Utlåtande i anledning av väckta motioner om främjande av konsumtionen av alkoholfria drycker.
1963-04-26 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
ABU 1963:29, Utlåtande i anledning av väckta motioner om främjande av konsumtionen av alkoholfria drycker.
Dokumentets text
18
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 29 år 1963
Nr 29
Utlåtande i anledning av väckta motioner om främjande av konsumtionen
av alkoholfria drycker.
I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna
1:393 av herrar Per-Olof Hanson och Harry Carlsson samt H:A70 av herr
Källstad m. fl. föreslås, att riksdagen hos Kungl. Maj :t hemställer om en
allsidig utredning av frågan om vidgade statliga åtgärder — främst de i
motionerna exemplifierade — till främjande av konsumtionen av alkoholfria
drycker av olika slag.
I motionerna anföres bl. a. att nutidens samhälle ställer ökade krav på
medborgarnas insatser och anpassningsförmåga och att alkoholkonsumtion
blir allt riskablare. Behovet av alkoholfria drycker har på grund härav
starkt ökat. Deras konkurrenskraft gentemot alkoholdryckerna skulle
kunna betydligt ökas, om de alkoholfria dryckerna befriades från särskild
skatt, vilket från nykterhetssynpunkt måste anses riktigt.
Det finns numera alkoholfria drycker lämpade för olika maträtter, och det
finns ett ganska rikhaltigt sortiment, men de är alltjämt relativt okända
bland den stora allmänheten. Det bör därför undersökas hur man skall
kunna få till stånd en effektiv försäljnings- och distributionsapparat för
dessa drycker, eventuellt med statligt stöd. Systembolagens och restaurangernas
personal borde erhålla särskild undervisning om dryckerna
exempelvis vid utbildningen i yrkes- och hushållsskolor. Alkoholfria hotell
och restauranger av högre klass och mellanklass borde stödjas genom statliga
åtgärder.
Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion 11:470.
Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från Nya systemaktiebolaget,
Föreningen Fruktdrycker och Sveriges nykterhetsvänners landsförbund.
Nya systemaktiebolaget anför, att bolaget började föra alkoholfria drycker
på sommaren 1957. Försäljningen har visat en glädjande utveckling
och nådde år 1962 något över 147 000 liter. Bolaget har alltid eftersträvat atf
erbjuda ett varierat och högklassigt sortiment. De nu tillgängliga alkoholfria
dryckerna bär emellertid visat sig oftast vara alltför söta för förtäring
i samband med måltid, men försök pågår att framställa drycker med
en lägre söthetsgrad.
Bolaget har övervägt att även föra juicer, men dessa drycker förekommer
inom praktiskt taget hela livsmedelshandeln, varför det ej ansetts nödvändigt.
Vid prissättningen har bolaget icke ansett sig kunna underskrida det
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 29 år 1963
19
lägsta pris, till vilket vederbörande vara säljes hos representativa företag
inom den allmänna handeln. Man har dock skyltat med och annonserat om
alkoholfria drycker. Bolaget säger sig hysa förhoppningen att dess ansträngningar
skall leda till att allmänheten blir medveten om att man jämsides
med alkoholhaltiga drycker alltid har alkoholfria alternativ.
Föreningen Fruktdrycker säger sig städse ha strävat efter att genom
praktisk upplysningsverksamhet öka kännedomen om de alkoholfria dryckerna.
Senare år har man bedrivit en fortlöpande opartisk prövning av nya
drycker som salubjudes.
Föreningen förordar att upplysningsverksamheten intensifieras, att lärarutbildningen
och undervisningen på området blir väl tillgodosedda, att
åtgärder vidtages för att åstadkomma en avvägd sortering av drycker i butiker
och restauranger och för att dryckerna skall kunna saluföras till konkurrenskraftiga
priser.
Sveriges nykterhetsvänners landsförbund anför, att det är ett kärnproblem
för nykterhetsupplysningen att man skall kunna lämna lockande alkoholfria
dryckesalternativ. Det måste finnas ett rikligt urval av smakliga
och festbetonade drycker till rimliga priser. I övrigt hänvisar förbundet till
Föreningen Fruktdryckers yttrande.
Förbundet anser att vid en utredning huvudvikten bör läggas vid prisfrågorna,
yrkesutbildningen, ökade anslag till allmän upplysningsverksamhet
samt stöd åt alkoholfria hotell och restauranger.
Utskottet
I motionerna hemställes om en allsidig utredning av frågan om statliga
åtgärder för främjande av konsumtionen av alkoholfria drycker.
Det torde inte råda någon tvekan om att, som motionärerna framhållit,
utvecklingen på olika områden, inte minst inom bilismen, medfört ett ökat
behov av alkoholfria drycker. Det må vidare framhållas att det exempelvis
i strävandena att komma till rätta med tendenserna till ökat spritbruk bland
unga vore av värde att ha tillgång till ett rikhaltigt sortiment av alkoholfria
drycker. Det är också ett rimligt krav att alkoholfria viner skall finnas
i en variation som tillgodoser olika smakriktningar och ger möjlighet att
liksom fallet är med alkoholhaltiga viner — vid måltider anpassa vinet
efter den mat som serveras. För att åstadkomma en önskvärd ökning av
konsumtionen av alkoholfria drycker torde även erfordras bl. a. åtgärder
för upplysning och undervisning. Likaså torde frågan om beskattningen
av sådana drycker få beaktas. Utskottet får beträffande den nu bedrivna
propaganda- och reklamverksamheten m. in. hänvisa till yttrandena över
motionerna.
Det är icke möjligt för utskottet att bedöma vilka åtgärder som från statens
sida kan vara påkallade på förevarande område, men utskottet har
med ovan angivna exempel velat ge uttryck för sin uppfattning om vikten
20
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 29 år 1963
av att spörsmålen rörande de alkoholfria dryckerna uppmärksammas. De
olika frågor som i detta sammanhang anmäler sig synes emellertid vara
för litet kända för att verklig effektivitet skall kunna nås i det praktiska
arbetet. Utskottet finner därför motionärernas förslag om en utredning i
ämnet väl motiverat och vill i övrigt härom anföra följande.
I sitt utlåtande nr 6 till 1962 års riksdag angående motioner om främjande
av fruktdryckskonsumtionen hänvisade utskottet till att frågan torde ingå i
det uppdrag som lämnats trädgårdsnäringsutredningen. Utskottet vill erinra
om, att utredningen, som tillkallades år 1958, enligt sina direktiv bl. a. har
att pröva frågan om möjligheterna att åstadkomma en stegrad konsumtion
av trädgårdsprodukter, däribland frukt. Av direktiven framgår också att
utredningen enligt eget bedömande äger upptaga andra frågor på trädgårdsnäringens
område än de som angivits i direktiven samt att det är utredningen
obetaget att framlägga delbetänkanden i särskilda ämnen. Utredningen
hade intill utgången av år 1962 avlämnat fem dylika betänkanden. Utskottet
har under hand erhållit besked från utredningen att den på sitt arbetsprogram
har en ingående och allsidig utredning angående åtgärder för att åstadkomma
ökad konsumtion av fruktdrycker. I denna utredning kommer de i
motionerna upptagna spörsmålen att prövas.
Vad särskilt angår frågan om beskattningen av de alkoholfria dryckerna
vill utskottet framhålla att den torde prövas i samband med de överväganden
beträffande de indirekta skatterna som allmänna skatteberedningen
enligt sina direktiv har att företaga.
Utskottet anser stora ansträngningar böra göras för att få till stånd en
ändring i vårt folks dryckesvanor till förmån för de alkoholfria dryckerna.
Av det ovan anförda torde emellertid framgå, att motionärernas önskemål
om utredning är tillgodosett. Då motionerna får anses besvarade härmed
och något initiativ från riksdagens sida icke är påkallat, får utskottet hemställa,
att de likalydande motionerna 1:393 och 11:470 icke må
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 26 april 1963
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
NANCY ERIKSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar Widén*, Schött, Sörlin, Hedström, Eric
Gustaf Peterson, Enarsson, Hellebladh, Ernst Olsson, Tage Johansson och
Ferdinand Nilsson;
från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, fru Jäderberg*, herrar
Svensson i Kungälv, Nilsson i Bästekille, Keijer, Börjesson i Glömminge,
Rask*, fröken Anderson i Lerum*, herrar Hamrin i Kalmar*, Magnusson i
Nennesholm och Nordstrandh.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Emil Kihlströms Tryckeri AB Stockholm 1963
630477
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.