Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om utredning huruvida den kollektiva bespisningen uppfyller berättigade näringsfysiologiska krav.

1963-04-18 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1963:23, Utlåtande i anledning av väckt motion om utredning huruvida den kollektiva bespisningen uppfyller berättigade näringsfysiologiska krav.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 23 år 1963

1

Nr 23

Utlåtande i anledning av väckt motion om utredning huruvida

den kollektiva bespisningen uppfyller berättigade näringsfysiologiska

krav.

I eu inom andra kammaren väckt och till allmänna beredningsutskottet

hänvisad motion, II: 688, av herr Nilsson i Tvärålund hemställes, att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla att en undersökning snarast

genomföres, förslagsvis under ledning av statens institut för folkhälsan,

i syfte att klarlägga i vilken mån bespisning i framför allt skolor

och militärförläggningar samt vid sjukhus motsvarar berättigade näringsfysiologiska

krav på allsidig och hälsosam kost, samt att de åtgärder måtte

vidtagas som undersökningsresultatet ger anledning till.

I motionen anföres att den näringsfysiologiska forskningen klarlagt hur

människans föda bör vara sammansatt för att hälsotillståndet skall bli gott.

Samhället har även betydande ekonomiska intressen av att ohälsa ej förekommer.

Den svenska folkkosten fyller emellertid i allmänhet icke berättigade

näringsfysiologiska krav, och från sakkunnigt håll har förekommit

hård kritik av den allmänna bespisningsverksamheten. När det allmänna

ombesörjer bespisningen bör den tillhandahållna maten vara exemplarisk.

Folkets hälsotillstånd bör kunna förbättras, om den kollektiva bespisningen

sker i överensstämmelse med näringsfysiologiska forskningsresultat.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motionen.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionen från medicinalstyrelsen,

skolöverstyrelsen, statens institut för folkhälsan och Målsmännens riksförbund.

Medicinalstyrelsen framhåller betydelsen av sunda kostvanor

för ett gott hälsotillstånd. Eu ingående granskning av kostfrågorna i samband

med olika former av bespisning är därför påkallad.

Styrelsen anför vidare bl. a.:

Medicinalstyrelsen är medveten om värdet av en sådan granskning även

på grund av egna erfarenheten. Dessa avser bland annat i universitetsstäderna

och vid statens institut för folkhälsan pågående näringsfysiologiska

undersökningar berörande såväl sjukhuskost som skol- och militärmåltider.

Även vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg har sjukhuskosten blivit föremål

för en särskild undersökning. Inom avdelningen för mentalsjukhusens

ekonomiska förvaltning i medicinalstyrelsen har alltsedan år 1956 bedrivits

utredningar, vilka resulterat i kostplaner, vari åstadkommits såväl kvalitativa

som kvantitativa kostförbättringar. Dessa kostplaner är underkastade

Bihang till riksdagens protokoll 1963. 11 saml. Nr 23

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 23 år 1963

en fortlöpande revision, och denna sker i samverkan med statens institut för

folkhälsan. Problemet har även uppmärksammats av Svenska landstingsförbundet,

som biträtt förslag om upprättande av en särskild arbetsgrupp för

sjukhusens utspisning.

För verkställande av ett utredningsuppdrag på förevarande område synes

statens institut för folkhälsan vara det lämpligaste organet, men detta förutsätter

att dess födoämneshygieniska avdelning erhåller i första hand personell

förstärkning. Medicinalstyrelsen räknar med att i så fall ett nära

samarbete rörande näringsfysiologiska frågor kan etableras mellan institutet

och medicinalstyrelsen på samma sätt som nu förekommer mellan

veterinärstyrelsen och medicinalstyrelsen i livsmedelshygieniska frågor.

Slutligen vill medicinalstyrelsen i förevarande sammanhang betona behovet

av ett samordnande organ för det speciella undersöknings- och utredningsområde

som representeras av den kollektiva bespisningen.

Styrelsen tillstyrker motionen.

Skolöverstyrelsen omnämner att till grund för skolmåltidsverksamheten

ligger anvisningar och råd utarbetade av styrelsen i samråd med

medicinalstyrelsen och institutet för folkhälsan. Dessa anvisningar som

sammanställes i broschyren »Kosthållet vid skolmåltider» och som omarbetas

successivt, innehåller bl. a. typmatsedlar. Kommunerna har full frihet

att anpassa måltiderna efter de lokala förhållandena, vilket bör ske med

sakkunnig hjälp av ekonomiföreståndare eller hushållslärare. Näringsnivån

i enlighet med typmatsedlarna bör dock bibehållas.

Årligen hålles kurser för skolmåltidspersonal med omkring 200 deltagare.

Senare år har styrelsen disponerat 10 000 kr. för arbetsstudier m. m. rörande

skolmåltidsverksamheten. Medlen har till stor del använts för C-vitaminbestämningar

på i storhushåll tillagade livsmedel. Undersökningarna,

som utförs vid folkhälsoinstitutet, kommer att slutföras under våren och

publiceras i »Aktuellt från skolöverstyrelsen».

Styrelsen erinrar vidare om att statsbidrag till anordnande av skolmåltider

för många kommuner icke kan utgå för annat än elever från annan

kommun. Statsbidraget utgör f. n. endast omkring 15 % av totalkostnaderna

för skolmåltider.

Skolmåltidsverksamheten är i stor utsträckning en kommunal angelägenhet,

varför styrelsens insats endast är rådgivande. Styrelsen har inte

något att invända mot utredning men erinrar om att det numera finns en

delegation för förplägnadsfrågor, där det sitter representanter för de statliga

verk under vilka kollektiv bespisning sorterar.

Institutet för folkhälsan framhåller, att institutet under årens

lopp granskat ett stort antal utspisningsstater för kollektiva bespisningar för

att söka fastställa huruvida utspisningen är i överensstämmelse med de

krav som man från näringsfysiologisk synpunkt bör kunna ställa. Tillgängliga

resurser har emellertid varit begränsade så att hittills egna systematiska

undersökningar icke kunnat bedrivas. Uppdragen har på senare tid ökat

särskilt i fråga om skolor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 23 dr 1963 3

Institutet anför vidare:

Analyserna omfattar beräkning av den mängd kalorier, äggvita, fett, kolhydrater,

kalcium, fosfor, järn, A-vitamin, tiamin, riboflavin, niacin och

askorbinsyra, som varje elev dagligen erhåller vid skollunchen. Vidare sker

en fördelning av de olika näringsämnena på sju födoämnesgrupper: 1) grönsaker,

2) frukt och bär, 3) potatis och andra rotfrukter, 4) mjölk och ost,

5) kött, fisk och ägg, 6) bröd och andra spannmålsprodukter och 7) matfett.

Genom fördelningen underlättas de åtgärder, som måste vidtagas i fall,

där analysresultaten visar otillfredsställande förhållanden ur näringsfysiologisk

synpunkt.

Resultaten av de verkställda beräkningarna för skolbespisningar har i

vissa fall visat otillfredsställande och till och med alarmerande förhållanden.

Sålunda har det exempelvis förekommit, att eleverna under 2—30 dagar

av en trettiodagarsperiod ej fått tillräckliga mängder av kalorier äggvita,

fosfor, järn, A-vitamin, tiamin och askorbinsyra i förhållande till de anvisningar

för kosthållet vid skolmåltider, vilka utgivits av skolöverstyrelsen

i samråd med medicinalstyrelsen och statens institut för folkhälsan. Därjämte

kan nämnas, att fetthalten i många fall varit anmärkningsvärt högre

än vad institutet anser vara rekommendabelt. Institutet har emellertid hittills

icke haft möjlighet att analysera något större antal bespisningar, så

att en allsidig belysning av hithörande frågekomplex kunnat erhållas.

En väsentlig utvidgning av verksamheten är nödvändig, men härför erfordras

förstärkning av de personella resurserna och ökade lokalutrymmen.

Styrelsen avser att hos Kungl. Maj :t hemställa om medel härför. Kan undersökningsverksamheten

ökas tillgodoses motionens syftemål.

Målsmännens riksförbund yttrar sig främst om skolmåltidsverksamheten

och anser det vara ett oavvisligt krav att varje kollektiv bespisning

i allmän regi fyller måttet från näringsfysiologiska synpunkter.

Statens institut för folkhälsan bör ges möjligheter att genomföra en kontinuerlig

kontroll av skolmåltidernas näringsstandard. Koststaterna bör

dessutom vara näringsvärdesberäknade av institutet. Förbundet hänvisar

vidare till sitt yttrande till statsutskottet år 1953, vari anfördes att en institution

av centralt anställda konsulenter för skolmåltidsverksamheten,

som vid besök i respektive orter kunde ge råd och anvisningar, skulle vara

av stor betydelse.

Förbundet tillstyrker motionen.

Utskottet

Det av motionären upptagna spörsmålet om det näringsfysiologiska

värdet av den kost som tillhandahålles i den kollektiva bespisningen tilldrager

sig f. n. ett betydande intresse i den allmänna debatten. Särskilt gäller

detta i fråga om skolmåltiderna. Vid innevarande års riksdag har chefen

för ecklesiastikdepartementet nyligen besvarat en interpellation angående

bl. a. åtgärder för att säkerställa att skolmåltiderna får en utformning som

ger fullvärdig kost och goda kostvanor. Ecklesiastikministern hänvisade i

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 23 år 1963

sitt svar till den verksamhet som bedrives av berörda statliga myndigheter

för att tillgodose de av interpellanten påtalade behoven. Den omedelbara

tillsynen över skolmåltiderna ankommer på respektive lokala skolstyrelser.

Skolöverstyrelsen har i särskilda anvisningar rekommenderat att tillsynen

överlåtes på en skolmåltidskoinmitté, i vilken bör ingå skolläkare eller skolsköterska.

Enligt vad utskottet erfarit lär denna rekommendation ha följts

i ett stort antal kommuner. Kommunerna tillhandahålles vidare anvisningar

om kosthållet vid skolmåltiderna, utarbetade av skolöverstyrelsen i samråd

med medicinalstyrelsen och tolkhälsoinstitutet. Dessa anvisningar omarbetas

successivt, t. ex. när näringsfvsiologiska skäl eller ändringar i varusortimentet

för storhushåll ger anledning därtill. Genom skolöverstyrelsen

pågår sedan flera år en omfattande utbildningsverksamhet för skolmåltidspersonal.

För lärarna vid denna verksamhet ordnas årligen instruktionskurser,

där aktuella problem såsom näringshygien- och tandvårdsfrågor behandlas.

Sedan några år företages arbetsstadier m. m. rörande skolmåltidsverksamheten,

för vilka studier redogörelser fortlöpande publiceras i skriften

»Aktuellt från skolöverstyrelsen».

Departementschefen anförde vidare bl. a. att han mot bakgrunden av den

aktiva rådgivnings-, utbildnings- och undersökningsverksamhet som myndigheterna

bedreve och med den tillit han hyste till kommunernas ansvar

för verksamheten icke fann påkallat med några särskilda åtgärder från departementschefens

sida i de av interpellanten angivna hänseendena.

Utskottet vill först framhålla att frågan hur kosten bör vara sammansatt

icke bör ses som ett isolerat problem för den kollektiva bespisningen utan

som ett spörsmål gällande folkkosten i dess helhet. Det kan i detta sammanhang

erinras om att utskottet vid 1959 års riksdag hade till behandling motioner

om utredning beträffande en på näringsproblemen inriktad forskning.

Utskottet (utlåtande nr 22/1959) framhöll bl. a. att näringsforskning

bedrevs på olika håll inom landet men underströk behovet av samordning

och tillstyrkte motionerna, vilka bifölls av riksdagen. Ärendet har överlämnats

till en kommitté, 1953 års lärarinneutbildningskommitté, för att tagas

i beaktande vid fullgörandet av dess uppdrag att verkställa utredning rörande

åtgärder för forskning och högre utbildning på näringslärans område

samt därmed sammanhängande spörsmål. Kommittén uppgives komma att

slutföra sitt arbete första halvåret 1963.

I diskussionen om skolmåltiderna har från olika håll hävdats bl. a. att

missförhållanden skulle förekomma till följd av att skolöverstyrelsens anvisningar

i vissa fall icke följes av kommunerna och att detta i sin tur skulle

bero på att statsbidragen vore otillräckliga.

Utskottet vill beträffande frågan om grunderna för statsbidrag, vilken

dock icke berörts i motionen, endast erinra om att detta spörsmål senast

behandlats vid 1961 och 1962 års riksdagar. I statsverkspropositionen till

1962 års riksdag anförde således chefen för ecklesiastikdepartementet bl. a.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 23 år 1963 5

att här ifrågavarande statsbidrag icke syntes böra behandlas fristående från

det mera allmänna problem som sammanhängde med att inkomstutvecklingen

och det stigande skatteunderlaget i kommunerna medfört förskjutningar

på flera olika områden i kostnadsfördelningen mellan stat och kommun.

Frågor av denna art behandlades av 1958 års skatteutjänmingskommitté

och prövningen av frågan om ändrade grunder för statsbidrag till skolmåltider

borde anstå, tills dess den kunde insättas i ett större finanspolitiskt

sammanhang.

I sina av riksdagarna år 1961 och 1962 godkända utlåtanden angående

åttonde huvudtiteln avstyrkte statsutskottet i vad gällde anslagsyrkanden

motioner beträffande ifrågavarande anslagspost men uttalade, att det vore

av synnerlig vikt att frågan om kostnadsfördelningen mellan staten och

kommunerna beträffande skolmåltiderna utan dröjsmål bragtes till en

lösning. Enligt utskottets förslag har dessa uttalanden givits Kungl. Maj :t

till känna. Utskottet finner med anledning bl. a. härav icke anledning att

nu taga ställning i denna fråga.

Det är enligt utskottets mening eu angelägenhet av stor vikt för vårt

folkhushåll att olika förhållanden som rör vår kost och våra kostvanor

blir ingående kända. Forsknings- och undersökningsverksamheten på detta

område bör därför erhålla stöd och stimulans från det allmännas sida. Utskottet

förutsätter vidare alt det utredningsmaterial som kommer att framläggas

av den förenämnda utredningen om näringsforskning lägges till

grund för praktiska åtgärder. Det skulle också enligt utskottets mening

vara av värde om det genom folkhälsoinstitutet pågående arbetet med undersökningar

av kostförhållandena beträffande såväl skolmåltiderna som

den kollektiva bespisningen i övrigt kunde fullföljas och vidgas. Såvitt utskottet

med ledning bl. a. av institutets yttrande över motionen kunnat bedöma

kräves emellertid härför ökade resurser. Institutet har uttalat sin

avsikt att hos Kungl. Maj :t begära förstärkning av de personella resurserna

vid födoämneshygieniska avdelningens kostsektion ävensom medel för ytterligare

lokaler samt förklarat att det med motionen avsedda syftet skulle

kunna uppnås om institutet erhåller ökade resurser. Enligt vad utskottet

erfarit har en sådan framställning numera avgivits.

Utskottet vill slutligen något beröra vissa initiativ som tagits på senare

tid av statsmyndigheterna och kommunförbunden och som synes kunna

bli av betydelse för utvecklingen inom olika områden där kollektiv bespisning

förekommer. Sålunda har numera Landskommunernas förbund och

Stadsförbundet eu gemensam delegation för skolfrågor som bl. a. skall verka

för rationalisering av skolmåltidsverksamheten. Eu statlig samarbetsdelegation

för förplägnadsfrågor med anknytning till riksrevisionsverket har

inrättats av fångvårdsstyrelsen, arméintendenturförvaltningen, socialstyrelsen,

riksrevisionsverket, skolöverstyrelsen och medicinalstyrelsen. Vidare

föreligger ett principbeslut om tillsättande av en särskild kostdelegation

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 23 år 1963

för bespisningen vid sjukhusen, vari skall ingå representanter för Landstingsförbundet,

folkhälsoinstitutet och medicinalstyrelsen samt ett antal

experter i övrigt. Det kan förutsättas att genom de nämnda organen de näringsfysiologiska

aspekterna på kosthållet blir väl beaktade och att delegationerna

verksamt skall kunna bidraga till att de rön som göres i forsknings-

och undersökningsarbetet kommer till praktisk tillämpning i bespisningsverksamheten.

Av vad ovan anförts torde framgå, att utskottet finner den i motionen berörda

frågan av stor vikt. Den ägnas emellertid f. n. avsevärd uppmärksamhet

och olika åtgärder har vidtagits eller planerats som synes ägnade att

verka i motionens syfte. Utskottet finner icke tillräckliga skäl föreligga att

nu föreslå något riksdagens initiativ i ämnet utan hemställer,

att motion II: 688 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 18 april 1963

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Jonasson*, Hedström, Eric Gustaf

Peterson, Enarsson*, Hellebladh, Ernst Olsson, Bengt Gustafsson och Wallmark;
från

andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herrar Skoglösa, Jacobsson

i Sala*, Dickson*, fru Jäderberg*, herr Svensson i Kungälv, fru

Thunvall, herrar Nilsson i Bästekille, Keijer, Andersson i Billingsfors*,

Westberg och Larsson i Borrby.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

IDUNS TRYCKERI. ESSELTE. STHLM SS

112888

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.