,
familjen och dem själva torde vara intressant. Emellertid är kvinnan
och situationen i familjen beroende av hela den samhälleliga familjesociala
service som finns att tillgå samt påverkas av kvinnans utbildning, yrkeserfarenhet
och inkomstmöjligheter. Den av motionärerna föreslagna undersökningen
skulle komma att gripa över de flesta samhällsområden och torde
även ingående behöva behandla den samhälleliga familjesociala servicen.
Härigenom skulle den bli av betydande storleksordning och torde kräva
personella och administrativa resurser av en omfattning som speciellt beträffande
personal för tillfället icke står till förfogande. Mer lämpligt för att
få en större överblick vore att det samhällsvetenskapliga forskningsrådet
med välvilja behandlade anslag från forskare, som har för avsikt att forska
om olika förhållanden i familjelivet som påverkar gifta kvinnors möjlighet
och benägenhet att förvärvsarbeta. Olika förhållanden i familjelivet som
påverkar kvinnornas förvärvsarbete är under utredning i den av statsrådet
Ulla Lindström ledda familjeberedningen som har till uppgift att klarlägga,
utreda och analysera problem i anknytning till samhällets service för barnfamiljerna.
En arbetsgrupp inom Statiska centralbyrån är sysselsatt med
planeringen av en undersökning för att få kvinnans problem i samhället
bättre statistiskt belysta som grundval för olika åtgärder. Särskilt väsentligt
är det för arbetsgruppen att undersöka kvinnornas attityder, motiv och
önskningar beträffande utbildning, hemarbete och förvärvsarbete.
Det arbete som redan utförts i familjeberedningen och av arbetsgruppen
vid Statistiska centralbyrån täcker i väsentliga delar motionärernas krav.
En samlad sociologisk undersökning torde av skäl som ovan anförts vara
svår att genomföra. LO vill mot bakgrund av detta avstyrka motionärernas
krav.
Utskottet
Det är med hänsyn till den alltmer ökande betydelsen av de gifta kvinnornas
insatser i arbetslivet och till de naturliga önskemålen att gifta kvinnor
som så önskar skall kunna ha förvärvsarbete angeläget att de mångskiftande
problem som här anmäler sig blir ingående belysta. Härvidlag spelar
naturligtvis de av motionärerna upptagna frågorna om de olika förhållanden
i familjelivet som är av betydelse för de gifta kvinnornas möjligheter
att välja mellan arbete i hemmet och på den öppna arbetsmarknaden
en stor roll. Frågor om den kvinnliga arbetskraften i förvärvslivet i förhållande
till hem, samhälle och produktion etc. och om barnfamiljernas ställ
-
11
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 22 år 1963
ning aktualiserades även vid förra årets riksdag genom motioner om utredningar
beträffande befolkningsfrågans olika aspekter och beträffande vissa
familjepolitiska åtgärder in. m., vilka motioner hänvisades till utskottet.
Riksdagen biföll utskottets förslag (utlåtande nr 54/1962) om en utredning
i dessa ämnen. Utskottet hyser sålunda förståelse för motionernas
allmänna syfte men finner på bl. a. nedan anförda skäl icke ändamålsenligt
att för detta syfte nu igångsättes en undersökning av den art och omfattning
som motionärerna föreslagit.
Årets riksdag har på förslag av chefen för finansdepartementet (statsverkspropositionen,
sjunde ht s. 49 och statsutskottets utlåtande nr 7, s. 8—
9) anvisat statistiska centralbyrån ett anslag å 1,5 miljoner kronor till kostnader
för specialredogörelser baserade på 1960 års folk- och bostadsräkningar.
I propositionen beröres bl. a. behovet av en mer ingående analys av
räkningarnas resultat och anföres att statistiska centralbyrån samt bostadsstyrelsen
har tillsatt en kommitté med uppgift att främja den vetenskapliga
analysen av resultaten. Det anföres vidare bl. a. följande.
Enligt denna kommitté föreligger det ett starkt behov av mer inträngande
redogörelser. Dessa skulle utgöras av ett begränsat antal samhällsvetenskapliga
analyser av befolknings-, näringslivs- och bostadsförhållanden i Sverige
år 1960 och av förändringarna under efterkrigstiden. De skulle bygga
direkt på räkningsresultaten och kunna tjäna som utgångspunkt för fortsatta
detaljstudier av olika samhällsproblem. Analyserna skulle bli till stor
nytta för olika offentliga utredningar, för den politiska debatten och för den
löpande verksamheten inom ämbetsverk, länsmyndigheter och kommuner.
För genomförandet av undersökningarna skulle i de flesta fallen anlitas
andra utredningsorgan, t. ex. näringslivets utredningsinstitut och universitetens
vetenskapliga institutioner.
Kommittén har angett tio ämnesområden, som man i första rummet bör
söka täcka genom särskilda redogörelser, nämligen
1. Befolkningsutvecklingen och urbaniseringen 1945 (1950)—1960.
2. Förändringar i näringslivets struktur och lokalisering 1945 (1950) —
1960.
0. Befolkningsutveckling och befolkningsstruktur på glesbvgden.
4. Omflyttningen mellan 1950 och 1960.
5. Befolkningsutvecklingen och arbetsmarknaden.
6. Bostad och arbetsplats — en näringsgeografisk studie av »pendlingens»
omfattning och orsaker.
7. Familjen och den yrkesarbetande kvinnan — en statistisk-sociologisk
studie.
8. Fruktsamhet, äktenskap och familjestorlek.
9. Bostäder och bocndeförhållanden. Lokala och regionala skillnader.
10. Befolkningsutveckling, bostadsbehov och bostadsstandard.
Ämbetsverken understryker vikten av att eu riktig användning av räkningsmaterialet
säkerställes och uttalar bl. a. att kommitténs kontakter med
vissa utredningsorgan och universitetsinstitutioner bör fullföljas.
Departementschefen ansluter sig till ämbetsverkens och remissinstansernas
uttalanden och anför bl. a. att specialredogörelser av angiven art skulle
utgöra en värdefull komplettering av folk- och bostadsräkningsmaterialet.
Utskottet får med hänvisning till den ovan lämnade redogörelsen framhålla
att ett av de ämnesområden som kommer att behandlas, »Familjen
12 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 22 år 1963
och den yrkesarbetande kvinnan — en statstisk-sociologisk studie», ligger
helt i linje med motionernas syfte. Det må emellertid understrykas att även
i de övriga specialredogörelserna torde framläggas åtskilligt material av väsentlig
betydelse för belysning av i motionerna upptagna frågor. I viss utsträckning
torde dessa kunna bli direkt besvarade genom utredningarna. Det
synes utskottet i vart fall uppenbart att det material som kommer att framläggas
blir av grundläggande betydelse för de fortsatta strävandena på förevarande
område. Det bör också beaktas att många av motionärerna berörda
spörsmål är integrerade i uppdrag som tillagts nu verksamma kommittéer
eller som torde komma att läggas på av riksdagen begärda men ännu
icke tillsatta utredningar — exempelvis de inledningsvis angivna utredningarna
om vissa befolknings- och familjefrågor. Som exempel på sittande utredningar
av här avsedd art kan nämnas arbetsmarknadsutredningen, bostadsbyggnadsutredningen,
familjeberedningen, allmänna skatteberedningen
och socialpolitiska kommittén ävensom personalutbildningsberedningen m. fl.
kommittéer för undervisnings- och utbildningsfrågor.
En sådan undersökning som motionärerna föreslagit, vilken komme att
spänna över stora och delvis vitt skilda ämnesområden och draga betydande
kostnader, torde icke kunna arbeta effektivt utan att till sitt förfogande ha
sådant material som framkommer genom ovannämnda bearbetning av folkoch
bostadsräkningarna och torde även bli i hög grad beroende av resultat
som framlägges av andra, redan tillsatta eller begärda utredningar. Härtill
kommer att resurserna i fråga om expertis för dessa frågor är begränsade
och torde vara eller komma att bli tagna i anspråk för de redan pågående
eller kommande undersökningarna.
Utskottet finner det ovan anförda utgöra tillräckliga skäl för uppfattningen
att det icke vore ändamålsenligt att nu igångsätta den föreslagna
utredningen och får därför hemställa,
att de likalydande motionerna 1:62 och 11:71 icke må
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 4 april 1963
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
NANCY ERIKSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar Carl Albert Anderson*, Möller*, Widén*,
Sörlin*, Jonasson, Hedström*, Eric Gustaf Peterson, Hellebladh*, Ernst
Olsson och Wallmark;
från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, fru Jäderberg*, fru
Thunvall, herrar Nilsson i Bästekille, Iveijer, Börjesson i Glömminge*, Larsson
i Borrby, Svanberg*, Hamrin i Kalmar, Bengtson i Solna och fru Ekroth.
Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 22 år 1963
13
Reservation
av herrar Widén, Jonasson, Eric Gustaf Peterson, Ernst Olsson, Keijer,
Börjesson i Glömminge, Larsson i Borrby och Hamrin i Kalmar, vilka ansett
att utskottets utlåtande och hemställan bort ha följande lydelse.
Det är med hänsyn till den alltmer ökade betydelsen av de gifta kvinnornas
insatser i arbetslivet och till de naturliga önskemålen att gifta kvinnor
som så önskar skall kunna ha förvärvsarbete angeläget att de mångskiftande
problem som här anmäler sig blir ingående belysta. Det föreligger ett
omfattande behov av grundforskning på området, vilket också starkt understrukits
i motionerna. Vid sidan härav finns emellertid ett trängande behov
av att sammanställa de forskningsresultat som uppnåtts till ett enhetligt
material, som kan tjäna som kunskapskälla vid överväganden och beslut.
En stor del av statsmakternas ansträngningar på området har hittills blivit
hämmade av att något sådant material ej funnits.
Årets riksdag----(utskottet)----bostadsräkningsmaterialet.
Utskottet får med hänvisning till den ovan lämnade redogörelsen framhålla
att ett av de ämnesområden som kommer att behandlas, »Familjen
och den yrkesarbetande kvinnan — en statistisk-sociologisk studie», kan
väntas ge åtskilligt siffermaterial av betydelse för den utredning som enligt
utskottets mening bör företagas. Däremot är denna studie till sin konstruktion
och omfattning inte tillräcklig för att tillgodose de tidigare nämnda
kunskapsbehoven. Som framgår av nämnda propositions redogörelse är departementschefens
avsikt att ifrågavarande studie skall ligga till grund för
vidare utredning. Till grund för den utredning, som utskottet nedan föreslår,
bör även vissa andra av centralbyråns specialredogörelser kunna ligga.
Även från annat håll, bl. a. från den av motionärerna redovisade skriften
»Kvinnors liv och arbete», torde åtskilligt material vara att hämta för utredningen.
Utskottet får under åberopande av det ovan anförda hemställa,
att riksdagen, med bifall till förevarande motioner 1: 62 och
11:71, måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t begära utredning
i syfte att inventera och sammanställa material samt göra
undersökningar rörande olika förhållanden i familjelivet
som kan tänkas höra samman med gifta kvinnors möjlighet
och benägenhet att ta förvärvsarbete, i syfte att skapa
ökat underlag för överväganden och beslut som innebär
ökad valfrihet för de gifta kvinnorna mellan arbete i och
utanför hemmet och som kan bereda arbetsmarknaden ökad
tillgång på kvinnlig arbetskraft.
Stockholm 1063. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 630530
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.