Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om förbättring av personalvården och de psykohygieniska betingelserna inom arbetslivet samt om förbättring av personalvården inom den statliga verksamheten.

1963-05-07 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1963:34, Utlåtande i anledning av väckta motioner om förbättring av personalvården och de psykohygieniska betingelserna inom arbetslivet samt om förbättring av personalvården inom den statliga verksamheten.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 3b år 1963

1

Nr 34

Utlåtande i anledning av väckta motioner om förbättring av personalvården

och de psykohygieniska betingelserna inom

arbetslivet samt om förbättring av personalvården inom

den statliga verksamheten.

I de likalydande till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna

I: 561 av herr Bengtson m. fl. och II: 685 av herr Hedlund m. fl. hemställes,

att riksdagen med tillkännagivande att ökade resurser bör ställas till den

arbetsvetenskapliga forskningens förfogande måtte

1. i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om utredning och förslag rörande

dels frågan om försöksverksamhet vid vissa enheter inom den statliga

sektorn avseende överförande av arbetsvetenskapliga forskningsresultat i

praktisk tillämpning i syfte att därigenom förbättra personalvård och psykohygieniska

betingelser inom arbetslivet,

dels frågan om upplysnings- och rådgivningsverksamhet, likaledes i syfte

att förbättra personalvård och psykohygieniska betingelser inom arbetslivet,

samt

2. beakta vad i motionerna i övrigt anförts.

I den likaledes till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionen

II: 691 av herr Wahrendorff m. fl. hemställes, att riksdagen, i syfte att få

till stånd en bättre personalvård och främja trivsel och arbetsanpassning

för ett psykiskt arbetsskydd inom den statliga verksamheten, i skrivelse till

Kungl. Maj :t måtte anhålla

a) att frågan om kurser i arbetsledning och personalvård för personal

i arbetsledande ställning skyndsamt prövas,

b) att frågan om allmän aktivisering och upplysning på personalvårdsområdet

inom den statliga verksamheten likaledes skyndsamt prövas,

c) att i samband med prövning av den personella förstärkning som kan

föranledas av ovanstående yrkanden även frågan om personalvårdsorganisationens

uppbyggnad inom den statliga verksamheten prövas, samt

d) att de förslag som föranledes av ovanstående yrkanden snarast måtte

föreläggas riksdagen.

Utskottet har upptagit motionerna till samtidig behandling.

I motionerna 1:561 och 11:685 framhållcs, alt arbetslivet medför avsevärda

och ibland hälsovådliga psykiska påfrestningar. Arbetsförhållandena

bör emellertid vaTa förenliga icke blott med den arbetandes kroppsliga utan

även med hans psykiska hälsa. Man bör därför verka för en psykohygienisk

sanering av arbetslivet, vilket måste vara en humanitärt och ekonomiskt

gynnsam investering. En sådan sanering innebär »rätt man på rätt plats»,

anpassning av arbetsuppgifter och arbetsmiljö till individens totala för1

—Bihang till riksdagens protokoll 1963. 11 sand. Nr 3b

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 34 år 1963

måga och behov samt en konstruktiv personalvård. Det krävs en god yrkesvägledning

och anlagsundersökningar samt arbetsanalyser. Den arbetsvetenskapliga

forskningen bör ha till uppgift utformning av yrkesutbildningen

så, att förmågan att utföra arbetet på bästa sätt blir så välutvecklad

som möjligt, lämpligaste introduktion och inkörning i nya arbetsuppgifter,

studier av olycksfallsrisker och deras sammanhang med tekniska, fysiologiska

och psykiska faktorer, gruppdynamiken på arbetsplatsen, arbetsledning

och personaladministration, automationens, den kontinuerliga driftens

och ackordsarbetets medicinska och psykologiska problem, motivationsforskning,

forskning rörande den fysikaliska arbetsmiljön, utformning

av maskiner och verktyg på det fysiologiskt och psykologiskt riktiga sättet,

forskning kring problemet monotoni, trötthetsforskningen med sina många

problem om vilopausernas längd, antal, placering och utformning i olika

arbeten, personalvårdens många olika aspekter. Denna forskning har emellertid

otillräckliga resurser. Motionärerna förordar att en försöksverksamhet

igångsättes och då lämpligen inom den statliga sektorn. Dessutom bör

rådgivnings- och upplysningsverksamheten intensifieras och frågan om

hur en sådan verksamhet bör utformas och organiseras bör utredas varvid

man bör pröva om inte arbetarskyddsstyrelsen i samarbete med PA-rådet

och arbetsmarknadens parter bäst lämpar sig för uppgiften.

I motion II: 691 anföres att god personalvård och goda psykiska betingelser

på arbetsplatsen är lika angelägna som goda arbetsbetingelser i fysiskt

avseende. Häri brister det dock på åtskilliga håll, och staten ligger klart efter

i utvecklingen. Företagsnämnderna för en tynande tillvaro på många håll.

För att nå bättre förhållanden erfordras utbildning av arbetsledarpersonalen

samt rådgivnings- och upplysningsverksamhet på arbetsplatserna. Företagsnämnderna

är härvid ett av de viktigaste medlen, men det kräves också

ökat antal personal- och personalvårdskonsulenter. Frågan om den lämpligaste

personalorganisationen bör även överses.

Beträffande motiveringarna i övrigt får utskottet hänvisa till motionerna

II: 685 och II: 691.

Utskottet har inhämtat yttrande från medicinalstyrelsen och arbetarskyddsstyrelsen

över motionerna 1:561 och 11:685 samt berett PA-rådet,

Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Landsorganisationen (LO),

Sveriges akademikers centralorganisation (SACO) och Statstjänstemännens

riksförbund (SR) att inkomma med yttrande över motion II: 691. TCO har

ej begagnat sig härav.

Medicinalstyrelsen anför att inom vissa större privata företag

en mycket aktiv personalvård bedrives men att inom den statliga sektorn

ännu icke i tillräckligt hög grad beaktats nödvändigheten av förbättrad

personalvård och bättre psykohygieniska betingelser. Den stora omsättningen

av personal hos vissa statliga förvaltningar talar för riktigheten av

denna uppfattning.

Styrelsen tillstyrker utredning.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr ,''H år 19611

3

Arbetarskyddsstyrelsen anför:

Det torde knappast råda delade meningar om att arbetslivet genom specialisering,

rationalisering och automatisering medför avsevärda och ofta

hälsovådliga psykiska påfrestningar för många människor.

Det är väl även en allmän uppfattning, att det inom de olika arbetsområdena

bör vidtagas åtgärder för en bättre anpassning av arbetsuppgifter

och arbetsmiljö till individens fysiska och psykiska förmåga samt att denna

arbetslivets anpassning till individen bör grundas på bl. a. arbetsvetenskaplig

forskning.

Sådan forskning pågår också såväl utomlands som i Sverige. Den svenska

forskningen på detta område bedrives genom arbetsmarknadens huvudorganisationer,

i Personaladministrativa rådet, vid universitet och andra

forskningsanstalter, ävensom av enskilda forskare med hjälp av anslag

från skilda håll. Arbetarskyddsstyrelsen, som även är representerad i Personaladministrativa

rådet, följer med största intresse denna forskning. I

den subkommitté för yrkesforskning, som finnes inom statens medicinska

forskningsråd och i vilken även ingå företrädare för statens tekniska forskningsråd

och för jordbruksforskningsrådet är arbetarskyddsstyrelsens överläkare

sekreterare. Denna subkommitté samlar data om pågående sådan

forskning samt kommer att lämna förslag till främjande av densamma.

Kommittén väntas under våren framlägga ett betänkande över sin utredning.

Styrelsen avvaktar även med intresse resultatet av 1962 års arbetspsykologiska

utredning rörande de psykotekniska institutens ställning och framtida

verksamhet.

Då det gäller frågan om en försöksverksamhet vid vissa enheter inom den

statliga sektorn genom överförande av arbetsvetenskapliga forskningsresultat

i praktisk tillämpning, vill styrelsen framhålla, att om sådan försöksverksamhet

skall komma till stånd, detta bör ske i samarbete med Personaladministrativa

rådet vid eu sektion inom ett av de affärsdrivande verken,

där en välorganiserad personalavdelning med personalchef och/eller

personalkonsulent redan finnes.

I fråga om upplysnings- och rådgivningsverksamhet i syfte att förbättra

personalvård och psykohygieniska betingelser inom arbetslivet bedrives sådan

verksamhet dels genom arbetsmarknadens organisationer och dels i

viss utsträckning genom arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen.

Styrelsen avser att genom socialinspektörerna verkställa en undersökning

rörande sociala anordningar och förhållanden vid arbetsställen med mer än

etthundra anställda. Vid de konferenser med arbetsgivare och personalfunktionärer,

som föranledas av undersökningen, komma bl. a. olika personalvårdsfrågor

att diskuteras för att söka stimulera företagsledningen

till allt större insatser på personalvårdens område.

Styrelsen är emellertid medveten om att den av styrelsen och yrkesinspektionen

bedrivna verksamheten på här ifrågavarande område icke kan

fullföljas i önskvärd utsträckning på grund av de begränsade personalresurserna.

Sålunda finnes inom verket ingen befattningshavare med teoretisk

psykologisk utbildning. Med anledning härav har styrelsen uttalat sig

i en skrivelse till psykologutredningen den 2 november 1953 om vikten av

att arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen skulle ha tillgång till

psykologiskt utbildad arbetskraft med stor praktisk erfarenhet inom de

verksamhetsområden, som styrelsen företräder. I sitt yttrande av den 24

1* Bihang till riksdagens protokoll 196,‘t. 11 sand. Nr .74

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr tU år 196it

januari 1956 till Kungl. Maj :t över arbetarskyddsutredningens betänkande,

i vilket frågan om en fackpsykolog icke berördes, underströk styrelsen ånyo

angelägenheten av att styrelsen skulle ha tillgång till psykologisk expertis.

Vidare har styrelsen i skrivelse den 7 mars 1957 med förslag till användning

av den i styrelsens avlöningsstat upptagna delposten »Ersättningar till

experter och sakkunniga» betonat angelägenheten av att till sig få knyta

en expert med psykologisk utbildning. Dessa framställningar och uttalanden

ha dock icke föranlett någon åtgärd från anslagsbeviljande myndigheter.

Motionärerna framhålla arbetarskyddslagstiftningens betydelse för minskandet

av olycksfall och yrkesskador samt arbetstidslagstiftningens värde

för minskandet av den fysiska belastningen.

Styrelsen vill i detta sammanhang framhålla, att den säkerhet och sundhet,

som efterlevnaden av arbetarskyddslagstiftningen skapar, icke endast

har betydelse för arbetstagarnas fysiska hälsa utan även för deras trivsel och

psykiska hälsa.

Om statsmakterna anse, att en utvidgning av arbetarskyddsverkets arbetsuppgifter

i enlighet med de av motionärerna uppdragna linjerna bör

komma till stånd, finner styrelsen en förstärkning av personalen med bl. a.

psykologisk expertis vara nödvändig.

Styrelsen tillstyrker att ökade resurser ställes till förfogande och att eu

samordning av forskningsarbetet åstadkommes.

PA-rådet anför:

Arbetsmarknadens huvudorganisationer, som är den naturliga remissinstansen

i frågor rörande arbetslivet, är som bekant företrädda i PA-rådet,

vilket innebär att rådet som sådant normalt icke anser sig böra avge yttranden

av detta slag.

De frågor, som upptagits i ovannämnda motion, ligger emellertid så helt

inom det område, där PA-rådet verkar, att vi, utan att ta ställning till motionärernas

förslag, anser det väsentligt att lämna vissa informationer om

PA-rådets aktivitet. Detta har ansetts särskilt angeläget eftersom PA-rådet

inte bara nämnes som en eventuellt lämplig instans att medverka i den upplysningsverksamhet,

som förordas, utan dessutom vissa synpunkter, som

framförts i motionen, ger vid handen att motionärerna inte är förtrogna

med den verksamhet, som under snart tio år bedrivits inom PA-rådet.

Rådets uppgifter är att främja arbetsvetenskaplig forskning samt genom

information och konsultation verka för en praktisk tillämpning av vetenskapens

rön.

Avslutningsvis vill vi citera vårt eget yttrande till Allmänna Beredningsutskottet

av den 12 mars 1962 över en motion om arbetsvetenskaplig forskning,

där det anges »att det icke enbart är den arbetsvetenskapliga forskningen,

som är i behov av personella och ekonomiska resurser. Lika angeläget

anser vi det vara att de lärosäten, från vilka statsförvaltningen och

näringslivet rekryterar den personal, som i framtiden kommer att intaga

ledande befattningar inom respektive verksamheter, ges en möjlighet att

bedriva en gedigen och kontinuerlig undervisning på det arbetsvetenskapliga

området».

Vad som framhållits ovan får icke tolkas som att de resurser, som för närvarande

står till förfogande, tillnärmelsevis skulle svara mot det behov av

ytterligare forskning, information och konsultation, som är för handen.

LO hänvisar i sitt yttrande till ett yttrande av Statstjänarkartellen. Däri

s. 5 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 34 år 1963 5

beröres bl. a. tidigare vidtagna åtgärder. Kompetensutredningen framlade

år 1954 vissa förslag om slopande av krav på formell kompetens och år 1957

förslag om införande av kanslistutbildning, överenskommelse om företagsnämnder

ingicks år 1958, personalutbildningsberedningen tillsattes år 1961

och kanslistutbildningsnämnden samma år.

Avtalsmässigt ligger den statliga sidan icke efter, men det är uppenbart

att företagsnämnderna arbetar olika effektivt, vilket mest beror på bristande

företagsamhet.

Kartellen anför vidare att huvuddelen av de påpekanden som göres i motionen

återfinnes i direktiven för personalutbildningsberedningen. Beredningen

har föreslagit en rad åtgärder, vilka också genomförts. Andra problem

såsom arbetsledarutbildning och introduktionskurser har diskuterats.

Kartellen anser, att i den mån personalutbildningsberedningens synpunkter

genomföres, kommer motionärernas krav beträffande utbildning och personalvård

att bli tillgodosedda, varför någon riksdagsskrivelse icke är behövlig.

SACO hänvisar likaledes till personalutbildningsberedningen och anser

att för undvikande av splittring ytterligare utredning icke bör göras. Beträffande

aktivisering och upplysning inom personalvårdsområdet ligger

detta i stor utsträckning på personalorganisationerna.

SACO avstyrker motionen.

S R redogör för vad som åtgjorts vid postverket och statens järnvägar

samt försvaret. Eftersom personalorganisationen vid posten endast verkat

en kort tid kan SR icke yttra sig om dess lämplighet. Organisationen vid

SJ överensstämmer i stort med postens.

För försvarets del anför SR att personalvården för de värnpliktiga städse

omhuldats av statsmakterna men för de anställda är mindre tillfredsställande.

SR framhåller emellertid såsom angeläget att centrala direktiv icke lämnas

i sådan form att personalvården på alla håll inom den statliga sektorn

skulle lösas på ett och samma sätt. De olika myndigheterna måste i stor utsträckning

ha fria händer.

SR tillstyrker motionen.

Utskottet

I motionerna I: 561 och II: 685 föreslås utredning av dels frågan om försöksverksamhet

vid enheter inom den statliga sektorn avseende att överföra

arbetsvetenskapliga forskningsresultat i praktisk tillämpning för att

erhålla förbättrad personalvård och förbättrade psykohygieniska bctingel
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 3å år 1963

ser inom arbetslivet och dels frågan om upplysnings- och rådgivningsverksamhet

i samma syfte. 1 motion II: 691 föreslås en rad åtgärder i syfte att

få till stånd en bättre personalvård inom den statliga verksamheten.

I motionerna 1:561 och 11:685 understrykes vikten av den arbetsvetenskapliga

forskningen och av att denna forskning får goda resurser till sitt

förfogande. Utskottet har vid olika tillfällen behandlat spörsmål om den

arbetsvetenskapliga forskningen — senast i sina utlåtanden nr 24/1961

samt nr 24/1962 och nr 55/1962. Utskottet har härvid redovisat för och hänvisat

till den verksamhet inom den arbetsvetenskapliga forskningen som

bedrives av Personaladministrativa rådet och av de statliga forskningsråden

samt till strävandena att åstadkomma samordning inom forskningen. I sitt

törenämnda utlåtande nr 24/1962 erinrade utskottet bl. a. om en inom medicinska

forskningsrådet nytillkommen kommitté, »subkommittén för medicinsk

yrkesforskning», med uppgift bl. a. att skaffa en överblick över den

arbetsmedicinska forskningen och forskningsbehovet. Innebörden av utskottets

uttalanden i övrigt i nämnda utlåtande var att det vore av väsentligt

intresse att Personaladministrativa rådet fortsatte sin verksamhet och

att forskningen och samordningsarbetet finge ökade resurser.

Utskottet finner icke anledning frångå sin tidigare uttalade och av riksdagen

godkända uppfattning och får med anledning av vad i motionerna

uttalats framhålla, att det får förutsättas att även de psykohygieniska aspekter

på förhållandena i arbetslivet som givits en särskilt framträdande plats

i motionerna uppmärksammas av den ovannämnda subkommittén inom

medicinska forskningsrådet och de övriga organ som är verksamma på

området.

Motionärerna har som nämnts föreslagit utredning om viss försöksverksamhet

inom den statliga sektorn för överförande i praktiken av arbetsvetenskapliga

forskningsresultat. Motionerna anknyter härigenom till det i

motion II: 691 framförda yrkandet om prövning av frågor om åtgärder för

lörbättrad personalvård inom den statliga verksamheten. Utskottet vill i

fråga om den statliga personalvården anföra följande.

Chefen för civildepartementet har i proposition nr 160 till årets riksdag

angående statstjänstemännens sjuklöne- och semesterförmåner in. in., vilken

proposition ännu icke behandlats av riksdagen, tagit upp frågan om den

statliga personalvården och föreslagit inrättande av ett särskilt personalvårdsorgan

inom statsförvaltningen.

Statsrådet anför härom bl. a. följande:

Vid en diskussion av möjligheterna att på ett tillfredsställande sätt ordna

den socialmedicinska rådgivningen till myndigheterna synes det befogat

att jämväl ta upp frågan om personalvården i hela dess omfattning. Vissa

brister i detta hänseende torde f. n. föreligga inom den statligt reglerade

sektorn av arbetsmarknaden. Härpå tyder bl. a. den stora omsättning på

arbetskraft, som vissa myndigheter uppvisar. Även den omfattande sjukledighet,

som redovisas för vissa personalgrupper hos en del myndigheter,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 34 år 1963 7

torde kunna tas som ett utslag av att erforderliga personalvårdande insatser

ej kunnat genomföras.

Jag finner det i hög grad påkallat att resurser tillskapas för ett aktivt

personalvårdsarbete. Till en början torde man härvid få inrikta sig på en

försöksverksamhet som i första hand tar sikte på personal vid andra myndigheter

i Stockholm än de affärsdrivande verken.

Personalvårdsarbetet bör inriktas på att genom rådgivning till enskilda

anställda och genom andra positiva åtgärder minska anpassningssvårigheterna

till arbetsplats, arbetsbefäl och arbetskamrater. Även rådgivning i

privata anlägenheter bör om så erfordras kunna ifrågakomma. Genom eu

kombination av dylika åtgärder med medicinsk rådgivning bör trivseln på

arbetsplatsen kunna förbättras och frånvarofrekvensen härigenom minskas.

Ett centralt organ för här avsett personalvårdsarbete bör tillskapas. Till

organet bör knytas läkare och sjuksköterskor samt annan personal med

personalvårdande uppgifter i övrigt. I de lokaler, som erfordras för verksamheten,

bör finnas tillgång till sådan utrustning, att vissa läkarundersökningar

kan företas. Det nu nämnda organet skall i första hand utöva

sin rådgivning gentemot myndigheterna. I den utsträckning, som befinnes

ändamålsenlig, skall dock organet stå i direkt kontakt med de anställda.

Organet bör även uppehålla nära kontakt med de allmänna försäkringskassorna.

Som jag redan nämnt bör det här skisserade personalvårdsarbetet

vara av försökskaraktär, intill dess erfarenhet vunnits om bur personalvårdsarbetet

lämpligen bör ordnas organisatoriskt.

Det är icke möjligt för utskottet att bedöma i vad mån de i motionerna

framförda önskemålen kan beräknas bli tillgodosedda genom det föreslagna

organet. Det må framhållas att arbetet avses att till en början bedrivas såsom

försöksverksamhet och att man först efter en tids erfarenhet torde

ha underlag för eu sådan bedömning. Den sammansättning som tänkts för

organet talar emellertid för att de medicinska synpunkterna på personalvården

skulle bli väl beaktade. I vart fall bör enligt utskottets mening riksdagens

ställningstagande till förslaget avvaktas innan ytterligare åtgärder

i motionernas syfte ifrågasätts.

Utskottet får under åberopande av vad ovan anförts hemställa,

att de likalydande motionerna 1:561 och 11:685 samt

motion 11:691 icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 7 maj 1963

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

HARALD .1. SKOGLÖSA

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller, Widén, Jonasson, Hedström,

Eric Gustaf Peterson*, Enarsson, Hellebladh, Ernst Olsson*, Dahl* och

Wallmark;

från andra kammaren: herrar Skoglösa, Jacobsson i Sala*, Dickson*,

fru Jäderberg, fru Thunvall, herrar Nilsson i Bästekille, Lundmark*, Andersson

i Billingsfors, Larsson i Borrby* och fru Hörnlund.

* Ej närvarande vid utlätandets justering.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr :U år 19611

Reservation

av herrar Skoglösa, Jonasson, Eric Gustaf Peterson, Ernst Olsson och

Larsson i Borrby, vilka ansett att utskottet bort anföra och yrka följande:

I förevarande motioner framföres vissa förslag i syfte att nå bättre psykohygieniska

betingelser inom arbetslivet. De likalydande motionerna 1:561

och II: 685 rör arbetslivet i allmänhet och främst åtgärder för att överföra

arbetsvetenskapliga forskningsresultat i praktisk lillämpning. Motionen

11:691 gäller arbetslivet inom den statliga sektorn och åtgärder som bör

ankomma på staten i dess egenskap av arbetsgivare.

Utskottet lar först upp de förstnämnda motionerna till behandling. I

dessa har som en allmän förutsättning framhållits att ökade resurser bör

ställas till den arbetsvetenskapliga forskningens förfogande. I anledning

härav vill utskottet erinra om vad arbetarskyddsstyrelsen framhållit i sitt

remissvar, nämligen att subkommittén för yrkesforskning samlar data

om pågående arbetslivsforskning och att den kommer att lämna förslag

till främjande av denna forskning, vilket beräknas ske innevarande vår.

Härigenom torde en grundval för den ökning och samordning av den arbetsvetenskapliga

forskningen, som åsyftas i motionerna, kunna skapas. Utskottet

förutsätter under erinran om sina tidigare av riksdagen godkända

uttalanden i ämnet att de sålunda framkommande möjligheterna till en

effektivare forskning tillvaratages.

Till motivering för yrkandena har motionärerna bl. a. anfört att överförandet

av den arbetsvetenskapliga forskningens resultat till praktisk

tillämpning i arbetslivet är ett principiellt enkelt kommunikationsproblem,

som dock i praktiken är förenat med sådana hinder och svårigheter att det

måste anses utgöra ett grundproblem vid en psykohygienisk sanering av

arbetslivet. Motionärerna förordar dels försöksverksamhet, dels upplysnings-

och rådgivningsverksamhet för att befrämja forskningsresultatens

tillämpning. Försöksverksamheten, som borde omfatta enheter inom den

statliga sektorn, skulle ha till syfte dels att kartlägga de problem som möter

vid överförande av forskningsresultaten till praktisk tillämpning och ge

impulser till forskning kring sådana problem, dels att utröna vilka metoder

som bör användas vid överförandet, dels att tillskapa enheter och arbetsplatser

som kan tjäna som allmänna föredömen. Rådgivnings- och upplysningsverksamheten

borde gälla såväl företagare som arbetsledare och andra

anställda och borde särskilt rikta sig till lokala instanser, såsom företagen,

företagsnämnderna och arbetstagarnas lokala sammanslutningar. Enligt

motionärerna bör det utredas om inte en sådan verksamhet kan bedrivas i

samarbete mellan PA-rådet och arbetsmarknadens parter samt arbetarskyddsstyrelsen

och dess underinstanser.

Medicinalstyrelsen har under erinran att nödvändigheten av en förbätt
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 3i år 1963 9

råd personalvård och förbättrade psykohygieniska betingelser inte beaktats

tillräckligt inom den statliga sektorn tillstyrkt utredning. Arbetarskyddsstyrelsen

har tillstyrkt att ökade resurser ställes till förfogande och att en

samordning av forskningsarbetet åstadkommes. I övrigt har styrelsen framhållit

att om en försöksverksamhet kommer till stånd bör denna bedrivas i

samarbete med Personaladministrativa rådet och vid en sektion inom ett

av de affärsdrivande verken, där en välorganiserad personalavdelning med

personalchef och/eller personalkonsulent redan finnes. Styrelsen har även

framhållit att ett engagemang från dess sida i det åsyftade rådgivnings- och

upplysningsarbetet förutsätter att den får ökade personalresurser.

Utskottet vill som sin mening framhålla att de ökade psykiska påfrestningarna

inom arbetslivet påfordrar effektiva åtgärder i form av aktiv personalvård

och andra åtgärder för befrämjande av en psykohygienisk sanering

av arbetslivet. De åtgärder som föreslagits i motionerna för att medverka

till de arbetsvetenskapliga forskningsresultatens tillämpning synes

väl grundade. En försöksverksamhet vid någon eller några lämpliga enheter

inom arbetslivet skulle otvivelaktigt kunna medföra de möjligheter som motionärerna

angivit. Utskottet tillstyrker att en sådan speciell försöksverksamhet

startas. Härvid bör beaktas vad arbetarskyddsstyrelsen anfört rörande

samarbete med PA-rådet och förläggandet till en sektion vid något av

de affärsdrivande verken. I övrigt torde det få ankomma på Kungl. Maj :t

att ombesörja riktlinjer och vidtaga i övrigt erforderliga åtgärder.

Utskottet kan också ansluta sig till uppfattningen att rådgivnings- och

upplysningsverksamheten måste ökas om de berörda spörsmålen inom arbetslivet

skall kunna ägnas tillräcklig uppmärksamhet. De åtgärder som

motionärerna förordat synes på ett ändamålsenligt sätt kunna medverka till

större förståelse och en aktivare inställning till de åsyftade anpassningsproblemen.

Då arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen redan har

viss beröring med dessa spörsmål, samarbetar med övriga berörda parter

och har en ändamålsenlig organisation synes samhällets insatser främst

böra baseras på dessa instanser. Det utredningsarbete, som fordras för

verksamhetens utformning, torde kunna utföras av arbetarskyddsstyrelsen

i samarbete med övriga berörda. Härvid bör särskilt uppmärksammas vad

styrelsen anfört rörande personalresurser, särskilt behovet av psykologiskt

utbildad arbetskraft.

Beträffande motionen 11:691 rörande den statliga sektorn och staten i

dess egenskap av arbetsgivare kan utskottet ansluta sig till de allmänna

synpunkter som framförts av både motionärerna och de hörda remissinstanserna.

Behovet av en aktiv personalvård och andra åtgärder för bättre

psykiska betingelser inom arbetslivet synes vara särskilt påtagligt inom

den statliga sektorn. Denna fråga har emellertid kommit i ett annat läge

sedan förevarandc motion väcktes.

Chefen för civildepartementet —---(lika med utskottet)----bör

ordnas organisatoriskt.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 34 år 1963

Utskottet hälsar de aviserade åtgärderna med tillfredsställelse. Genom

dessa synes de i motionen framförda förslagen kunna bli tillgodosedda.

Utskottet förutsätter att de förslag och synpunkter som motionärerna framfört

beaktas både vid det centrala organets utformning och vid försöksverksamhetens

bedrivande och utformning. Härigenom anser sig utskottet

ha besvarat förevarande motion.

Under åberopande av det ovan anförda får utskottet hemställa,

1) att riksdagen med bifall till de likalydande motionerna

I: 561 och II: 685 i skrivelse till Ivungl. Maj:t måtte anhålla

om startande och bedrivande av försöksverksamhet rörande

bättre personalvård och förbättrade psykohygieniska

betingelser inom arbetslivet samt utredning rörande upplysnings-

och rådgivningsverksamhet i personalvårds- och

psykohygieniska frågor i övrigt inom arbetslivet, samt

2) att motionen II: 691 måtte anses besvarad genom vad

utskottet anfört.

IDUNS TRYCKERI, ESSELTE. STHLM 6S

312690

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.