Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckla motioner om rabatter för studerande, militärer och folkpensionärer vid resor på statens järnvägars busslin jer.

1963-03-23 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 4,5 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1963:28, Utlåtande i anledning av väckla motioner om rabatter för studerande, militärer och folkpensionärer vid resor på statens järnvägars busslin jer.

Dokumentets text

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 28 är 1063

Nr 28

Utlåtande i anledning av väckla motioner om rabatter för studerande,

militärer och folkpensionärer vid resor på statens

järnvägars busslin jer.

I de till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna 1:463 av

herrar Isacson och Wall mark samt 11:566 av herr Wennerfors hemställes

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t ville uttala, att Kungl. Maj:t måtte

bemyndiga järnvägsstyrelsen att ändra bestämmelserna om rabattresa för

studerande, militärer och folkpensionärer, så att rabattkorten även blir

gällande vid SJ:s busslinjer.

I motionerna påpekas bl. a. att gällande rabatter för såväl studerande

som folkpensionärer och värnpliktiga endast avser järnvägarna. Många bor

emellertid långt från järnväg men har tillgång till buss. Motsvarande rabattsystem

bör därför tillämpas även vid SJ :s busslinjer.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion 11:566.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från järnvägsstyrelsen,

försvarsstaben, försvarets civilförvaltning, skolöverstyrelsen och Sveriges

förenade studentkårer.

Järnvägsstyrelsen hänvisar till ett förra året till utskottet avgivet yttrande,

vari anfördes:

De nedsättningar i biljettavgifterna, som för närvarande är medgivna i

järnvägstrafiken, har styrelsen icke i något fall ansett sig kunna överflytta

på busslinjerna. Taxenedsättningar av allmän karaktär skulle, som styrelsen

i tidigare sammanhang framhållit, komma att för busstrafiken medföra

ett försämrat lönsamhetsläge. Busstrafiken skiljer sig från järnvägstrafiken

bl. a. därigenom att busstrafiken arbetar med betydligt mindre driftsenheter,

som ifråga om fordonsstorlek och fordonsantal per tur bättre än

järnvägen kan anpassas och i verkligheten också anpassas efter resefrekvensen.

En ökad belastning på busstrafiken genom allmänna taxenedsättningar

utlöser därför kostnadsökningar betydligt snabbare än vad fallet är vid

järnvägstrafiken, där man som förut nämnts periodvis har en viss överskottskapacitet

att arbeta med.

Med hänsyn till de små eller obefintliga vinstmarginaler, som bussföretagen

har att räkna med på de korta resor, som i allmänhet företages i busstrafiken,

kan denna icke bära en så kraftig rabatt som 50 %. En nedsättning

av här ifrågavarande art kan således inte medgivas med mindre än att

kompensation för de minskade intäkterna crhålles genom höjda biljettpriser

för andra trafikantgrupper. En sådan taxenedsättning kan styrelsen

dock icke förorda utan vill fastmera, så långt detta är möjligt med hänsyn

till biltrafikens driftskostnader, eftersträva enhetliga och så låga taxor

som möjligt, lika för alla trafikantgrupper.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 28 år 1968

15

Även om persontrafiken på järnväg har måst inskränkas eller helt läggas

ned på de trafiksvagaste sträckorna kan icke heller detta förhållande i och

för sig motivera ett införande av den ifrågasatta nedsättningen på busslinjerna.

Enligt hittills tillämpad praxis har järnvägstaxan och därmed sammanhängande

nedsättningar icke heller tillåtits att gälla i landsvägstrafik,

som ersätter nedlagd järnväg. Alla trafikanter på eu ersättande busslinje

får betala vanligt bussbiljettpris, oavsett om de tidigare åtnjutit nedsättning

på järnväg eller inte.

Försvarets civilförvaltning anför:

Såsom motionärerna erinrat har järnvägsstyrelsen för försvarets del utfärdat

särskilda bestämmelser om s k militärrabattbiljetter vid järnvägsresor.

Desamma finnas intagna i Tjänstemeddelanden rörande lantförsvaret

B 1960 s 152 och 229. Självfallet är det ur försvarets synpunkt ett önskemål,

att liknande rabatter skola medgivas även vid resor med SJ busslinjer. Bedömandet

av frågan om och i vad mån detta anses höra ske synes i första

hand ankomma på järnvägsstyrelsen.

Försvarsstaben erinrar hl. a. om att rabattförmånerna för militären i

praktiken reducerats väsentligt genom nedläggningen av järnvägslinjer och

genom att rabatterna numera endast gäller värnpliktiga. Särskilt har detta

drabbat dem som är bosatta eller tjänstgör på Gotland, i övre Norrland samt

inom vissa områden i Västergötland, Östergötland, Värmland, Dalarna och

Skåne.

Försvarsstaben framför vidare synpunkter beträffande de olika slag av

ledighet som kan användas för hemresa och anför avslutningsvis:

Syftet med ovannämnda ledighetsbestämmelser och värdet härav för den

enskilde värnpliktige reduceras emellertid avsevärt, om han saknar de ekonomiska

förutsättningarna för att kunna utnyttja den honom medgivna ledigheten.

För avlägset boende värnpliktiga inom de järnvägsfattiga områdena

av landet — särskilt i inre Norrland och vissa delar av Värmland och

Dalarna — skulle en utvidgning av militärrabattsystemet till att gälla även

vid SJ buss- och postdiligenslinjer vara ägnat alt ekonomiskt underlätta

de värnpliktigas hemresemöjligheter. Rättvise- och hillighetsskäl tala även

för att övriga värnpliktiga, som är hänvisade till resa med andra kommunikationsmedel

än järnväg — bl a gäller delta på Gotland tjänstgörande

värnpliktiga från fastlandet - - erhålla samma rabattförmåner som vid järnvägsresa.

Under hänvisning till det ovan anförda och under förutsättning att försvarskommitténs

förslag ang ökning av antalet fria resor från tre till fem

genomföres, finner sig chefen för försvarsstaben böra tillstyrka eu utredning

i syfte att i första hand åstadkomma enhetliga och likvärdiga rabattförmåner

vid resor med olika slag av statliga, kommunala och enskilda

kommunikationsmedel.

Skolöverstyrelsen framhåller hl. a. önskvärdheten av att studiekostnaderna

för det stora antal elever, som av olika anledningar måste studera på

annan ort än hemorten, hålles så låga som möjligt. Styrelsen utvecklar

olika synpunkter i denna fråga men gör icke något särskilt uttalande om

rabatternas giltighet på busslinjerna.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 28 år 1063

Sveriges förenade studentkårer säger sig finna det självklart, att det rabattsystem

för studerande som tillämpas vid resor på järnväg skall gälla

även för resor med SJ:s busslinjer och tillstyrker utredning.

Utskottet

I motionerna hemställes om ett uttalande till Kungl. Maj:t att järnvägsstyrelsen

måtte bemyndigas vidtaga sådan ändring i rabattbestämmelserna

att rabattkorten för studerande, militärer och folkpensionärer måtte gälla

även å busslinjerna.

Frågor om taxemässig likställighet i vad gäller rabatter mellan järnvägsoch

busstrafiken har tidigare i olika sammanhang prövats av utskottet (se

utskottets utlåtanden nr 2/1954, nr 1/1956, nr 7/1959 och nr 10/1961).

Sistnämnda utlåtande gällde motioner om generellt införande för busslinjernas

del av samma taxenedsättningar som gäller för järnvägarna.

Utskottet har i sina förenämnda utlåtanden gjort uttalanden av innebörd

att det för många trafikanter, särskilt dem som är bosatta i trakter som

drabbats av järnvägsnedläggelse och är helt hänvisade till busstrafik, måste

uppfattas som en orättvisa att de icke får åtnjuta samma taxenedsättningar

som järn vägs trafikanterna. Utskottet har i enlighet härmed starkt understrukit

önskvärdheten av att åtgärder i den utsträckning så är möjligt vidtages

i syfte att minska olikheterna i taxor mellan trafikmedlen.

Järnvägsstyrelsen har i denna fråga klart uttalat, att busstrafiken icke

kan trafikekonomiskt bära samma taxenedsättningar som järnvägarna. Sådana

taxenedsättningar på busslinjerna är således icke förenliga med de

riktlinjer för taxesättningen som angivits av statsmakterna.

Utskottet inser att de olikartade trafikekonomiska betingelserna för busstrafiken

i jämförelse med järnvägstrafiken måste medföra stora svårigheter

när det gäller att jämka taxorna för de olika trafikmedlen närmare

varandra. Utskottet är också medvetet om att olika för den framtida utformningen

av vår trafikpolitik avgörande frågor, däribland trafikapparatens

målsättning och taxesystem, är under prövning. Eu proposition till riksdagen

angående riktlinjer för trafikpolitiken, grundad på bl. a. 1953 års

trafikutrednings betänkanden, är sålunda att förvänta inom den närmaste

tiden. Utskottet finner angeläget framhålla att riksdagens kommande prövning

av dessa frågor icke nu bör föregripas men vill i överensstämmelse med

sina tidigare ställningstaganden allmänt understryka önskvärdheten av att

det i motionerna berörda problemet beaktas inom ramen för de principer

för vår trafik- och taxepolitik som kan komma att bli gällande. Spörsmålet

bör likaså uppmärksammas när fråga uppstår om särskilt statligt stöd åt

viss trafikantgrupp.

Som av det ovan anförda torde framgå, kan utskottet icke förorda bifall

till motionsyrkandet. Med hänsyn till frågans vikt vill utskottet emellertid

hemställa,

s. 17 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr SS år 19åS

17

att riksdagen i anledning av de likalydande motionerna

1:463 och 11:566 i skrivelse till Kungl. Maj:t giver till känna

vad utskottet ovan anfört.

Stockholm den 23 mars 1963

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY KRIKSSON

U''. fix > - i 1 ? -* , i •*" ;'' 1«■ i >. ?*.* jj • t (h ; V/ %i »Ij» 1 • *

Närvarande: samma som under utlåtande nr 26.

i t ;• fil ;''«•. ''.‘-i.•di*;:?''.. i,V ;U;ir i! -•? . :J .■ e ■«

inbil;'':

In :y. * -». i.**■ {''*u*y/.

d/.r.

''vji

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1963:291 Skrivelse till Konungen i anledning av motion om utvidgning av statens järnvägars reserabatter för studerande. a1 i texten