Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utarbetande av ett miljöpolitiskt handlingsprogram, m. m.

1963-05-03 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1963:31, Utlåtande i anledning av väckta motioner om utarbetande av ett miljöpolitiskt handlingsprogram, m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 31—32 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 31 år 1963

1

Nr 31

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utarbetande av ett

miljöpolitiskt handlingsprogram, m. m.

I de likalydande till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna

1:563 av herr Bengtson och 11:690 av herr Wahlund m. fl. hemställes, att

riksdagen måtte,

A. i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla

1) att ett miljöpolitiskt handlingsprogram i enlighet med i motionerna

anförda riktlinjer måtte utarbetas så snart ske kan och att förslag som därav

föranledes skyndsamt förelägges riksdagen,

2) att frågan om inrättande av ett socialforskningsinstitut måtte utredas

och förslag i ärendet föreläggas riksdagen,

B. beakta vad i motionerna i övrigt anförts.

I motionerna anföres bl. a. att under det senaste halvseklet massfattigdomen

avskaffats och en betydande ekonomisk trygghet skapats för hela

vårt folk. Behovet av trygghet och trivsel är emellertid icke huvudsakligen

ett ekonomiskt problem utan snarare ett psykiskt, men denna sida av problemkomplexet

har hittills ägnats endast ett sporadiskt intresse. Det ständiga

kravet på den enskilde att anpassa sig till en miljö måste ersättas av

att den tekniska omvandlingen anpassas till den enskildes behov och förmåga

jämväl i psykiskt hänseende. Det måste föras en mentalhvgieniskt

orienterad, konsekvent miljöpolitik, som bygger på ett annat innehåll i begreppet

standard än det hittillsvarande. Man måste i olika sammanhang

frångå betraktelsesättet att den miljö och det samhälle, som tillkommit med

utgångspunkt från i huvudsak ekonomiska motiv och mål, är oundvikligt

eller måste accepteras i fråga om konsekvenserna på det psykiska planet.

Man måste också ständigt ställa frågan om den rådande utformningen är

ändamålsenlig med hänsyn till människans psykiska trygghet och trivsel

eller om den kan göras mera ändamålsenlig. Liksom en ekonomisk grundtrygghet

är nödvändig för den enskildes frihet och oberoende, är nämligen

ett visst mått psykisk trygghet nödvändig för den enskildes personliga utveckling

och möjlighet att tillvarata sina inneboende förutsättningar.

På de mentalhygieniska, psykiatriska, psykologiska och sociologiska fälten

bedrivs kvalificerad forskning, och man är på ansvarigt vetenskapligt

håll övertygad om att mycket stora landvinningar alltjämt kan göras med

resultat, relevanta för samhällsplaneringen, om blott forskningen ges tillräckliga

resurser och klart definierade frågeställningar att belysa. Resul
-

i Dihang till riksdagens protokoll 1963. 11 samt. Nr 31—32

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 31 år 1963

taten måste vidare i största möjliga utsträckning föras ut till praktisk tilllämpning

på samhällslivets alla olika områden. Den aktivitet som fordras

härför kan sammanfattas i begreppen utbildnings- och upplysningsverksamhet.

Upprättande av ett miljöpolitiskt handlingsprogram synes vara en lämplig

metod för att integrera de miljöpolitiska aspekterna i de samhälleliga

strävandena och besluten. Ett sådan program skulle därjämte fylla en samordnande

och sammanhållande funktion i strävandena. Ett socialforskningsinstitut

skulle fylla en väsentlig uppgift. Dess uppgift skulle vara att

genom tillämpad forskning och undersökningar av skilda slag belysa den

psykiska och sociala problematik, som ligger till grund för olika beslut och

åtgärder, och därigenom skapa bättre underlag och förutsättningar för men

även med uppföljande undersökningar kontrollera att besluten och åtgärderna

får den effekt som avses.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion 11:690.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från medicinalstyrelsen,

socialinstitutet i Stockholm samt sociologiska institutionen vid Göteborgs

universitet.

Medicinalstyrelsen anför:

Enligt medicinalstyrelsens uppfattning är det ekonomiska grundskyddet

en väsentlig faktor, när det gäller att hos den enskilde individen skapa en

allmän känsla av trygghet. Den febrila tekniska och sociala utvecklingen,

som kännetecknar ett progressivt samhälle, har medfört en betydande omdaning

av den enskilda människans levnadsbetingelser. Med all förståelse

för motionärernas intentioner vill styrelsen emellertid understryka de svårigheter

som är förknippade med ifrågavarande problematik. Som ett led i

strävan att eliminera de med den dynamiska samhällsutvecklingen sammanhängande

negativa faktorernas inflytande på den enskildes psykiska hälsa

vill styrelsen framhålla mentalhygienens betydelse vid sidan av omgivningshygienen

och understryka vikten av att ett mentalhygieniskt betraktelsesätt

beaktas i samband med all samhällsplanering. Trots den enskilda människans

stora möjligheter att anpassa sig till en ändrad samhällssstruktur

måste man dock räkna med att individens anpassningsmarginal har en viss

övre gräns, som inte kan överskridas utan att psykiska störningar uppträder.

Hur viktiga de mentalhygieniska synpunkterna än är vid all samhällsplanering,

torde det vara svårt att genomföra ett enhetligt miljöpolitiskt handlingsprogram,

som kan anammas och tillämpas av samhällsplanerarna. Individens

psykiska trivsel och åtgärder för att befrämja denna låter sig svårligen

konkretiseras i ett socialpolitiskt handlingsprogram med mindre mentalhygienen

fått tillfälle att genomsyra vårt tänkande och vunnit spridning

inom alla skikt av vårt samhälle.

Styrelsen anser det angeläget med ett socialforskningsinstitut som ägnar

sig åt tillämpad forskning, som praktiskt kan appliceras på olika stadier av

samhällsutvecklingen. Inte minst hälso- och sjukvården skulle för sin vidare

planering vara i stort behov av en samlad och väl bearbetad erfarenhet på

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr SI år 1963

3

detta område. Medicinalstyrelsen vill därför livligt tillstyrka att ett socialforskningsinstitut

inrättas.

Socialinstitutet i Stockholm säger sig helt instämma i motionärernas uppfattning

i vad den gäller nödvändigheten av att starkt öka resurserna för

social forskning och skapa institutionella förutsättningar för en i första

hand målinriktad forskningsverksamhet rörande de sociala problem som

är aktuella i dagens samhälle. Det har också från olika håll under det senaste

året framförts önskemål om kraftiga åtgärder från statsmakternas

sida på detta område. Sedan riksdagen 1962 i skrivelse till Kungl. Maj:t uttalat

sig i denna riktning har remissbehandlingen av socionomutbildningskommitténs

slutbetänkande ytterligare understrukit vikten av ökade resurser

för det sociala och administrativa forskningsområdet.

Institutet anför vidare:

Socionomutbildningskommitténs förslag är nu under beredning i ecklesiastikdepartementet.

Riksdagens ovan nämnda skrivelse liar överlämnats till

socialpolitiska kommittén. Frågan om den sociala forskningens upprustning

och framtida organisation bör enligt socialinstitutet i Stockholm prövas

i ett sammanhang. Följande skäl är därvid avgörande.

Den sociala forskningen har flera uppgifter att fylla. Den behövs som

en vägledare vid utformningen av samhällets socialpolitiska åtgärder, den

behövs som underlag för de kommunala organens och tjänstemännens åtgärder

vid behandling av konkreta ärenden och den behövs vid undervisningen

och utbildningen av framtidens socialarbetare och kommunala tjänstemän.

Om vårt lands höga socialpolitiska målsättning skall förverkligas

kan inte något av dessa behov lämnas obeaktat. Att skapa ett från det direkta

sociala arbetet och utbildningen fristående forskningsinstitut efter

dansk modell kan inte på längre sikt tillfredsställa det behov av forskningsinformation

som de praktiskt verksamma socialarbetarna efterfrågar.

Även om de mest angelägna uppgifterna för social forskning gäller analys

av orsaker till och behandling av olika typer av avvikande socialt beteende

måste understrykas att denna forskning kräver en samordning med forskning

rörande kommunal och statlig förvaltning. Effektiviteten i samhällets

socialpolitiska handlande är nämligen också beroende av förvaltningsapparatens

organisation och funktion. I samband med frågan om den organisatoriska

utformningen av eu utbyggd social forskning måste därför också frågan

om administrativ forskning prövas. 1 detta avseende har under senare

år aktualiserats bl. a. inrättande av ett institut för sjukvårdsadministrativ

forskning och utbildning (SOU 1962:38). Försöksverksamhet har också

bedrivits på den högre förvaltningsutbildningens område.

Det synes knappast rimligt eller möjligt att splittra forskningsresurserna

på dessa områden under ett utbyggnadsskede till såväl utbildningsanstalter

som olika fristående forskningsinstitut. Mest ändamålsenligt synes vara att

till exempelvis två av de föreslagna socialhögskolorna knyta forskningsinstitutioner

av ungefärligen samma typ som företagsekonomiska forskningsinstitutet

vid Handelshögskolan i Stockholm. För de konkreta forskningsuppgifterna

borde engageras forskare som därvid frikopplas från förvaltningsuppgifter

och lägre undervisning. En sådan organisationsform

skulle ha den fördelen jämfört med ett särskilt forskningsinstitut att fors
-

- biharig titt rtk»ttagens protokoll 1963. 11 samt. Nr 31 -39

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Allmänna beredningsutskotlels utlåtande nr 31 dr 1963

karpersonalen ständigt sammansättes med hänsyn till forskningsuppgifterna.

Socialhögskoiorna-socialinstituten har också i sitt elevematerial en lämplig

grund för forskarrekrytering. Den praktiska utbildningen ger eleverna

en även för forskningen nödvändig kontakt med reella sociala problem. Socialinstitutet

i Stockholm finner därför att frågan om inrättande av socialforskningsinstitut

bör prövas i samband med frågan om socialinstitutens

framtida ställning.

Sociologiska institutionen vid Göteborgs universitet, har avgivit ett yttrande,

avfattat av professor E. Dahlström, som säger sig finna motionärernas

förslag vara av stort intresse men besvärligt att ta ställning till genom

förslagets vittomfattande och vaga karaktär samt vidare uttalar:

Tanken på en enhetlig miljöpolitik har det senaste årtiondet ofta förts

fram i debatten inte minst från vissa folkrörelsers sida. Tyvärr präglas här

miljöbegreppet av eu viss oklarhet. I kulturdebatten är det ofta fråga om

den estetiska sidan, kulturen i mera inskränkt bemärkelse. Vissa åtgärder

för att bevaka miljöpolitiken i mera estetisk bemärkelse har vidtagits inom

Ecklesiastikdepartementet i anslutning till inrättandet av särskild tjänst

för att bevaka kulturområdet.

Motionärernas förslag synes ta fasta på mera socialpsykologiska förhållanden

och det föreligger ett behov av en enhetlig planering av politik inom

detta område som eu fortsättning på den sociala planering, som bedrivs

från samhällets sida inom andra, t. ex. det ekonomiska och socialpolitiska

området. Den socialpolitiska planeringen har fört in på dessa områden, och

behovet av en översyn av hithörande socialpsykologiska problem har påtalats

i många sammanhang. Jag kan inte se annat än att motionärerna

framhäver en betydelsefull synpunkt. Dock förefaller dessa tankar vara i

behov av en mera systematisk och ingående analys, både vad gäller den

organisatoriska och den vetenskapliga sidan. När det gäller den organisatoriska

sidan kommer man in på behovet av en översyn av den planering

som för närvarande bedrivs inom berörda områden. När det gäller den vetenskapliga

sidan finns det här anledning att klarare analysera miljöbegreppet

och göra diverse avgränsningar och preciseringar och hland annat klargöra

förhållandet värderingar och sakpremisser.

Motionärerna kommer i sitt utlåtande in på en punkt som utan tvivel

måste anses vara av största angelägenhetsgrad: behovet av ett socialforskningsinstitut.

Om vi jämför med andra länder uppvisar här Sverige en markant

eftersläpning. Norska stortinget har i dagarna beslutat om att inrätta

ett institut för tillämpad samhällsvetenskaplig forskning, fristående och

under vetenskaplig ledning. Danmark har haft ett sådant institut sedan

ett årtionde tillbaka. Finland har utformat sina socialinstitut som forskningsinstitutioner

och har därmed skapat en motsvarighet. I debatten har ständigt

framförts behovet att komplettera vår socialpolitik med en mera omfattande

forskning. För närvarande avvaktar man väl här i Sverige socialpolitiska

kommitténs utlåtande, som avser att behandla forskningen inom

det socialpolitiska området.

Undertecknad vill här endast framhäva betydelsen av att det inrättas

ett socialforskningsinstitut som har en från myndigheter och andra policyskapande

organ fristående ställning under vetenskaplig ledning, med upp
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Allmänna bercdningsulsknltels utlåtande nr 31 år 1963 5

gift att betjäna de inom det sociala området planerande myndigheterna. Detta

organ bör ges en fristående ställning med möjlighet att självständigt ta

ställning till och pröva utredningsförslag från myndigheternas sida och

tillräckliga resurser att genomföra egna forskningsuppgifter av mera långsiktigt

intresse.

Utskottet

I motionerna hemställes dels om utarbetande av ett miljöpolitiskt handlingsprogram,

dels om utredning beträffande inrättande av ett socialforskningsinstitut.

Frågan om ett miljöpolitiskt handlingsprogram upptogs också i motioner

till 1962 års riksdag, vari även föreslogs utredningar, praktiska åtgärder,

forsknings- och undervisningsverksamhet m. m. Motionerna hänvisades till

allmänna beredningsutskottet, som i sitt utlåtande (nr 55) bl. a. anförde

att det vore riktigt att lägga mentalhygieniska synpunkter på samhällsåtgärderna.

Detta skedde också enligt utskottets mening såväl i det praktiska

reformarbetet som i utredningsverksamheten. Utskottet lämnade en rad

exempel på vidtagna eller planerade åtgärder och utredningar av betydelse

för de i motionerna berörda spörsmålen och anförde avslutningsvis bl. a.

att förhållandena i fråga om den mentalhygieniska omvårdnaden icke vore

i alla avseenden tillfredsställande och att mycket återstode att göra men

att behoven vore i stor utsträckning klarlagda och beaktade vid den pågående

nydaningen på väsentliga områden av samhällslivet. Det stora hindret

för en snabb utveckling vore emellertid bristen på personal --- läkare, mentalvårdsläkare,

psykologer, arbetsterapeuter, kuratorer och annan utbildad

personal — som krävs i det mentalhygieniska arbetet. Stora ansträngningar

gjordes från det allmännas sida för att komma ur denna bristsituation, och

utskottet ansåg att en utredning i enlighet med motionärernas förslag icke

skulle fylla någon väsentlig uppgift. Utskottet avstyrkte motionerna, vilka

avslogs av riksdagen.

Utskottet får i övrigt hänvisa till sitt förenämnda utlåtande nr 55/1962.

Det miljöpolitiska handlingsprogram som föreslås i de nu behandlade motionerna

bör enligt motionärernas motivering vara mentalhygieniskt orienterat

och syfta till bl. a. att de miljöpolitiska aspekterna integreras i de

samhälleliga strävandena och hesluten. Det föreligger således ett nära samband

mellan årets och förra årets motioner.

De remissinstanser — medicinalstyrelsen och sociologiska institutet i Göteborg

— som yttrat sig beträffande frågan om ett miljöpolitiskt handlingsprogram,

har uttryckt tveksamhet beträffande förslaget. Bl. a. framhåller

medicinalstyrelsen att det torde vara svårt att genomföra ett enhetligt miljöpolitiskt

handlingsprogram som kan anammas och tillämpas av samhällsplanerarna.

Utskottet delar denna uppfattning och finner det kunna ifrågasättas

om upprättande av ett sådant program verkligen är en framkomlig

väg när det gäller att bättre tillgodose de mentalhygieniska behoven i vårt

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 31 år 1963

samhälle. Som utskottet framhöll redan vid förra årets riksdag torde det

viktigaste spörsmålet här i stället vara att åstadkomma förbättrade personella

resurser för olika aktuella arbetsuppgifter och redan kända behov.

Utskottet vill ånyo understryka sin uppfattning om vikten av att mentalhygieniska

aspekter beaktas vid samhällsplaneringen men finner med hänsyn

till vad ovan anförts och mot bakgrunden av riksdagens ställningstagande

vid förra årets behandling av frågor på detta område, icke skäl förorda

motionärernas förslag om upprättande av ett miljöpolitiskt handlingsprogram.

I motionsyrkandets andra del har som nämnts framförts förslag om utredning

beträffande inrättande av ett socialforskningsinstitut. Utskottet vill

erinra om att motioner om formerna för en intensifierad och planmässig

social forskning behandlades av utskottet vid förra årets riksdag (utlåtande

nr 35/1962). Utskottet ställde sig mycket positivt till motionärernas förslag

och framhöll bl. a. vikten av en effektiv och väl samordnad sådan forskning

samt ifrågasatte om det icke vore lämpligt att den då verksamma socionomutbildningskommittén

finge göra utredning i ämnet. Utskottets förslag att

motionerna och utskottets utlåtande skulle överlämnas till kommittén bifölls

av riksdagen. Kommittén avgav emellertid sitt slutbetänkande redan

i augusti 1962. I proposition nr 79 till innevarande års riksdag har förslag

framlagts angående socionomutbildningen. Föredragande departementschefen

anför i propositionen, som ännu icke behandlats av riksdagen, beträffande

den sociala forskningen och socionomutbildningskommitténs förslag i

frågan bl. a. följande:

Det är uppenbart, att frågan om en förstärkning av den sociala forskningningens

resurser är ett spörsmål av största vikt. Med hänsyn till knappheten

på personella och materiella tillgångar anser jag — och delar på denna

punkt helt statskontorets uppfattning — att de många frågor som sammanhänger

med den sociala forskningens organisation och lokalisering måste

undersökas ingående.

Jag vill i detta sammanhang erinra om, att formerna för en intensifierad

och planmässig social forskning för närvarande överväges av en särskild

sakkunnigutredning — socialpolitiska kommittén — som ännu inte framlagt

några förslag i frågan. I organisatoriskt hänseende blir det naturligtvis

ett centralt spörsmål att pröva i vad mån ytterligare resurser för social

forskning bör samordnas med organisationen för samhällsvetenskaplig

forskning vid universiteten. Från skilda synpunkter finner jag det naturligt

att frågan om möjligheterna att koncentrera nytillkommande resurser

på detta område därvid överväges ingående. Redan härav synes det stå klart

att ett ställningstagande till de av socionomutbildningskommittén väckta

förslagen rörande anordningar på forskningssidan — exempelvis förslagen

om professurer — icke bör ske nu.

Frågan om den sociala forskningens organisation hänger givetvis nära

samman med spörsmålen rörande själva socionomutbildningens utformning

och innehåll samt socialinstitutens ställning i förhållande till andra högre

utbildningsanstalter.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 31 år 1963

7

Utskottet ser med tillfredsställelse att spörsmålet om den sociala forskningen

sålunda kommit under ingående prövning och vill framhålla vikten

av att utredningen sker utan onödig tidsutdräkt. Det kan förutsättas att de

i förevarande motioner framförda synpunkterna uppmärksammas vid denna

prövning. Motionärernas förslag om en utredning är således väsentligen

tillgodosett. Motionerna synes böra i här ifrågavarande del anses besvarade

härmed, och något initiativ i frågan från riksdagens sida är icke erforderligt.

Utskottet får under åberopande av vad ovan anförts hemställa,

att de likalydande motionerna 1:563 och 11:690 icke må

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 3 maj 1963

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Widén, Schött*, Sörlin, Hedström, Eric

Gustaf Peterson, Enarsson, Hellebladh, Ernst Olsson, Tage Johansson och

Ferdinand Nilsson*;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, fru Jäderberg, herr

Svenson, i Kungälv, herrar Nilsson i Bästekille, Keijer*, Börjesson i Glömminge*,

Rask, fröken Anderson i Lerum, herrar Larsson i Borrby*, Hamrin

i Kalmar och Nordstrandh.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

1) av herrar Ernst Olsson, Ferdinand Nilsson, Börjesson i Glömminge och

Larsson i Borrby, vilka ansett att utskottet bort anföra och yrka följande:

I motionerna hemställdes dels om utarbetande av ett miljöpolitiskt handlingsprogram,

dels om utredning beträffande inrättande av ett socialforskningsinstitut.

Grundtanken i motiveringen för ett miljöpolitiskt handlingsprogram är att

de förbättringar som ägt rum i fråga om ekonomisk trygghet och standard

inte motsvaras av liknande förbättringar i fråga om den psykiska tryggheten

och standarden. Under hänvisning till kända yttringar av skilda slag

framhåller motionärerna att den ur ekonomisk och materiell synpunkt

gynnsamma utvecklingen medfört vissa sämre betingelser på det psykiska

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 31 år 1963

planet. Enligt deras mening är det av både ekonomiska och humanitära skäl

starkt motiverat att den allmänna politiska målsättningen ej enbart inriktas

på ett ekonomiskt framåtskridande utan under tillämpning av en helhetssyn

på människan i miljön bringas att i långt större utsträckning innefatta

även de psykiska betingelserna och faktorerna. Förverkligandet av

detta syfte skulle underlättas av ett miljöpolitiskt handlingsprogram. Motionärerna

framhåller härvid att samma grundmetoder som tillämpats på

det ekonomiska området — forskning och ökad kunskap, utbildning och

upplysningsverksamhet — torde böra tillämpas på det psykiska planet.

Motionärerna framhåller även att inget av samhällslivets områden i princip

kan undantagas från de miljöpolitiska strävandena och att samhällets

beslut och åtgärder bör vidtagas under större beaktande av psykiska och

sociala faktorer än hittills. Härvidlag skulle ett socialforskningsinstitut fylla

en väsentlig uppgift. Detta skulle inte ersätta befintliga forskningsinstitutioner

och inte i första hand syssla med grundforskning utan genom tillämpad

forskning och undersökningar belysa den psykiska och sociala problematiken.

Utskottet finner de i motionen berörda spörsmålen vara av vital betydelse

för det framtida samhällets utformning. Såsom motionärerna framhållit är

det av största vikt att söka åstadkomma sådana betingelser som inte medför

att människorna ställs inför psykiska krav som överstiger deras biologiskt

grundade förmåga. Utskottet kan i detta avseende helt instämma med

motionernas syfte.

Vad gäller frågan om ett miljöpolitiskt handlingsprogram har de remissinstanser,

som yttrat sig över motionerna till denna del, kraftigt understrukit

angelägenheten av att ansträngningarna i motionernas syfte ökas men också

framhållit de svårigheter som är förknippade med ifrågavarande problematik.

Medicinalstyrelsen har framhållit, att det torde vara svårt att genomföra

ett enhetligt miljöpolitiskt handlingsprogram, som kan anammas och

tillämpas av samhällsplanerarna. Sociologiska institutet i Göteborg har

påtalat behovet av en mera systematisk och ingående analys än som framgår

av motionerna, vad gäller både den organisatoriska och den vetenskapliga

sidan. Enligt dess mening kommer man in på behovet av en översyn

av den planering som för närvarande bedrivs inom berörda områden. Beträffande

den vetenskapliga sidan framhåller institutet att det finns anledning

att klarare analysera miljöbegreppet och bl. a. klargöra förhållandet

värderingar och sakpremisser.

Utskottet har vid sina överväganden funnit att ett miljöpolitiskt handlingsprogram

verksamt skulle kunna bidra till förbättringar av den psykiska

tryggheten och standarden. Utskottet är medvetet om att delade meningar

om ett sådant programs innehåll och utformning kan råda, bl. a.

bland olika samhällsplanerare. Den planering som förekommit på det eko
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 31 år 1963

9

nomiska området har dock inte genomförts i syfte att till alla delar kunna

anammas och tillämpas av alla berörda utan fastmer haft syftet att ange

allmänna riktlinjer och framhäva betydelsen av systematiska åtgärder på

de områden den omfattat. På förevarande område kan man inte komma

fram till den grad av vetenskaplig exakthet som på vissa andra områden,

och det kan i anledning härav bli svårare att nå en allmän tillslutning kring

ett handlingsprogram, emedan värderingar nödvändigtvis kan komma att

spela en relativt stor roll. Då emellertid programmet till väsentlig del måste

syfta till ökad forskning och kunskap, till utbildning och upplysningsverksamhet,

utgör enligt utskottets mening dessa omständigheter inget skäl

mot programmet som sådant. Såsom framhållits i motionerna bör den vetenskapliga

forskningens resultat ligga till grund för den miljöpolitiska

verksamheten, och därjämte bör liksom vid utformningen av annan samhällsverksamhet

nödvändiga skiljelinjer dragas mellan värderingar och sakpremisser.

Beträffande programmets innehåll kan utskottet ansluta sig till de allmänna

riktlinjer som angivits i motionerna. De avgränsningar som kan befinnas

erforderliga bör utföras så att de viktigaste områdena ur miljöpolitisk

synpunkt kommer att innefattas i programmet. Behovet av en kartläggning

och systematisering av de åtgärder som kan genomföras inom en

näraliggande framtid bör särskilt uppmärksammas. Det torde få ankomma

på Kungl. Maj :t att avgöra hur arbetet med programmets utformning skall

bedrivas. Härvid torde dock böra uppmärksammas att verksamheten delvis

måste få långsiktig karaktär och att former för fortlöpande kontakt och

bearbetning därför kan behövas.

I anledning av yrkandet om inrättande av ett socialforskningsinstitut har

samtliga remissinstanser understrukit behovet av en ökad social forskning.

Vidare bär framhållits att denna forskning i vårt land släpar efter i jämförelse

med våra grannländer. Medicinalstyrelsen har livligt tillstyrkt att ett

socialforskningsinstitut inrättas. Socialinstitutet i Stockholm har i stället

för ett socialforskningsinstitut föreslagit att till de socialhögskolor, som av

socionoinutbildningskommittén föreslagits skola avlösa socialinstituten, knytes

forskningsinstitutioner av ungefärligen samma typ som företagsekonomiska

forskningsinstitutet vid handelshögskolan i Stockholm. Sociologiska

institutet i Göteborg bär framhållit att behovet av ett socialforskningsinstitut

är av största angelägenhetsgrad och framhävt betydelsen av att det inrättas

ett socialforskningsinstitut som bär en från myndigheter och andra

policy-skapande organ fristående ställning under vetenskaplig ledning, med

uppgift att betjäna de inom det sociala området planerande myndigheterna.

Utskottet finner inte anledning att ifrågasätta behovet av eu ökad social

forskning. I frågan om huruvida eu ökning bör innefatta inrättandet av

ett socialforskningsinstitut har delade meningar framkommit i remissvaren.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 31 år 1963

Med hänvisning till sitt ställningstagande till ett miljöpolitiskt handlingsprogram

ovan vill utskottet ansluta sig till den mening som framkommit i

flertalet remissvar liksom i motionerna, nämligen till förslaget om inrättande

av ett fristående socialforskningsinstitut. Avgörande för utskottet har

härvid varit att de strävanden som utskottet anslutit sig till kräver att berörda

myndigheter, organ och inrättningar betjänas med relevanta forskningsresultat.

Ett socialforskningsinstitut skulle medföra en samordning och

systematisering av detta arbete liksom givetvis en väsentligt ökad omfattning

av detsamma. Inrättandet av ett socialforskningsinstitut behöver emellertid

inte innebära att andra institutioner frånkännes möjligheter till ökad

social forskning. En ökad sådan synes motiverad bl. a. i anknytning till vissa

utbildningsanstalter. Utskottet vill även erinra om att ett socialforskningsinstitut

också skulle kunna ombesörja spridning av information om relevanta

forskningsresultat från andra institutioner, såväl inom- som utomlands,

samt utföra sammanställningar och bearbetningar. Även i andra avseenden

skulle det kunna samverka med utbildnings- och forskningsinstitutioner.

De gränsdragningsproblem som här uppkommer torde få behandlas

vid det utredningsarbete som enligt utskottets mening bör företagas.

Då frågan om formerna för den sociala forskningen hänskjutits till socialpolitiska

kommittén synes det lämpligt att den ombesörjer även det arbete

som erfordras för framläggande av förslag rörande ett socialforskningsinstitut.

Arbetet torde böra bedrivas med största möjliga skyndsamhet.

Under åberopande av det ovan anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen med bifall till de likalydande motionerna

1:563 och 11:690 i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla

dels om utarbetande av ett miljöpolitiskt handlingsprogram,

dels om prövning samt förslag rörande inrättande av ett

socialforskningsinstitut.

2) av herrar Eric Gustaf Peterson och Hamrin i Kalmar.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.