Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om vidgad rätt till fria resor för värnpliktiga.

1963-04-23 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1963:25, Utlåtande i anledning av väckta motioner om vidgad rätt till fria resor för värnpliktiga.

Dokumentets text

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 25 år 1963

Nr 25

Utlåtande i anledning av väckta motioner om vidgad rätt till fria

resor för värnpliktiga.

I de till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna 1:305 av herr

Hilding och 11:352 av herr Jönssons i Ingemarsgården föreslås att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte begära utredning och förslag om en vidgad

rätt till kostnadsfria resor till och från hemorten för värnpliktiga under

första tjänstgöringen.

I motionerna anföres bl. a. att förslaget att öka de värnpliktigas fria resor

till fem under första tjänstgöringstiden icke är tillräckligt. De värnpliktiga

har under vissa tider fria lördagar och även i övrigt relativt gott

om fritid. Ofta liftar de nu, vilket är otillfredsställande. Vill man minska

liftandet, måste fri befordran medgivas med tåg eller motsvarande trafikmedel,

men reseersättning i pengar bör icke utgå.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion 11:352.

Utskottet har inhämtat yttrande från järnvägsstyrelsen, försvarets civilförvaltning

och försvarsstaben.

Järnvägsstyrelsen anför:

Mellanhavandena mellan järnvägarna och de militära myndigheterna i

avseende på transporter för dessa myndigheters räkning regleras av ett med

giltighet fr. o. in. 1.7.1960 träffat avtal mellan å ena sidan Försvarets civilförvaltning

och å andra sidan järnvägsstyrelsen och svenska järnvägsföreningen.

Styrelsen utgår från att innehållet i detta avtal skulle äga tillämpning

även i fråga om ett enligt motionärernas önskemål ökat antal ledighetsresor

för värnpliktiga.

Försvarets civilförvaltning anför:

Med tillkomsten av värnpliktsavlöningskungörelsen 12 september 1958,

nr 485, avskaffades i princip den värnpliktige tidigare tillkommande rätten

till kontant resekostnadsersättning vid in- och utryckningsresor samt vid

resor i samband med övningsuppehåll och andra former av tjänstledighet.

I stället beredes den värnpliktige s. k. fri resa genom honom tillställd order

om militärtjänstgöring eller militärbiljett. Dessa handlingar berättiga den

värnpliktige att utan kostnad färdas med tåg, fartyg, buss eller annan bil i

linjetrafik. Endast under vissa begränsade förutsättningar är den värnpliktige

berättigad åtnjuta resekostnadsersättning, exempelvis om färdhandling

icke kommit honom tillhanda, om de nyssnämnda färdmedlen icke finnas

att tillgå etc. (jämför närmare 9 § kungörelsen). Tillkomsten av de nu an
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 25 år 1963 3

givna reglerna föranleddes — förutom av de kostnader och administrativa

olägenheter tidigare system förde med sig — av önskemålet, att i görligaste

mån råda bot på missförhållandet, att de värnpliktiga i stället för att använda

reguljära trafikmedel färdades, såsom skett i stor utsträckning, i

andras bilar eller sålunda »liftade». De värnpliktiga tillhandahållas alltså

vid de fria resor, som de äro berättigade till, särskilda genom civilförvaltningens

försorg tryckta färdhandlingar, som gälla för fri befordran å järnväg,

buss m. m. De värnpliktiga erhålla därför i princip ej, såsom motionärerna

synas förmena, någon reseersättning i pengar utan beredas fri

transport med de allmänna kommunikationsmedel, som kunna finnas tillgängliga

för deras befordran mellan hemorten och tjänstgöringsplatsen. Det

får förutsättas att samma ordning skall tillämpas vid ett genomförande av

det nu i statsverkspropositionen berörda förslaget om ökat antal fria resor

för värnpliktiga. Därest såsom 1962 års försvarskommitté föreslagit i sitt i

dagarna avgivna betänkande antalet fria resor ökas från tre till fem under 1.

tjänstgöring, kommer merkostnaden enligt kommitténs beräkning att belöpa

sig till cirka 4 miljoner kr per budgetår. Mot bakgrunden härav kan

civilförvaltningen ej finna annat än att den av motionärerna ifrågasatta

utredningen om en än mer vidgad rätt till kostnadsfria resor till och från

hemorten för värnpliktiga under 1. tjänstgöring — med som följd en ytterligare

belastning för IV huvudtiteln — ej bör komma till stånd i varje

fall i dagens läge.

Försvarsstaben har i sitt yttrande samtidigt tagit upp här förevarande

motioner och de likalydande motionerna 1:463 och 11:566 om järnvägsrabatternas

giltighet på busslinjer, vilka motioner likaledes behandlats av

utskottet denna dag (utlåtande nr 28).

De av staben anförda synpunkterna anknyter huvudsakligen till sistnämnda

motioner. Staben tillstyrker en utredning i syfte att »i första hand

åstadkomma enhetliga och likvärdiga rabattförmåner» vid resor med olika

slag av transportmedel.

Utskottet

I motionerna hemställes om utredning beträffande vidgad rätt till kostnadsfria

hemresor för värnpliktiga under första tjänstgöringen.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att goda möjligheter bör föreligga

för de värnpliktiga att under permission vistas i sina hem. Åtgärder i

syfte att öka antalet fria hemresor skulle också, som motionärerna framhållit,

bl. a. vara ett medel emot den föga tillfredsställande företeelsen, att

många värnpliktiga nu liftar till hemorten.

Utskottets positiva inställning när det gäller reseförmåner för de värnpliktiga

har tidigare kommit till uttryck vid behandlingen av här förevarande

och närliggande spörsmål. Utskottet kan härutinnan hänvisa till bl. a.

sina utlåtanden nr 2/1954, nr 1/1956, nr 1/1958 och nr 7/1959. 1 utlåtandet

nr 1/1958 behandlade utskottet motioner med väsentligen samma yrkande

som de nu föreliggande. Utskottet anförde då att förslag var att förvänta

beträffande de värnpliktigas fria resor och att frågan därför borde anstå i

- It i hd afl till riksdagens protokoll 19113. II samt. Nr 24—29

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 25 år 1968

avvaktan härpå. Utskottet avstyrkte motionerna, vilka avslogs av riksdagen.

Det förenämnda förslaget föranledde bl. a. tillkomsten av värnpliktsavlöningskungörelsen

av år 1958, innebärande vissa förbättringar av de värnpliktigas

förmåner. Enligt nu gällande regler äger sålunda värnpliktig under

liden för första tjänstgöring rätt till tre fria hemresor. Reseersättning i

pengar utgår icke, utan de värnpliktiga tillhandahålles särskilda handlingar,

vilka ger dem rätt till fri resa med de allmänna trafikmedel som i varje särskilt

fall står till buds — således inte enbart med SJ:s trafikmedel. I proposition

nr 110 (sid. 126) till årets riksdag angående försvarsgrenarnas avlqningsanslag

har chefen för försvarsdepartementet föreslagit bl. a eu ökning

av antalet fria resor från tre till fem och beräknat ökningen av anslagsbehovet

härför under fjärde huvudtiteln till 4 milj. kronor. Förslaget

bar ännu icke behandlats av riksdagen.

Utskottet finner med hänsyn till ovan angivna omständigheter ståndpunkt

icke nu böra tagas till frågan om antalet fria resor. Utskottet vill

vidare framhålla att det i nämnda proposition framlagda förslaget grundar

sig på ett enhälligt beslut av försvarskommittén. Detta har prövats vidare i

försvarsdepartementet och är f. n. — jämte bl. a. motioner om ett ökat antal

fria resor — under behandling i statsutskottet. Vid sådant förhållande

finner sig utskottet icke höra förorda motionärernas förslag om en ny utredning

i frågan utan hemställer,

att de likalydande motionerna 1:305 och 11:352 icke må

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 23 april 1963

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Schött, Hedström, Eric Gustaf Peterson,

Hellebladh, Ernst Olsson, Tage Johansson, Ferdinand Nilsson och Wallmark;
från

andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herr Svensson i

Kungälv, fru Thunvall, herrar Nilsson i Bästekille, Keijer, Börjesson i Glömminge,

Rask, Svanberg», Harnrin i Kalmar, Magnusson i Nennesholm och

Nordstrandh.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.